Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 463
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    309

All aktivitet

  1. Det finns fortfarande några platser kvar för i morgon - medela mig via PM om det är några sentillkomna. Klockan 09:00 utanför. MVH Lasse
  2. Egentligen finns nog ditt kar beskrivet i min tråd om Mollyhotellet men jag kan tänka mig nedanstående alternativ också. Skötsel inskränker sig till matning med l i t e fryst artemia varje dag och ett tio liters vattenbyte var till varannan vecka. Det är ett korallkar och ett så populärt FOLR kar. Andra bilden visar en del av korallkaret. PS de är på 27 liter:ler: MVH Lasse
  3. Nej, finns åtminstone en dansk !!!! rapport vad gäller vitaprick (verenskaplig!) MVH Lasse
  4. Vad trött jag blir - jag har inte sagt att det inte funkar - det enda jag säger är att den förklaring man har inte stämmer med verkligheten dvs det är inte zeoliten som är hemligheten (speciellt inte om ni pratar om nitrat) utan att det finns någon annan mekanism som gör att det funkar. Vilket innebär att det troligtvis skulle funka med andra, icke jonbytande material också. MVH Lasse
  5. Jag med flera brukar pressa direkt över artemian och blanda ganska nogrant. Det har visat sig att "korvar" som man missat blir det slagsmål om. Ciklidhuset har en kejsare som helt specialiserat sig på "vitlökskorvar". MVH Lasse
  6. Svärd - jag har för mig att du sa något liknande om mitt Mollyprojekt? Jag börjar bli gammal så jag kanske mins fel men var det inte nått liknande. Låt Patrik genomföra sina experiment och dokumentera dem i lugn och ro. Eftersom flera är övertygade om att det kommer att gå åt H-e så är det bara att lugnt sitta och invänta triumfen. Capote var lite rädd att nybörjare skulle anamma de här metoderna. Jag är betydligt mer bekymrad för inställningen att det är tekniken och begränsningar som löser hela femman och att ekologin och biologin får stryka på foten. Personligen är jag intresserad att få en så stabil och ostressad miljö som möjligt för mina skyddslingar eftersom jag anser att detta är den enda metoden för att bibehålla friska fiskar och koraller. Jag är också ganska övertygad om låga nivåer av framförallt fosfat i vattenkolumnen är viktigt för kalcifierande koraller. Vad jag är inte är överens om är vägen dit. Genom att ta till metoder med begränsningar av sk "nyckelämnen" så lever man farligt vad gäller stabiliteten. Om man istället skapar en miljö där det är en knivskarp konkurrens om olika ämnen så får man en helt annan miljö och stabilitet. Fallerar något så kommer omedelbart någon annan organism att över näringsämnena och binda dem i ökad biomassa. Med de olika "removrarna" så uppmanar man till att mata och mata och mata och så plötsligen kommer kraschen. Ja men visste du inte att det beror på för höga halter av "krashbångbang". Jag har en utmärkt remover för detta 200 euro. Jättebra - mata-mata - mata - krasch. Men f-n hänger du inte med - du har för hög halt av "bångkrashbang" - men jag har utvecklat en utmärkt........ 500 euro........ Då föredrar jag att mata diciplinerat och aldrig mer än vad biosystemet på ett givet tillfälle klarar i näringstillförsel. Detta innebär givetvis att jag inte har mer fisk än vad övriga organismer kan klara avfallet ifrån. Det är en ganska så jämn "ratio" mellan olika ämnen hos olika organismer vilket gör att på detta sätt aldrig blir en risk att ett enskillt ämne dominerar varken vad gäller förekomst eller icke förekomst. Många har nog upprörts över min "snabbstartsmetod" men få har nog upptäckt att förutom de första tre veckorna så är jag en sengångare jämfört med de flesta. Som jag ser Patriks upplägg så strävar han efter ett mycket högproducerande system med mycket näringsämnen i omlopp men med väldigt lite, för att inte säga mikroskopiska mängder i överflöd som manifesterar sig i "överskottsvärden" i vattnet. Det som är intressant är om han kan skapa ett system där fosfor och kväve är begränsande genom att tillsätta extra mängd av dessa ämnen (förutom matning). Låter som en paradox - skapa underskott genom tillföra överskott. Skiljer sig lite från min filosofi men ändå jäkligt intressant. MVH Lasse
