-
Antal inlägg
16 664 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
355
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Brukar alltid använda lite smör när jag smörjer packningar i recirkulerande system. På det sättet får jag fetter som är relativt snabbt nedbrytningsbara vilket inte alltid är fallet med mineraloljebaserade fetter. MVH Lasse
-
Ta med dig vatten på Lördag MVH Lasse
-
Rasmus - jag fattade att du stängde av pumpen - gjorde du inte det? Bli nu inte för ivrig med att kolla om din Clown äter så att du övermatar karet - den kommer att äta när den blir hungrig om den är normal och frisk vilket jag utgår ifrån. Ta det lugnt med matningen det är det viktigaste nu. Matningsdiciplin - men det är svårt - jag vet - men livet är svårt ibland. MVH Lasse
-
Ja det kan du - problemet med både den och PP är att de inte går att limma. Annars är de utmärkta. MVH Lasse
-
Hur funkar det? Det framgår ingenstans. Det verkar som något sticker ner i akvariet (på teckningarna) men det går inte att utläsa om det är något mekaniskt eller annat sätt att överföra energi. Hemska tanke - den jobbar väl inte med ultraljud? MVH Lasse
-
Dina planarier kommer för att det finns bra förutsättningar för dem att föröka sig. Det beror inte på hög eller låg halt av ett ämne utan på hela samspelet i karet. Födokonkurens, platskonkurens, förökningstakt och brist på predatorer är sådana faktorer som bestämmer vilken organism som just i det givna tillfället tar "över makten". De fyller en uppgift i ditt kar och de är som de flesta säger relativt ofarliga, om du tar bort dem kanske du öppnar för en annan betydligt otrevligare organism - det riskerar du alltid när du arbetar i ett dynamiskt ekosystem. Blir de för många så de verkligen stör på grund av sitt antal (monokultur är aldrig bra) så skaffa en Hexataenia och låt den beta ner beståndet. Be Jurgonh skicka en cola och simma lugnt:ler: MVH Lasse
-
Snygg sida om ett av mina favoritsläkten. Hade en del av dem under 70- och 80 talet. Absoluta favoriter. MVH Lasse
-
Vad är tempen på natten ? MVH Lasse
-
Detta gäller speciellt för saltvatten. All forskning visar att det är kvävet som är begränsande för tillväxten i rent (naturligt) saltvatten. I (naturliga) sötvatten är det fosforn som är begränsande. I Östersjön pågår ett världskrig bland de lärda om vad som är begränsande. Patrik du bor i Uppsala - jag kan gissa vad du fått lära dig i den frågan:ler: . Ovanstående ställer igen frågan om vissa koraller med zooxanteller(eller alla med zooxanteller) har andra vägar för att fixa sitt kväve än genom vattnet. MVH Lasse
-
Nu är det definitivt fredag natt MVH Lasse
-
Kolla de olika trådarna på avdelningen Nano. Bara Red Sea:s kar kommer in till Sverige så kommer en tråd om det - jag lovar. senaste budet är någon gång i början på november. MVH Lasse
-
Beklagar - jag skrev teknisk kvalitée i mitt inlägg - menade livsmedelskavalité. Men skit i det - nu har Patrik gått in i den klassiska fällan i en debatt - att disk. detaljer som motståndaren väljer. Det som är viktigt i hela denna frågeställning är inte kalciumsklorid eller magnesiumklorids renhet utan de viktiga frågor Patriks tråd väcker. Patrik har ett närmande till saltvattensakvaristiken som inte är konventionellt och det är bra. Hans experiment och skrivande kan tillföra hobbyn mycket. Skulle man alltid nöja sig med det som är allmänt accepterat så skulle vi fortfarande skära vårt kött med flintknivar. Alla - även Svärd (vilket jag inom parantes vet att han är) -måste vara klara på att det finns många vägar att nå ett mål. Stöter man på problem som är välkända så skall man definitivt inte använda de konventionella metoderna eftersom de inte löst problemet hos andra. De är med andra ord redan avförda från eventuell lösning. I sådana fall krävs ett betydligt mer kreativt tänkande och det hjälps upp med en god kännedom om de allmänt biologiska, fysiska och kemiska principer som finns. När jag för lite mer än ett halvår sedan klev in med buller och bång i detta forum så drogs snabbt slutsatsen att här kom en besserwisser till nybörjare in. Nu var det ju inte riktigt så och så är det heller inte med Patrik. Jag tror inte att jag i alla punkter är eller kommer vara enig ien första omgången med de teser och påstående som Patrik kommit och kommer med (och vice versa förstås) men genom en öppen disk med motiveringar kommer vi att förstå processerna på ett högre plan. Patrik - fortsätt med det du förutsatt dig och redovisa noga och strunta i de ovidkommande påpekandena. Varken det jag skriver och genomför eller det Patrik håller på med är något försök att säga att detta är den enda och sanna vägen. Vi kommer nog att trixa till våra akvarier så det passar oss och kan vi samtidigt föra ut något som kan vara andra till nytta så är det bra men för mig är det viktigt att förklara grunderna till varför jag gör som jag gör. Utan dem kan ingen annan avgöra om det passar i den eller den situationen hemma hos honom/henne. MVH Lasse
-
Procentantalen 77 % och 47 % anger ingen renhetsgrad utan innehållet i den fullständiga produkten - alltså med vattnet medräknat. Vatten får väl inte anses som en förorening i detta fall. Det är så kallar kristallvatten - alltså vatten bundet i saltkristallerna. Patriks källa levererar vad jag kan se teknisk kvalitet - och det räcker. Vi behöver oftast inte kvalitéen PA (pur analysis) i akvariesammanhang. MVH Lasse Edit: såg inte Stigs inlägg - därför upprepningen om kristallvattnet.
