Lasse

Bra idée - man har samlat på sig en del under åren MVH Lasse

En liten bit ner på denna sida hittar du foton på resten av släktet Diploprion http://www.fishbase.se/identification/specieslist.cfm?famcode=289&areacode=&spines=&fins= MVH Lasse

Per - du har väl redan sett denna sida http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=24437〈=Swedish MVH Lasse

Jobba med vitbalansen på kameran så får du ordning på det. Snyggt kar föresten - mycket snyggare än alla stenhögar med en och annan trädgren uppstickande MVH Lasse

Kloraminen är mer skadligt i akvarium därför det stannar kvar i akvariumet. Jag bodde i Växjötrakten när den tekniken togs fram för att klorera vattnet med hjälp av hypoklorid och amoniumsulfat i Växjö och sedan den dagen har jag alltid pratat för vattenberedningsmedel ( kring 1987 var det) eftersom det inte går att lufta ut det. Så det är inget nytt för mig men det viktiga är att delar av Malmö hade denna typ av klorering redan innan verkens sammanslagning vad jag har förstått. Gå in på verkens hemsida och du hittar en kemikalielista. Om både hypoklorit och amoniumsulfat finns med så använde man redan metoden. Jag hade helgen den 1-2 nov ett längre samtal med en av de personer du hänsyftar till om problematiken. Jag skrev att jag personligen inte trodde att just kloraminen var orsak i Malmöfallet utan att det kunde finnas andra orsaker i och med sammanslagningen av verkens vatten. Den beskrivning jag fick kunde också stämma in på en kopparförgiftning. Vattenberedningsmedlen tar ju inte bara kloraminer utan även tungmetaller. Jag kan också ha fel och det kan vara så att det varit felinställningar och inkörningar som gjort att för höga doser kommit ut. I Göteborg så har man kört metoden länge och nivåerna är ganska låga och här har vad jag vet inga större olyckor skett i akvarium som varit igång. Att det hjälpte med aktivt kol kan tyda på att det inte var koppar eftersom aktivt kol inte alltid tar koppar. Jo jag har ansett länge att man skall ha vattenberedningspreparat men problemet med kloramin går att lösa med en tesked C-vitamin per ca 400 liter. C-vitamin tar dock inte bort tungmetaller. Vi är inte oense om kloraminets skadlighet - det är bara det att det var ingen nyhet för mig eftersom jag första gången stötte på det 1987 och det har skrivits myvket om det - bland annat på Zoopet MVH Lasse

Jo visst tar de från Bolmen men därifrån går det bara tunlar ner till verket som ligger precis utanför Stehag i närheten av Ringsjön. Namnet på verket är Ringsjöverket. MVH Lasse

Tyvärr får jag göra er lite lednsa vad gäller kloraminfrågan. Inte ens den proffs RO:n vi använder på jobbet tar kloraminen - den slinker igenom på samma sätt som silikat. För att ta kloraminen behövs ett kolfilter, vattenberedningsmedel eller c-vitamin. När det gäller problemen i Malmö så tror jag personligen inte att de beror på kloramin. Här i Göteborg har man använt klorgas och ammoniumsulfat (som bildar kloramin i vattnet) i en massa år och metoden "uppfanns" i Växjö och dessa städer har inte på något sätt haft samma problem som Malmö- samma gäller kungliga huvudstaden - Norsborg har kört med denna metod under många år. För något år sedan vad det någon som frågade om vattnet i Malmö och jag kunde då genom att kontrollera Ringsjöverkets kemikalieåtgång konstatera att de troligtvis körde med kloramin. Det andra vattenverket i Malmö gjorde det inte. Vad som tydligen hänt nu är att man blandar dessa båda vatten i hela Malmö. Själv använder jag inte RO vatten mer än till mitt kalkvatten men vill man vara på den säkra sidan så är ett RO en bra investering - jag har Göteborgsvatten. Problemet med kranvattnet brukar inte ligga i det vatten som lämnar vattenverket (frånsett ställen med nitratrikt vatten) ut i vad som kommer ut från kranen. Kopparrör och varmvattenberedare är betydligt större bovar än det vatten som kommer från våra vattenverk. Använder man kranvatten så måste man också ta reda på kalkinnehållet (om vattnet är mjukt som i Göteborg eller hårt som i Uppsala) när man bestämmer vilket salt man skall använda. Om vattnet är mjukt så fungerar det med revsalterna (alltså de med redan från början Ca nivåer på över 400 ppm). Har man ett kalkrikt vatten så måste man använda standardsalterna. Använder man RO och har höga kalciumhalter så behöver man ha en avjonare (zeolit) innan RO:ot - membranen (åtminstone de med rätt kvalitée sätter igen annars) Avjonaren regenererar man med jämna mellanrum med en mättad saltlösning. MVH Lasse

