Lasse

Alltid skumt med skummare - utan flyter livet lätt på MVH Lasse

Och nu har den jäkeln fått tänder igen så nu är det bett i gubben igen MVH Lasse Edit: Ja det är ok

Läs min tråd - jag har kört skummarlöst och inte haft något mer i karet än vad som står där. Iofs en "liten" DSB men funktionen okänd. Däremot har karet fungerat bra (och fungerar bra fortfarande). Det riktiga lyftet kom i och med att jag bytte ut mitt 1*36 watt till 2*36 watt. Jag skulle nog börja med 2*36 watt (alltså en twinstarter) och "lättare" koraller i början för att sedan när karet "satt" sig efter något halvår öka på belysningen och sedan introducera stenkoraller och lite mer krävande andra koraller. Så kommer jag att köra i det nya jag planerar när det väl kommer igång. MVH Lasse

Stig På vilket sätt skulle ett snabbt biologiskt filter i ett kar som innehåller LS öka kraschrisken? Gå och lägga sig nu - börjar du bli gammal Stig? Natti-natti MVH Lasse

Nä det är väl stendumt eller är det lite träigt....... För övrigt är det nog som Svärd säger MVH Lasse

Uffe Jag har inte bytt eller rengjort mina filtermattor i något av mina kar någon gång. Det äldsta har gått i över 15 månader. Det enda jag gjort är att jag kramat dem ungefär varannan dag lite grand så jag fått ut bakterier till korallerna i karet. Och karen är stabila. På Mollyn kan du sätta ytan i höjd med utsuget eller göra en kam i insugsfacket så du får ytvattnet att gå in i filterfacken - sen tar filtren hand om de fetterna - titta på min tråd så får du se hur jag gjort. Jag har inte lagt ner en minut per vecka på skötsel av filterfacken. Det jag i princip gjort löpande är matning och vattenbyten, i mitt fall varje vecka (vattenbytena alltså). Och ingen extra syresättning än en rätt bra ytvattensrörelse. MVH Lasse

Jag håller inte med dig om det. LS fungerar jättebra genom att den tillför en massa organismer till akvariet vilket är en förutsättning för bland annat mitt tänk. Som filtermedia i en sump när du har ett behov av snabb nitrifiering är det dock inte speciellt lämpad. Du skulle aldrig drömma om att föreslå ett material typ levande sten för en ren bakterienedbrytning i ett sötvattenskar. Som du så många gånger själv skrivit så är stenen bra för att föra in nya organismer i karet men bakterierna det kommer du få i karet förr eller senare. Jag blir mer och mer övertygad om att en snabb nitrifiering är viktigt även i saltvatten bland annat på grund av de rön som gjorts om algers möjlighet att snabbt uttnyttja ammoniumtoppar. Stig, tänk hemska tanke, om det vore så att LS plus ett snabbt biologiskt filter vore ett ännu bättre sätt att undvika krascher, speciellt om man kör skummarlöst. AquaMedic anses väl vara ett något så när aktat märke och de levererar åtminstone ett av sina kar (det lilla Perculan som både Sickboy och GustavF har) med ett av de effektivaste biologiska nitrifieringsfilter som finns, ett wet/dry filter i form av en biotrumma och då ihop med en skummare. Att zeoliter binder ammonium i saltvatten - får fortfarande stå för dig - jag har för mig att du slutade förra disk. vi hade om detta med att - Lasse har nog rätt i detta. Jag kan gå med på att det sk nollnitrat kan fungera som ett denitrifikationsfilter men då krävs det en långsam genomströmning och en kolkälla och inte den snabba genomströmningen du får i filterfacket i ett Molly. MVH Lasse

