Lasse

i så fall skall du få ett kalciumvärde på runt 1000 ppm. Du skall ta en till tre matskedar till en petflaska på ca 2 liter. Fylla ända upp till korken, skaka och låta stå ett dygn ungefär. Vad använder du för test ? MVH Lasse

Är det detta Aqua Crown Kalkwasser Powder High Purity Calcium Hydroxide powder Great for Kalkwasser Reactors Precipitates phosphates and promotes the growth of stony corals Available in 500ml, 1000ml, and 5l sizes. Eller detta: Aqua Crown Hy Carb High Purity natural Ca granulate for fluidized bed Calcium Reactors Po4 Free Available in 2.5 and 7.5 kilo sizes. (5.5 and 16.5 lbs) MVH Lasse

Den är igång - jag kan i alla fall koppla upp mig MVH Lasse

De har inte korrigerat det än - det står fortfarande en checkmark för "dosing pump control". De har sagt att det är missledande information men lämnar över ansvaret på din återförsäljare. Deta är inte specielt juste - hade de varit något så när kundorienterade så hade de skickat dig en modell som klarade det du trott du köpt i utbyte mot din control - kostar inte dem något speciellt men man hade vunnit mycket pr på ett sådant agerande. Föreslå dem det. MVH Lasse

Troligtvis ger din test utslag i ppm CaCO3 vilket då innebär att du skall dividera ditt resultat med ca 17,8 (om jag mins rätt på decimalen) vilket ger et KH på ca 13. Ja kalkvattnet påverkar KH, speciellt om du har lite stenkoraller i karet. 13 i KH är ganska typiskt tror jag i kar med kalkvatten och dåligt med förbrukare. Jag ligger där bland annat. Beror på vilka andra ämnen som ingår i de salter som utgör tillsatsen. Vad gäller strontium och magnesium så är nog det troligaste att utgångssalterna är strontiumsulfat/klorid och magnesiumsulfat/klorid och därför inte påverkar alkaliniteten MVH Lasse

För dina experiment med kontinuerlig bakteriematning borde det vara perfekt Capote MVH Lasse

Jag använde några från INET data på Hisingen - har för mig att det är 50 mm. MVH Lasse

Det kan vara så att du ställer in mätaren digitalt med hjälp av menyn på ph 7 och sedan kallibrerar in nästa punkt med hjälp av skruven. Den punkten kan vara 4 eller 9, 10,11. Rent tekniskt så är en pH mätare en mätare som läser potentialskillnaden mellan de negativa OH- jonerna och de positiva H3O+ jonerna. Är den skillnaden 0 mV så är pH:t definitionsmässigt 7 - alltså lika många OH joner som H3O joner (slarvigt brukar vi säga fria vätejoner H+ istället för H3O+ joner (hydroniumjoner) men numera hävdar man att det inte finns fria vätejoner utan det i verkligheten rör sig om hydroniumjoner). använder man pH 7 standard som man skall göra så börjar man med den och ställer in mätaren att ha 0 mV (fastän man kan inte se det) i den vätskan. sedan tar man nästa punkt som kan vara 4 eller 9 (andra finns också) Vitsen är att man skall ha en standard som avviker med några enheter. Med den kallibreringen så ställer man lutningen på den linjen som pH mätaren använder för att översätta mV till pH-enheter. Typisl lutning är -56 mV per pH enhet. På gamla elektroder var det svårt med att få linjen rät, därför rekommenderade man att om man skulle mäta i pH intervall över 7 så skulle man använda en alkalisk andra standard och om man skulle mäta under 7 så skulle man ha en sur andra standard. idag är elektroderna mer linjär och det funkar bra att mäta kring 8 när man kallibrerat på pH 7 och pH 4 någonting. MVH Lasse

Kolkällan ligger iofs fast i biopelletsen men det är viktigt att veta att i de allra flesta kar så är inte kväve och fosfor de faktorer som kontrollerar tillväxt av heterotrofa bakterier (det är denna typ som är aktuell här) utan tillgången till organiskt kol. Finns kolet då i överflöd (den totala ytan av alla biopelletsen bestämmer tillgången monentant) så kommer bakterierna att växa till så länge det inte medför att något annat ämne blir bristvara. Är det då för mycket kväve eller fosfor i systemet så får man en bakterieblomning, precis som med flytande organiskt kol. Viktig är här att om inte hela denna bakterieblomning äts eller skummas upp så kommer den att tillföra organiskt kol lite här och var i akvariet i form av död bakteriemassa. Enligt min mening så kan man definitivt överdosera en fast kolkälla om det finns tillräckligt med kvave och fosfor (och de andra ämnena). Varför jag själv inte har hakat på denna trend är att jag tillhör dem som kör med mycket sand, ingen regöring av sanden eller uppsug av mulm. På sikt vill jag bilda det organiska kolet jag behöver inom mitt system och i sandbädden. Jag testade försiktigt, väldigt försiktig en dosering av 3 ml vodka uppdelad på 1 ml var 8 timme i 450 liter vatten och fick snabbt ett bakteriefilm och avslutade försöket. Det skall upprepas med häxbrygden i sinom tid. Jag körde också under denna tid ozon som lär ha begränsat tillväxten av bakterier - det är kraftfulla system vi experimenterar med. MVH Lasse

