-
Antal inlägg
16 666 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
355
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Det är olika alger som dina städare inte kommer åt eftersom de ligger under gruset men mot glaset och får sin energi från det dagsljus som kommer in. Det är också i regel mer näringsrikt nere i sanden och du kan få anaeroba, nitratfria zoner som frisätter fosfat och som gynnar alger. Detta ser ut som kiselalger men behöver inte vara det. Du kommer att se rött, grönt och alla dess färger med tiden. Jag åtgärdar inte dessa alger, jag låter sanden vara. Om du har något grävande så brukar du komma åt dem (de sitter på glaset oftast) när grävmaskinen varit framme om de stör dig visuellt. MVH Lasse
-
Eftersom jag tillhör de som vill ha igång de biologiska processerna så fort som möjligt så har jag i stort sett alltid börjat med full belysning från dag 1. MVH Lasse
-
Du måste vattenfylla pumphuset om du skall kunna få igång pumpen. Det verkar på din beskrivning som du av någon anledning inte fått det innan du dränkt alltihopa. Nu vet jag inte exakt hur din skummare är konstruerad men det "gråa" insugsröret brukar fungera som hävert till pumpen på utsidan i de flesta fall men det behöver vattenfyllas först om det skall funka eftersom akvariepumpar inte brukar vara självsugande. MVH Lasse
-
-
Java ..... eller något Gå till Filtrering - övriga - Marina innerfilter MVH Lasse
-
Problemet med lågt pH pga hög koldioxidhalt går att lösa även under vinterförhållanden. Flera som kan har dragit ut insuget till skummare till utsidan med en slang. Jag bor dock i en hyresrätt där "hål i väggen" inte uppskattas så högt av hyresvärden. Jag fick då ta en annan väg. i mitt jobb så kommer jag i kontakt med dykare och under en disk om "bubbelfri andning" vilket innebär rebreathing genom att koldioxiden fångas upp av ett filter och luften används igen så fick jag en idée. Varför inte koppla in en sådan koldioxidfälla på insuget till skummaren/luftaren. sagt och gjort - jag införskaffade ett sådant material - DiveSorb från Dräger. Beståndsdelarna är i huvudsak kalciumhydroxid i pillerform. dessutom fins en liten del alkalint fosfat med (vad det nu är). Nåväl, jag tog en gammal typ av luftdrivet innerfilter. Ni vet den där lilla plastlådan man ställde i ett hörn förr. http://www.akvarieshop.se/marina-hörnfilter-pi-1328.html?osCsid=b80351a4f0b7d47354297594dbf7db9f Jag kapade bort det grova röret - la en tunn skumgummiskiva på rastert och fyllde upp med DiveSorb. Någon matsked med vatten för att aktivera substratet (det funkar bäst om det blir lite fuktigt då och då). Kopplade insugsslangen till skummaren/luftaren till det smala röret. Allt ställdes i mitt aparatskåp och jag har även en ozonapparat kopplad mellan koldioxidfiltret och skummaren/luftaren. Byter material ca en gång i månaden. Nu har jag tyvärr en så inbyggd "sump" (Percula 120) att jag trots allt får en recirkulation av den koldioxid som produceras inne i karet och som normalt skummaren/luftaren tar ut i rummet. När jag dock tar av "täcklocket till sumpen" så får jag precis den funktion jag vill - ingen koldioxid in i karet via luften i skummaren och mycket koldioxid ut ur karet via luftningen. Då locket i sig är en effektiv ljuddämpare så är det oftast på tyvärr. MVH Lasse
-
Kiselalger brukar komma efter ca 6 - 7 dagar så det är bara att gratulera. Rutorna kan du rengöra nu om du vill. Har du sand i karet så skulle åtminstone inte jag röra den genom att suga "skit" som till största delen är bakteriemulm men det finns olika skolor i detta. Ja - du kan mata varje dag nu men öka inte mängden än - bara intensiteten. Nitrattesten skall du inte bry dig om - de brukar inte vara tillförlitliga. Nitratnivåerna kontrollerar du genom dina vattenbyte om du byter mellan 25 och 50 % per vecka. får du misstanke om höga nivåer så gör man bara ett par kraftiga byten efter varandra. Det är detta som är så bra med små kar - man kontrollerar allting (i stort sett) med storleken och intensiteten av vattenbytena. Nitrat är inte giftigt för de flesta organismer och ger inte i sig självt större algtillväxt. Du kan också läsa lite nitrit utan det är någon större fara, läser du ökande nitrit så stoppar du upp matningen bara några dagar. Lite nitrit brukar testerna ofta visa i saltvatten. Nitrit även i lägre nivåer är farligt för sötvattensfisk men erfarenheten visar att nitrit och saltvattensfisk är något helt annat. Den höga kloridhalten i saltvatten hindrar/bromsar upptaget av nitrit. Dock är en ökande nitrithalt ofta tecken på ökande ammoniumhalt