Lasse

Ta ett foto - svårt att avgöra annars. MVH Lasse

Genomgående spricka är en spricka som går tvärs igenom glaset - från ovansidan till undersidan. Sedan kan den (och gör ju det också) gå längs glaset. Har du en spricka som du kan känna på både under och översidan av glaset så måste den knackas ut till att den kommer till en kant. En repa går kanske bara någon tiondels mm ner i glaset (på över eller undersidan) MVH Lasse

Problemet med sprickor i glas är att de kan börja löpa. Har man en genomgående spricka i ett bottenglas så skall man försiktigt knacka ut den så att den löper mellan två sidor. När detta är gjort så kan man limma en förstärkning (med bra marginal på bägge sidorna sprickan) över sprickan och det blir lika bra som att byta bottenruta. Om inte sprickan är genomgående - så är det ingen spricka utan en repa. Om den är grund (som en repa från ett rakblad) så påverkar det utseendet inte hållbarheten. MVH Lasse

Avvakta tills i morgon. Då kan du se hur fiskarna uppträder. I ditt fall så skulle det bästa nog vara (om du inte får igång skummaren) att sätta dit en vanlig luftsten. Som Jimmy säger så skulle jag också avvakta med mer levande tills du fått ordning på Clownerna - det är ju inte säkert att det primärt är ett ammoniakproblem - du kan ju ha något annat problem med karet. MVH Lasse

Det kan röra sig om ammoniakförgiftning. Jag kan trösta dig med att det hade nog även hänt om du väntat en månad. Det är ett litet kar och om inte nitrifikationen är igång ordentligt så får du lätt en allt för hög ammoniumkoncentration i karet. Om du inte belastar karet så får du inte heller igång någon nitrifikation. Det rör sig om ett läge som kan sammanfattas med orden moment 22 (googla!). I saltvatten med sitt höga pH så finns det dock en sak som man kan göra för att hindra för höga ammonium/ammoniak nivåer vid starten. Det är att öka gasutbytet i karet - ettdera genom att rikta pumpar mot ytan eller luftning via skummare eller luftsten. Eftersom förloppet gick fort så är jag inte säker på att du har en ammoniakförgiftning utan du får nog försöka att samtidigt söka andra förgiftningsorsaker såsom i karet eller annat. Hoppas du inte målat eller gjort något annat som kan ge giftiga gaser i luften. Men om vi förutsätter ammoniakförgiftning så är råden om pumpar och om att lufta det du skall följa - i ditt fall så är en luftsten och "syre" pump minst lika effektiv som en skummare. Ingen fara att slänga i bakterierna, gör det varje dag - i ditt fall 5 ml om dagen. MATA INTE på ett par tre dagar och mata först när du ser att fiskarna kvicknar till och högst ett par tre vuxna artemia per fisk.. Titta på andningen hos fiskarna - om den är ansträngd eller inte. Försök att i smyg se akvariet - det är inte helt ovanligt att fisk trycker pga av rädsla i en ny miljö. Du kommer nog få ett nitritutslag om några dagar - gör inga förhastade åtgärder - kör på men se till att fortfarande ha ett bra gasutbyte. Om det rör sig om ammoniakförgiftning så är det inte säkert att vattenbyte räcker. Nitrit är inte speciellt giftigt i saltvatten så det går att ta det lite piano. Nitrattesten skall du inte använda så här i början eftersom den kommer att visa fel om du har nitrit i vattnet. Nitrat är inte akutgiftigt för clownfiskar förrän vid mycket, mycket höga nivåer - om ens då. Om du får igång skummaren - se till att du får max luft i den, om "skummet" rinner tillbaka spelar ingen roll - dess funktion i detta läga skall vara att lufta, lufta, lufta och dessutom lufta. Samla upp skit (eller rättare sagt odla bakterier) i skummarkoppen kan du göra senare. MVH Lasse

Ursäkta - missade att det var 700 mA driver som efterfrågades. Du behöver två sådana i så fall MVH Lasse

