-
Antal inlägg
16 572 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
338
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Capote jag ser ingen skillnad i de två citaten, det är just det som jag menade. Med böljning menade jag disk. om ljuset som jag halkade in på samt brunfärgningen av acroporer. Genom att gasa på för makroalgerna skapar han en biomassa och en förutsättning för att akvariet skall balanseras in på så sätt att alla får vad de skall ha - varken mer eller mindre. Edit: Glömde frågan om anpassning - den är ju jätteviktig. Det är klart att de kan anpassa sig även om de anses ha den mest stabila biotopen i världen (sett ur ett tidsperspektiv) - därav alla specialister. Det är också som vanligt att ibland kan man hitta en art där den egentligen inte vill vara men pga av konkurens har den drivits ut en bit. Vi skulle överhuvudtaget inte kunna ha dem i akvarier om inte kunde anpassa sig. MVH Lasse
-
Vilka koraller är det som blir bruna Stig - är det bara Acropora och besläktade arter? Att de arter som bildar kalkskelett lider av höga fosfathalter i vattnet är väl mer eller mindre accepterat även om jag aldrig har förstått hur fosfaten kommer in i de utrymen där kalcifieringen sker. Men huvudinriktningen på denna tråd böljar igen - back to track Patrik - är det möjligt att med biologiska metoder få de låga halter av som kalkbildande koraller anses vilja ha. MVH Lasse
-
Stort M står alltså för molar vilket är mol/kubidecimeter som för vår del kan skrivas om som mol/l. 1 mol av något ämne är i (som framgår från citatet från Wikipedia) princip atomvikten som Stig sa men i gram. 1M av exempelvis kol (atomvikt 12) betyder alltså 12 gram kol/liter 1 mM är alltså 12mg kol/liter (12 ppm) och en µM (mikroM) är alltså 0,012 mg kol/liter. Din fråga gällde 2 µM bikarbonat. Bikarbonat har formeln HCO3. Atomvikt H=1, C=12, O=16. Total atomvikt 1+12+3*16=61. Detta ger enligt ovan 2 µM HCO3 = 0,122 mg/liter HCO3. Om jag nu räknat rätt. Det är detta sätt att ange koncentrationer vi måste lära oss för att förstå vetenskapliga artiklar. Capote - visst finner du acoporer på 2 meters djup på korallreven?. Du finner dom högre upp också är klart - säker längre ner också. Jag vill fortfarande hävda att Stig gör det lätt för sig när han inte tar hänsyn till den mängd ljus som försvinner i vattenkolumnen och vi håller våra koraller betydligt grundare än naturen (normalt i alla fall. Såg PatriksS länk). Jag hittar inte siffror om procentuell ljusförlust per meter just nu men det skulle vara kul att räkna ut. MVH Lasse
-
Den mest använda tekniken för att få ett högre kelvintal är att filtrera bort det våglängder man inte vill ha via gaser och beläggningar vad jag vet. Då får du förklara hur den metodiken inte minskar ljusstyrkan jämför med att ljuset varit ofiltrerat. Osram uppger ett värde som de kallar Luminous flux lm, som vad jag fattar är ett mått på ljusstyrkan, för 9 watts PL-S enligt följande. För färgerna 827, 830 och 840 uppger de ett värde på 600, 860 (ca 5000 K) uppger de 565 och för 67 (blå) 200. Rätta mig om jag har fel. (http://www.osram.se/Bilder/PDF/Allm%c3%a4nbelysning/duluxkompakt_e.pdf) Stig - i akvarier hittar du korallerna (de mest ljuskänsliga) på ca 15 cm djup - verkligheten på flera meters djup. Du får räkna med bortfiltreringen om jag skall köpa ditt argument. Det är helt klart att vi har för mycket ljus ibland för vissa koraller som i akvarier placeras på 50 cm men i naturen kanske finns på fem. MVH Lasse
-
Alltså vad vi tillsvidare kommit fram till är 1) Åtminstone en del koraller är inte begränsade av löst koldioxid som gas i vattnet. ettdera får zooxantellen koldioxiden från värddjurets metabolism eller så hjälper värddjuret till med att omvandla (i flera steg) bikarbonat till coldioxid. 2) Åtminstone några koraller eller anemoner är ockå zooxantellerna mer eller mindre oberoende av löst oorganiskt kväve i vattnet utan får detta genom värddjurets metabolism. 