Lasse

När det gäller detta så finns inget i all den litteratur om nitrifikation jag läst vad gäller vattenrening och dessutom brukar karbonat anges som kolkälla för dessa. När är boken skriven? Inget heller vad gäller nitrobacter har jag sett någon uppgift om detta. Nu är det iofs nog inte så ofta som acetat finns fritt i vatten, skulle väl vara ett extremt zeovitkar då MVH Lasse

Det om att nitrifierarna är mixotrofa och fakulativa får du nog visa lite bättre. Jag har sett att du skrivit det förut. Jag började arbeta med nitrifiering 1986 både praktiskt och teoretiskt. Först i olika fiskodlingar för att optimera nitrifikationen - innefattande långa mätserier och optimerande åtgärder. Sedan under i stort sett hela 90 -talet med en ekologisk avloppsanläggning där jag var ekotekniker och bland annat förestod labbet och mycket av utbildningen av de praktiserande universitetsstuderande vi hade. Jag är medförfattare till ett antal publicerande artiklar om nitrifikation och anser nog att jag hört det mesta som finns om nitrifikation både praktiskt och teoretiskt. Har aldrig - jag säger aldrig stött på dessa påståendena inom facket så att säga utan hela tiden bara sett uppgifter om att de är strikt autotrofa samt strikt aeroba. Nitrobacter som ett exempel minskar sin effektivitet redan vid syrenivåer kring 5,5 mg/liter och nitrosomas inhibiteras vid nivåer kring 3 mg/l. Att de skall vara mixitrofa talar all min erfarenhet emot (och all erfarenhet från reningsverken) eftersom ett för högt BOD-värde slår ut dem. Jag tror jag har mellan 500 och 1000 mätserier timme för timme som motbevisar detta påstående. MVH Lasse Edit Ändrar lite grand här eftersom jag var helt inne på de vanligaste nitrifikationsbakterierna och gjorde ett tankefel eftersom jag trodde du menade dem - de som står för huvudparten av nitrifikationen i våra system, nämligen nitrosomonas och nitrobacter samt några andra autotrofer - där viker jag mig inte . Men det finns faktiskt en del rapporterat om några andra bakterier men som normalt inte anses ha stor betydelse (med undantag för ANAMMOX som iofs är en mycket långsam process och teoretiskt kan vara aktiv i vissa DSB och som faktiskt anses vara den förhärskande processen när det gäller kvävgasbildning i världshaven). 2001 sammanfattades kunskapsläget av Katarina Kylefors och Kerstin Grennberg från Luleå Tekniska Universitet som följer. De nya upptäckterna är följande: aeroba autotrofa nitrifikationsbakterier kan utföra denitrifikation under anaeroba betingelser. bakterier, som använder organiska föreningar som energikälla (kemoorganotrofer), kan utföra nitrifikation vid låga syrehalter. Slutprodukterna är nitrit och nitrat. denitrifikation kan utföras under aeroba betingelser av Thiospharea pantotropha. Slutprodukterna är huvudsakligen kväveoxider och kvävgas. samtidig nitrifikation och denitrifikation vid lågt syretryck eller vid anoxiska betingelser kan utföras av Thiospharea pantotropha och Nitrosomonas eutropha. Slutprodukterna är huvudsakligen kvävgas och kväveoxid. anaerob ammoniumoxidation kan utföras av Nitrosomonas eutropha och Nitrosomonas europaea tillsammans eller var för sig. Ammonium är elektrondonator och nitrit är elektronacceptor och kvävgas bildas. anaerob ammoniumoxidation (ANAMMOX) kan utföras av ännu inte helt identifierade litotrofa bakterier. Ammonium är elektron-donator och nitrit eller nitrat är elektronacceptor och kvävgas bildas (Jfr 5).6 är intressant och vill du fördjupa dig i den så är följande rapport väldigt bra http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2005-14.pdf och vad gäller Cyanos bustrick så är följande rapport (som jag hänvisat till tidigare) helt underbar http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2006-12.pdf

Ja - jag fick en känsla av dino-flagelater men jag är inte säker. Där är väl Aquario experten MVH Lasse