Det är olika alger som dina städare inte kommer åt eftersom de ligger under gruset men mot glaset och får sin energi från det dagsljus som kommer in. Det är också i regel mer näringsrikt nere i sanden och du kan få anaeroba, nitratfria zoner som frisätter fosfat och som gynnar alger. Detta ser ut som kiselalger men behöver inte vara det. Du kommer att se rött, grönt och alla dess färger med tiden. Jag åtgärdar inte dessa alger, jag låter sanden vara. Om du har något grävande så brukar du komma åt dem (de sitter på glaset oftast) när grävmaskinen varit framme om de stör dig visuellt. MVH Lasse

Eftersom jag tillhör de som vill ha igång de biologiska processerna så fort som möjligt så har jag i stort sett alltid börjat med full belysning från dag 1. MVH Lasse

Nu är ju inte jag någon Deltecexpert men vad händer om du sätter pumpen i karet i stället? MVH Lasse

Du måste vattenfylla pumphuset om du skall kunna få igång pumpen. Det verkar på din beskrivning som du av någon anledning inte fått det innan du dränkt alltihopa. Nu vet jag inte exakt hur din skummare är konstruerad men det "gråa" insugsröret brukar fungera som hävert till pumpen på utsidan i de flesta fall men det behöver vattenfyllas först om det skall funka eftersom akvariepumpar inte brukar vara självsugande. MVH Lasse

Här syns det bättre Den runda behåöllaren är en torkare för ozogeneratorn MVH Lasse

Java ..... eller något Gå till Filtrering - övriga - Marina innerfilter MVH Lasse

Problemet med lågt pH pga hög koldioxidhalt går att lösa även under vinterförhållanden. Flera som kan har dragit ut insuget till skummare till utsidan med en slang. Jag bor dock i en hyresrätt där "hål i väggen" inte uppskattas så högt av hyresvärden. Jag fick då ta en annan väg. i mitt jobb så kommer jag i kontakt med dykare och under en disk om "bubbelfri andning" vilket innebär rebreathing genom att koldioxiden fångas upp av ett filter och luften används igen så fick jag en idée. Varför inte koppla in en sådan koldioxidfälla på insuget till skummaren/luftaren. sagt och gjort - jag införskaffade ett sådant material - DiveSorb från Dräger. Beståndsdelarna är i huvudsak kalciumhydroxid i pillerform. dessutom fins en liten del alkalint fosfat med (vad det nu är). Nåväl, jag tog en gammal typ av luftdrivet innerfilter. Ni vet den där lilla plastlådan man ställde i ett hörn förr. http://www.akvarieshop.se/marina-hörnfilter-pi-1328.html?osCsid=b80351a4f0b7d47354297594dbf7db9f Jag kapade bort det grova röret - la en tunn skumgummiskiva på rastert och fyllde upp med DiveSorb. Någon matsked med vatten för att aktivera substratet (det funkar bäst om det blir lite fuktigt då och då). Kopplade insugsslangen till skummaren/luftaren till det smala röret. Allt ställdes i mitt aparatskåp och jag har även en ozonapparat kopplad mellan koldioxidfiltret och skummaren/luftaren. Byter material ca en gång i månaden. Nu har jag tyvärr en så inbyggd "sump" (Percula 120) att jag trots allt får en recirkulation av den koldioxid som produceras inne i karet och som normalt skummaren/luftaren tar ut i rummet. När jag dock tar av "täcklocket till sumpen" så får jag precis den funktion jag vill - ingen koldioxid in i karet via luften i skummaren och mycket koldioxid ut ur karet via luftningen. Då locket i sig är en effektiv ljuddämpare så är det oftast på tyvärr. MVH Lasse