Det var inget tips - det stod Jag har heller inte sagt att svampmetoden fungerar på Gorgoner utan bara redovisat mina erfarenheter vad gäller Alcyonium sp. Efter din fina redovisning av dina erfarenheter med Alcyonium sp så får man väl uppmana alla som vill prova med en mörkerkorall att skaffa denna art då eftersom ingen har misslyckats med den.MVH Lasse

Bild tagen den 071219 Bild tagen den 080118 Bild tagen för 10 minuter sedan 081117 Korallen är en Alcyonium sp. http://www.nano-reef.com/corals/?coral=6 - släkt med vår "död mans hand" Alcyonium digitatum Observera att jag skrev luktar som inlagd gurka eller salubrin - inte att jag använder detta. MVH Lasse

Den här lilla gynnaren håller sig gärna på sanden och fullkomligt plöjer igenom den efter något ätbart MVH Lasse

Jag har nu haft en mörkerkorall - typ död mans hand gående i ett år bland annat med hjälp av att krama mina filtersvampar med jämna mellanrum. detta ger också en bakteriemulm, speciellt om man använder något preparat som luktar inlagd gurka eller salubrin samtidigt (hint googla på salubrin) MVH Lasse

Dessa som du nämner ovan gräver inte vad jag vet. Angående pistolräkan - se dessa klipp: 2 från mig och ett från ortoceratite (aka Trilobite om jag inte gissar fel:)) http://www.youtube.com/watch?v=Ew9Y1vnfxRU&feature=channel http://www.youtube.com/watch?v=shhqN7KqTjY&feature=channel och ett till från ortoceratite MVH Lasse

Av egen erfarenhet vet jag att höga nitratvärden i sig inte är tillräckligt för att få fram prick hos hepatus. Vad har du för värde? vad jag förstår så har du förutom hepatusen en clown i ett 70 liters - vad har du mer i det karet - koraller, lägre djur eller... Ge fisken en så lugn tillvaro som möjligt - ettdera i ditt karantänskar eller att du inreder 70 liters på så sätt att du kan hålla en lägre salthalt (16 - 17 promille) en längre tid och ge hepatusen en lugn miljö med bra kost så kommer det att fungera. Ta det lugnt och sansat bara. Regelbundna vattenbyte är som Irene säger också bra men betoningen är på regelbundna. Kan du göra ett 10 till 20 % veckligt byte (och verkligen göra det en gång i veckan och helst vid samma tidspunkt) så fungerar det. Vet du av dig självt att du inte kommer att klara att göra detta regelbundet en gång i veckan så är det bättre att göra det regelbundet var 14:onde dag (om det sker regelbundet) än att göra det en gång i veckan - uppehåll - var 14 dag - en gång i veckan. Varför jag trycker på regelbundenheten är att det finns mycket forskning som visar att halten stresshormon hos laxfisk minskar dramatiskt om de regelbundet utsätts för en stressande faktor. Visserligen kan det finnas artskillnader men jag tror att dessa resultat är ganska generella för fisk i allmänhet. Exempelvis så mätte man upp stresshormonerna hos en stillahavslax vid håvning. Dag 1 (efter håvningen) var nivåerna skyhöga. Efter att ha upprepat håvningen varje dag vid samma tid under en vecka så kunde inget stresshormon uppmätas längre. Regelbunden och konskekvent skötsel är ett måste med känsliga fiskar. Jag har vid några tidiga tillfällen varnat för att kasta mellan angreppssätten när man stöter på problem. En ändring av den metodik man valt bör endast göras när man själv ser att det går ordentligt åt h-e - inte för att någom 150 mil ifrån skriker sig hes (jag eller någon annan) att det kommer att gå åt h-e med den metodiken. Det finns en gammal regel jag lärt mig med åren (många gånger dyrköpt) och det är att om någonting fungerar så skall man inte ändra bara för att man själv eller någon annan säger att något annat är bättre. När man ändrar så gör man det för att man ser att något inte fungerar inte för att förebygga problem som inte existerar. Beslutar man sig för att ändra inriktning så ser man till att ändringen sker långsamt. Ovanstående gäller känsliga arter men kan många gånger även vara bra att ha i huvudet även för så kallade "lätta" situationer. Det Greger skriver bekräftar mycket mina egna erfarenheter och misstankar om att "saltvattens vitapricken" kan finnas innaktiv hos värddjuret. det är dock viktigt att ha i huvudet att vi ser oftast bara symptomen (de vita prickarna) men vi vet oftast inte vilken organisms verkan vi ser. Det finns med stor sannolikhet många olika parasiter som ger samma symptom (vita prickar) men som har olika livscykler. Vad gäller de parasiter som ger "pricksyndrom" hos kirurger så är min erfarenhet samma som Gregers att de troligtvis kan finnas latenta hos värddjuret (mitt första exempel i denna tråden var avsedd att just leda in tankebanorna på detta). Vad gäller medicinering så är de flesta (vad jag förstår av de bristfälliga innehållsdeklarationer som finns) baserade på att ta parasiterna utanför fiskkroppen under den korta tid som den är simkunnig. Det finns helt tydligt inget saltvattenspreparat som koncentrerar sig på att ta parasiten innuti fiskkroppen. Är det så att dessa parasiter har ytterligare ett stadie (än de tre som brukar anges - cystning och delning i bottenmaterialet -> frisimmande -> cystning under yttersta hudlagret, de sk vita pricken) innuti fiskkroppen så borde det kunna tas fram något preparat som slår till mot detta stadie. Det finns en del tecken om att preparat baserade på metronidazol (eller dimetronidazol) åtminstone fungerar på liknande parasiter, dock har jag personligen för liten erfarenhet av dessa preparat och saltvattensorganismer för att kunna dra några slutsatser eller ge några rekommendationer om dem. MVH Lasse

