-
Antal inlägg
16 574 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
338
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Jo det finns åtminstone i ett nylonmaterial och för sammanfogning av plexi (som du kan gänga i) MVH Lasse
-
Karen med alluminiumram är byggda för att stå på ramen. Glaset skall hänga fritt i den spalt som uppkommer. Bottenglaset är dimensionerat efter det. Alukaren brukar vara byggda att sido och fram/bakrutorna står på bottenskivan. Lägger man nåt mellan där så kan det gå som Manne säger i värsta fall. Jag tror Stig vände på steken . MVH Lasse
-
I ett varmt saltvattensakvarium är det bara titan som jag känner till som står emot - men det är alltid en fråga om mängd. En rostfri/syrafast pumpaxel brukar fungera bra men en kyl/värmeväxlare av samma material fungerar inte. Temperaturen för att nedsänkt syrafast rostfritt skall klara sig är ca 17 grader. Ligger det i skvalpzonen så funkar det inte alls MVH Lasse
-
Varför får den inte vara över vattenytan? Så länge den är fuktig borde det inte spela någon roll eller har jag missat något viktigt? MVH Lasse
-
Vad gäller ytterfiltret så kontrollera att det är absolut tätt i alla slangar och rör på sugsidan och att insuget inte sitter så det suger in ludtbubblor från skummaren. MVH Lasse
-
Ja om försämringen kvartstår. MVH Lasse
-
Jag vill bara påpeka att jag inte sett detta beteende i mitt RSM (där har jag tyvärr inga sådan fiskar ) utan det går några i Universeums hajtank. (17x17x4,5 meter! ) Jag gillar faktiskt denna fisk väldigt mycket och jag kan tänka mig att den är en stor tillgång i ett större akvarium. MVH Lasse
-
Det här kommer att fixa upp sig - byt nu tio liter var annan dag så får du en ganska långsam sänkning av KH och motsvarande långasamma höjning av kalcium och magnesium. När KH är så gott som normalt så fortsätter du några veckor till med täta byten. MVH Lasse
-
Mycket trevlig fisk men simmar väldigt mycket - alltid på gång. Enligt Fishbase är det en zooplanktonätare och det beteende som jag sett på den stödjer fullt ut detta.http://www.fishbase.se/Summary/speciesSummary.php?ID=6612&genusname=Genicanthus&speciesname=lamarck MVH Lasse
-
Doppvärmaren är det absoluta måstet vid längre strömavbrott om inte annan värmekälla finns tillgänglig. Cirkulationspump eller luftpump är bra om man kan ha igång men syretillförseln kan faktiskt skötas via lite utspädd väteperoxid om man är hemma. Jag har klarat sötvattensfisk den vägen och jag tror det var Stig som under Gudrun klarade det mesta i sin källare med detta. Har man mycket fisk och koraller och bor där det är risk för längre strömavbrott utan möjlighet att värma på annat sätt så är ett litet billigt bensinkraftaggregat väldigt bra. Det orkar driva en streamer och en rimlig doppvärmare samt ge lite ljus åt resten av familjen. MVH Lasse
-
Även fiskar kan dö av hjärtattack, hjärnblödning eller någon annat snabbt sjukdomsförlopp. Tyvärr händer det ibland med hastiga frånfällen som man inte hittar någon direkt förklaring till. Vad gäller gobies så har jag några stycken som kan vara borta i mitt 110 liters i en månad för att plötsligen dyka fram. Har en jag haft en speciell i ca 1 år - då och då ser jag den pigg och nyter men sen går det ett par tre veckor innan den dyker upp igen. MVH Lasse
-
Jag skulle sluta med bikarbonaten just nu. Tror personligen inte på att sänkt temperatur har påverkat KH. Snarare har du nog med bikarbonattillsatsen kommit över en tröskel mendans du varit borta. Har man 1 i KH över jämnvikt så sänker det Ca med ca 7 mg/l. Det jag kan spekulera i är att genom du har haft en sakta sänkning av kalciumet så har du kommit till ett tröskelvärde där din tillsatta bikarbonat inte har fällt något kalcium och därför gåt KH uppåt. Har hört om just detta fenomen förut - ungefär det Stig berättade och om jag rotar längs in i mina minnesluckor så tror jag att Stig någon gång sa att hans ras berodde på något slarv med tillsatserna. Jag skulle göra täta vattenbyte nu ett tag frammåt och ta försiktigt med tillsatser - oftast räcker det med vattenbyte i ett mjukkorallkar av din storlek. MVH Lasse
-
Jodå det kan mycket väl va så att ditt höga calciumvärde sänker ditt KH. Det var inte det jag reagerade på utan att dina "biofiltermakaroner" skulle kunna vara orsaken. Om du har obalans så räcker lite över 7 mg/l för mycket av kalcium till att sänka KH med ca en grad eftersom det är så mycket som behövs för att bilda 17,9 mg kalciumkarbonat och just 17,9 mg/l som CaCO3 (kalciumkarbonat) definieras som 1 i KH. Kalciumkarbonat är vad vi kallar kalksten och det jag relaterade till är det faktum att fast kalcium vad jag vet är i princip i formen CaCO3 och just denna förening är olösbar i vatten över pH på ca 7,8. Någon annan form av fast kalciumförening av den typ som du kan göra bitar som de här cylindrarna av och som kan släppa kalcium i våra pH känner jag inte till. MVH Lasse
-