och det ökar risken för farligt ammoniak. I ett nystartat akvarium utan en massa övrig bakterieverksamhet (det är ganska sterilt de först månaderna) så styr man kvävetillförseln (läs ammonium) helt genom sin matning. Ingen matning - väldig liten ammoniumutsöndring från fisken. Bibehåll ytvattensrörelsen. Simma lugnt och öka inte belastningen i ett slag - tänk noga över dina fiskinköp och när du introducerar ny fisk så bibehåller du mängden och intensiteten på din matning någon vecka för att sedan sakta öka upp den till den nivå som den större fiskbesättningen kräver. Cyano kan komma men jag har den erfarenheten att cyano i en start kan lätt kontrolleras genom tillsats av lite natrium eller kaliumnitrat. Den cyano som brukar komma efter 8 -10 månader verkar dock vara svårare att kontrollera med höjda nitratnivåer. Om vi ser i backspegeln så gick ju det här väldigt bra till slut - nu har du en stabil plattform för många och nya misstag MVH Lasse
-
Kör du ett vattenbyte i slutet av nästa vecka på en så där 25 %, sedan kan du göra veckovisa byten på mellan 25 till 50 % beroende på belastningen. Nitrivecen kan du köra någon vecka till för säkerhets skull. Ta det fortsatt försiktigt med matningen (äter bägge clownerna nu?). Användningen av nitrivec är långsiktig - får du en nitrittopp så hjälper det inte omedelbart med nitrivec utan det tar sin tid. Om du skall öka din besättning nu så är det i så fall snäckor och eremiter som borde vara den primära satsningen. Vänta med mer fisk ett tag till. MVH Lasse
-
Hur många stödmedlemmar är det nu Capote? MVH Lasse
-
De elektroniska ballasterna brukar ha tändaren inbygg medans de magnetiska har en separat tändare. MVH Lasse
-
Då är vi inne på samma linje för som sagt var - vem skulle inte betala 100 kronor per år för att trygga SG? MVH Lasse
-
Jag konstruerade bläckfiskakvariet på Universeum (runt 16 grader) för ett antal år sedan. Nu sitter iofs en skummare i också för säkerhets skull men grundtanken var att allt skulle ske i "dropp" filtret. Ett bättre namn på "dropp"filter är rislefilter eftersom man idag kör så mycket som möjligt genom ett sådant och droppar inte. Jag kommer att använda samma teknik i ett nytt kallt sötvattensystem som jag håller på med (men utan "skummare" ) MVH Lasse
-
Bilden visar en hona och Gabriels länk visar en hanne av arten Chrysiptera cyanea MVH Lasse
-
Bra arbete Det är ju till och med så att jag håller med , jag har dock löst avgasningen av ammoniaken med en hjälp av ett högt droppfilter (fast i mitt fall kan man prata om forsrännarfilter) istället för skummare. Då får jag det bästa av två världar - avgasning samt ett effektivt biofilter för den lilla nitrifikation man trots allt har över 11 grader. MVH Lasse
-
Eftersom Stockholm har en ytvattentäckt (Mälaren) så kan också färgningen bero på organiska fettsyror, humus och kolloider som man inte lyckats ta bort helt. Något som till och med kan vara bra för fiskars slemlager. Nyblandat saltvatten brukar ju anses som lite "aggresivt" just för avsaknandet av sån här organiska restprodukter. MVH Lasse
-
Hårdheten (även den dH = tysk hårdhetsgrad) har inget med alkaliniteten att göra utan är ett gammalt sätt att tala om hur mycket kalcium och magnesium som finns i ditt vatten. Omräknat (om hela hårdheten skulle bero på kalcium) så har du troligtvis runt 50 ppm kalcium i ditt utgångsvatten. Detta innebär att du troligtvis skall köra med de enklare salten som Tropic Marins standardsalt (som inte har förhöjda kalciumvärden) om du inte kör osmos. Du får testa dig fram - risken med ett "boostat" salt är att du får utfällningar när du blandar med vanligt vatten. PS - om det är angivet som nitrit så är det hela molekylen som avses. Om det i stället är angivet som nitritkväve (NO3-N) så skall du multiplicera värdet med 3,27 (om jag kommer ihåg rätt) för att få hela molekylens del. I vår litteratur så refererar vi till hela molekylens koncentration (NO2) PS 2. Såg nu att kalciumvärdet är angivit till 42 mg/l och magnesium till 6 så det var inte så illa gissat från 7,2 i dH. Då är det gränsfall men jag skulle testa med standardsalterna och sedan ev bosta upp med kalcium och magnesiumklorid. MVH Lasse
-