3) Fosfor vet vi inte ännu. Punkt 1 kan jag nog acceptera utan större funderingar. Punkt 2 har jag dock en del funderingar kring. Detta förutsätter ett aktivt intag av föda och detta kan nog stämma med en del koraller och med Capotes med fleras erfarenheter men för vissa koraller verkar ändå fotosyntesen vara den bestämmande. Jag tänker på stjärnpolyper, knappar och Xenia. De måste väl få sin näring via zooxantellernas fotosyntes och på något sätt upptag av oorganiska ämnen i vattnet (upptag av zooxantellerna alltså). Här kan det ju inte räcka med den ekologiska bondens resonemang (bonden = värddjuret) att ta från sitt avfalla och cirkulera en gång till via sitt växthus (zooxantellerna) För att få möjligheter till biomassatillväxt så måste ju någon näring plockas in även om användandet är nästa 100 % istället för det vanliga 25% (kallblodig näringsväv). Punkt 3, dvs fosforn misstänker jag recirkuleras lika effektivt men även här behövs tillskott. En liten brasklapp, det finns ännu en "organismgrupp" som troligtvis är inblandad på något sätt och som kan vara ansvarig för både direkt och indirekt näringstransport till korallerna - nämligen bakterierna. Jag har sett "mushrooms" växa och trivas enormt bra i ett kar med en liten organisk koltillsats. innan den gick det inte så bra. Enda ändringen - 2 ml vodka per dag. Dessa har ju ett ganska väl utvecklat slemlager. MVH Lasse
-
På ren svenska betyder detta att väldigt lokalt och i en mikroskala försurar korallen vattnet runt huden. Detta i sin tur måste betyda att för kraftig cirkulation (vattenomsättning) runt huden försvårar detta. Å andra sidan fanns i en annan tråd en artikel som hävdade att för kraftig belysning var tvungen att kompenseras med en kraftigare vattenombyte kring korallen för att transportera bort för höga lokala nivåer av syrgas. Vi hamnar i något som liknar moment 22 här och frågan är om inte boven i dramat är att vi idag förespråkar för höga ljusintensiteter? (nu kom vi in på ljusfrågan ändå). De som fått bra resultat från T5 jämfört med samma wattstyrka MH kanske fått detta för att ljusintensiteten har minskat över "spot" ställen och blivit lägre men jämnare utbredd? De som lyckats med blåare ljus har gjort detta för att ljusintensiteten per watt har minskat jämfört med "varmare" ljus (tillsammans med att våglängdsområdet ändrats lite) Det vore också väldigt intressant att få veta vilka koraller som kräver lugnare vatten och vilka som behöver mer ström och då detta erfarenhetsmässigt från alla akvarister i forumet. Tack för dina noggranna genomgångar Patrik. 1 artikel är iofs för lite för att säga så här är det men i det stora hela så verkar ju resonemangen hålla. Det med "lokal" försurning förklarar ju varför pH inte går upp i så höga nivåer i ett tätt "beplantat" korallkar jämfört med en växtburk eller en kammare med fytoplankton. Skall bli väldigt intressant att se dina pH svägningar med makroalger - sätter nästan en slant på att de kan vara stora (om du inte går in med koldioxid vill säga). Till alla andra i närheten av Patrik - gör som Gustav - hjälp honom med fraggar på det att han publicerar sina erfarenheter här på forumet. MVH Lasse
-
Den tar nog upp näring hela tiden men om det är bra i det långa loppet vet jag inte, däremot tror jag nog att vända på dygnet om man har ett refrugium är bra. Det Patrik är inne på är ju också att hitta orsakerna till "krascher" och se hur man kan motverka dem. MVH Lasse
-
Det borde stå klart nu att både jag och Patrik åtminstone tillsvidare inte avvisar påståendena om att en del koraller behöver låga näringsnivåer i vattenkolumnen för att utvecklas bra utan det vi försöker göra är att skapa modeller att uppnå dessa krav via biologiska metoder snarare än via kemiska och tekniska metoder. I mina försök med nano så har jag inte alls dragit in makroalgerna mer än lite grand i slutet (tack Crille) utan försökt få problemet löst med betare på bentiska alger. Makroalgerna är en utveckling som nog är nödvändig för större kar med mer fisk än kar kring 100 liter. Ser fram mot ditt nästa inlägg Patrik MVH Lasse
-
Det låter ju inte som en glasros, så mycket brukar de väl inte röra sig? Det verkar ju vara ett intressant kryp. MVH Lasse
-
Det jag försökte säga var att vaselin är mineraloljebaserat och bör därför inte användas i vatten med levande organismer i. MVH Lasse
-