Det är inte så att någon av tillsatserna blivit feldoserad ?. Ett så högt KH kan driva ner både kalcium och magnesium. Vilka tillsatser har du gett? Luftning kan hjälpa som Stig säger men om jag fattat rätt så är ditt kar på 67 liter - då skulle åtminstone jag satsa på täta vattenbyte i stället för att labba med kemikalier, 10 liter åt gången - varannan dag till en början - har du nerver så tar du 20 liter varannan dag. Mjukkoraller brukar klara detta. När du sedan fått en stabilisering av värdena så går du över till normal skötsel. MVH Lasse
-
Hur kalciumtillsatser (i form av fast material) kan spöka ut ett kar som har ett pH klart överstigande 8 övergår mitt förstånd. Vad de runda bitarna är har du redan fått svar på i en annan tråd - jag har dessa liggande i två av mina kar - och inte spökar de ut några saltvattensakvarium inte. Det är ett internationellt vanligt biofiltermaterial som inte släpper något till akvariet. MVH Lasse
-
Jo det var så jag menade, nedan följer ett försök till sammanfattande Vi har minst tre nivåer - först den övergripande CITES lagstiftningen som i första hand ställer kravet på det exporterande landet att de håller de kvoter som är tilldelade (där det inte råder totalförbud) och i andra hand säger att det importerande landet inte får importera om det inte finns ett tillstånd. CITES indelas i Appendix I, II osv. Sedan har vi EU nivån där EU:s myndigheter kan sätta särskilda krav och det är det som vi finner i EU:s listor A, B osv. Vad jag har sett så skiljer sig EU:s listor från CITES i och med att EU:s listor bara pratar om vilda exemplar medans CITES kvoter och restriktioner gäller både vilda och odlade exemplar - levande som döda. Detta skall inte tydas som det är helt fritt att importera odlade exemplar utan EU:s första krav är att CITES skall följas, dvs det krävs CITES-intyg för även odlade och listade arter. EU:s lista är också begränsad till vissa länder om inte annat anges och detta innebär att det inte är strängare regler än CITES vid import av samma arter men från andra länder så länge CITES uppföljs. Sedan kan Sverige ha egna - ännu strängare restriktioner än EU:s men det får inte komma i strid med EU:s huvudregel om fri rörlighet inom EU om inte undantaget har godkänts av EU. Vad jag vet så finns inga sådana undantag för de organismer som är aktuella för oss - stenkoraller, sjöhästar, napoleongyltan (knappast lämplig akvariefisk) och levande sten med ursprung från stenkoraller samt korallskellet. Kan detta vara en bra sammanfattning på hur importreglerna skall tolkas för de organismer som berör oss? MVH Lasse
-
Den passningen får nog herr förlagsdirektören själv svara på, men problemet är att den svenska marknaden är för liten. Vi har ju klart sett här att det är inte mer än ca 90 stycken som är beredda att betala en hundring för nöjet att ta del av all den kunskap som finns här på SG och ta del av allt det arbete som frivilliga bidrar med - hur skulle jag då kunna sälja en bok om nanoakvarium på 50 sidor i fyrfärg för 209 kronor i 100 exemplar (Pris i ditt exempel Stig)? Tyvärr tror jag att faktaboken som media är ett minne blott för en så liten språkgrupp som svenska - skall vi ha specialböcker på svenska så måste de samproduceras (bildmaterialet är samma) med utgivning till större språkgrupper och då måste det vara internationellt erkända författare för att det skall funka. Återstår elektroniskt format - det är mycket lättare och det går att producera billigt (det är bara frågan om tid) men sedan kommer frågan hur den som skriver skall kunna få lite betalt för sin kunskap och tid. Frivilligt bidrag säger någon. Men än en gång - det är bara ca 90 som anser......... så den valsen tror jag inte på. MVH Lasse
-
Det värsta du kan göra är att titt soim tätt byta behandlingsmetod. Halogens förslag är nog det jag hade provat om inte dippningarna fungerat men nu har du börjat medicinera och då tycker jag att du skall fortsätta på den vägen för om det är något som förvärrar hälsotillståndet så är det att kasta mellan metoderna. MVH Lasse
-
Anders - Delar du min åsikt att importrestriktionerna som är upptagna i både din lista (det har kommit en ny i år) och i den databas jag nämner (listan bygger på den) förutom att det avser vilda exemplar och speciella arter även gäller vilket ursprungsland importen kommer ifrån. (CITES har inga sådana begränsningar men EU har strängare bedömning i flera fall). Om vi återgår till min exempelkorall Catalaphyllia jardineiså finns den i flera andra länder än Indonesien och Solomon Islands och jag kan inte tolka reglerna annorlunda än att EU godkänner import från andra länder av vilda exemplar av samma art - exempelvis framgår det tydligt från databasen att restriktionerna är borttagna för exemplar som kommer från Fidji och Tonga. Det vill säga att om CITES kraven är uppfyllda så skall det vara lagligt att importera vilda exemplar av denna korall från andra länder än Indonesien och Solomons Islands. Odlade exemplar omfattas tydligen aldrig av EU:s speciella restriktioner men CITES skiljer aldrig på odlat eller viltfångat. Är en organism CITES listad I eller II så skall det alltid finnas ett CITES tillstånd oavsett om det är odlat eller inte. EU:s hårdare regler gäller dock bara vad jag kan förstå för vilda exemplar. MVH Lasse
