Lasse

Nä, det var det som var det fina i kråksången

Hej Jag har hundratals i mitt först startade 27 liters. De käkar kalkalger och lämnar vita fläckar som snart ger nya kalalger osv. Jag tycker de är något av mina bästa medhjälpare. De ger sig också på en del grönalger och ger på så sätt utrymme för kalkalgerna att växa ytterligare. Och som Christian sa - skulle de bli för många så skaffar man en Harlekinräka (som inom parantes är en av de roligaste uppenbarelser man kan ha i ett akvarium) Forsberg här på forumet har en Harlekinräka som enbart livnär sig på dessa små krabater och han har haft det en lång tid. MVH Lasse

Ja, jag har alltid ansetts som estet. Ända sen den gången då jag tillsammans med Kjell Fohrman utvecklade formeln för ett snyggt Malawikar - formeln var: En stenhög i varje ända - och så en rot i mitten för det estetiska! MVH Lasse

Hej Jag tror inte den finns så den direkt passar ett 80 liters. Jag har sett något liknande men den var avsedd för ett på ca 45 liter, dock inte guppihotel. Jag fick i alla fall det svaret när jag skaffade mig mitt 80 liters. Jag fick ta den typ som ser ut som en skruvad pelare MVH Lasse

Chrilleus Nu har vi väl kommit så långt vi kan (och så långt utanför som vi också är kapabla att göra) med ämnet just nu. Nu är det dags att du rapporterar dina praktiska erfarenheter - det som du startade tråden för. Tomas Vart rapporterar du från dina erfareheter av zeostart? I denna tråd? eller ngn annan? MVH Lasse

Eftersom fruar brukar tycka om helhet och matchande saker (åtminstone min) så är det här ingen dum idé att föreslå. Påslakanet heter "Korallrev" och finns på IKEA

Tomas Jag har inget emot låga nivåer av varken nitrat eller fosfor så länge nivåerna inte håller för låg kväve/fosforkvot. Vad jag försöker marknadsföra är en annan approch till detta än den gängse vedertagna, alltså jag vill utnyttja korallakvariets inneboende växtkraft för att hålla inputten av kväve och fosfor i balans med behovet i akvariet. När jag läser alla trådar hit och dit så slås jag av den väldiga "teknikfixeringen" inom saltvattensakvaristiken idag där allt går ut på att skapa ett så kliniskt rent system som möjligt. Ljusdisskusionerna utgår inte från korallernas behov av vissa våglängder utan ifrån hur snygga de ser ut och vilka våglängder som motverkar algtillväxt. Man har en 0 vision vad gäller näringsämnen och man försöker uppnå detta genom att gynna organismer som konkurrerar med koraller och alger vad gäller livsnödvändiga resurser. När skummarna kom på 70 talet var tekniken ganska outvecklad och luftbubblornas storlek var betydligt större än hos en modern skummare. Utvecklingen har drivit fram allt mindre luftbubblor för att man får mer "skum". Var finns diskussionen om detta bara är till godo eller om den moderna skummningstekniken skiljer av mycket som vi helst skulle vilja ha kvar i akvariet? Ingen har tagit upp min kastade handske om att jag kör mina små akvarium utan skummare. Det kan tyckas att vi i vissa av våra inlägg kommer långt ifrån ämnen med det beror ju på att allt hänger samman. Hade jag ett litet ekosystem i en burk på 27 liter som var lågproduktiv skulle jag inte göra som jag gör nu. Nu försöker jag att ha ett litet ekosystem som av naturen är högproduktivt med en massa paralella lopar. För mig är definitionen öken eller djungel helt avgörande för den metod jag väljer att använda. Det är med maten som vi styr inputten av näringsämnen. Vissa torrfoder har idag 65 % proteinhalt. Hur mycket av det kvävet kan fisken i första hand tillgodogöra sig och hur mycket blir "spillet"? Om du matar lika mycket med ett foder som innehåller 65% protein som med ett foder som innehåller 20% protein - hur mycket mer blir spillet av kväve ut i vattnet? Jag har läst den engelska tråden också och det är inte mycket av det seriösa som jag har några invändningar mot men jag tycker att man på något sätt börjar i fel ände. Man konstaterar att man får en övergödning och sedan försöker man lösa den "in the end of the pipe" medans jag hellre vill begränsa inputten av de ämnen som jag inte vill ha för mycket av och med hjälp av olika organismer plocka upp det överskott som jag trotts allt får på grund av själva naturen hos en näringskedja. MVH Lasse