Brukar alltid använda lite smör när jag smörjer packningar i recirkulerande system. På det sättet får jag fetter som är relativt snabbt nedbrytningsbara vilket inte alltid är fallet med mineraloljebaserade fetter. MVH Lasse
-
Ta med dig vatten på Lördag MVH Lasse
-
Rasmus - jag fattade att du stängde av pumpen - gjorde du inte det? Bli nu inte för ivrig med att kolla om din Clown äter så att du övermatar karet - den kommer att äta när den blir hungrig om den är normal och frisk vilket jag utgår ifrån. Ta det lugnt med matningen det är det viktigaste nu. Matningsdiciplin - men det är svårt - jag vet - men livet är svårt ibland. MVH Lasse
-
Ja det kan du - problemet med både den och PP är att de inte går att limma. Annars är de utmärkta. MVH Lasse
-
Hur funkar det? Det framgår ingenstans. Det verkar som något sticker ner i akvariet (på teckningarna) men det går inte att utläsa om det är något mekaniskt eller annat sätt att överföra energi. Hemska tanke - den jobbar väl inte med ultraljud? MVH Lasse
-
Dina planarier kommer för att det finns bra förutsättningar för dem att föröka sig. Det beror inte på hög eller låg halt av ett ämne utan på hela samspelet i karet. Födokonkurens, platskonkurens, förökningstakt och brist på predatorer är sådana faktorer som bestämmer vilken organism som just i det givna tillfället tar "över makten". De fyller en uppgift i ditt kar och de är som de flesta säger relativt ofarliga, om du tar bort dem kanske du öppnar för en annan betydligt otrevligare organism - det riskerar du alltid när du arbetar i ett dynamiskt ekosystem. Blir de för många så de verkligen stör på grund av sitt antal (monokultur är aldrig bra) så skaffa en Hexataenia och låt den beta ner beståndet. Be Jurgonh skicka en cola och simma lugnt:ler: MVH Lasse
-
Snygg sida om ett av mina favoritsläkten. Hade en del av dem under 70- och 80 talet. Absoluta favoriter. MVH Lasse
-
Vad är tempen på natten ? MVH Lasse
-
Detta gäller speciellt för saltvatten. All forskning visar att det är kvävet som är begränsande för tillväxten i rent (naturligt) saltvatten. I (naturliga) sötvatten är det fosforn som är begränsande. I Östersjön pågår ett världskrig bland de lärda om vad som är begränsande. Patrik du bor i Uppsala - jag kan gissa vad du fått lära dig i den frågan:ler: . Ovanstående ställer igen frågan om vissa koraller med zooxanteller(eller alla med zooxanteller) har andra vägar för att fixa sitt kväve än genom vattnet. MVH Lasse
-
Nu är det definitivt fredag natt MVH Lasse
-
Kolla de olika trådarna på avdelningen Nano. Bara Red Sea:s kar kommer in till Sverige så kommer en tråd om det - jag lovar. senaste budet är någon gång i början på november. MVH Lasse
-
Beklagar - jag skrev teknisk kvalitée i mitt inlägg - menade livsmedelskavalité. Men skit i det - nu har Patrik gått in i den klassiska fällan i en debatt - att disk. detaljer som motståndaren väljer. Det som är viktigt i hela denna frågeställning är inte kalciumsklorid eller magnesiumklorids renhet utan de viktiga frågor Patriks tråd väcker. Patrik har ett närmande till saltvattensakvaristiken som inte är konventionellt och det är bra. Hans experiment och skrivande kan tillföra hobbyn mycket. Skulle man alltid nöja sig med det som är allmänt accepterat så skulle vi fortfarande skära vårt kött med flintknivar. Alla - även Svärd (vilket jag inom parantes vet att han är) -måste vara klara på att det finns många vägar att nå ett mål. Stöter man på problem som är välkända så skall man definitivt inte använda de konventionella metoderna eftersom de inte löst problemet hos andra. De är med andra ord redan avförda från eventuell lösning. I sådana fall krävs ett betydligt mer kreativt tänkande och det hjälps upp med en god kännedom om de allmänt biologiska, fysiska och kemiska principer som finns. När jag för lite mer än ett halvår sedan klev in med buller och bång i detta forum så drogs snabbt slutsatsen att här kom en besserwisser till nybörjare in. Nu var det ju inte riktigt så och så är det heller inte med Patrik. Jag tror inte att jag i alla punkter är eller kommer vara enig ien första omgången med de teser och påstående som Patrik kommit och kommer med (och vice versa förstås) men genom en öppen disk med motiveringar kommer vi att förstå processerna på ett högre plan. Patrik - fortsätt med det du förutsatt dig och redovisa noga och strunta i de ovidkommande påpekandena. Varken det jag skriver och genomför eller det Patrik håller på med är något försök att säga att detta är den enda och sanna vägen. Vi kommer nog att trixa till våra akvarier så det passar oss och kan vi samtidigt föra ut något som kan vara andra till nytta så är det bra men för mig är det viktigt att förklara grunderna till varför jag gör som jag gör. Utan dem kan ingen annan avgöra om det passar i den eller den situationen hemma hos honom/henne. MVH Lasse