-
Sofia Denna sjukdom (om det är saltvattenspricken) har en förmåga att återinfektera och därför får du räkna med en lång behandling. Det viktiga är att svara på om fisken ser ut att må bättre - äter bättre (eller i alla fall inte äter sämre). Fortsätt med doppandet och jag skulle faktiskt använda vitlökstricket (som du fått tipps om ovan) parallelt eftersom det enligt min mening (men inte allas) stärker immunförsvaret hos din fisk. MVH Lasse
-
Jag har skrivit ett antal trådar - både här och på Zoopet som just tar upp nanokar och deras speciella krav. Det fins även en artikel här om start av ett Mollyhotell. Däremot fins ingen översatt bok till svenska som handlar om nanokar. MVH Lasse
-
Jorgas - min mening med inlägget var att visa att enligt min uppfattning att det faktiskt kan varar lagligt även med dessa koraller - det är EU-lagarna som gäller och de som det snackats om är bla Catalaphyllia jardinei. Restriktioner på B-listan gäller import från land utanför EU. Som jag fattar det så finns inga handelsrestriktioner på koraller på B-listan inom EU där man kan styrka att korallen härstammar från en laglig import i något EU-land - ettdera under restriktionstiden eller innan. Det handlar lite grand om varifrån de införs och om det är odlat eller inte. En art kan vara förbjuden att handla med från ett land medans det inte finns några speciella EU restriktioner för ett annat land. Att importera en CITES noterat organism består av två steg. Ett - det exporterande landets myndigheter skall avgöra om exportörens förfråga går inom den kvot som finns tilldelad från CITES och uppfyller reglerna för övrigt. Denna förfråga sköter exportören. Importören inom EU måste i sin tur ha ett importtillstånd från sitt lands myndighet. Här uppstår då en del problem eftersom EU kan ha författat egna restriktioner som är hårdare än CITES. Det finns en väldigt bra sida här http://quin.unep-wcmc.org/eu/Taxonomy/. Den använder man på så sätt att man i sökrutan skriver in vad man letar efter. Låt oss kontrollera Catalaphyllia jardinei. Vi börjar med att för enkelhetens skull fylla i rutan by genus. tryck på search under. Ny ruta kommer upp. Enter all or part of Genus name (släkte). Skriv Catalphyllia på raden - klicka på search. Du får ett medelande om att släktet har hittats. Tryck på Display details. Nu kommer det intressanta fram - alla arter i familjen. Först under fliken legal ser man vilket CITES appendix arten är och sedan hur den är listad inom EU och när. Viktigt är att EU:s speciella regler gäller "Refers to all specimens (live, skins etc.) taken from the wild unless stated otherwise", dvs om det inte står uttryckligen att det även gäller odlade exemplar så skall det vara tillåtet att importera om CITES reglerna uppfylls. Alltid gäller dock att man måste söka importtillstånd från sitt lands myndigheter. Det är den färskaste noteringen som gäller men artens historia inom EU finns med. Sedan går man ner till fälten under European Commission Decisions. Då är arten per land noterard. Då kan vi läsa att för Catalphyllia från Fidji finns inga extra importrestriktioner till EU - restriktionerna är borttagna den 1/15 år 2004. EU myndigheter skall alltså ge tillstånd till import härifrån om CITES reglerna är uppfyllda. För Indonesien gäller "All wild specimens except maricultured specimens attached to artificial substrates " Från Salome Islands gäller restriktioner för alla vilda exemplar, För import från Tonga är restriktionerna borttagna. Sen finns ytterligare en Catalphyllia upptagen - nämligen Catalaphyllia spp. Där står spp för alla arter inom släktet som inte är vetenskapligt artbestämda. Där finns inga speciella EU restriktioner - där är det CITES kvoten som gäller och den är överskriden eller ej avgörs av exporterande lands myndighet. Genom att använda denna sida och sökfunktion så kan man själv se vad som gäller för handelsrestriktioner till EU. Nu kan varje enskillt land ha egna tillämpningar men i detta fall känner jag inte till att Sverige skulle ha egna restriktioner som är starkare än EU:s och i och med regeln om den fria rörligheten inom EU så skulle det vara meningslöst. Det här är hur jag har läst och tolkat de bestämmelser som finns och om det är någon som har mer kunskap om detta än jag så snälla - rätta mig så det blir absolut rätt. Det är ytterst viktigt att vi förstår och tolkar dessa snåriga lagar korrekt - det gäller hobbyns framtid. Hoppas att du fått svar som tillfredställer din nyfikenhet Jorgas MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1