Lasse

Det är inte eremiterna som slår mot glaset, det brukar vara snäckorna . Men det är rätt så sällsynt - så visst kan du någon eller några eremiter. Det finns även mycket små och trevliga gobies som du kan ha, Okinawaegobyn exempelvis. MVH Lasse

Förhoppningsvis blir det några 150 wattare över vad det lider MVH Lasse

Har du nollat nitriten så är det inga problem med att fortsätta med vodkan i små mängder. Det är troligtvis din bakterietillsättning som har kickat igång nitrifikationen. ammonium/ammoniak går över till nitrit i första steget så där blir det inget sönderskjutande Med tanke på det kinesiska ordspråket så förstår jag nu varför vi lite äldre alltid är så bittra - vi har redan hunnit göra de erfarenheter som står framför er andra MVH Lasse

Det du lever med när du använder biopellets är att du placerar "vodkaflaskan" direkt i akvariet och går något fel så har du hela det organiska kolet ut i karet. Använder du flytande kolkälla och doserar med pump så är du säkrare på att just få den dagliga dosen och kan minska om det är för mycket, total kontroll alltså. MVH Lasse

Går bra med svart silikon, det blir lite mer "djup" i lagningen då MVH Lasse

Angående starter av små kar så fungerar det utmärkt med att snabbstarta. Hos mig åker städpatrullen i dag 2 och första fisken dag 3. Sedan går det dock lite saktare. Ingen ny fisk på minst 3 veckor så akvariet cyklas ordentligt. Väldigt lite mat de första veckorna typ 5-6 artema (djupfrysta, vuxna) var tredje dag vecka1, samma mängd varannan dag vecka 2 och samma mängd vaje dag vecka 3. Denna belastning hålls sedan några veckor. Koraller (som inte belastar karet utan tvärtom) kan etableras stegvis under de tre veckorna under starten. företrädesvis enkla koraller som mjukisar. Jag ger också en dos startbakterier (nitrifierare) varje dag. Nitrivec funkar bra. Städpatrullen är viktig i starten så att inte algerna tar överhand vid en start på detta sätt. Både snäckor och ermiter är bra. MVH Lasse

Nitrit går in i fiskkroppen troligtvis via "kanaler" eller "jonpumpar". Troligtvis sker detta framförallt i gälområdet men kan säker ske via mag och tarmkanalen också. Jag tror iofs att ingen riktigt vet hur upptaget sker men jag är ganska övertygad om att det sker via kanaler eller jonpumpar. Väl inne i fiskkroppen så påverkar de järnet i hemoglobinet på så sätt att det övergår från Fe 2+ till Fe 3+. Ett hemoglobin med 3 värt järn kallas methemoglobin och kan inte ta upp syre. Blodet blir brunt (brown blood disease) Det har visat sig i sötvatten att en kloridhalt på mellan 50 och 70 ppm effektivt motverkar nitritförgiftning (det motsvarar ca en matsked NaCl per 100 liter vatten). förklaringen till detta har sagts vara att kloridjonerna effektivt blockerar de kanaler (jonpumpar) där normalt nitriten går in i kroppen. Det verkar som det finns ett jämnviktsförhållande mellan nitrit och klorid så högre nitritnivåer kan kräva högre nivåer klorid för att hindras. 50 - 70 ppm klorid skyddar dock i de allra flesta fallen. Saltvatten har ca 19 900 ppm klorid vilket i alla fall teoretiskt skulle det innebära en effektiv spärr mot all nitrit. Nitrit är dock ett tecken på att det finns fritt amonium i karet och i de pH:n vi har i saltvatten så är risken mycket stor för ammoniakförgiftning och det har nog många gånger (i saltvatten och sötvatten med högt pH) varit så att man sagt nitritförgiftning när den verkliga orsaken i stället har varit ammoniakförgiftning. Mot ammoniakförgiftning skyddar inte klorid eftersom upptaget sker på annat sätt (ammoniak är en gas och diffunderar in i fisken) Hoppas det är klarare nu MVH Lasse