0,007 mg/l ungefärligt lika med 0,007 ppm. Ungefärligt i detta fall kan tolkas som "är lika med" men inte riktigt,riktigt om du skriver din doktorexamen. 67 mg/l av klorid är för sötvatten inte så farligt - motsvarar ca 1/2 till 1 matsked NaCl (vanligt bordsalt) per 100 liter vatten men bra om man vill minska fiskars nitritkänslghet. I saltvatten där det naturliga kloridinnehållet ligger på nästan 20 000 ppm är det som en piss vid Vinga (Vinga = med en fyrplats utanför Götet). Vad du får problem med är om de anger alkaliniteten till mg/l. Då måste du först titta på om de anger det som CaCO3 eller HCO3 (bikarbonat). Om de anger det som CaCO3 så motsvarar 17,6 mg/l (ppm) 1 tysk hårdhetsgrad som KH (vi akvarister brukar säga 1 KH och glömma sorten). Anger de det i HCO3 så är ca 21 mg/l (ppm) lika med 1 i KH. Anger de alkaliniten i mekv så skal du dividera antale mekv med 2,8 för att få resultatet i KH. MVH Lasse Claes var snabbare
-
Att fisk anpassar sig till akvarievolymen är en gammal myt som inte är sann varken för söt eller saltvattensfisk. Det finns några faktorer som begränsar en fisks tillväxt (och därmed storlek). Den första och viktigaste är mängden mat. I ett litet kar kan man inte (pga av vattenkvalliteskrav) mata lika hårt som i ett större och det är den största anledningen till "sämre" tillväxt i små kar (sämre än vadå? - oftast inte sämre tillväxt än i naturen faktiskt). En annan tillväxtbegränsande faktor är artspecifika "begränsnings" ferromoner som gör att oftast bara en (eller ett fåtal individer) av en fiskart växer till snabbt och bra närr det finns många av arten i akvariumet. En tredje anledning är höga halter av nitrat (+ 200 ppm). En fjärde är vattenkvalitén i stort och därmed stressnivån. Vårt sätt att mata våra akvariefiskar gör att vi oftast får könsmogna individer på en bråkdel av den tid det tar i naturen och det faktiskt är väldigt naturligt att inte mata sin fisk alltför hårt. MVH Lasse
-
Jo jag tror att vissa knappar är betydligt känsligare för temptoppar än vad vi oftast tror - eller att de blir så stressade av detta att bakterier lätt kan angripa dem. Cyano kan också bidra tror jag. Viss cyano är väldigt giftig. MVH Lasse
-
Du bör ställa dina flaskor så att det klarnar och sedan låta den klara vätskan sakta droppa i eller hälla den i en fin stråle där du har en kraftig vattenrörelse. Du bör också se till att så lite luft som möjligt går in och kommer i kontakt med vätskan. För att förstå varför så kan du ta och hälla upp lite klar vätska i ett glas och ta ett sugrör och sakta båsa luft i kalkvattnet genom sugröret (dra INTE åt fel håll !!!). Du kommer att se en kraftig dimma och det är kalksten som bildas med hjälp av kalciumet i kalkvattnet och koldioxid i din utandningsluft. Det kan ta någon dag eller två för att vätskan skall klarna. MVH Lasse
-
Jag tror nog att du får ner det blåa också även om det sitter högst upp. Nu vet jag inte hur reflektorn ser ut men jag tror att den sprider det blåa ganska jämnt och det vita går rakt ner. Om du skaffar en till och kör bägge armaturen så tror jag du får ett mycket bra ljus. MVH Lasse PS. Min erfarenhet med kompaktrör av den typ du har säger att man kanske bör byta lampa kanske så ofta som en gång i halvåret
-
Anledningen till den vertikala väggen är att jag har en filtermatta stående där så jag får en genomströmning horrisontalt (utnyttjar filtervolymen bättre). Jag kommer inte ihåg hur filterkammaren såg ut i orginal men kan du inte lägga i en liten (och då menar jag en liten) cirkulationspum som suger från botten och lyfter upp vattnet mot ytan om du är rädd för stillastående vatten. Pepparmintsräkor är utmärkta men jag har råkat ut för någon individ som varit på euphyllia. Ättiksyra, en enmilliliters spruta med kanyl är effektivt mot de stora och en liten filfisk för de små (filfiskar är mer synliga och roliga än pepparminten) är också en bra kombination MVH Lasse
-
I ditt fall skulle jag nog välja en utanförmonterad pump trots allt. Funkar väldigt bra - jag har varit med vi sådana installationer på stora kar och i butiksställningar. Bara man tar hänsyn till det om täthet i sugledningen så funkar det. Jag nämnde det eftersom det inte är någon vanlig kunskap och det är bra att veta - särskillt om man arbetar med system med 0,5 bars övertryck (5 meter vattenpelare) och högre. MVH Lasse
-
Jag hade rivit ur skummaren, speciellt om du kör med 15 % vattenbyte i veckan - gör det till 3 hinkar i veckan så är det ännu bättre. Mitt RSM har gått utan skummare ända sen RSM introducerades - har inga (allvarliga i alla fall) värmeproblem och det är bara fläktarna som väsnas dagtid. Jag kör uteslutande mjukkoraller och det funkar bra. Viktigt är dock om du kör utan skummare att du ser till att åtminstone ett av utblåsen krusar ytan rätt så ordentlig och att du kör in karet försiktigt samt inte ökar belastningen (läs matransonen) häftigt. MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.20
Tapatalk 2.1.1