-
Mata inte om du vet att det finns risker längre fram - Se till att dina filter (om du har några) är rengjorda. Se till att du har maximalt med syresättning innan (rikta utlopp upp mot ytan och dylikt. ). När jag bodde på ställen där jag visste att det kunde komma strömavbrott hade jag alltid lite väteperoxid hemma. Om det blev kris i något av karen så tog jag upp en hink vatten därifrån och hällde i lite 36% väteperoxid i hinken (lite ja så där 20 ml, det är bättre att upprepa än att ta för mycket) Sedan efter en 4-5 minuter pytsade jag i hinkens innhåll jämnt över karet. Jag tror stig räddade en hel del fisk med detta knep under Gudrun. PS. Klass 3 gäller i ert fall kraftigt snöfall inte storm vad jag kunde se på SMHI MVH Lasse Edit: Ett annat knep som går att använda är för de som är dykare och har tuber hemma. Det finns regulatorer att sätta på så ni kan använda era tuber som reservluftare
-
Hej Jag har inte sett denna artikel men den handlar ju om vad som händer i ett sediment. Där är det en ganska långsam process. Dessutom har man senare visat att det i marina sediment finns en annan process som kallas Anammox-processen (för en ganska grundlig genomgång se http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2005-14.pdf). Det är helt riktigt att tillgång till snabba organiska kolkällor (=höga halter av BOD) motverkar och inhibiterar nitrifikationen - det har jag varnat för i ett antal andra trådar - men den process som jag anser vara bestämmande för detta i ett akvarium är "plats-konkurrens" - BOD-reducerarna växer helt enkelt fortare och konkurrerar därför bort nitrifierarna från lämplig miljö. Ett scenario som jag upplevt många gånger i fiskodlings- och reningsverks miljö är att ett högt innehåll av BOD minskar nitrifikatinsgraden och det första som händer är att steget nitrit-nitrat upphör. Genom att backspola filtret (få ut det mesta delen av BOD-reducerarna) återställs möjligheterna för nitrifikation igen och den fungerar bra i någon eller några dagar (beroende på BOD-last) - sen är det dags för backspolning igen. Men om man ser hur alla dessa metoder med tillsats av organiska kolkällor fungerar i praktiken - relativt tidigt minskning av alger och fosfat - efter ca 30 dagar minskning av nitrat så kan denna artikel ge en liten förklaring till minskningen av alger i början. Enligt många (bland annat Barr) är alger väldigt bra på att plocka små ammoniumtoppar så på detta område skulle bakteriernas låsning av ammonium kunna "trycka" tillbaks algerna. Men om detta är hela sanningen så skulle inte min metodik med skummarlöst och produktionsinriktat system ge så algfria akvarier som det trots allt ger. Skummarna fungerar ju också som en utluftare av ammoniak och därför är den första belastningen (ammonium) alltid mindre än i ett system utan intensiv luftning. En sak med min metodik är iofs att ha effektiva nitrifikationsfilter med en mycket snabb genomströmmning och det är möjligt att den snabba nitrifikation som sker här är tillräcklig för att omedelbart ta hand om ammoniumet. MVH Lasse
-
Hur har du det med alger? MVH Lasse
-
Välkommen till Saltvattensnördarna Patrik. Just nu gör jag inget annat än sitter och njuter.............. Det finns ju olika typer av koraller och man kan tänka sig olika strategier för både korallerna och zooxantellernas del. Vi konscentrerar oss ofta på korallerna och inte så mycket på den andra partnern. Var får zooxantellerna sin näring ifrån? Eftersom vi är vana vid rena autotrofa eller heterotrofa organismer så gör vi nog gärna generaliseringar och utgår från i detta fallet att zooxantellerna får sitt oorganiska tillskott från vattnet. I en annan tråd här (https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=13132&page=7) har jag (efter ha läst en mycket tänkvärd artikel) hävdat att zooxantellerna fixar sitt eget koldioxid från värddjuret och därför inte är koldioxidbegränsade i vanlig mening. När jag skrivit dessa inlägg har hela tiden en tanke rest sig i min skalle om detta inte för åtminstone vissa koraller även kan gälla de oorganiska näringsämnena, framförallt kvävet. I en kallblodig näringskedja (heterotrof) är det ca 20-25 % av energin och näringen som går vidare till tillväxt - det övriga är förluster. Kan det tänkas att vissa organismer kan ha utvecklat stategier att effektivisera detta. Jag tänker framförallt då på koraller som har en ganska liten fotosyntiserande yta och gott om polyper. En sådan här strategi skulle förklara ett och annat - bland annat Capotes och Clownens bra erfarenheter av att mata acroporer och annat. MVH Lasse