Hej Lite mer uppdatering. Igår la jag i en ny dos av aquavital nitrigon 1. Jag har fått en viss grumlighet. Får avvakta. Förutom några turbosnäckor så införskaffade jag en grävande snäcka samt en korall. Eftersom jag inte är så bra på identifikation (eller egentligen klarar av att belasta hjärnan med en massa latinska namn) så har jag inga namn. Ni som är bra på detta kan väl fylla i va det är. Visar också en bild på min indikatorsten. Nu efter ca 16 timmar. Skickar med en bild som visar mitt avancerade sätt att styra matningen. I´ll be back MVH Lasse PS Det var svårt att ladda upp filer nu. De kommer senare idag DS PS Nu gick det DS

Accepterat! MVH Lasse

Svärd, jag följde din andra länk i tron att det var källan till det blåa citatet under. Kan inte hitta den texten i länken. Hittar däremot text som : "Fish, it seems, are not very sensitive to nitrate. Most researchers find little toxicity.13 One group that studied a variety of species of fish larvae report: “Judging from its effect on 1st-feeding, unionized NH3 is a potential hazard in the rearing tank; NO2- and NO3- are nontoxic at levels likely encountered in practical marine fish culture.”14 Still, many hobbyists report that their fish appear less healthy when they have allowed nitrate levels to get excessively high (over 50 ppm). Whether that is actually due to nitrate or something else about the water that is coincident with the nitrate rise is unknown. Finally, the addition of excess nutrients to natural coral reefs has been blamed for a general transition from corals to turf and macroalgae,15 but what role nitrate plays relative to other nutrients (such as phosphate) is not always clear." och "In addition to the concerns described above relating to the growth of potentially undesirable organisms that may be promoted by elevated nitrate (especially algae and dinoflagellates), corals can be impacted by nitrate. Many corals may not be bothered by elevated nitrate, or may even grow more rapidly with the readily available nitrogen. But in certain corals, especially those that calcify, there may be negative effects from elevated nitrate." Länken är inte källan till det citat som kommer efter men på det sätt som ditt inlägg är skrivet får man det intrycket. Detta är oärligt. Jag har inte citerat hela artikeln. Det finns text där som talar både för och emot min ståndpunkt i frågan. Men din blåa text finns inte där. Jag vill rekomendera alla att läsa länken Svärd har givet och skapa en egen uppfattning och jag hoppas att vi framtiden slipper denna typ av argumentering i forumet. MVH Lasse

Hej Till Ingvars inlägg vill jag bara tillägga, vilket är viktigt, att det saknas inte lösta närsalter i vattnet utan de tas upp så snabbt att de inte blir mätbara. Om man forstätter Ingvars liknelse med nedhuggen skog i Amazonas så skulle korallreven inte bestå många år om inte vattnet ständigt försåg korallreven med näring i en eller annan form. Sedan är det en enorm intern cirkulation av närsalter i ett korallrev, djur och växter dör eller blir uppätna och de närsalter som var bundna i deras kroppar frisläpps men tas om han om omedelbart - inga mätbara värden. Koralldjuren konkurensförmåga stärks också av detta "dubbla" sätt att få näring. I perioder utan stora zoo och phytoplanktonblomninga överlever de flesta med hjälp av fotosyntesen hos zooancellerna, i perioder med grumligt vatten (eg regnperiod i kustnära områden) så äter man bakterier och organiska rester som finns i det grumliga vattnet. Regnperioden ger också "näringsstötar" (från markläckage) som omedelbart tas upp där möjlighet finns. En annan tänkbar mekanism som pratar för zooansellernas överlevnadsstrategi är att de faktiskt lever skyddade inne i nässeldjuret och blir inte utsatta för den hårda betning som det är på ett korallrev. Ingvar nämnde i ett tidigare inlägg ett försök där man på en bit hade spärrat av korallrevet för betare. Resultatet blev en omedelbar algexplosion. Titta gärna på de fyra bilderna jag lagt ut idag i tråden Start av ett 80 liters Mollyhotell. Där visas väldigt bra vad 5 Turbosniglar är kappabla till på 4 timmar. Vad åtminstone jag desperat försöker säga är att genom mer eller mindre konstgjorda begränsningar av näringsnivåerna i ett akvarium kan man skapa en farlig obalans där man kan skada livsbetingelserna för de djur man vill gynna. Man kan styra inputten av näring med hjälp av hur mycket man matar och genom att istället bejaka ett produktionstänkande i ett akvarium kan man få låga nivåer av närsalterna eftersom de cirkulerar internt och tas om hand direkt av växande organismer. Detta är fullt möjligt i ett saltvattensakvarium eftersom vi har tillgång till en så enorm mängd av olika organismer. Det är också så att det mer eller mindre meningslöst att referera till mätvärden av nitrat eftersom mätmetoderna inte redogörs för samt att akvarietesterna är fullständigt opålitliga. Tills någon genom en vetenskaplig test motbevisat detta påstående så kommer jag att hålla fast vid detta. MVH Lasse Ps Inläggen duggar så fort nu att man inte hänger med. Christian Gratulerar, du har ett akvarium i balans och du kan troligtvis mata lite mera än vad du gör nu. Det är dit jag strävar också. Tomas Ingvar pratade inte direkt om primärproduktionen av phytoplankton över korallrevet utan jag fattade att han menade i huvudsak det som kom indriftande med strömmarna. Men är det så som Fosså/Nilsen säger att zooxen är den övervägande största primärproducenten så stärker bara detta vad jag och Ingvar hävdar. För denna primärproduktion måste ta sin näring från oorganiska närsalter (eg fosfat och nitrat). Det ligger i definitionen av primärproduktion med hjälp av fotosyntes. En gång till: förbrukningen är så snabb att vi inte hinner mäta koncentrationerna. Okej man kan säga att det är någon typ av näringsbrist eftersom det är en sådan konkurens men i en öken skulle i 1 mg kväve i input vara övergödning. I ett korallrev får du nog gå upp i åtskilliga 10 potenser innan alla organismer fått nog och det blir ett överflöd. DS