Använd det som du sätter mössan på. MVH Lasse

Jo - jag vet det MVH Lasse

Ted - det vet du väl att det inte är tillåtet att plocka sten på privat mark i naturen även om området är 2 km långt och långt från bebyggelse. Fy på dig Ted med sådana tankar MVH Lasse

Cirkulationspumpen i avrinningsmodulen var något som jag inte planerade in i min första konstruktion. Nästa gång jag bygger ett akvarium så skall jag göra en speciell modul för just en streamer eller cirkulationspump. Smart med gallret och intaget under - både yt och bottenavrinning alltså. Jag har några borrade hål men på tok för lite av den varan. Ert kar är just i cyanotider (4-8 veckor gammalt). I mina sista starter har jag helt undviket cyanoproblemet genom att från vecka 3 - 4 dosera in lite kaliumnitrat (motsvarande ca 1 ppm) några gånger. Nu när redan fått dem så skulle jag suga dagligen och ersätta vattnet med nyblandat ett tag (i samband med detta skulle jag också testa med lite nitrat också - men det är en annan femma) MVH Lasse

Om vi börjar med oscillatoria limnetica så är den i första hand en sötvattensart men finns tydligt också i vissa saltsjöar och estuarier. De undersökningar som är gjorda visar att cyanon går över till anoxisk fotosyntes i just anoxiska eller helt syrefria förhållanden. Just denna art skiftar tydligen mellan det vanliga fotosystem II till den bakteriella fotosystem I. I akvarier har vi oftast inte några syrefria, belysta områden (om det finns det så har nog akvaristen allvarligare problem än lite cyano). det är heller inte så, vad jag fattar att dessa cyano går över till anoxisk fotosyntes just för att förekommer spår av svavelväte utan för att för höga koncentrationer av svavelväte är toxiskt för deras normala fotosystem (II). De artiklar jag sett nu så har man i naturen sett detta i stratifierade sjöar ( i vattenkolumnen) och då i det syrefria bottenvattnet. Vad jag menar är att i detta fall spelar det ingen roll för strategin om det finns syrefria områden med svavelväte i sedimentet eftersom hela miljön kring cyanon är syrerik, Det vill säga förmågan att använda en anoxisk fotosyntes är ingen strategi att få en ökad konkurennskraft i den normala levnadsmiljön utan en anpassning till att klara livhanken i en annars fientlig miljö. Cyano = blågröna alger Vad gäller PSB (purple sulfur bacteria) är åtminstone de jag känner till strikt anaeroba (kräver syrefria miljöer) Vad gäller nitrifikationen i sanden så anser jag att det är en av de myter som finns inom saltvattensakvaristiken (denna myt existerar inte alls inom sötvattensakvaristiken). Varför myt? Jo nitrifikationsbakterierna är strikt syrekrävande och autotrofa och den yta de kan kollonisera i sanden är ganska liten och även med grävande djur så är ytan inte så stor. Visst det förekommer en viss nitrifikation i sanden men jämfört med den nitrifikation som sker på andra ställen är den liten. Jag vill istället hävda att den nitrat som vandrar nedåt i en DSB kommer från nitrat utsläppt i vattenkolumnen och sedan pga av en "osmos" verkan vandrar neråt i DSB:n på grund av att den denitrifieras där. Detta är själva grundbulten i Jauberts system - den syrefria vattenspalten i botten är nitratfri och sanden mellan vattenkolumnen och denna nitratfria vattenspalt fungerar som ett membran och nitraten tränger ner i sandbädden för att utjämna koncentrationsskillnaderna mellan vattenkolumnen och vattenspalten i botten. Vi i Sverige är ganska ensamma om att inte förespråka biologiska nitrifieringsfilter inom saltvattenstekniken - utomlands är detta betydligt vanligare och viktigare. Nu är jag medveten om att jag kommer att få stryk igen men min uppfattning om zeolitreaktorns roll i de olika zeovitsystemen som finns är att utgöra en förstklassig nitrifieringsreaktor. De ofta förekommande rensningarna (backspolningarna) gynnar nämligen de autotrofa nitrifierarna i och med att de avlägsnar organiskt material och död bakteriefilm. En klassisk åtgärd för att optimera nitrifieringen i andra system. MVH Lasse

