-
Antal inlägg
16 572 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
338
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Hur har du det med alger? MVH Lasse
-
Välkommen till Saltvattensnördarna Patrik. Just nu gör jag inget annat än sitter och njuter.............. Det finns ju olika typer av koraller och man kan tänka sig olika strategier för både korallerna och zooxantellernas del. Vi konscentrerar oss ofta på korallerna och inte så mycket på den andra partnern. Var får zooxantellerna sin näring ifrån? Eftersom vi är vana vid rena autotrofa eller heterotrofa organismer så gör vi nog gärna generaliseringar och utgår från i detta fallet att zooxantellerna får sitt oorganiska tillskott från vattnet. I en annan tråd här (https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=13132&page=7) har jag (efter ha läst en mycket tänkvärd artikel) hävdat att zooxantellerna fixar sitt eget koldioxid från värddjuret och därför inte är koldioxidbegränsade i vanlig mening. När jag skrivit dessa inlägg har hela tiden en tanke rest sig i min skalle om detta inte för åtminstone vissa koraller även kan gälla de oorganiska näringsämnena, framförallt kvävet. I en kallblodig näringskedja (heterotrof) är det ca 20-25 % av energin och näringen som går vidare till tillväxt - det övriga är förluster. Kan det tänkas att vissa organismer kan ha utvecklat stategier att effektivisera detta. Jag tänker framförallt då på koraller som har en ganska liten fotosyntiserande yta och gott om polyper. En sådan här strategi skulle förklara ett och annat - bland annat Capotes och Clownens bra erfarenheter av att mata acroporer och annat. MVH Lasse
-
Jag hade en som utvecklades väldigt fint men som på bara några dagar dog. Detta var i ett läge där ljuset av misstag var tänt i flera dagar och under värmeböljan i somras. Fick för mig att det finns varianter som är mer anpassade efter lägre temperaturer. Efter det har jag försökt hålla 25 grader i Molly-hotellet (och det gör de nya ägarna också) och inga fler har dött. Någon som vet? MVH Lasse
-
Vilket pH låg du i när du låg i det "låga" området? Av din beskrivning skulle jag tro att du låg någonstans strax under 8 eller däromkring och förklaringen är då troligtvis att du har lägre koldioxidhalt i uteluften. Jag har inga siffror på normala inne och utesiffror men i våra modernt isolerade hus så skulle jag tro att vi normalt ligger högre inomhus än utomhus. Har du dessutom skummaren placerad i närheten av kalkreaktorn och koldioxidutrustningen så kan du ha "lokala öar" av högre halt i luften. Vad är det som händer. Du har en jämnvikt där "gastrycket" mellan luft och löst koldioxid som gas finns. Du för in en luft som innehåller mindre koldioxid - vattnet vill då "utjämna" skillnaderna och den i gasform varande koldioxidhalten i vattnet blir lägre än vad som är 100% mättat i det rådande pH:t. I detta läge kommer karbonatssystemets jämnviktsekvation in och bikarbonat och karbonat omvandlas till koldioxid i gasform. Denna "vandring" är pH:höjande och den kommer att fortgå till ett nytt jämnviktsförhållande mellan luftens koldioxid, vattnets gasformiga koldioxid och karbonabuffringssystemets jämnvik. I ditt läge är den nya jämnvikten vid ett pH 0,2-0,3 högre. Sätter du sedan in din rumsluft med högre koldioxidhalt kommer luften att tillföra koldioxid till gasfasen i vattnet. Detta kan inte buffringssystemet tillåta utan "överskotts" koldioxiden omvandlas stegvis till bikarbonat och karbonat. Denna process är pH-sänkande och kommer att avstanna när jämnvikten mellan gasfaserna och karbonatsystemet är uppnådd igen. I ovanstående resonemang har jag uteslutet parametrar som konsumtion av koldioxid (växter, alger) och produktion av koldioxid (djur, bakterier). Det resonemanget finns dock med i flera av de tidigare inläggen. MVH Lasse
-
Förutom vattendammsugare då förmodar jag... MVH Lasse
-
De är bättre - för barnalstrandet är det slut på - även om jag fått nya och fina tänder. MVH Lasse
-