  7. Ja det kan det om ammoniumet har absorberats i sötvatten men det kan aldrig, aldrig ske en jonbytesprocess från natrium till ammonium i zeoliten om natrium och klorid finns i de koncentrationer i vattnet som forskarna uppger. Detta är väl självklart - det kan ju inte ske en absorberingsprocess om ammoniumet frigörs av denna saltkoncentration - den kommer ju i bästa falla bara omedelbart studsa in och ut och vad sjutton vinner du på det? Att det frigörs innebär ju givetvis att det inte absorberas. Från början innehåller zeoliten natrium i håligheterna - sätt detta i en saltkoncentration som jonbyter natrium mot eventuell ammonium och försök få ammonium att jonbytas åt andra hållet u t a n att det omedelbart jonbyts tillbaka igen. Lyckas du med det så kommer du att få nobelpris. MVH Lasse
  8. Det är ett bättre filtermedia (mer yta för bakterier) och kanske lättare att "frigöra" bakterierna från. Sen hur mycket som växer beror ju helt på hur mycket du matar, dvs hur mycket organiskt material det finns att bryta ner. Någon droppe alkohol eller kanske ännu bättre lite långsammare socker om du vill ha extra tillväxt. MVH Lasse
  9. Det är nog inte så dumt det heller bara du får över bakterierna till dina filtrerare. Jag förstår att du inte haft zeolit burken hela tiden. Har starten av den gynnat maskarna. MVH Lasse
  10. Jag skulle köra 6500 K MVH Lasse
  11. Det hade jag gjort i alla fall MVH Lasse Plenum är när DSB är uppbyggd enligt Monaco metoden. Längs ner är en avskärmning - typ bottenfilter - som lämnar en vattenspalt som skall vara syrefri. På denna avskiljare är det sedan lagt x cm sand följt av ytterligare en avskärmare för att hindra grävande djur. Sedan liggae ytterligare några x cm sand över. Se någon av de första inläggen i min Mollytråd - där finns bilder.
  12. Crille - har missat dina maskar tills nu. Gud nåde dig om du åker till Göteborg utan ett tiotal sådana i en plastpåse att donera till en dreglande äldre man. MVH Lasse
  13. Du moddar lätt själv med hjälp av Interpets Twin armaturer. Det finns gott om beskrivningar här på forumet. Drullputt - alla vill kanske inte ha ett öppet kar med en hängande metallhalogen över karet. Det kan ju vara en estetisk ådra som säger att det är snyggare med den huv som finns. MVH Lasse
  14. Den här basala informationen som flera eftersöker är svår att ta i den form som ett forum är. Jag håller ju en sådan kurs för anställda i zooaffärer och liknande och då pratar jag i ca 3 timmar allt som allt. Jag ställer gärna upp på träffar, akvarieföreningar och liknande och håller föredrag i ämnet och jag har också haft i tankarna att skriva ner olika delar i forumet här. Det är dock ett ganska omfattande jobb och det får komma lite pö om pö. Tack för alla goda kommentarer (tänk att jag fick ett plus från Svärd också ) Jag ögnade igenom artikeln Capote länkade till och den kan nog vara en bra början även om jag inte förstog han syn på nitrit helt. MVH Lasse Ps - Kom och tänka på att det är tur att Svärd inte har några grundläggande vattenkemikunskaper - hur skulle vi andra i så fall ha en chans mot hans kar då?