Ni kommer inom mycket snar framtid få massor om tips om fosfathalter och annat så jag unviker att nämna detta Skulle istället vilja föreslå att ni provar ett tag med att tillsätta avdunstat vatten med sk. kalkvatten. Jag har svårt att på bilden avgöra vilken typ av alg ni har men tycker det liknar den typ som brukar ge sig om man får upp pH lite. Det verkar också som ni har en del röd cyano - stämmer detta? Är ni nöjda med bakgrunden? Jag är i alla fall väldigt nöjd med min men jag kan tänka mig att ni får passa vattennivån i kamrarna för skummarens skull. Jag kör ju skummarlöst. MVH Lasse

Ted - jag skrev i en tidigare av dina trådar att du har Ignaberg i närheten av dig. Där finns ett överskotta av kalksten som är av minst lika bra som Faxe-kalksten. Vill du just ha Faxe så tar du tåget över sundet och åker ner till Faxe söderut från Köpenhamn men Ignaberg är närmare. MVH Lasse

Min pistolräka går med lysmata utan problem MVH Lasse

Åtminstone purple sulfur bacteria som endast har fotosystem I inhibiteras och dör när det kommer ytterst lite syre i vattnet - referens - egna odlingar och försök. De typer av mattbildande cyano som vi oftast har utmärker ju sig också för att vid belysning just släppa gasbubblor vilket motsäger din teori Jonas - åtminstone har de alltid gjort det hemma hos mig. För övrigt har jag sett uppgifter om att just "red slime" är spirulina rosea och den gröna mattan som brukar uppträda i sötvatten brukar räknas till släktet Oscillatoria. Min erfarenhet från sötvatten av dessa gröna mattor är att de främst uppträder i nystartade kar vilket också motsäger din teori Jonas. MVH Lasse Edit: När rapporterna pratar om sulfid så är det med största sannolikhet svavelväte det handlar om eftersom det är den vanligaste sulfiden ute i naturen. Svavelväte är resultatet av den syrefria nedbrytningen utan nitrat. Eftersom det bildas ett syrefritt lager under mattorna är det både scenaroit i mitt första inlägg (#55) och Jonas skisserade förslag möjligt men personligen tror jag inte för närvarande på Jonas scenario eftersom det i så fall i akvarium blir frågan om en organism som på ovansidan kör en syrebaserad fotosyntes och på undersidan (utan kontakt med ljus) har en icke syrebaserad fotosyntes. Oavsett vilket så pekar både jag och Jonas på svavelvätets betydelse i dessa fall även om vi har två olika förklaringsmodeller. Svavelväte uppstår som en följd av en syrefri nedbrytning där nitrat inte finns tillgängligt. Detta understryker det jag tidigare har sagt att nollning av nitratnivån, framförallt när man kör med DSB eller mycket sand, är ett otyg och bör undvikas i akvariesammanhang.

Cyanosläktet är stort och anpassbart så visst finns det sådana cyano som kan ha anoxisk fotosyntes men det är nog absolut inte den typen som vi normalt har i våra akvarium eftersom det innebär att även vattenvolymen (åtminstone mikroområdet kring cyanon) skall ha en koncentration av sulfid i sig. Följande länk behandlar detta fenomen http://aem.asm.org/cgi/reprint/51/2/398.pdf Där sägs det i inledningen (artikeln är ifrån 1985) MVH Lasse

Källor Jonas framförallt till Detta är för mig helt okänt och vore väldigt intressant om det stämmer. Framförallt att få reda på hur en syreproducerande organism (där ett av problemen är att göra av sig med syret) rent biologiskt klarar av (eller väljer) att använda mindre effektiva oxideringsprocesser för sin metabolism.MVH Lasse

Du kan köpa RSM via varje butik som handlar med Simontorp. För övrigt kommer ett större RSM i höst - 250 liter. Såg det på Interzoo i Nurnberg - häftigt och lika snyggt. MVH Lasse