Det här var min ståndpunkt (ditt sista inlägg i den andra tråden) förut - innan jag läste de här jäkla meningarna som i princip sa att zooxantellerna inte var koldioxidbegränsade (av koldioxid i vattnet). Den meningen tror jag faktiskt på eftersom den ligger i linje med så mycket annat. Att - förutsatt att löst koldioxid. som gas i vattnet är mindre än vad vattnet kan hålla i det givna pH:t (vilket det lätt blir när det växer bra) - transporten av koldioxid från luften till vattnet går fortare när man luftar eller skummar är det nog ingen tvekan om heller. Det är en tvärtom analog till att genomluftning m i n s k a r koldioxidhalten när det finns ett överskott i vattnet (jmf rekomendationerna att lufta efter en kalkreaktor eller att inte lufta i ett normalt växtakvarie - du kan också jämföra med tillskottet av syre och hur fort det går om man luftar eller skummar jämfört med en lugn vattenyta). Vad jag menar är att om luftningen/skumningen för in koldioxid eller för ut koldioxid är beroende på vattnets mängd av löst koldioxid som gas, den mängden är i sin tur pH beroende, är större eller mindre än innehållet i luften. Därför varierar luftningens/skumningens funktion i detta avseende med dygnets timmar. Problematiken med makroalger håller jag med om men det finns alger (och makroalger) som kringår koldioxidbegränsning och fixar koldioxid via andra processer. Men det är bara att avvakta och se tiden an i praktiken. MVH Lasse
-
Petter Om du tar två petflaskor. Hugger botten av den ena och toppen av den andra. Ta sedan toppen och sätt in den ibotten med spesen innåt (Greger - håll inne kommentarerna.... ) limma fast eller "sy" fast den så. Nu har du (och fabror frej) gjort en mjärde. När din rackars fisk skall försöka simma ut så gör den det oftast via kanterna och det brukar ta ett tag innan de förstår hur det funkar (korken skall givetvis vara på i den "stora" flaskan) MVH Lasse
-
Jo - så kan det vara - blått tränger ner längre (högre energi) men många kör ju med blått (20 000 K) i metalhalogen också så frågan är om det inte är något speciellt med T5 ljuset som våra tekniska beskrivningar inte kommer åt. MVH Lasse
-
Gustav Du föll alltså för resonemangen - problemet är bara att när saker och ting passar ihop så elegant så brukar det vara fel:ler:. tyvärr har livet lärt mig det. Men vi får se. Bra att du vågar testa - återkom det kanske tar en del tid innan resultatet kommer. Intressant vore också att veta ditt pH precis när det släcks och precis innan det tänds. MVH Lasse
-
Ja och detta akvarie är på 27 liter. MVH Lasse
-
Här http://en.wikipedia.org/wiki/Protoreaster_nodosus MVH Lasse
-
Peter I detta fall så är det en stor skillnad mellan de flesta sötvattenskar (i pH runt 7) och saltvattenskar (pH runt 8,3) och det beror på att karbonatbuffringssystemets jämnviktsekvationer är pH beroende. Ju högre pH desto mindre koldioxid finns som fri gas i vattnet. När man tillsätter koldioxid i vatten så vill överflödet (det som vid det givna pH:t överstiger mängden möjlig löst gas) ettdera lämna vattnet upp mot luften eller vandra mot att bli bikarbonat och karbonat. Denna vandring frigör vätejoner och pH sjunker. Lägre pH medför att mer gas kan vara löst och någonstans uppstår en jämvikt igen. Luftar man i detta läge så kommer man att lufta ut koldioxid och vid detta pH så vill bikarbonaten och karbonaten gå till koldioxid under upptagande av vätejoner. pH:t stiger. Börjar vi vid ett pH kring 8 så är det mycket lite koldioxid som gas i vattnet och när ljuset kommer på så kommer källan för koldioxid i första hand bli karbonater och bikarbonat. pH stiger och vid ett visst pH (beroende på koldioxidhalt i luften bland annat) så blir andel löst koldioxid (som gas) i vattnet mindre än koldioxidinnehållet i luften. Vid denna tidpunkt blir det ett ”koncentrationssug” på koldioxiden att jämna ut mellan luft och vatten. Hastigheten per tidsenhet för denna utjämning beror på två saker – koncentrationskillnaden och ytan mellan luft och vatten. Luftning och skumning ökar ytan oerhört och det kommer att föras in koldioxid som omedelbart förbrukas (av alger och därför heller i n t e kommer att gå mot bikarbonat och karbonat och därför sker heller ingen pH sänkning av vattnet. Däremot kommer pH inte höjas lika mycket som om inte koldioxid förts ner från luften). Innan har jag tyckt att detta varit till en fördel eftersom korallernas zooxanteller behöver koldioxid men de här ynka raderna i denna artikel som konstaterade att troligtvis fixar dessa behövligt koldioxid från värddjuret (korallen) ändrade hela mitt synsätt. De som helt kommer att kunna utnyttja denna (från luften kommande) koldioxid är algerna. Nu finns det vissa alger som kan kringgå koldioxidbegränsningen men vad jag fattat hittillsdags så är det mer makroalger (caluerpa och liknande som har dessa förmågor) Detta vet jag dock inte