  15. Dina referenser är inte så som industrin gör utan två vetenskapliga studier från slutet på 70-talet. Ärligt talat Janne - vet du vad du refererar till? Du slänger upp två referenser som där den sista är ett så solklart bevis på att jag har rätt att jag aldrig har sett på maken att bli serverad på guldfat. Den första abstrakten är inledningen där de vill undersöka om en tidigare undersökning som hävdar att nitrifierande bakterier i en aktiv slamanläggning kan regenerera clinoptilolite genom att nitrifierande bakterier oxiderar den ammonium som låses fast på zeolitens yta. Tyvärr får vi inte reda på det resultatet (eftersom det är bara första sidan som jag just nu kommer åt) men i deras uppföljande artikel Biological Regeneration of Ammonium-Saturated Clinoptilolite II. Mechanism of Regeneration and Influence of Salt Concentration.(Översatt till svenska: Biologisk Regeneration av ammoniummättat Clinoptilolite II Mekanism av regeneration och inflytande av saltkoncentration.) så slår man fast i inledningen att det tidigare fanns två skolor om hur det nitrifierande bakterierna arbetade. Den ena skolan hävdade att nitriferarna nitrifierade ammonium som absorberats på jordpartiklar och den andra som författarna ansluter sig till (och till vilken all senare forskning stödjer) hävdar att nitrifierarna är beroende av den lösta ammoniumjonen i en lösning (läs vatten). Detta är precis det jag hävdat att det inte har fungerat ens i sötvatten med att ammonium som låsts fast av zeolit kan regenereras bara med hjälp av bakterieaktivitet på ytan. Nitrifikation fungerar endast med bakterier som sitter på en yta men fångar in ammoniumet som är löst i en lösning (vatten). Bakterierna kan alltså inte tillgodogöra sig ammonium som sitter absorberat på en yta. Det slogs fast i slutet på 50-talet och det slår dessa forskare också fast! Varför fungerar det då att det ammonium som bundits i Clinoptilolite:n nitrifieras tillsammans med aktivt slam? Författarna skriver Alltså man hävdar att ammoniumet måste först frisläppas från Clinoptilolite:n genom en jonbytarprocess. Ammoniumjonerna frisläpps och ersätts av natriumjoner. I ekvation 1 använder man den vanliga regenereringsprocessen NaCl.(observera detta Janne) Ammoniumet i zeoliten (Z NH) är i en lösning med Na och Cl och resultatet blir att natrium binds i zeoliten (Z Na) plus ammonimjoner och klorid fortfarande i lösning. Ekvation 2 visar som författarna säger att (rödfärgat av mig) I ingressen säger man följande Vad är då 0,3 M respektive 0,4 M i begrepp som vi känner till (salthalt)?0,3 M NaCl är 0,3*65 gram/l (65 gram är atomvikten för NaCl uttryckt i gram. 1 M är nämligen atomvikten i gram per liter enligt definition). 0,3 M är då 19,5 gram per liter eller 19,5 promille. 0,4 M NaCl motsvarar då 26 promille vilket mycket väl är under NaCl halten i vårt konstgjorda salt (där jobbar man med ca 30 - 32 promille varav NaCl halten är ca 90 %. Vad man säger är helt enkelt att Clinoptilolite:n inte kan hålla någon ammonium om NaCl halten i omgivande media håller en NaCl halt på minst 19,5 promille. Då är det självklart att den inte heller kan absorbera någon ammonium om NaCl halten överstiger detta. I våra saltvattenssystem har vi en NaCl halt betydligt över denna. Det fungerar inte med absorbation i saltvatten helt enkelt. I resten av artikeln går de igenom hur själva nitrifikationen går till i ekvation 3-5 och i ekvationerna 6 och 7 gör man en härledning (som var ny för mig) där man visar att även natriumbikarbonat (som bör sättas in vid en kraftig nitrifikation för att klara försurningen orsakad av nitrifikationen) kan tjänstgöra som en regenererare för Clinoptilolite. Tyvärr kan vi inte läsa resten av artikeln men jag tycker att ovanstående är mer än nog. Janne jag har inte hävdat att Zeovitsystemet inte fungerat - däremot har jag och kommer fortfarande att hävda att två konstaterande som anses vara basala i systemet är felaktiga. 1: Nitrifierarnas möjlighet att nitrifiera ammonium som absorberas på en yta samt 2: Zeolit kan inte fungera som absorberare till någon jon i saltvatten eftersom salthalten överstiger den promille som gör att jonbytarprocessen startar. Tar man zeolit som absorberat ammonium i sötvatten och sätter det i saltvatten så får man direkt ut ammonium i saltvattnet. Zeovitprocessen är mer grejer som lagts till enligt receptet för att koka soppa på en spik. Det vill säga den fabeln där vandringsmannen sa till bondhustrun att han skulle koka soppa åt dem på en spik, Vi första avsmakningen sa han att det behövde lite salt och peppar i, sedan lite morötter för färgen, lite purjolök för styrkan, lite potatis för mättnaden och så lite kött för mustigheten.... Soppan blev väldigt god och bra men.... Janne om du nu inte tror mig ändå - fast du själv lämnat referenser som till fullo stöder mina två huvudteser så är det ingen idé att fortsätta diskussionen - jag ger inte upp eller ändrar mig men jag kan inte göra något annat än att hänvisa till vad jag har lärt mig via arbete och studier. Är det inte tillräckligt så får jag backa och hoppas att någon nån dag kommer att övertyga dig om dessa två huvudprinciper. Du har helt riktigt - det biter inte, speciellt om dina lämnade referenser stöder mig. MVH Lasse
  16. Du vet inte vad du pratar om Janne, tyvärr MVH Lasse
  17. Skicka ett mail till kjell.fohrman@telia.com MVH Lasse
  18. Lasse

    räkrom!