Nja det var väl inte helt rätt eller så uttryckte jag mig lite konstigt med i huvudsak två typer av bakterier. Hetorotrof eller autotrof beskriver hur en organism tar upp sin näring. En heterotrof organism måste konsumera något annat levande för att få sin energi - de flesta bakterier är sådana - alla djur tillhör denna grupp. En autotrof organism skaffar sin energi från ljus eller omvandling av kemiska ämnen - exempel på detta är alla organismer som lever på fotosyntes, en del svavelbakterier som lever i djuphaven och de bakterier som står för nitrifikationen. Heterorof respektive autotrof beskriver alltså hur en organism skaffar sin näring i första hand, som konsument eller primärproducent. Sedan är livssättet en annan fråga. Syre är en av grundstenarna för det vi vill kalla liv i dag. Så har det inte alltid varit. I jordens begynnelse så var syre istället ett farligt gift och de sytrenivåer vi har idag är resultatet av den evolutionära händelse som brukar kallas fotosyntes. Framförallt många bakterier har dock kvar sin förmåga att använda andra ämnen än syre i sin citronsyracykel - den process som för allt levande är en del av cellens process att utvinna användbar energi från olika näringsämnen. Alla de vägar som inte använder syre i denna process kallas anaerobisk andning - användandet av syre kallas aerobisk andning. Vi själva kan faktiskt vid hårt arbete som leder till syrebrist tillfälligt använda anaerobisk andning - att vi gjort det märks genom den mjölksyreansamling vi får i våra muskler. Många heterotrofa bakterier kan fritt växla mellan vilken metod de använder för sin citronsyracykel - finns syre så används detta -> restprodukt koldioxid. Finns inte syre så används nitrat -> restprodukt kvävgas. Finns varken syre eller nitrat så används sulfat -> restprodukt svavelväte samt när allt i stort sett lyser med sin frånvaro så används olika kolkedjor -> restprodukt metan. Det finns troligtvis fler vägar och exempel men dessa är de viktigaste. De heterotrofa bakterier som kan välja på detta sätt brukar kallas fakulativa (kan välja). Av processerna så är den som använder syre mest effektiv. Det finns givetvis heterotrofer som är ettdera aerobiska eller anaerobiska också - de brukar kallas obligata aerober eller obligata anaerober. De autotrofa bakterierna kan förekomma som aerober och anaerober. Jag vet dock inga på rak hand som kan växla mellan dessa två sätt - det är mycket möjligt att det finns dock. Nitrifikationsbakterierna är obligata aerober (syrekrävande) medans det finns obligata anaerober (icke syrekrävande) som är autotrofer hos svavelbakterierna. Dessa bakteriegrupper brukar kallas kemoautotrofer (tillsammans med nitrifierarna) och förekommer i de olika svavekulefiltrena som används för att omvandla nitrat till kvävgas (detta är dock inte den normala formen av denitrifikation som sköts av heterotrofa bakterier) MVH Lasse

Vadå, gömma undan. Moderna saltvattensakvarister gör allt för att akvarierna skall likna de naturliga reven. Numera så vimlar det av motorbåtar över reven och det man givetvis ser under ytan är olika propellrar, det är detta som de populära streamerpumparna skall efterlikna . Nu är ju inte jag så moderna av mig så jag föredrar att titta på en klippvägg så därför ser mitt kar ut så här Det gör att man kan gömma utombordarna på detta sätt Och så här ser det ut idag, ett och ett halvt år efteråt MVH Lasse

