-
Antal inlägg
16 666 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
355
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Om nu testen stämmer så är det i så fall ammoniumvärdet som kan ställa till problem. Nitrat är inte farligt för fisk och inte heller fosfaten. Du är under uppstart - nitrifikationen har möjligen inte kommit igång riktigt så vad du kan göra nu är att se till att vattnet är luftat ordentligt - full fart på skummaren - full ytvattensrörelse. Ammonium i sig är inte farligt men i de höga pH:n man har i saltvatten så bildas en viss procent dödlig ammoniakgas från det ammonium som fiskarna utsöndrar. Vid ett pH kring 8,3 är ammoniaken ca 10 -15 % av den mätta ammoniumnivån. Iofs så skall inte dina ammoniumnivåer vara för skadliga men testen kan mäta fel åt bägge hållen. Jag skulle sluta mata och se till att få en ordentlig luftning av karet. Har du ingen luftpum - rikta några av pumparna mot ytan så du får avgasning där. Ammoniak är en gas och man får bort den genom att öka gasutbytet mellan vatten och luft (läs öka kontaktytan mellan vatten och luft) MVH Lasse
-
Ett droppfilter heter egentligen rislefilter. Det är i princip ett filtermaterial som staplas upp i ett torn och duschas över med vatten. Vatten rinner ner på ytan och luft stiger från botten och upp. Filtret är "öppet" i botten så luft kan tränga upp. Ett optimalt nitrifikationsfilter och luftare. MVH Lasse
-
Verkar vara gamla tester ...... MVH Lasse
-
Kalciumklorid - 2 dihydrat eller på rent språk CaCl2 * 2H2O Detta innebär att det finns två vattenmolekyler i kalciumkloridkristallen, sk kristallvatten. Har du tillgång till osmosvatten (eller dest/avjoniserat vatten) så kan du späda ut 17 gram (hushållsvåg) i en liter vatten. Skaka ordentligt och ge 1 dl per dag av blandningen (skaka före varje tillfälle) MVH Lasse
-
Väcker liv i tråden igen med nytagna bilder: fått tag på en typ av skivor som växer väldigt tätt på stenen och som inte reser sig "ut" så mycket Sedan har vi mina 2gamla" av "skivtyp" Sedan lite gran av "rodactistyp" MVH Lasse
-
Plan a kommer att fungera men vore bra om du kunde uppdatera vad som händer för övrigt i karet under behandlingstiden. Jag har behandlat med detta ämne i två kar och jag har en del konstigheter som jag inte vet om det beror på ämnet eller bara är tillfälligheter. Du kommer att få en kraftig nedbrytning i karet med syrekonsumtion - håll uppe syrenivån. MVH Lasse
- 1 332 svar
-
- biopellets
- diy
-
(och 3 mer)
Taggade med:
-
http://www.woha-aquarien.de/ MVH Lasse
-
Gabriels idée är en beprövad sak som fungerar. Man skapar en ryssja på det sättet. När jag var ung och skulle fånga "äling" till abbormetet så letade man förtvivlat efter sk "kinekulle" flaskor i morsans flaskförråd (avsett för saftförvaring på höstarna). det var flaskor med en kulle i botten. Hittade man en bra sådan så tog man en bommulstråd och blötte den i lite t-doja. Virade tråden runt i upphöjningen och tände på. När det brunnit tog man lite vatten och hade man tur (3 på 10) så fick man ett perfekt hål i toppen på kullen. Den flaskan var sedan hårdvara. Nu är det mycket lättare, en petflaska, en sax och lite björntråd (eller bra lim) så är det klart! MVH Lasse
-
Om länken nu fungerar så hittar man många bruksanvisningar på svenska här http://www.simontorp.se/manualer.aspx?SiteMenuID=2&MenuID=19 MVH Lasse
-
Här har du ett tips där du lätt kan använda din ytavrinning eller durso till att bestämma hur mycket vatten din inredning tränger bort (2,13 in i filmen). Starta bara med ett inredningsfritt akvarium uppfyllt till avrinningen. Mät mängden vatten som rinner ut och voila! Tittar du på hela filmen så får du också kunskap om en av vetenskapens äldsta regler som är beskriven bland annat genom det påstådda utropet "Heureka". MVH Lasse