Hej Idag var det dags att skaffa lite fler turbosnäckor. Tyvärr hade min "hovleverantör" inte så många på lager så det blev bara fyra till. Jag skulle vilja ha minst tjugo till plus andra algätande snäckor. Någon som är övebelastad med snäckor i Göteborgstrakten? Skicka mig ett PM i såfall. Nedanstående foton togs med två timmars skillnad. Bilder säger mer än ord! Uppdatering 1 Och nu har det gått 3 timmar Uppdatering 2 Och nu har det gått 4 timmar och jag har fem "lite" större turbosnäckor MVH Lasse

Hej Är samma som "Molly"hotell men med betydligt kraftigare belysning - i övrigt samma vad jag kan se MVH Lasse

Greger Det går inte att förutse (eller ens känna till alla parametrar). Den enda teorin som härskar är nog kaosteorin:ler: . Det är därför mina inlägg blir så långa, brasklapparna är halva inlägget. Jag har fått mycket av det jag kan genom en metod som kan sammanfattas med orden trial and terror. Först erfarenheten och sedan all den terror som mina vänner, bekantskaper, arbetskollegor, böcker samt allt och alla som kan ge en förklaring blir utsatta för. En bra metod. Vad vi som är intresserade av lite teori kan ge är en bakgrund eller ett troligt samband, sedan måste var och en försöka med sitt eget huvud anpassa detta till det unika lilla stycke som är hans (eller hennes) akvarium. Alla erfarenheter är viktiga att förmedla. Under den månad som jag aktivt deltagit i forumet har jag lärt mig otroligt mycket och ofta tvingats att sätta mig ner och tänka till. Att försöka att hjälpligt förklara den dimma som finns i mitt eget huvud är kunskapsberikande bara det. MVH Lasse

Hej Ingvar Har en dotter utanför Stehag och en son i Lund vilket innebär att jag är på sydliga breddgrader med jämna mellanrum. Jag hör av mig nästa gång jag drar söderut. Jag jobbar ganska centralt och på en intressant plats i Göteborg så hör av dig om du kommer till framsidan. Lasse

Hej Greger Vet ej utan kan bara spekulera. I detta fall hänger det på vilken kolkälla som organismerna behöver, om den är begränsad samt tillväxthastighet. Eftersom cyanobakterier har ngn typ av fotosyntes och därför är "primär"producenter borde kolkällan vara oorganisk, alltså koldioxid eller karbonater. De oorganiska kolkällorna är inte begränsade i ett saltvattensakvarium (KH mellan 6 och 10). Tillväxten är iofs snabb men jag tror att de heterotrofa bakterierna växer snabbare vilket innebär att de bör ha en konkurrensfördel gentemot cyano vad gäller fosfor och kväve. Med andra ord cyano borde inte gynnas eller åtminstone inte beröras av tillsats av en organisk kolkälla. Ovanstående bygger på antagandet att det finns ett konkurrensförhållande om löst fosfor och kväve mellan heterotrofa bakterier och autotrofa organismer och att man kan styra detta med val av kolkälla. Det är ett antagande som jag inte vet om det är sant eller inte men jag tycker att alla iakttagelser som rapporterats i forumet (läs Svärds tråd om vodkametoden) plus en del erfarenheter jag har sedan tidigare tyder på att det kan finnas någon typ av sanning i detta antagande. Det ger en underbar förklaringsmodell åtminstone. MVH Lasse