-
Procentantalen 77 % och 47 % anger ingen renhetsgrad utan innehållet i den fullständiga produkten - alltså med vattnet medräknat. Vatten får väl inte anses som en förorening i detta fall. Det är så kallar kristallvatten - alltså vatten bundet i saltkristallerna. Patriks källa levererar vad jag kan se teknisk kvalitet - och det räcker. Vi behöver oftast inte kvalitéen PA (pur analysis) i akvariesammanhang. MVH Lasse Edit: såg inte Stigs inlägg - därför upprepningen om kristallvattnet.
-
Mata inte om du vet att det finns risker längre fram - Se till att dina filter (om du har några) är rengjorda. Se till att du har maximalt med syresättning innan (rikta utlopp upp mot ytan och dylikt. ). När jag bodde på ställen där jag visste att det kunde komma strömavbrott hade jag alltid lite väteperoxid hemma. Om det blev kris i något av karen så tog jag upp en hink vatten därifrån och hällde i lite 36% väteperoxid i hinken (lite ja så där 20 ml, det är bättre att upprepa än att ta för mycket) Sedan efter en 4-5 minuter pytsade jag i hinkens innhåll jämnt över karet. Jag tror stig räddade en hel del fisk med detta knep under Gudrun. PS. Klass 3 gäller i ert fall kraftigt snöfall inte storm vad jag kunde se på SMHI MVH Lasse Edit: Ett annat knep som går att använda är för de som är dykare och har tuber hemma. Det finns regulatorer att sätta på så ni kan använda era tuber som reservluftare
-
Hej Jag har inte sett denna artikel men den handlar ju om vad som händer i ett sediment. Där är det en ganska långsam process. Dessutom har man senare visat att det i marina sediment finns en annan process som kallas Anammox-processen (för en ganska grundlig genomgång se http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2005-14.pdf). Det är helt riktigt att tillgång till snabba organiska kolkällor (=höga halter av BOD) motverkar och inhibiterar nitrifikationen - det har jag varnat för i ett antal andra trådar - men den process som jag anser vara bestämmande för detta i ett akvarium är "plats-konkurrens" - BOD-reducerarna växer helt enkelt fortare och konkurrerar därför bort nitrifierarna från lämplig miljö. Ett scenario som jag upplevt många gånger i fiskodlings- och reningsverks miljö är att ett högt innehåll av BOD minskar nitrifikatinsgraden och det första som händer är att steget nitrit-nitrat upphör. Genom att backspola filtret (få ut det mesta delen av BOD-reducerarna) återställs möjligheterna för nitrifikation igen och den fungerar bra i någon eller några dagar (beroende på BOD-last) - sen är det dags för backspolning igen. Men om man ser hur alla dessa metoder med tillsats av organiska kolkällor fungerar i praktiken - relativt tidigt minskning av alger och fosfat - efter ca 30 dagar minskning av nitrat så kan denna artikel ge en liten förklaring till minskningen av alger i början. Enligt många (bland annat Barr) är alger väldigt bra på att plocka små ammoniumtoppar så på detta område skulle bakteriernas låsning av ammonium kunna "trycka" tillbaks algerna. Men om detta är hela sanningen så skulle inte min metodik med skummarlöst och produktionsinriktat system ge så algfria akvarier som det trots allt ger. Skummarna fungerar ju också som en utluftare av ammoniak och därför är den första belastningen (ammonium) alltid mindre än i ett system utan intensiv luftning. En sak med min metodik är iofs att ha effektiva nitrifikationsfilter med en mycket snabb genomströmmning och det är möjligt att den snabba nitrifikation som sker här är tillräcklig för att omedelbart ta hand om ammoniumet. MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1