Det finns i huvudsak två typer av bakterier som vi har i våra akvarier. det är först de som kallas heterotrofa bakterier som är de vanligaste nedbrytarna. Dessa kan liknas vid rovdjur på det sättet att de konsumerar i första hand organiskt material. Med organiskt material menas sånt som är levande eller härstammar från levande material, såsom döda djurrester, växtrester och annat. Dessa bakterier måste ha organiskt kol för sin existens. I ett akvarium är oftast organiskt kol en bristvara (vi har det inte "skitigt" nog). Det är dessa bakterier vi gynnar med att sätta till organiskt kol. Den andra typen är de sk autotrofa bakterierna. De kan liknas vid växter, dvs de lever av oorganiskt material och är beroende av oorganiskt kol i form av bikarbonat (jämför växters behov av koldioxid) Växter använder ljuset som energikälla, de autotrofa bakterierna, typ nitrifierarna, gör inte det utan deras energikälla är först energiskillnadena mellan ammonium och nitrit och sedan samma skillnad mellan nitrit och nitrat. De autotrofa bakterierna är långsamma i sin tillväxt, de heterotrofa är snabba - därav om samtliga levnadsbetingelser för bägge grupperna finns så vinner alltid de heterotrofa bakterierna och de kan som avslutning gå över och livnära sig på döda autotrofer som faktiskt själva är organiskt material. Hoppa det blev lite klarare. MVH Lasse

Ja är dert slimeline så behöver du inte bekymra dig. tänk bara på att använda svart silikon när du avslutar mot sidorutan, klar silikon leder till roliga spegeleffekter MVH Lasse

Det är svårt att limma BTN så det blir 100% tätt. Du kommer att få vatten innanför hur du än gör skulle jag tro. Slimeline går att limma tätt men bakgrunder och moduler är svårare. Leons idée är bra, välj medvetet att du får lite cirkulation och lägg lite små LS eller filtermaterial som biobollar. då kommer du få en fristad för lägre djur om du gör så små ingångar så normala fiskar inte får plats. Men cirkulation är bra där bakom. Jag har använt moduler men satt dom så att jag kan använda dem för att dölja teknisk utrustning som streamers och annat. MVH Lasse

Thomas, vodkan gynnar inte nitrifikationsbakterierna, tvärtom. Den stärker bakterier som konkurrerar ut nitrifikationsbakterierna. MVH Lasse

Ammoniumtesterna är svåra och går inte att lita på. Red Seas verkar exempelvis alltid ge 0,25 mg/l. Av alla färgtester så är nog nitrittesterna de som är mest tillförlitliga, om man bortser från färgjämförningen, så använd den istället som indikation. Har du nitrit så har du fri ammonium helt enkelt. MVH Lasse

Ursäkta mitt dåliga minne Christer men jag vill slå mig till minnes att just de här olika modellerna och diagrammen som var aktuella i den förra tråden snarare visade att du har rätt. MVH Lasse

Det är inte ens teoretiskt möjligt med en sådan nitratuppgång på 5 dagar om du har matat som du brukar. Gör en test med din nitrattest. Lägg i pulver 2 först. Vänta - får du färgning har du nitrit eller någon annan störning. Vad gäller en ökad nitrit så är det just faran med all typ av organisk koltillsättning enligt punkt 1 i Claes inlägg 660. De snabbväxande heterotrofa bakterierna (de dubblar sin population på ca 15 minuter) platskonkurrerar ut de långsamväxande nitriferarna (i rent media - fördubbling var 13 timme). I system med väldig höga normala nivåer av organiskt kol (avloppsreningsverk och fiskodlingar) är detta ett av de största problemen vid nitrifikation. I fiskodlingar arbetar man med system som automatiskt "backspolar" filtren för att bli av med det mesta av det organiska materialet, i avloppsreningsverk använder man "slamåldern" som reglerande faktor. Vill det sig illa så kan all nitrifiering avstanna, speciellt som de flesta inte kör med speciella biofilter, utan förlitar sig på LS:en som nitrifierare. Jag skulle vilja sticka ut hakan så långt som att säga att de flesta "krascher" med tillsättande av organisk kolkälla ettdera beror på syrebrist eller stoppad nitrifikation, i värsta fall en kombination av detta. Eftersom vi ligger så högt i pH när det gäller saltvatten så är nog ammoniakförgiftning en av de vanligaste orsakerna till snabba krascher. Saltvattensfisk är inte speciellt känsliga för nitrit men får man nitrit så är det ett tecken på att man har fritt amonium/ammoniak i karet. MVH Lasse