Beror lite på hur du använder sandbädden. Skall du ha den som en "remote deep sand bed", dvs för att utgöra ett denitrifikationsfilter så skall du placera den efter biofiltret. En RDSB görs så att man har ett fack med sand ända nerifrån - låter en vattenström gå på toppen av sandbädden (vattendjup ca 5 cm) - alltså ingen filtrering igenom sandbädden. Kalkringarna placerar du där du kan misstänka lägsta pH:t dvs absolut före biobollarna. MVH Lasse

Den här har jag använt i olika applikationer http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=136492339 MVH Lasse

Om vi går till Tyskland så utrustar både Aqua Medic och Deltec sin fabriksbyggda burkar med biofilter av olika sort. Går vi till zeovitmetoden och deras zeovitfilter så är deras skötselsätt och rekommendationer det som samtidigt optimerar nitrifikationen för ett dränkt filter även om detta inte sägs rakt ut. Nu håller jag inte med LA-fishguy om att nitrit är farligt för framförallt fisk i saltvatten men det ändrar inte hans bedömning eftersom ett effektivt biofilter snabbt förvandlar det som är farligt i saltvatten - ammonium/ammoniakkomplexet - till nitrit och nitrat. Jag vill återgå till inkörningen av akvariet där alla pratar om hur viktigt det är att de biologiska proocesserna och framförallt nitrifikationen kommer igång. Nitrifikationens slutprodukt är alltid nitrat oavsett om den bakteriella nitrifikationen sker på levande sten eller i biobollar. Mängden producerad nitrat av nitrifikationen är alltid samma mängd som den mängd som stoppas in isystemet i form av ammonium från bakterier och matning av fisk. Där skiljer sig inte resultatet i slutänden från vilken typ av substrat man har från nitrifikationen. Vad som skiljer sig är att den levande stenen är ett betydligt sämre nitrifikationsmedia än biobollar, wet/dry filter, Fhormanmadrasser och andra bra produkter. Detta gör att mer ammonium ligger kvar längre i akvariet, framförallt vid ojämn belastning, och därför kommer mer ammonium avgasas som ammoniak via luftningen i skummaren eller via separata luftningsprocesser som gasstrippningstorn eller aktiv luftning. Med en viss del ammonium kvar så kan man troligtvis fördröja steget nitrit -> nitrat och riskera ett uppbygge av dödliga halter ammoniak. Ett system som inte bygger på biofilter - oavsett fish only eller korallkar blir alltid mer instabilt än ett som kompletterar luftning/skummare med ett effektivt nitrifikationsfilter. Om vi går till baka till de nu så poppulära biopelletsen som man använder med en konstant backspolning - vad tror ni sker väldigt effektivt på vissa delar av dem? De är inte lika effektiva nitrifikationsfilter som andra som har beskrivits här - men visst sättet som de körs på optimerar den nitrifikation som dock kan ske på dem. De är inte optimerade nitrifikationsmedia eftersom de består av organiskt kol som gymnnar andra mer snabbväxande bakteriegrupper - men en viss nitrifikation - bättre än LS - måste man räkna med. Jag skulle inte ta bort biofiltren i ditt system men det finns en rätt så stor varning eftersom du lever i områden med osäker strömförsörjning. Skulle cirkulationen stoppa genom filtren (om du inte använder trickelfilter) så finns en risk för att (om du inte har nitrat i vattnet eller efter lång tid) det bildas svavelväte som sedan kan sköljas ut i ditt akvarium. Det är bra att detta fall göra så att de pumpar som drar igenom filtren inte startar automatiskt när strömmen går på utan att du har möjlighet att ettdera rensa filtren (lukta först om det behövs - ruttna ägg - rensa!) eller köra ut det första vattnet till avloppet. Om du riskerar långa stillestånd i akvariet så är det alltid bra att ha lite koncentrerad väteperoxid hemma. Vid stillestånd så tar du en hink vatten från akvariet, blandar i några centiliter (eller nån deciliter) koncentrerad väteperoxid i hinken - väntar några minuter och pytsa i lite grand här och var i akvariet med jämna mellanrum. Stig i Gemla klarade i stort sett allt sitt under stormen Gudrun på detta sätt (han var strömlös under många dagar). MVH Lasse