Exakt så ja MVH Lasse

Ett kar behöver gå fisklöst i minst 3 till 4 veckor för att de flesta parasiterna som ligger i bottenmaterialet skall kläckas och inte hitta någon ny värd. Skulle det vara så att just den parasiten som du har är artspecifik för paletten (och alltså inte gå på clownen) så måste du ha paletten borta från huvudkaret i minst 4 veckor. Drabbas även Clownen måste den också tas ut och behandlas. Under tiden sköter du om din(a) fisk(ar) i karantänskaret, matar med så bra foder som möjligt (och jag har bra erfarenheter av vitlöksinblandning för att stärka immunförsvaret) och låter de gå lugnt och avstressat. Sätter du tillbaka fisken (fiskarna) efter 4 veckor så bör de ha en ordentligt chans att klara sig. Men följande exempel visar det komplexa när det gäller saltvattensprick. Ett akvarium där det aldrig funnits någon saltvattensfisk görs i ordning med material från ett gammalt akvarium som stått sjukdomsfritt i två år. Fisken (flera kirurger och kejsare) från det gamla akvariet (de har gått tillsamans i 1,5 år och är väldigt välmatade) flyttas över till det nya akvariet - tre dagar senare - ett ordentligt prickutbrott. Enda förklaringen till detta är ettdera så kan några parasiter överleva i bottenmaterial i mer än 2 år eller också kan fisken bära sjukdommen latent (vilket den inte kan enligt litteraturen) och en nedsättning av immunförsvaret (läs stress) triggar igång parasiterna. Lycka till med din Palett, Botan MVH Lasse

Nej Ted. Jag har mätt upp morgon och kvällsvariationer i justerade pH värden, dvs samma pH vid båda tillfällena. (inte provjusterat utan karet har hållit ett jämnt pH) Det har jag gjort vid mer än 20 tillfällen. Istället är förklaringen att den bakteriella nedbrytningen hela tiden producerar ortofosfat. Under dagen (vid belysning) tar fotosyntesen hand om ortofosfaten (förbrukning/upptag). När det upptaget är större än bakteriellt producerat ortofosfat så kan man mäta skillnader i mörker och ljus. Detta eftersom bakterierna fortsätter att producera ortofosfat (mineralisering) även under de mörka timmarna och eftersom inget upptag existerar då (ingen fotosyntes) så stiger innehållet av mätbart ortofosfat i vattenkolumnen under den mörka perioden. Vid kraftig tillväxt under fotoperioden (alg eller koralltillväxt) "äts" den under natten producerade ortofosfaten tillsammans med den dagproducerade normalt upp och en lägre koncentration kan mätas på kvällen. Inget konstigt i det - ren biologi och också grunden till tillväxten i de allra flesta kar. Detta har jag missat Greger - vad vinns med det? MVH Lasse