Minska rördiametern något precis där det mynnar ut i akvariet så du får ett litet mottryck. Detta kommer att göra att vatten trycks ut i hålet istället. MVH Lasse

Allt går att göra, frågan är bara hur och om det blir bra. MVH Lasse

Hålet du pratar om, hur sitter det? Har aldrigt hört talas om att ett hål på trycksidan suger in luft, det brukar spruta ut vatten där. Är det däremot satt på sugsidan och du har en böj över kanten så förstår jag ditt problem. Kan du göra en skiss hur det ser ut? MVH Lasse

Aluskivan är 12 mm och den håller 30 - 31 grader över de två blåa 10 wattarna när den är upphängd inne i akvariet. Där sitter ingen heatpipe. Precis vid Heatpipen är värmen i aluplattan mellan 27 - 28 grader. Nu kommer jag öka belastningen med 30 watt. Därför kommer jag att limma lite flänsar precis över där 10 wattarna kommer att sitta. Jag räknar med att så länge jag ligger under 50 grader på plattan så är det ingen fara. Om man ser på andra armaturer så kan den temperaturen nås på kylkropparna utan fara för livslängden. Givetvis är det alltid en fördel att ligga så lågt som möjligt så det strävar jag efter. MVH Lasse

I och med den stora massan (1,2 kg) så verkar det som temperaturen blir ganska uniform men pga den effektiva heat-pipe kylningen blir det kontaktområdet ca 2 - 3 grader kallare. Jag kommer dock att tempstyra på det område som teoretiskt kommer ha störst effekt. MVH Lasse.

Jag har nu konstruerat om min "platta" lite. Jag kommer att köra fyra stycken plattor över det stora karet såsom det ser ut nu. Hur kraftiga de kommer att vara vet jag inte än men det jag planerar och skall prova först är en variant där jag struntar i trettiowattaren. Det kommer då att bli först en rad med tre blåa 10 wattare längs med plattan, sedan en rad paralellt med den med 3 stycken 10 wattare - 16 000 K. Tvärs dessa så skall jag sätta 3 stycken 10 wattare 10 000 K. Alltså totalt 90 watt. Vad jag vinner med detta är att jag kommer att, med mina befintliga drivers, kunna köra alla dessa med 90 % av max effekten som mest. Mina nuvarande drivare klarar bara att köra 30 wattarna med ca 70 % av maxeffekten. Jag har förberett för två sådana moduler och två moduler med 6 st 10-wattare och en 30 wattare. Med denna uppställning så räknar jag med att komma upp i ett betydligt högre PAr värde än mina 150 watts metallhalogen och en bättre spridning. Min gamla, snedriktade ramp ger lite bättre effekt än vad jag hade räknat med. Jag har mätt PAR 10 cm över botten med den släkt (och även lysrören släkta) PAR-talen under den nya 60 wattaren och 150 watts metallhalogeenen blev då ca 90 mot ca 110. MVH Lasse

Dina rör som funkar bra har ju betydligt mindre massa än de här Manne. Frågan är dock om ytan mot luften är större eller mindre på dessa. Men jag tror att dessa kan fungera bra, särskilt om man förstärker med någon lämplig fläkt. Men iden att göra som du gjorde är ju en säker strategi. MVH Lasse

Skulle nog fungera utmärkt eftersom massan gör att den kan ta upp en hel del värme. Sen är det så att den värmen skall transporteras bort ocks och då får inte luften stå stilla runt profilen. Kan du lösa det med luftväxlingen så tror jag på det. MVH Lasse

Gav nitraten den väntade effekten på de "vanliga" algerna dvs bättre tillväxt än med asparginsyran? MVH Lasse