Ingvar Nej det var inte dig jag syftade på. Det var i en helt annan tråd och författaren liknade verkligen korallrevet vid en öken näringsmässigt hur tokigt det än låter. Jag kommer bara inte ihåg i vilken tråd (åldern, min alltså). Jag och du är fullständigt överens i den här frågan och vi kan båda se ett system dynamiskt och stirrar oss inte blinda på ögonblicksbilder MVH Lasse

Hej Tillsatte du varje dag? Det är först när jag börjat med det som jag har fått riktigt mjuka starter. Skall försöka skaffa det du rekommenderade. MVH Lasse

Christian Jag vet ju inte vad du har för organismer i det akvarium som du testar sockermetoden på men är det ett normalt korallrevsakvarium och du har de låga siffror du pratade om så kan det betyda att allt tillgänglig näring går direkt till de organismer som behöver den, dvs alger. Framförallt då kanske till de alger som lever i symbios med korallerna. I en tidigare tråd var det någon som sa att ett korallrev var som en öken näringsmässigt eftersom man inte hittar fri fosfat och nitrat runt korallreven. Inget kan vara mera fel. Det är enorma mängder näring som skyfflas omkring i ett korallrev under en dag. Korallreven är en väldigt högproducerande biotop. Produktionen är så hög att det råder svidande konkurrens om den näring som kommer ut. Den konsumeras upp omedelbart. Det är därför det inte finns några mätbara koncentrationer – näringsämnena går direkt in i produktionen. Om du har balans i karet och inte ökar näringstillskottet (eg ökar matningen) så kommer du att gynna bakterierna på andra organismers bekostnad om du tillsätter någon typ av organiskt kol. Det är ofta kolet som begränsar tillväxten hos de heterotrofa bakterierna (nedbrytarna) i ett akvarium. Dessa bakterier har en mycket snabbare tillväxt än andra organismer som gör att de kommer framgångsrikt att slåss om de tillgängliga näringsämnena om det inte finns andra begränsande faktorer. Du kan rubba balansen. Jag skulle nog inte experimentera med metoden om jag inte upplever några problem. Eftersom du är servicetekniker så känner du säkert till den heliga regeln: ”Fungerar sk-n – så rör den inte” MVH Lasse

Jag har också sett dessa rör. tror att de skulle fungera bra. fördelen med dom är ju att man kan kombinera olika rör. Jag har valt 14000 K nu, vet egentligen inte varför eftersom jag har goda biologiska erfarenheter av 6500 K som också ligger mer nära dagsljuset = mer mångfald av våglängder. MVH Lasse

Jag hade inte kickat igång systemet med en fisk om jag inte haft tillgång till bakteriekulturerna och inte provat tekniken i hög-pH vattensystem innan. Det var länge sedan jag tog död på någon fisk i inkörningsstadiet och då har ändå de flesta tänkbara (och otänkbara) tanganyiker passerat mina kar. De är inte direkt okänsliga. Det jag vill säga är att det går att undvika både nitrit och ammoniaktopp idag och få en kontrollerad och mjuk start. Jag drog igång ett 60 liters salt på 70-talet. Då drog jag fram en nitrittop som jag fick ner under en dag. Jag mätte då varje timme och det gick ner från knallrött till ofärgat på 10 timmar. Vad använde jag då, jo ett trick som bestod i att man tog ogödslad jord och slammade upp detta i några liter vatten. Sen silade man det genom ett melittafilter. Det silade vattnet släppte man ner i karet. Det fungerade men då föredrar jag de kommersiella preparaten som finns idag och att man kan ge dem varje dag. MVH Lasse