-
Jag hade en som utvecklades väldigt fint men som på bara några dagar dog. Detta var i ett läge där ljuset av misstag var tänt i flera dagar och under värmeböljan i somras. Fick för mig att det finns varianter som är mer anpassade efter lägre temperaturer. Efter det har jag försökt hålla 25 grader i Molly-hotellet (och det gör de nya ägarna också) och inga fler har dött. Någon som vet? MVH Lasse
-
Vilket pH låg du i när du låg i det "låga" området? Av din beskrivning skulle jag tro att du låg någonstans strax under 8 eller däromkring och förklaringen är då troligtvis att du har lägre koldioxidhalt i uteluften. Jag har inga siffror på normala inne och utesiffror men i våra modernt isolerade hus så skulle jag tro att vi normalt ligger högre inomhus än utomhus. Har du dessutom skummaren placerad i närheten av kalkreaktorn och koldioxidutrustningen så kan du ha "lokala öar" av högre halt i luften. Vad är det som händer. Du har en jämnvikt där "gastrycket" mellan luft och löst koldioxid som gas finns. Du för in en luft som innehåller mindre koldioxid - vattnet vill då "utjämna" skillnaderna och den i gasform varande koldioxidhalten i vattnet blir lägre än vad som är 100% mättat i det rådande pH:t. I detta läge kommer karbonatssystemets jämnviktsekvation in och bikarbonat och karbonat omvandlas till koldioxid i gasform. Denna "vandring" är pH:höjande och den kommer att fortgå till ett nytt jämnviktsförhållande mellan luftens koldioxid, vattnets gasformiga koldioxid och karbonabuffringssystemets jämnvik. I ditt läge är den nya jämnvikten vid ett pH 0,2-0,3 högre. Sätter du sedan in din rumsluft med högre koldioxidhalt kommer luften att tillföra koldioxid till gasfasen i vattnet. Detta kan inte buffringssystemet tillåta utan "överskotts" koldioxiden omvandlas stegvis till bikarbonat och karbonat. Denna process är pH-sänkande och kommer att avstanna när jämnvikten mellan gasfaserna och karbonatsystemet är uppnådd igen. I ovanstående resonemang har jag uteslutet parametrar som konsumtion av koldioxid (växter, alger) och produktion av koldioxid (djur, bakterier). Det resonemanget finns dock med i flera av de tidigare inläggen. MVH Lasse
-
Förutom vattendammsugare då förmodar jag... MVH Lasse
-
De är bättre - för barnalstrandet är det slut på - även om jag fått nya och fina tänder. MVH Lasse
-
Det här var min ståndpunkt (ditt sista inlägg i den andra tråden) förut - innan jag läste de här jäkla meningarna som i princip sa att zooxantellerna inte var koldioxidbegränsade (av koldioxid i vattnet). Den meningen tror jag faktiskt på eftersom den ligger i linje med så mycket annat. Att - förutsatt att löst koldioxid. som gas i vattnet är mindre än vad vattnet kan hålla i det givna pH:t (vilket det lätt blir när det växer bra) - transporten av koldioxid från luften till vattnet går fortare när man luftar eller skummar är det nog ingen tvekan om heller. Det är en tvärtom analog till att genomluftning m i n s k a r koldioxidhalten när det finns ett överskott i vattnet (jmf rekomendationerna att lufta efter en kalkreaktor eller att inte lufta i ett normalt växtakvarie - du kan också jämföra med tillskottet av syre och hur fort det går om man luftar eller skummar jämfört med en lugn vattenyta). Vad jag menar är att om luftningen/skumningen för in koldioxid eller för ut koldioxid är beroende på vattnets mängd av löst koldioxid som gas, den mängden är i sin tur pH beroende, är större eller mindre än innehållet i luften. Därför varierar luftningens/skumningens funktion i detta avseende med dygnets timmar. Problematiken med makroalger håller jag med om men det finns alger (och makroalger) som kringår koldioxidbegränsning och fixar koldioxid via andra processer. Men det är bara att avvakta och se tiden an i praktiken. MVH Lasse
-
Petter Om du tar två petflaskor. Hugger botten av den ena och toppen av den andra. Ta sedan toppen och sätt in den ibotten med spesen innåt (Greger - håll inne kommentarerna.... ) limma fast eller "sy" fast den så. Nu har du (och fabror frej) gjort en mjärde. När din rackars fisk skall försöka simma ut så gör den det oftast via kanterna och det brukar ta ett tag innan de förstår hur det funkar (korken skall givetvis vara på i den "stora" flaskan) MVH Lasse
-
Jo - så kan det vara - blått tränger ner längre (högre energi) men många kör ju med blått (20 000 K) i metalhalogen också så frågan är om det inte är något speciellt med T5 ljuset som våra tekniska beskrivningar inte kommer åt. MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.20
Tapatalk 2.1.1