helt. Ovanstående – teoretiska resonemang som mer är en fundering än absoluta fakta – vore kul att få verifierade eller avförd från dagordningen med hjälp av era iaktagelser. Vad jag säger är helt enkelt att tillväxten av alger kan vara koldioxidbegränsad under vissa förutsättningar (och alltså inte näringsbegränsade i dessa fall) och att luftning och skumning kan bidra till att tillföra koldioxid. Kunde vara kul om någon med algproblem körde en taktik med skumningen att göra den bara under mörker. Under mörker så är produktionen av koldioxid förhärskande (eftersom det inte finns någon konsumtion av den) och luftning/skummning i det läget skulle föra u t koldioxid från vattnet. Allting skulle alltså gå ut på att begränsa koldioxiden så mycket som möjligt eftersom det inte drabbar zooxantellerna – de fixar biffen via sina värdar!!!! MVH Lasse
-
Ja och de verkar öka i mängd trots att det inte var länge sedan jag hade en Harlekinräka i karet som helt tog slut på mina små kalkalgätande sjöstjärnor. Jag ser små babytrådar växa upp lite här och var. Häftiga är de i alla fall MVH Lasse
-
För mig är ett mer "bredare" och "kraftigare" växtsätt ett tecken på att ljuset räcker till. Vi får inte glömma att ljus är energi och väljer något som fotosynterar att växa på bredden så betyder det att energin räcker till på den nivån och man behöver inte "sträcka" sig upp för att komma i högre energinivåer. För mig verkar det ni beskriver helt tala för T5:or MVH Lasse
-
Jag har upptäckt ett otal svartvitrandiga "armar" som sticker upp här och var från min LS. Trodde det var någon filtrerare - de uppträder på detta sätt. Döm om min förvåning när jag upptäckte att det är ormstjöstjärnor som sticker upp sina armar på detta sätt. Är det någon som vet om det finns filtrerande ormstjöstjärnor? MVH Lasse
-
Om jag hade ett stort och värdefullt kar skulle jag sätta upp ett karantänskar med ett kraftigt innerfilter typ Eheim kraftpaket. Skaffa ett par fiskar, typ Chromis som får gå in karet. Använda bakteriestart av något märke. mata väldigt lite i början (varannan till var tredje dag) och ge bakteriekultur varje dag i tre veckor. Några gömställen måste finnas. Efter tre veckor är det klart att använda som karantänkar. Behålla Chromisen som sällskap. Under hela tiden byter jag vatten i karantänskaret med hjälp av vatten från huvudkaret. Lite i början och mer och oftare i slutet så vänjes de nya fiskarna vid bakterie- och parasitpoppulationerna i huvudkaret stegvis. Enligt min erfarenhet är det nästa lika ofta som det är de gamla fiskarna som smittar de nya som tvärtom! en fördel är också att det gamla karet får gott om nytt och friskt vatten! Karantänstiden skulle vara minst en månad och helst mer än två och en halv månad. Och tänk - vilket effektivt stopp ett sådan här tillvägagångsätt skule vara mot impulsköp! MVH Lasse
-
Hur får du inte till det menar du? Jag brukar göra så här. Försöker hitta det hörn som ligger i mitten av nivåförskjutningarna i golvet. Den skruvar jag ut några centimeter. Motstående hörn på samma kortsida ställer jag sedan i våg. Lägg passet i akvariet. När jag har den kortsidan i våg så tar jag ett av hörnena på andra kortsidan och ser till att den långsidan kommer i våg. Sedan skruvar jag till det sista hörnet så att även den kortsidan är i våg. Kontrollerar sedan att sista långsidan samt diagonalerna (mycket viktigt) är i våg. Sen skruvar jag upp övriga ben så att det känns ett tydligt motstånd. Använd ett bra pass och lägg hela tiden passet innuti akvariet. MVH Lasse
-
Givetvis det första om du har vatten stående i röret för det mesta - annars kunde du lika gärna ha en lim-lim kran (de finns och är ännu billigare). MVH Lasse
-
Vid vilket ljus växer de bredare? T5?
-
De flesta parasiter med cyststadier (ägg) har en liten % som inte uppför sig normalt. Om cyststadiet normalt är ca 7 dagar så finns det alltid sådana som kläckes senare. På ett ställe som jag arbetade på hade vi besvär med en gälmask (äggläggande) som normalt hade ca 20 dagar i sin levnadscykel. Trots en behanlingsplan som skulle täcka alla möjligheter och att vi var parasitfria i över en månad så återkom parasiten efter ca 2-3 månader, tack vare denna anpassning. MVH Lasse
-
Du är ett riktigt proffs Greger - så har jag justerat in bänkar ända sedan jag jobbade på Argenta i slutet på 70-talet. Det är det enda sättet att få det bra MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1