Lasse

Hur lägger man till sig då? MVH Lasse

Jag återkommer i denna tråd senare när jag vet en dag som passar mig och att jag kollat upp att det är ok då. Det blir troligtvis en lördag. MVH Lasse

Skaffa lite gängtape - rulla runt ett par varv i röränden och tryck in - fungerar bra vid provning och kan fungera bra under vattnet. Limma allt ovan säger en man vis av skadan. MVH Lasse

Missförstå mig rätt - chansa inte om du har bulan - gå tillbaka med foton av hur det ser ut och fråga om råd. detta måste vara en garantisak. Mitt tipps om liggunderlag var för att ta bort vibrationerna. håller helt med Richard MVH Lasse

Du kan köpa underlagsmattor i din akvarieaffär eller också köper du ett liggunderlag av den gröna typen. MVH Lasse

Å goa kokade i äpplecider MVH Lasse

Du har inte funderat över Sphaeramia nematoptera - en av de mest underskattade fiskarna jag vet. härdig och normalt inte så dyr. jag har just nu 11 stycken i mitt RSM och de skall över i mitt stora när det blir klart och stimmet skall upp till 20 - 30 stycken. För att se mitt nya kar - gå in på min blogg så är det några bilder där från hur det ser ut nu med möbel och allt. Tillbaka till pyamaskardinalen. Den är lugn, håller sig i det fria och är inte "toksimmare" som chromisen och inte speciellt känslig som Anthias. MVH Lasse

Även om du inte har ojämnheter i så är en mellanmatta av exempelvis liggunderlagstyp bra. Det ger en del vibrationer av pumparna i bakre facken och ett mellanlägg gör att träunderdelen inte fungerar lika bra som resonanslåda. Om du har glipor på 2-3 mm på varje kortsida så skall du undersöka noga så inte akvariet står på en "bulle" i mitten. Nu är Perculan väldigt stabilt byggd men det är just "bullar" i mitten som man skall vara försiktig med. Fota och kontakta leverantören (eller tillverkaren). MVH Lasse

Den växer mer i tempererat vatten än i tropiskt vatten. Ett korallrevsakvarium blir troligtvis för varm för den. MVH Lasse

Det är ju Stilla havets motsvarighet till blåmusslan - den gröna musslan. den kan du köpa djupfryst i vilken som hels större livsmedelsaffär. Väldigt god men den är nog inte så lämplig i akvarium. MVH Lasse

Varför bli av med dem - de gör nytta och är ett sundhetstecken. Var glad så långe du har dem. MVH Lasse

Instämmer med Jaken - och det gamla rådet gäller - Vänta och ta en Cola MVH lasse

Jo men problemet är att med en vanlig dunk så måste det ju komma in (i volym) lika mycket ny luft som du suger ut vatten annars får du vakum. Har funderat på att använda en typ av dunkar som går att vika ihop (för camping). Då kan man ju suga ut och dunken krymper! Har dock inte hittat gn av bra kvalité. Har även funderat att använda en helt öppen dunk men ett flytblock på ytan som hindrar utbyte mellan luft och vatten, som en gasklocka. MVH Lasse MVH Lasse

VxA=W, dvs 230*10= 2300, dvs 2,3 kW alltså helt riktigt men du anger 230/400 V vilket innebär att de 4,6 kW måste härröra från trefasen och den är inte lika lätt att räkna ut. MVH Lasse

Håkan Problemet med ditt sätt är att du kommer att få upp pH i din osmosdurk så högt (ca 12) att koldioxid från luften kommer att tränga ner i ditt osmosvatten och succesivt fälla ut ditt kalcium till kalciumkarbonat under det att det sker ett pH dropp. Jag vet att flera personer gör lite liknande det du gör men om luft har fritt tillträde till ditt vatten så kommer koldioxid att sugas ner. Skall troligen själ testa metoden i nya karet. MVH Lasse

Vodka fungerar inte som kolkälla för nitrifierande bakterier eftersom de är autotrofa, dvs kräver oorganiskt kol precis som växter och alger. Nitrifierarna använder dock inte CO2 (koldioxid) utan CO3, dvs karbonater. Tvärtom brukar en tillsats av organiskt kol (vodka) kunna förvärra nitritkoncentrationen i ett belastat kar eftersom det gynnar de heterotrofa bakterierna som växer till snabbare och därför kan "plats" konkurera bort nitrifierarna. Din minskning av nitriten måste berott på något annat. MVH Lasse