Kiselalger brukar komma efter ca 6 - 7 dagar så det är bara att gratulera. Rutorna kan du rengöra nu om du vill. Har du sand i karet så skulle åtminstone inte jag röra den genom att suga "skit" som till största delen är bakteriemulm men det finns olika skolor i detta. Ja - du kan mata varje dag nu men öka inte mängden än - bara intensiteten. Nitrattesten skall du inte bry dig om - de brukar inte vara tillförlitliga. Nitratnivåerna kontrollerar du genom dina vattenbyte om du byter mellan 25 och 50 % per vecka. får du misstanke om höga nivåer så gör man bara ett par kraftiga byten efter varandra. Det är detta som är så bra med små kar - man kontrollerar allting (i stort sett) med storleken och intensiteten av vattenbytena. Nitrat är inte giftigt för de flesta organismer och ger inte i sig självt större algtillväxt. Du kan också läsa lite nitrit utan det är någon större fara, läser du ökande nitrit så stoppar du upp matningen bara några dagar. Lite nitrit brukar testerna ofta visa i saltvatten. Nitrit även i lägre nivåer är farligt för sötvattensfisk men erfarenheten visar att nitrit och saltvattensfisk är något helt annat. Den höga kloridhalten i saltvatten hindrar/bromsar upptaget av nitrit. Dock är en ökande nitrithalt ofta tecken på ökande ammoniumhalt och det ökar risken för farligt ammoniak. I ett nystartat akvarium utan en massa övrig bakterieverksamhet (det är ganska sterilt de först månaderna) så styr man kvävetillförseln (läs ammonium) helt genom sin matning. Ingen matning - väldig liten ammoniumutsöndring från fisken. Bibehåll ytvattensrörelsen. Simma lugnt och öka inte belastningen i ett slag - tänk noga över dina fiskinköp och när du introducerar ny fisk så bibehåller du mängden och intensiteten på din matning någon vecka för att sedan sakta öka upp den till den nivå som den större fiskbesättningen kräver. Cyano kan komma men jag har den erfarenheten att cyano i en start kan lätt kontrolleras genom tillsats av lite natrium eller kaliumnitrat. Den cyano som brukar komma efter 8 -10 månader verkar dock vara svårare att kontrollera med höjda nitratnivåer. Om vi ser i backspegeln så gick ju det här väldigt bra till slut - nu har du en stabil plattform för många och nya misstag MVH Lasse

Kör du ett vattenbyte i slutet av nästa vecka på en så där 25 %, sedan kan du göra veckovisa byten på mellan 25 till 50 % beroende på belastningen. Nitrivecen kan du köra någon vecka till för säkerhets skull. Ta det fortsatt försiktigt med matningen (äter bägge clownerna nu?). Användningen av nitrivec är långsiktig - får du en nitrittopp så hjälper det inte omedelbart med nitrivec utan det tar sin tid. Om du skall öka din besättning nu så är det i så fall snäckor och eremiter som borde vara den primära satsningen. Vänta med mer fisk ett tag till. MVH Lasse

Hur många stödmedlemmar är det nu Capote? MVH Lasse

De elektroniska ballasterna brukar ha tändaren inbygg medans de magnetiska har en separat tändare. MVH Lasse

Då är vi inne på samma linje för som sagt var - vem skulle inte betala 100 kronor per år för att trygga SG? MVH Lasse

Jag konstruerade bläckfiskakvariet på Universeum (runt 16 grader) för ett antal år sedan. Nu sitter iofs en skummare i också för säkerhets skull men grundtanken var att allt skulle ske i "dropp" filtret. Ett bättre namn på "dropp"filter är rislefilter eftersom man idag kör så mycket som möjligt genom ett sådant och droppar inte. Jag kommer att använda samma teknik i ett nytt kallt sötvattensystem som jag håller på med (men utan "skummare" ) MVH Lasse

Bilden visar en hona och Gabriels länk visar en hanne av arten Chrysiptera cyanea MVH Lasse

Bra arbete Det är ju till och med så att jag håller med , jag har dock löst avgasningen av ammoniaken med en hjälp av ett högt droppfilter (fast i mitt fall kan man prata om forsrännarfilter) istället för skummare. Då får jag det bästa av två världar - avgasning samt ett effektivt biofilter för den lilla nitrifikation man trots allt har över 11 grader. MVH Lasse

Eftersom Stockholm har en ytvattentäckt (Mälaren) så kan också färgningen bero på organiska fettsyror, humus och kolloider som man inte lyckats ta bort helt. Något som till och med kan vara bra för fiskars slemlager. Nyblandat saltvatten brukar ju anses som lite "aggresivt" just för avsaknandet av sån här organiska restprodukter. MVH Lasse