Av någon anledning så är det tabu att i Sverige använda biobollar eller annars effektiva biofilter i saltvattensakvaristiken. I övriga världen används dock i allmänhet med bra resultat. Att man här pratar om biobollar som nitratfabrik visar att de gör sitt jobb - att snabbt bryta ner livsfarligt ammonium/ammoniak via nitrit till nitrat. Detta görs också, om än dåligt av levande stenen så de som pratar om nitratfabriker skall ta och plocka ur sin levande sten också. Det finns ytterligare en väg att bli av med det farliga ammoniaken/ammoniumet och det är vi mycket kraftig luftning - ettdera via speciell luftning eller vi mycket kraftigt överdimmensionerade skummare. Denna metod kan dock enligt mig vara lite vansklig - skulle exempelvis luftningen minska (igensatt venturio eller annat) så kan et snabbt ackumuleras mammonium så att dödliga mängder ammoniak bildas. detta är mycket farligare och vanligar inom saltvärlden på grund av det högre pH:t än i normala sötvattenskar. Personligen föredrar jag ett bra arbetande biofilter som stadga och garant för att jag inte får farliga nivåer av ammoniak i karet och har en luftning igång som i normalfallet skall plocka bort en del av ammoniaken. Nitraten tar man sedan hand om via någon kolkällemetod, denitrifikation, vattenbyte eller djupa sandbäddar. Jag skulle dock sätta UV-C på trycksidan (returmatningen in till karet). Sätter du den på inkommande vatten till sumpen och det vattnet kommer via en ytavrinning så får du så mycket luftbubblor i UV-C:t så att det blir verkningslöst. MVH Lasse

Det med ljuset får du nog prova dig fram med. Det beror ju på hur ljust du har i rummet. Är det ett mörkt kyffe så behöver du säkert bättre ljus men har du ett rum med panoramfönster så är det inte säkert du behöver mycket mer. Även diffust ljus av tillräcklig styrka kan ju funka bra och fördelen med det ljuset är att du får belysning upp på revpelare och annat. Du kan ju också testa med spottbelysning där du vill ha speciellt ljuskänsliga koraller. MVH Lasse

Salt av nitrit eller lösningar är stabila om det inte kan förekomma någon bakterietillväxt. Men om du jobbar där jag tror du jobbar - kan du inte analysera pulvret direkt? Du skall leta efter kadmium eller zink. Jag har fått fram att zink används i en del bioassay:s för att kontrollera om organismer omvandlat nitrat till nitrit. Då använder man en nitrittest och ger den inte utslag så lägger man i zinkpulver som reducerar nitraten och en rödfärgningen blir resultatet om det bildades nitrit. Om metoden går att använda kvantitativ vet jag dock inte. I mina gamla Hach-manualer så är det bara kadmium som används som reducerare. Jag vet att trycket varit starkt på att få fram kadmiumfria analysmetoder inom lab-världen - vet inte om det lyckats än och vet heller inte om akvarieindustrin ligger i framkant där. Det dåliga är dock att inget näms i manualer och annat. I Saliferts fall så är det ju bara att lägga till att testa för nitrit. Ta en test och använd bara reagent N03-2. Blir det det minsta rött så kan du absolut inte lita på testen. Är testerna kadmiumfria så är det ju bara för tillverkarna att skriva (som sker i alla andra brancher) - Cadmium free på paketet. Kan också tillägga att den extra nitrit testrutan som finns på MERCK:s stickor just är till för detta ändamål - inte för att mäta nitrit utan för att varna att nitrattesten inte är tillförlitlig. MERCK säger också själva att för övrigt är inte denna sticka användbar i saltvatten. MVH Lasse