Vad tror du din LS bildar då (om du får någon bra nitrifikation i ett så dåligt media)? Nitrat är slutprodukten på nitrifikationen. Får du ingen nitrat så har du ettdera nitrit eller ammonium/ammoniak kvar i karet. Kör du skummarlöst så får du en mycket högre kvävebelastning än annars eftersom ingen ammoniak luftas ut och proteinresterna blir kvar i karet. Skall du ha ett kar utan svägningar och ammoniumspikar (som gynnar alger) och kör skummarlöst så måste du ha en snabb och bra nitrifikation i karet. Det är oerhört viktigt. Det s k a l l bildas nitrat så fort som bara är möjligt. Det är a och o. LS är ur alla aspekter ganska värdelöst som ett effektivt nitrifikationsmedia. Alldeles för liten yta. Bollar och svamp och så bra fart igenom det, det är mumma det. När nitraten sen är bildad så är frågan hur ta hand om den. Man kan ha olika organismer som tar upp den, man kan göra regelbundna vattenbyten, man kan ha en DSB:botten. För min del arbetade jag med alla tre metoderna. Man kan vidare ha ett denitrifikationsfilter, svavel eller kol baserat. Alla dessa metoder är biologiska och kräver att man inte plockar bort något av näringsämnen med kemiska metoder. Får man obalans i dem så stör man vilken som helst av metoderna. Till kemiska metoder räknar jag fosfatremover. För mig får du gärna tro på nollnitrat men enda möjligheten att den skulle fungera som nitratreducerande är som ett denitrifikationsfilter. Nitrat är en positiv jon och det finns inga naturliga zeoliter som absorberar dessa - då får man jobba med kådor och dylikt. Och det kommer kanske inom akvariebranchen också men mig vetterligen finns inte detta idag. Att du sedan skall få det att fungera som denitrifikationsfilter i en smal sump med bra vattenomsättning (och därmed god tillgång på syre) och utan koltillsatts övergår mitt förstånd. Om du tittar på min tråd så ser du att tankegången fungerar och jag är ingen trollkarl utan har följt det jag lärt mig genom åren. Ja du har ju inte mätt sägger någon du kan ju ha hur höga värden som helst. Javisst så kan det vara - men i så fall har alla fel som säger att ett kar med "skitvatten" (alltså höga värden nitrat och fosfat) inte kan vara välskött, algfritt och ha välmående koraller. För ca 1 och en halv månad sedan introducerade jag några kalcifierande koraller i karet och åtminstone en av dem har vuxit som en galning vilket är en bra indikation på låga fosforvärden enligt rådande mening. Ursäkta jag stal din tråd Uffe 2 men om du skall ha ett bra karantänakvarium är det viktigt att vattenvärdena är stabila och det kan du få via biologisk filtrering om du inte väljer att ha en skummare. Jag skulle iofs köra med ett kraftigt biologiskt filter även om jag hade skummare eftersom det stabiliserar upp vattnet enligt min erfarenhet. MVH Lasse PS Uffe 2. Jag tror Sickboy gjorde en moddning på ett sådant Molly du hittat med en skummare (han eller Ahab kommer inte ihåg vilken)

Här kommer en påminnelse - Bakom kulliserna på Universeum - en show bara för er!!!. Samling Lördagen den 4 november kl 09:00 utanför Universeum. Det finns platser kvar - eventuellt nya intresserade anmäll er via PM. Timmy jag har antecknat dig - du behöver inte gå nära - bara över........ MVH Lasse

I den burk den kom istället fanns två stora glasrosor - de är hädangångna nu. Väldig effektiv rackare - synd att han skulle gilla euphyllia. MVH Lasse

Jag hade (och det är fortfarande) 1000 l/h i mitt 80 liters Molly och där är en euphyllia som växer så jag har aldrig sett något liknande. I detta kar och med de korallerna som fanns där tror jag 1000 liter i timmen var alldeles lagom. MVH Lasse

Nej MVH Lasse

Hos Göran på Ciklidleken MVH Lasse

I väntan på ett nytt akvarium får jag väl skriva lite i denna tråd om mitt äldsta 27 liters kar. Som jag skrev i Victorias nanotråd hade jag köpt en Lysmata wurdemanni för att rensa glasrosor vilket den också gjorde ganska duktigt. Den hade en del andra egenskaper också upptäckte jag idag. Jag skaffade mig en liten euphylia spec för en vecka sedan och den kom utvecklades ganska bra de första dagarna. Det var två "rör" till den. Plötsligen var den knappt ute och den minsta bara försvann. Jag flyttade om den om det var så att strömmen var för stark. Idag fick jag se den kära räkan stå och fiska ner i det andra hålet och då och då stoppa en god polyp i munnen. Fram med håven - nu skall ni veta att 27 liter med ca 4-5 kg sten är ganska trångt så mitt hopp var ganska litet. Det var en grön håv - vad gör räkan då - den måste fått spatt - så mycket grönt - euphylia - så den bara springer fram till håven och försöker ta en smakbit. Den han inte fatta något innan den var placerad i ett av de andra karen - med glasrosor. MVH Lasse

Eller så kan du göra som jag gjorde med mitt Mollyhotel - det passar utmärkt som karantän. Och släng inte ut filtreringen om du kör skummarlöst. MVH Lasse