Det är tveksamt om den butiken har så gott om koraller nuförtiden. För övrigt tror jag att de flesta av de specialiserade butikerna skickar per buss om man frågar dem - åtminstone inom södra Sverige. Långt norrut är det nog svårare att få något från södra Sverige (med södra menar jag från Stockholm och neråt). MVH Lasse

Nej - kvävefixerande bakterier som inte tillhör cyano, dvs inte har möjlighet till fotosyntes.. Evolutionsmässigt finns en teori att den speciella cell (heterocysten) som de kvävefixerande cyanon har är en infångad bakterier (eller omvandlad bakterie) på ungefär samma sätt som man misstänker att våra mitrokondier är. MVH Lasse

Jonas - själva poängen är att de mattbildande cyanon inte är utrusttade med den speciella cell (heterocyten) som sköter kvävefixeringen. Det är alltså cyano utan egen kvävefixering. De cyano som har heterocyter är inte vad jag vet mattbildande utan lever för det mesta solitärt. Själva mattbildandet är hemligheten varför dessa cyano trotts allt klarar kvävefixeringen eftersom den sker mellan mattan och substratet av fristående bakterier. Här måste det vara helt syrefritt. MVH Lasse Ja - jag har inte sett någon röd mattbildande cyano i karet sedan andra dagen efter medicinering.

Ted - du bor inte långt från Ignaberg utanför Hässleholm. Där kan hitta kalksten av typ Faxe hur mycket du vill. Brukar finnas gott om det mellan länsvägen och brottet. Jag tror det är vägen mellan Hässleholm och Kristianstad. MVH Lasse

Mot bättre vetande Min syn på det hela är att det finns många orsaker om den mattbildande cyanon får övertaget eller inte men att det finns en del generella principer i dess biologi som man kan utgå ifrån och anpassa sin stategi från. Jag är också övertygad att strategin måste vara olika i skilda kar och tillfällen men en allmän kunskap hjälper till att bekämpa dem. 1) Den typ av cyano som bildar mattor är INTE kvävefixerande i sig (de saknar den speciella cell som sköter kvävefixeringen hos andra cyano). Den finns också normalt i stort sett i alla akvarier men då som enskilda korta trådformiga individer. Man kan se dem om man filtrerar bottenvatten och tittar på det man filtrerar ut i mikroskop och då är de korta "sticks". 2) Vid vissa tillfällen uppstår en massförökning och mattorna bildas. Att mattorna består av många individer som förenats förklarar den "vandring" som görs upp och ner från gruset eller inredningen beroende på om det är ljuse på eller inte. 3) Mattorna är förutsättning i många fall för fortsatt expansion beroende på att de gör möjlighet att bilda ett syrefritt skikt under mattan. I detta syrefria skikt finns förutsättningar för två saker - dels att kvävefixerande bakterier får en fristat (den kvävefixerande processen kräver total syrefrihet) och kan omvandla i vattnet löst kvävgas till ammonium som mattans "insida" kan utnyttja. Ytterligare en följd som blir resultatet av mattorna och den syrefria zonen är att om vattenskiktet blir nitratfritt så finns förutsättningarna för svavelväteproduktion och detta i sin tur hjälper till att frigöra både bundet fosfor och järn exempelvist från bottensubstratet (svavelväte bryter de kemiska bindningar som finns i komplexet fosfor - metallföreningar). 4) Min åsikt är att när dessa mattor bildas så finns en bristsituation av något ämne (ett ämne som de mattbildande cyanon kan få fram via andra vägar än "normala" alger och växter) i vattnet. Tre sådana ämnen - kväve, fosfat och järn har jag identifierat ovan och det finns säkert flera möjliga bristkandidater. Detta förklara alla de olika erfarenheter som finns runt om i stugorna om hur man blir kvitt de mattbildande cyanon - det har alltså varit olika bristsituationer i olika kar eller vid olika tillfällen. En sak som stöder "bristsituationen" är just det faktum att dessa mattor brukar just förekomma när andra "skitalger" inte växer så bra. Den mattbildande cyanon får en fördel i konkurensen om de övriga ämnena där det inte råder brist. Där har Greger nog helt rätt i sina funderingar. 5) Min tanke med "tvärtomtänket" vad gäller removrar var just att hos vissa (eller vissa tillfällen) är järn en bristvara och då om man går bort från järnbaserad till aluminiumbaserad så tar man bort järntillskottet som de mattbildande behöver och de kan tillväxa. 6) I de fall som tillsättning av aminosyror triggar mattbildningen tror jag att det råder kvävebrist i karet (i första hand nitratbrist) och att cyanon på grund av sin dubbla natur kan utnyttja kvävet i aminosyrorna vilket i normalfallet inte "vanliga" skitalger kan. 7) Förekomsten av organiskt material på botten (eller på stenen) befrämjar de mattbildande eftersom de då får tillgång till alla ämnen som ingår allt levande under täcket så att säga och i och med att det blir ett syrefritt närområde som den mattbildande cyanon kan utnyttja i och med den syrefria nedbrytningen frigör dessa ämnen. 8) Den viktigaste åtgärden som jag ser det är att störa mattbildningen så mycket som möjligt eftersom den är förutsättningen för alla de andra otrevligheterna. Sedan får man försöka hitta bristsituationen och åtgärda den så att man ger normala alger (sådana som i sin tur konsumeras av djur i karet) möjlighet att ta tillbaks förlorad mark. För min del har det i de flesta fall varit nitrat som gått för lågt och som ni kan se ovan så har nitrat en dubbel funktion i dramat. Frånvaron av nitrat ger dels en kvävebrist men också en ändrad syrefri nedbrytning i och med att svavelväte bildas i frånvaro av nitrat. 9) Det är möjligt att man kan angripa "bakteriesidan" hos cyanon genom att gynna andra bakterier men när man har mattorna är övriga bakterier redan utkonkurrerande så man måste i det fallet göra någon större miljöändring för att kunna få de tillsatta bakterierna att ta överhanden. MVH Lasse