-
Beror ju lite på. Jag förutsätter att det är överkanten på hålet som är 3 cm från överkanten av glaset. I så fall så kommer du att få lägst vattenyta på ca 3 cm under glaskanten om du använder en returpump som skapar jämnvikt mellan avflöde och tillflöde. Väljer du en med lägre kapacitet så får du lägre vattenyta. Fördelen med att borra längre ner är att man kan sätta ett stigarrör ovch på så sätt kunna reglera vilken vattenyta du vill ha. MVH Lasse
-
Finns fortfarande att hitta på Simontorps hemsida men här är dom i alla fall. Kanske någon admin kan skapa "manualer" så kan man lägga dem där MVH Lasse sf activated carbon profi test.pdf sf Ammonia test.pdf sf boron profi test.pdf sf calcium profi test.pdf sf cooper profi test.pdf sf Flatworm exit.pdf sf Iodine profi test.pdf sf KH-alkalinity profi test.pdf sf Magnesium profi test.pdf sf nitrate profi test.pdf sf Nitrite profi test.pdf sf organics profi test.pdf sf oxygen profi test.pdf sf pH profi test.pdf sf Phosphate Profi Test.pdf sf Strontium och Calcium profi test saltvatten.pdf
-
Nä - det är nog minst en generation som skiljer MVH lasse
-
1 i KH är ungefär lika med 21 ppm som HCO3. Detta innebär att ni har ca 4 i KH i Växjö - gör mig lite konfunderad. Har du sötvatten så ta KH någon dag efter vattenbytet. Det finns ett begrepp som heter hydroxidalkalinitet och det brukar slå igenom när reningsverken höjer pH med natriumhydroxid. Vad vi akvarister är intresserade är den alkalinitet som kommer från kolsyrans karbonatsystem. Tyvärr så skiljer sig ofta inte mätningarna på de olika alkaliniteterna. MVH Lasse
-
Kan GHL:s powerbars slå på i sekunder? MVH Lasse
-
I stället för att komma ihåg regeln SIV så kan det vara på plats med en förklaring varför. Syran reagerar omedelbart med vatten under kraftig värmeutveckling. Är kontaktytan för liten så blir värmeutvecklingen så kraftig att det kokar i interfacet mellan syra och vatten -> medför kraftiga stänk. Syra har högre densitet än vatten och häller man i vatten i en syra så kommer vattnet att bli högst upp och en våldsam kokning sker. Gör man tvärtom så sker reaktionen nere i vattnet eftersom den tyngre syran går ner och blandar sig mycket bättre med vattnet på det sättet. Det är en fråga om densitet alltså. Min kemilärare hette Siv dessutom så den regeln är för alltid fastetsad i mitt huvud MVH Lasse
-
i så fall skall du få ett kalciumvärde på runt 1000 ppm. Du skall ta en till tre matskedar till en petflaska på ca 2 liter. Fylla ända upp till korken, skaka och låta stå ett dygn ungefär. Vad använder du för test ? MVH Lasse
-
Är det detta Aqua Crown Kalkwasser Powder High Purity Calcium Hydroxide powder Great for Kalkwasser Reactors Precipitates phosphates and promotes the growth of stony corals Available in 500ml, 1000ml, and 5l sizes. Eller detta: Aqua Crown Hy Carb High Purity natural Ca granulate for fluidized bed Calcium Reactors Po4 Free Available in 2.5 and 7.5 kilo sizes. (5.5 and 16.5 lbs) MVH Lasse
-
Den är igång - jag kan i alla fall koppla upp mig MVH Lasse
-
De har inte korrigerat det än - det står fortfarande en checkmark för "dosing pump control". De har sagt att det är missledande information men lämnar över ansvaret på din återförsäljare. Deta är inte specielt juste - hade de varit något så när kundorienterade så hade de skickat dig en modell som klarade det du trott du köpt i utbyte mot din control - kostar inte dem något speciellt men man hade vunnit mycket pr på ett sådant agerande. Föreslå dem det. MVH Lasse
-