    Birgitta På denna sida av fosterlandet är det färska som gäller:ler:. Skämt åsido så kan du ju ta bort rommen medans du fortfarande har en fryst kärna och då är det ingen större fara. Annars har du ju rätt. MVH Lasse
  19. Janne I hänseende på sättet zeeolit regenereras är det ingen skillnad på "vanlig" zeeolit och din Clinoptilolites. Det som skiljer är att det senare har mer affinitet för ammonium istället för kalcium. Du kan gå in på vilken teknisk sida som helst och se hur zeeoliternas regenereras, det vill säga återladdas för att kunna göra jonbytet. Min kritik gäller inte vilket ämne som tas upp eller inte utan om det överhuvudtaget tas upp något i saltvatten eftersom just saltvatten används för att dra ut uppfångade molekyler och ersätta dessa med natrium. Läs hela stycket som du citerade så ser du att avsnittet om att zeeoliter inte fungerar i saltvatten gäller alla av de olika grupperna, inklusive Clinoptilolites. Alla beskriver hur zeeolit fungerar men ingen beskriver hur det regenereras - varför tror du? För övrigt ger jag upp den här disk nu, det börjar likna religon. MVH Lasse Uffe2 - Har du de förutsättningarna så tror jag att det fungerar - det går att bygga om fläktarna så att de bara blåser in på rören utan att röra vattenytan. Jag gjorde rent mina rutor med en vanlig algmagnet. Om du sluter locket (över vattenytan) kan du ju också i värsta fall placera en fläkt som blåser mot glasets yttersida så du effektivt transporterar bort värmen. Jag kollade med importören i den tråd som Nizztoz hänvisar till - det är glas. MVH Lasse
  20. Har en liknande som sitter ca 5 cm under ytan och belyses med 2*11 watt kompaktrör. Förut var det 11 watt men efter uppgraderingen har den tagit fart bra. MVH Lasse
  21. Ja det är det jag menar. Ett wetdry filter anses vara i samma klass som ett riktigt droppfilter av biobollar. Eller som GustavF säger - en riktig nitratfabrik:ler: MVH Lasse Ursäkta de upprepade småinläggen - det var inte meningen.
  22. Uffe2 På slutet minimerade jag avdunstningen genom att temperaturstyra fläktarna med apparaten från Conrads (som nämdes i en annan tråd) men med 2*36 watt så fick jag fylla på 1 liter varannan dag till var tredje dag. Appropå bio-rotorn från aqua-medic så menade jag bara på att visa att respekterade tillverkare arbetar med biologisk filtrering i saltvatten. Mitt ombygge av "sumpen" i Molly fungerar på samma sätt men syresätts genom den kraftiga genomströmningen. MVH Lasse
  23. Janne Det stämmer (förutom nitratabs) men i sötvatten. Dessa zeoliter regenereras med natriumklorid (Huvudbeståndsdelen i saltvatten) Denna jonbytning sker med hjälp av den negativt laddade kloridjonen som "drar ut" ammoniumjonen ur zeoliten och ersätter den med natriumjonen. Det är ännu ingen som har bevisat hur zeoliterna kan absorbera ammonium när de används i sin regenereringslösning. Det fungerar bra i sötvatten men inte i saltvattenJanne det sista stycket i ditt citat är hämtat från http://www.skepticalaquarist.com/docs/filtration/filmed2.shtml. Om du hade haft ärligheten att citera det det tredje stycket ovanför ditt citat hade jag blivit glad. Citatet är (min rödförstärkning) Jag är alltså inte ensam. Ni får tro vad ni vill men jag har redovisat tidigare att jag har deltagit i flera stora studier med zeeolit i sötvatten (där fungerar zeeoliten som ammoniumupptagare) och bakteriell regeneration - det funkar inte av någon anledning, tyvärr. MVH Lasse
  24. Alltid skumt med skummare - utan flyter livet lätt på MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...