Capote jag ser ingen skillnad i de två citaten, det är just det som jag menade. Med böljning menade jag disk. om ljuset som jag halkade in på samt brunfärgningen av acroporer. Genom att gasa på för makroalgerna skapar han en biomassa och en förutsättning för att akvariet skall balanseras in på så sätt att alla får vad de skall ha - varken mer eller mindre. Edit: Glömde frågan om anpassning - den är ju jätteviktig. Det är klart att de kan anpassa sig även om de anses ha den mest stabila biotopen i världen (sett ur ett tidsperspektiv) - därav alla specialister. Det är också som vanligt att ibland kan man hitta en art där den egentligen inte vill vara men pga av konkurens har den drivits ut en bit. Vi skulle överhuvudtaget inte kunna ha dem i akvarier om inte kunde anpassa sig. MVH Lasse

Vilka koraller är det som blir bruna Stig - är det bara Acropora och besläktade arter? Att de arter som bildar kalkskelett lider av höga fosfathalter i vattnet är väl mer eller mindre accepterat även om jag aldrig har förstått hur fosfaten kommer in i de utrymen där kalcifieringen sker. Men huvudinriktningen på denna tråd böljar igen - back to track Patrik - är det möjligt att med biologiska metoder få de låga halter av som kalkbildande koraller anses vilja ha. MVH Lasse

Stort M står alltså för molar vilket är mol/kubidecimeter som för vår del kan skrivas om som mol/l. 1 mol av något ämne är i (som framgår från citatet från Wikipedia) princip atomvikten som Stig sa men i gram. 1M av exempelvis kol (atomvikt 12) betyder alltså 12 gram kol/liter 1 mM är alltså 12mg kol/liter (12 ppm) och en µM (mikroM) är alltså 0,012 mg kol/liter. Din fråga gällde 2 µM bikarbonat. Bikarbonat har formeln HCO3. Atomvikt H=1, C=12, O=16. Total atomvikt 1+12+3*16=61. Detta ger enligt ovan 2 µM HCO3 = 0,122 mg/liter HCO3. Om jag nu räknat rätt. Det är detta sätt att ange koncentrationer vi måste lära oss för att förstå vetenskapliga artiklar. Capote - visst finner du acoporer på 2 meters djup på korallreven?. Du finner dom högre upp också är klart - säker längre ner också. Jag vill fortfarande hävda att Stig gör det lätt för sig när han inte tar hänsyn till den mängd ljus som försvinner i vattenkolumnen och vi håller våra koraller betydligt grundare än naturen (normalt i alla fall. Såg PatriksS länk). Jag hittar inte siffror om procentuell ljusförlust per meter just nu men det skulle vara kul att räkna ut. MVH Lasse

Den mest använda tekniken för att få ett högre kelvintal är att filtrera bort det våglängder man inte vill ha via gaser och beläggningar vad jag vet. Då får du förklara hur den metodiken inte minskar ljusstyrkan jämför med att ljuset varit ofiltrerat. Osram uppger ett värde som de kallar Luminous flux lm, som vad jag fattar är ett mått på ljusstyrkan, för 9 watts PL-S enligt följande. För färgerna 827, 830 och 840 uppger de ett värde på 600, 860 (ca 5000 K) uppger de 565 och för 67 (blå) 200. Rätta mig om jag har fel. (http://www.osram.se/Bilder/PDF/Allm%c3%a4nbelysning/duluxkompakt_e.pdf) Stig - i akvarier hittar du korallerna (de mest ljuskänsliga) på ca 15 cm djup - verkligheten på flera meters djup. Du får räkna med bortfiltreringen om jag skall köpa ditt argument. Det är helt klart att vi har för mycket ljus ibland för vissa koraller som i akvarier placeras på 50 cm men i naturen kanske finns på fem. MVH Lasse