Hej Jag har under flera år med förvåning läst om nystartade kar där man (med nyblandat RO-vatten) läser av höga nitratvärden redan efter några dagar. Biologiskt kan sådana avläsningar inte vara sanna eftersom nitrat är slutprodukten av nitrifikationen och den är inte igång fullt ut i ett nystartat akvarium efter 4-5 dagar. Förutsatt att man har använt ett nitratfritt vatten (RO-vatten är det) så måste sådana mätningar vara felaktiga. Nitrat finns inte heller som "läckande" näringsämnen från levande sten, grus eller något annat. Jag har ett flertal gånger hävdat att hobbytesterna för nitrat troligtvis bygger på nitritkänsliga metoder, dvs nitrit stör mätningarna. Flera proffesionella metoder och exempelvis MERCK:s stickor (som säljs av Tunze under eget namn) bygger på denna metodik. Metodiken går till så att man använder något ämne för att reducera nitrater till nitrit och sedan mäter man helt enkelt nitriten. Övriga störningar som jag fått fram med denna metodik att starka oxiderande ämnen (som ozon och väteperoxid) samt starkt reducerande ämnen (ex svavelväte) interfererar. Järnjoner måste vara borta annars fås ett för högt värde, klorid stör (ger för lågt värde) samt högt buffrade prov (eller extrema pH:n) stör ut testen. Min åsikt har alltid varit att ofta är en nitrattest mer skada än nytta i ett saltvattensakvarium. De flesta av testerna är inte lämpliga för saltvatten helt enkelt. Om dessutom tekniken innebär att Kadmium används för reduceringen så är vi miljömässigt på fel väg, Kadmium betraktas idag lika skadligt som kvicksilver i en vattenmiljö och alla företag har ett krav på sig att inte stoppa Kadmium i avloppsvattnet. Problemet med akvarietesterna är att ingen tillverkare (som jag sett) rapporterar vilken metodik som används, varnar inte för inteferenser över huvud taget eller ger några vägledningar. I vilken bransch för övrigt skulle ett sådant beteende från företag vara lika med självmord - dock inte i vår branch. Eftersom ingen produktbeskrivning finns på testerna går det helt enkelt inte att säga vilka produkter som lämpliga (om några). Nåväl - jag har inte gjort någon test själv tidigare för att se om nitrattester bygger på metodik som är nitritkänslig men jag har nyligen genom en kompis (som varit för lat att testa själv) fått tillgång till en vätska som innehåller nitrit (1% Na No2) så att jag kan förorena tester och mäta. Problemet med denna nitrittillsats var att den var inte kvantifierad så jag har mätt nitriten samtidigt som nitraten. Jag började med ett akvarium som varit igång i 4 år och som idag bara är en makroalgsodling och kunde därför förväntas hålla låga värden av nitrat. Jag tog nitrit och nitratprover på det vattnet. Enligt testen så var nitrit lika med 0 och nitrat kunde vara någonstans mellan 5 och 10 (bild 1 nedan). Sedan tog jag ut ca 2 dl akvarievatten i ett glas och satte till en droppe av min nitritförorening (av okänd styrka). Då jag fick ett kraftigt utslag så gjorde jag en test till - tog prov av halva styrkan (0,5 ml förorentat vatten och 0,5 ml akvarievatten). Bild 2 och 3. Första testen låg någonstans mellan 1 och 4 i nitrit och mellan 10 och 100 i nitrat. I andra testen (halva tillsatsen nitrit) så låg värdena runt 0,5-2 i nitrit och mellan 5 och 50 i nitrat. Nästa steg vara att ta ett prov från nytt saltvatten som stått i 2 dagar med en cirkpump. Bild 4. Den visar ungefär noll både för nitrit och nitrat. En halv droppe (blandat 50/50) förorening och bägge utslagen blev lika - mellan 05 och 2 i nitrit samt mellan 5 och 50 i nitrat. Bild 5. Nitrattesten består av två pulver och plötsligen fick jag för mig (konstigt nog) att det pulver som i nitrittesten är märkt NO2 är identiskt med det pulver som i nitrattesten är märkt NO3-2 och testade att bara hälla nitrattestens andra (NO3-2) pulver i ett prov gjort som ovan. Resultatet ses nedan. Bild 6. Av denna screningtest så kan jag bara dra den slutsatsen att denna test som jag användt är i högsta grad nitritkänslig och som bygger på en metod som går ut på att omvandla (reducera) nitrat till nitrit. En sådan metod jag känner till använder kadmium som reducerare. Den test jag användt är Saliferts profitest för nitrit och nitrat. Ingenstans i bruksanvisningarna står det nåt om inteferenser, metod eller om miljöskadliga ämnen används. Jag vet inte om metodiken bygger på kadmium men så länge som metodiken inte redovisas så kan jag inte utesluta att så är fallet. Jag är också övertygad om att ovanstående gäller de flesta akvarietester för nitrat men jag har inte provat några andra. MVH Lasse