Kvoten av fosfor kontra kväve i det mesta levande material brukar anges som en fosforatom på 16 kväveatomer eller i vikt räknat 1gram fosfor på 7 gram kväve. Detta förhållande ingår i Redfields kvoter vilket visar molförhållandet (eller atom för atom) av de viktigaste byggstenarna i biologiskt material => C:O2:Si:N:P = 106:138:15:16:1 Se http://www2.dpes.gu.se/publication/filer/vatten3.pdf och http://en.wikipedia.org/wiki/Redfield_ratio. Den första artikeln ger också en inblick i varför jag bland annat använder nitrat för att bekämpa cyano. Bekämpa är iofs inte rätt ord utan vad man gör vid nitrattillskott vid cyanoblomningar är att man ger vanliga alger en fördel eftersom man återställer N/P kvoten. För våra mattbildande cyano hjälper detta inte alltid helt eftersom de också verkar klara att frigöra fosfor som ortofosfat från substratet (läs sand och LS). Denna frigörelse är iofs kraftigare om nitrat saknas eftersom den kräver en produktion av svavelväte. finns nitrat i vattnet så produceras inget svavelväte förrän nitratet är förbrukat. MVH Lasse

Kan väl bli fram i höst någon gång igen - har just nu semester men finns det intresse framme i september så kan vi nog fixa det. MVH Lasse

Bubblorna, om de är glasklara, är syrgas som produceras som en restproduktion av fotosyntesen. Fotosyntesen är algernas "ätande". Gör som Stig säger - skaffa lämpliga algätare, snäckor, eremiter, sjöborrar eller algätande fisk så slår du två flugor i en smäll. Alger som växer och förbrukar kväve och fosfor samt djur som växer pga detta. MVH Lasse

Eller också låter man det ätas upp av lämpliga innevånare, mer layback på det sättet MVH Lasse

Man får se till att man har så bra tillväxt att den äter produktionen, dvs man får inte ha för många. Men det är svårt. Jag har försökt få mina att vänjas in till maltabletter men de är för långsamma. MVH Lasse

Det där varierar - här kan du se ett sortiment http://www.aqua-line.se/industri/pvc/rorlimganga.htm Och här har du dessas tankgenomföringar. Observera det kan skilja mellan fabrikat när det gäller tankgenomföringarnas dimensioner http://www.aqua-line.se/industri/pvc/katalog1/tankgenomf_1.htm MVH Lasse

Det du tänker ha finns beskrivet som DSB in a bucket och bygger på att du har ett tunt, syresatt vattenlager som passerar ovansidan på sanden snabbt. Orsaken till detta är att detta effektivt tar bort (oxiderar) all eventuell svavelväte som bildas i bädden. Två viktiga saker (enligt mitt tycke och erfarenhet) är att dels aldrig sträva efter att nolla nitraten i ett system med DSB (av alla de sorter) och att se till att det altid finns ett syresatt lager ovanför bädden om man nu trots allt råka ut för att nolla nitratet. Detta innebär att det är bra att ha en flaska med kaliumnitrat stående i fall av. Jag har kört små sådana system i de flesta av mina kar och de fungerar bra. Finns inplanerat i det nya också. MVH Lasse För övrigt anser jag att man inte kan skilja detrius och bakteriefilm. All dött organiskt material angrips direkt av nedbrytningsbakterier och en aktiv bakteriefilm är alltid en del av detriusen. Denna bakterifilm gör också att det kan vara näringsrikt för djur som använder det. Sjögurka är ett sådant djur - väldigt effektiva på att avlägsna detrius.

Stene - den jag och Kjelle pratar om är inte den vanliga lilla rödbenade eremiten utan en stor jäkel som är helt röd. Du kan se den på en av Kjell Fohrmans bilder på fototävlingen några månader tillbaks (Zoopet). Den är ett mudderverk på många sätt och om du skaffar den så bör du bara ha den så länge som du har kulalger - sedan måste den upp. De älskar sjöborrar bland annat..... De vanliga små rödbenade rör inte bubbelalger. MVH Lasse

Ja de röda eremitkräftorna är mudderverk vad gäller bubbelalger. MVH Lasse