Vänd på frågan Jonas - kan cyanon triggas av järngödning? Använder du järnbaserad så får du varken du vill eller inte ut järngödning i vattnet. Järn ingår i biologiska organismer som spårämne men mig vetterligen ingår inte aluminium i någon livsprocess. pH:t är också för högt i saltvatten för att aluminum skall vara toxiskt - den gränsen går strax under 6,3 - 6,4 och varar till ca 5,5. MVH Lasse

Skall bara nämna att om man använder en DSB så får man nytta av kalciumkarbonaten genom att man får en pH-gradient igenom bädden och därför får ett kalcium och karbonattillskott genom att sanden löses upp i de lägre (och djupare) nivåerna i sanden eftersom pH där är lågt. Ingvar körde sina kar på detta sätt i många år och han la aldrig till några kalcium eller karbonattillsatser - bara kalkvatten för att upprätthålla pH i vattenkolumnen. Jag tror att han räknade ut i sitt sista kar att han förlorat 35 kg av sanden under tiden han kört karet. Djur som bökar i botten är en nödvändighet för att syresätta en del av bottnen och det är klokt att som Peter skriver att ha en barriär lite längre ner i gruset. MVH Lasse

Fågelsand blir för fint men något strax över. Gör en Googling så hittar du säker något matnyttigt - exempelvis använd söksträngen - fluidized sand filter grain size MVH Lasse

Johan - jag var inte ute efter att märka någon. Bara påpeka att det finns olika utgångspunkter för olika personer som börjar med saltvatten. Jag tror inte du är 16 år och har ont om pengar Johan så därför har nog de råd du fått varit rätt i din situation men för en 16 åring som har ett brinnande intresse kanske man få lägga sig på en annan nivå. Det går faktiskt att starta "lågbudget" burkar och om detta är målet så menar jag att vi som inte har så svårt att finansiera vår hobby har ett visst ansvar att tala om att det går men också peka på begränsningarna. dessutom så kommer Ted lära sig en himla massa under resans gång. MVH Lasse

Väldigt finkornig sand men även finkornig antracit är användbart. I saltvatten är nog antracit det bästa men den har en lägre densitet än sand och behöver därför ett mindre och jämnare flöde. MVH Lasse