Alltså vad vi tillsvidare kommit fram till är 1) Åtminstone en del koraller är inte begränsade av löst koldioxid som gas i vattnet. ettdera får zooxantellen koldioxiden från värddjurets metabolism eller så hjälper värddjuret till med att omvandla (i flera steg) bikarbonat till coldioxid. 2) Åtminstone några koraller eller anemoner är ockå zooxantellerna mer eller mindre oberoende av löst oorganiskt kväve i vattnet utan får detta genom värddjurets metabolism. 3) Fosfor vet vi inte ännu. Punkt 1 kan jag nog acceptera utan större funderingar. Punkt 2 har jag dock en del funderingar kring. Detta förutsätter ett aktivt intag av föda och detta kan nog stämma med en del koraller och med Capotes med fleras erfarenheter men för vissa koraller verkar ändå fotosyntesen vara den bestämmande. Jag tänker på stjärnpolyper, knappar och Xenia. De måste väl få sin näring via zooxantellernas fotosyntes och på något sätt upptag av oorganiska ämnen i vattnet (upptag av zooxantellerna alltså). Här kan det ju inte räcka med den ekologiska bondens resonemang (bonden = värddjuret) att ta från sitt avfalla och cirkulera en gång till via sitt växthus (zooxantellerna) För att få möjligheter till biomassatillväxt så måste ju någon näring plockas in även om användandet är nästa 100 % istället för det vanliga 25% (kallblodig näringsväv). Punkt 3, dvs fosforn misstänker jag recirkuleras lika effektivt men även här behövs tillskott. En liten brasklapp, det finns ännu en "organismgrupp" som troligtvis är inblandad på något sätt och som kan vara ansvarig för både direkt och indirekt näringstransport till korallerna - nämligen bakterierna. Jag har sett "mushrooms" växa och trivas enormt bra i ett kar med en liten organisk koltillsats. innan den gick det inte så bra. Enda ändringen - 2 ml vodka per dag. Dessa har ju ett ganska väl utvecklat slemlager. MVH Lasse

På ren svenska betyder detta att väldigt lokalt och i en mikroskala försurar korallen vattnet runt huden. Detta i sin tur måste betyda att för kraftig cirkulation (vattenomsättning) runt huden försvårar detta. Å andra sidan fanns i en annan tråd en artikel som hävdade att för kraftig belysning var tvungen att kompenseras med en kraftigare vattenombyte kring korallen för att transportera bort för höga lokala nivåer av syrgas. Vi hamnar i något som liknar moment 22 här och frågan är om inte boven i dramat är att vi idag förespråkar för höga ljusintensiteter? (nu kom vi in på ljusfrågan ändå). De som fått bra resultat från T5 jämfört med samma wattstyrka MH kanske fått detta för att ljusintensiteten har minskat över "spot" ställen och blivit lägre men jämnare utbredd? De som lyckats med blåare ljus har gjort detta för att ljusintensiteten per watt har minskat jämfört med "varmare" ljus (tillsammans med att våglängdsområdet ändrats lite) Det vore också väldigt intressant att få veta vilka koraller som kräver lugnare vatten och vilka som behöver mer ström och då detta erfarenhetsmässigt från alla akvarister i forumet. Tack för dina noggranna genomgångar Patrik. 1 artikel är iofs för lite för att säga så här är det men i det stora hela så verkar ju resonemangen hålla. Det med "lokal" försurning förklarar ju varför pH inte går upp i så höga nivåer i ett tätt "beplantat" korallkar jämfört med en växtburk eller en kammare med fytoplankton. Skall bli väldigt intressant att se dina pH svägningar med makroalger - sätter nästan en slant på att de kan vara stora (om du inte går in med koldioxid vill säga). Till alla andra i närheten av Patrik - gör som Gustav - hjälp honom med fraggar på det att han publicerar sina erfarenheter här på forumet. MVH Lasse

Den tar nog upp näring hela tiden men om det är bra i det långa loppet vet jag inte, däremot tror jag nog att vända på dygnet om man har ett refrugium är bra. Det Patrik är inne på är ju också att hitta orsakerna till "krascher" och se hur man kan motverka dem. MVH Lasse

Det borde stå klart nu att både jag och Patrik åtminstone tillsvidare inte avvisar påståendena om att en del koraller behöver låga näringsnivåer i vattenkolumnen för att utvecklas bra utan det vi försöker göra är att skapa modeller att uppnå dessa krav via biologiska metoder snarare än via kemiska och tekniska metoder. I mina försök med nano så har jag inte alls dragit in makroalgerna mer än lite grand i slutet (tack Crille) utan försökt få problemet löst med betare på bentiska alger. Makroalgerna är en utveckling som nog är nödvändig för större kar med mer fisk än kar kring 100 liter. Ser fram mot ditt nästa inlägg Patrik MVH Lasse

Det låter ju inte som en glasros, så mycket brukar de väl inte röra sig? Det verkar ju vara ett intressant kryp. MVH Lasse

Det jag försökte säga var att vaselin är mineraloljebaserat och bör därför inte användas i vatten med levande organismer i. MVH Lasse