Flera av de Kinaproucerade LED-armaturen använder Creedioder, dvs en av de bästa dioderna just nu. Om man nu använder dioder på 1W eller 3 W spelar ingen som helst roll rent kvalitetsmässigt, fördelen med 3 w är bara att man kan ge mer ljus per ytenhet men med tanke på storleken av dioderna (den fysiska) så spelar det nog en mindre roll. MVH Lasse

Så försöker jag alltid att göra också om möjligheten finns. Det finns delade meningar om detta men jag har startat både med en del inkört vatten och helt nyblandat vatten och jag föredrar, om möjligheten finns, att ha med en del gammalt vatten. MVH Lasse

Jag blandar alltid mitt salt med kallvatten - mellan 12 - 15 grader. Aldrig några fällningar pga av detta. MVH Lasse

Det är vanlig polystyren vad jag fattar - går att använda men är svårlimmat. MVH Lasse

För att jordfelsbrytaren skall fungera är det INTE något absolut krav att du har jordning i kontakten. Du behöver ingen extra jordkabel mellan ditt kök och stiftet i grenuttaget. Jordfelsbrytaren fungerar lika bra på jordat som ojordat. MVH Lasse

Jag trodde det var 42 MVH Lasse

Troligtvis har du rätt om energislöseriet men de får mycket av den för fiskarna livsviktiga omega-3 fettsyran så lite energislöseri kan det vara värt. MVH Lasse

Jod har antibakteriell verkan utan tvekan men om det också skadar koraller vet jag inte. Vad gäller Euphyllia så hade jag ett snabbt utbrott av "brown jelly diseases" och genom att öka mängden ozon under några dagar fick jag kontroll över förloppet. Bland annat räddade jag en kolloni bestående av 6 rör där en var infekterad. Det gick inte bryta av den och just den gick inte att rädda, däremot klarade jag resten av rören. MVH Lasse

Ja - det är en timer med tre separatstyrda utgångar. Helt riktig så är det bara ca 15 tillslag per kanal och dag. Ingen möjlighet att styra veckodagar. Jag har haft en sådan nu i 4 år - av en äldre modell med vanlig svensk jordad uttag. Fungerat väldigt bra, driver till och med två 150 watts metallhalogen med den (gjort det i ca 6 månader nu). Lite jobbig att förstå logiken i inställningar, speciellt om man går från automatiskt till manuellt läge. Går bara göra för all tre kanalerna samtidigt (vad jag har hittat i alla fall) och det är viktigt att när man går från manuellt till automatik att alla tre sitter i samma läge (på eller av). Sedan kan man komma till automatik från två håll, ettdera från på eller av. Det är viktigt att man går till automatik från rätt håll. Är de av så skall man gå till automatik från av och vice versa. ett problem som många billiga elektroniska timrar har (ex Classes billigaste) MVH Lasse

Det finns några ideer i mina tidigare trådar om mitt mollyhotell bland annat. MVH Lasse

Jag brukar ta fryst vuxen artemia samt fryst cyclops och låta detta få tina till en sörja. Sedan kramar jag några klyftor vitlök över det och rör ihop med Cyclop eeze till en relativt tjock smet. Denna fryser jag sedan i kuber och matar med. Ibland blird det även lite alger i eller skalade artemiaägg. fördelen med denna metod är att de lite större partiklarna (eg den frysta vuxna artemian) blir berikade med de fettsyror som finns i cyclop eeze så att även fisken får i sig detta. Pellets som dragit i cyklop eeze är ju också ett alternativ. MVH Lasse

Den i mitten måste heta Stig va MVH Lasse