Jag är inte så säker på detta stämmer jämnt eftersom det i det stora hajakvariet på Universeum fins ett femtiotal stora utfärgade hanar och ett mycket mindre antal honor. MVH Lasse

Riktiga namnet är numera Pseudanthias squamipinnis. Här hittar du ett antal bilder som beskriver utseendet som helt riktigt varierar. http://www.fishbase.org/Photos/ThumbnailsSummary.php?ID=6568 Oftast är färgen skär på en hanne i full prakt och det är hannen som har den förlängda fenstrålen. Honorna kan vara blekgula. MVH Lasse

Det vanliga Red sea saltet är ett sådant som är anpassat till kranvatten av europeisk typ, dvs sådant vatten som innehåller både kalcium, magnesium och karbonater och därför går det inte att hålla lika bra halter av dessa ämnen om man använder RO eller mjukt svenskt vatten. De flesta tillverkare har ett standardsalt av denna typ och de fungerar utmärkt i vatten av Uppsala typ (och i andra platser i Sverige där man har en totalhårdet på mellan 12 - 20 tyska hårdhetsgrader typ) MVH Lasse

Stämmer sådär - inget går upp i luften men när avdunstningen medför att saltkoncentrationen ökar så fälls olika ämnen ut - bland annat då kalcium, magnesium och karbonater. Detta är den främsta orsaken till att du inte kan gå och köpa vanligt havssalt och använda detta. Hur Red Sea:s salt tillverkas så vill jag bara hänvisa till detta "solar evaporation techniques" betyder - åtminstone vad jag vet - avdunstning på svenska och ca 87 % av innehållet utgörs av den naturliga saltblandningen.. MVH Lasse

Red Sea:saltet finns i två kvaliteer - ett normalt med lägre kalcium och ett i "pro" utförande. Har erfarenhet av Pro-varianten och det är det bästa salt jag haft men är svårt att få tag på i Sverige. Red sea:s salter är av samma typ som D&D, det vill säga grunden är intorkat havsvatten som fått en tillsättning av de ämnen som minska vid indunstningen. MVH Lasse PS Det är som Laggerman säger meningslöst att nämna vad salterna kostar eftersom det faktiskt varierar mellan olika landsdelar och handlare - och det ordentligt. Det har inget med "prisförbud" att göra.

Hej igen Fisken ovan finns numera att beskåda i Universeums stora hajtank. Det är en mycket aktiv putsare och det beteendet kan man iakta ganska ofta. Men det jag egentligen vill presentera är en fisk som jag såg i en butik i Lommatrakten idag. Jag hade aldrig sett denna förut och blev väldigt imponerad av fisken. Det är en djupvattenslevande art som blir ca 15 cm som påminner mycket om den sk "Sunburst Anthias" Serranocirrhitus latus. Namnet på fisken ovan är Odontanthias borbonius. Bilden är från Fishbase och mer finns att läsa på http://www.fishbase.se/Summary/speciesSummary.php?ID=23333&genusname=Odontanthias&speciesname=borbonius. Den saluförs som Holanthias borbonius. MVH Lasse

Titta på den här länken, framförallt på kameran från 30 meter. Detta är i verkligheten! http://www.kmf.gu.se/bildcenter/ MVH Lasse

Förstår inte alls vad du menar Calle ...... MVH Lasse

Jodå - det går bra - jag gör så bland annat när pH:t går under 8 . Men saken är att en skummare är en optimal luftare - mycket mer effektiv än en luftpump och sten. Det är heller inte fråga om att kompensera någon syreförlust utan att driva ut koldioxid ur systemet. Jag har min luftning kopplad till en pH mätare som sätter på luftningen när pH är under 8. På det sättet bromsar jag upp den koldioxidorsakade pH sänkningen nattetid. MVH Lasse