En elektronisk saltmätare är i princip en ledtalsmätare (konduktivitetsmätare) som man via en omräkningsfaktor i datorsystemet får att uttrycka sig i salthalt eller densitet. Det är klart som korvspad att olika salt kan ha olika ledningstal beroende på sammansättningen. Jag tror att man bör kallibrera upp den mot sitt eget salt. Jag förstår inte heller varför vi envisas med att mäta densitet i stället för salthalt. Promille eller psu borde vara det mätetal vi använder. Om man började använda det sättet att uttrycka sig (och förstår vad det innebär) så blir saker och ting så mycket lättare. Jag mäter nästa aldrig min salthalt längre. Vad jag gör är att när jag startar eller byter vatten så tar jag min hink, tarar den och fyller på salt i en viss mängd. Jag vill ha 35 promille (35 psu) i mitt vatten. Ok - då tar man 350 gram av sitt salt och sedan fyller man på med vatten till 10 kg - nä så lätt är det inte utan man måste ta hänsyn till att de kommersiella salten även innehåller vatten. I det utmärkta programmet Aqua Calculator (http://www.mathgame.de/RiffMain.htm) som är översatt till svenska kan man gå till fliken saltuträknare och få hjälp. Man väljer sitt salt i väljaren och så lite längre ner kan man läsa det lite kryptiska korrigernigsfaktorn. Jag använder Tropic Marin Pro reef och kan då läsa en faktor på 0,872. Tar jag det inverterade värdet på den siffran så får jag hur många gram av mitt salt som ger en promille (i en liter = 1 kg) I mitt fall blir siffran ca 1,15. Det betyder för att få 35 promille så tar jag 40,25 gram salt och fyller vatten till 1 kg eller ca 400 gram och fyller till 10 kg. Om man gör så här och sköter sina påfyllningar av dunstat vatten samt alltid byter lika mycket som man tar ut så behöver man aldrig riskera något eller bli tvivlande på mätutrustning. Man kan lägga sig på 33 promille också om man vill. 35 promille är dock den salthalt som oftast finns vid våra rev. MVH Lasse