Troligtvis ger din test utslag i ppm CaCO3 vilket då innebär att du skall dividera ditt resultat med ca 17,8 (om jag mins rätt på decimalen) vilket ger et KH på ca 13. Ja kalkvattnet påverkar KH, speciellt om du har lite stenkoraller i karet. 13 i KH är ganska typiskt tror jag i kar med kalkvatten och dåligt med förbrukare. Jag ligger där bland annat. Beror på vilka andra ämnen som ingår i de salter som utgör tillsatsen. Vad gäller strontium och magnesium så är nog det troligaste att utgångssalterna är strontiumsulfat/klorid och magnesiumsulfat/klorid och därför inte påverkar alkaliniteten MVH Lasse
-
För dina experiment med kontinuerlig bakteriematning borde det vara perfekt Capote MVH Lasse
-
Jag använde några från INET data på Hisingen - har för mig att det är 50 mm. MVH Lasse
-
Det kan vara så att du ställer in mätaren digitalt med hjälp av menyn på ph 7 och sedan kallibrerar in nästa punkt med hjälp av skruven. Den punkten kan vara 4 eller 9, 10,11. Rent tekniskt så är en pH mätare en mätare som läser potentialskillnaden mellan de negativa OH- jonerna och de positiva H3O+ jonerna. Är den skillnaden 0 mV så är pH:t definitionsmässigt 7 - alltså lika många OH joner som H3O joner (slarvigt brukar vi säga fria vätejoner H+ istället för H3O+ joner (hydroniumjoner) men numera hävdar man att det inte finns fria vätejoner utan det i verkligheten rör sig om hydroniumjoner). använder man pH 7 standard som man skall göra så börjar man med den och ställer in mätaren att ha 0 mV (fastän man kan inte se det) i den vätskan. sedan tar man nästa punkt som kan vara 4 eller 9 (andra finns också) Vitsen är att man skall ha en standard som avviker med några enheter. Med den kallibreringen så ställer man lutningen på den linjen som pH mätaren använder för att översätta mV till pH-enheter. Typisl lutning är -56 mV per pH enhet. På gamla elektroder var det svårt med att få linjen rät, därför rekommenderade man att om man skulle mäta i pH intervall över 7 så skulle man använda en alkalisk andra standard och om man skulle mäta under 7 så skulle man ha en sur andra standard. idag är elektroderna mer linjär och det funkar bra att mäta kring 8 när man kallibrerat på pH 7 och pH 4 någonting. MVH Lasse
-
Kolkällan ligger iofs fast i biopelletsen men det är viktigt att veta att i de allra flesta kar så är inte kväve och fosfor de faktorer som kontrollerar tillväxt av heterotrofa bakterier (det är denna typ som är aktuell här) utan tillgången till organiskt kol. Finns kolet då i överflöd (den totala ytan av alla biopelletsen bestämmer tillgången monentant) så kommer bakterierna att växa till så länge det inte medför att något annat ämne blir bristvara. Är det då för mycket kväve eller fosfor i systemet så får man en bakterieblomning, precis som med flytande organiskt kol. Viktig är här att om inte hela denna bakterieblomning äts eller skummas upp så kommer den att tillföra organiskt kol lite här och var i akvariet i form av död bakteriemassa. Enligt min mening så kan man definitivt överdosera en fast kolkälla om det finns tillräckligt med kvave och fosfor (och de andra ämnena). Varför jag själv inte har hakat på denna trend är att jag tillhör dem som kör med mycket sand, ingen regöring av sanden eller uppsug av mulm. På sikt vill jag bilda det organiska kolet jag behöver inom mitt system och i sandbädden. Jag testade försiktigt, väldigt försiktig en dosering av 3 ml vodka uppdelad på 1 ml var 8 timme i 450 liter vatten och fick snabbt ett bakteriefilm och avslutade försöket. Det skall upprepas med häxbrygden i sinom tid. Jag körde också under denna tid ozon som lär ha begränsat tillväxten av bakterier - det är kraftfulla system vi experimenterar med. MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.20
Tapatalk 2.1.1