Dagens uppdatering Hej I lördags började jag blanda salt och vatten och i söndags la jag in sten. Många kommer att förfaras över hur snabbt jag startar mina kar. Den allmänna synen är ju att vattnet skall ”mogna”. Nyblandat saltvatten är ”aggressivt” och innehåller inte kolloider och andra ”mjukare” ämnen brukar det heta. Det är rätt att nyblandat vatten inte är samma som vatten från ett äldre akvarium. Hade jag haft möjlighet till det hade jag föredra att ta 50 liter från ett ingånget akvarium. Vad är det som skiljer. Mognar kemikalierna i saltet, blir de automatiskt inte så aggressiva och så vidare? Jag tror att det som skiljer är innehållet av biologiskt liv samt kanske det viktigaste – resterna från biologiskt liv. I ett ingånget akvarium så vimlar det av bakterier, organiska partiklar, halvnedbrytna molekyler och så vidare. Detta är vad som fattas i det ”råa” saltvattnet. Min filosofi är då att försöka påskynda mognaden så mycket som möjligt. Oavsett om man väntar en dag eller tre veckor innan man börjar med liv så står man inför samma problem och ett saltvatten som står kliniskt rent i en dag eller i tre veckor är i allt väsentligt detsamma. I min filosofi ingår också att så snabbt som möjligt tillsätta bakteriekulturer och om möjligt lite skitigt grus från ett ingånget akvarium. Bakteriekulturen tillsätter jag dagligen under uppstartsperioden som jag brukar beräkna till 3 veckor. Det är främst nitrifieringskulturer jag använder. Vid denna start har jag använt ett preparat från Aquarium Münster som heter aquavital nitrigon 1. Har ej använt detta preparat förut men Aquarium Münster:s preparat har alltid hållit vad de lovat förr i tiden. Detta preparat har jag gett i början en gång och skall tillföra det igen om en fyra fem dagar. Under tiden lägger jag i 20 ml Sera nitrivec. Hade hellre använt Duplabacter men det är svårt att få tag i numera. Man kan summera med att jag vill få igång den biologiska aktiviteten så fort som möjligt vilket också innebär att jag välkomnar algtillväxt. Även den inledande brunalgsblomningen (brunalger = kiselager). För att utnyttja algtillväxten (som för mig inte är något problem utan istället en resurs för att få systemet i balans) introducerar jag algätande organismer såsom turbosnäckor så fort som möjligt. Hela systemet inklusive organismerna i LS behöver näring i inkörningsfasen och det behövs en liten ammoniumalstrare för att få igång nitrifikationscykeln. Iofs kan man pinka några ml i karet varje dag men det är trevligare med en tålig fisk. Clowner har jag funnit vara ganska bra, tåliga och de äter i stort sett så mycket man ger dem vilket gör att det är lätt att styra ”inputen”. Jag läste någon stans om att någon person hade väntat i tre månader på att få ”nitrittoppen”. Under tiden hade personens LS legat i mörker och utan ljus och näring. Vad tror ni var kvävekällan till den nitrittoppen? Jag tror personligen att man i det fallet kan sätt ett FD före LS. Min åsikt är att idag med de moderna bakteriekulturerna kan starta ett akvarium utan att få nitrittoppen märkbar men det förutsätter att man tillsätter bakteriekultur varje dag och att man ”matar” kulturen, ig man har en eller flera startpiloter i form av fisk. Givetvis måste man mata lite, väldigt lite i början. När jag startade mina 27 litare gav jag mat var tredje dag och det var inte mer än ett 20 – tal djupfrysta vuxna artemia. Matningen ökades, inte i mängd utan i frekvens allteftersom. Ur belastningssynpunkt är det bättre att mata oftare och mindre. Man måste också ha i minnet att jag bygger upp mina system efter dessa grundtankar. Jag använder biofilter, cirkulation och teknik som inte är så vanlig numera inom saltvattenshobbyn. Men hur otroligt det än låter så fanns det saltvattensakvarium innan skummare, nitratfilter, fosfatfilter, UVC och annat. De var bara uppbyggda lite annorlunda. I själva idéen ligger också att man använder tåliga organismer i början och introducerar de mer känsliga ganska sent. Det är här tålamodet kommer in. Efter 8 månader med mitt äldsta akvarium är jag ganska nöjd men målet är LS totalt övervuxna av koraller och det tar väl några år. Jag har också använt kranvatten och framförallt kallt vatten. Jag använder alltid kallt vatten när jag blandar ihop saltet för delvattensbyte och låter saltet lösa sig totalt med hjälp av en cirkulationspump i hinken jag använder. Det tar någon timme så vattnet tempereras. Att använda kranvatten eller osmos måste man avgöra från fall till fall. Jag hade nog inte vågat detta om jag hade vetat från början att det inte var Kungälvsvatten utan Göteborgsvatten i södra delen av Ale kommun. Kungälv använder normalt inte klor och jag tror att de har låga nitrathalter. GBG har nästan ingen nitrat men klorerar då och då. På många håll i Sverige finns utmärkt kommunalt vatten att tillgå, se bara upp för nitratnivåer (som kan vara höga), klorering och koppar i vattnet. Någon undrar kanske varför jag inte nämner silikat, men den enda orsaken jag läst om varför man skall ha låga silikatnivåer är för att hämma kiselalgerna. Men varför begränsa när man istället kan konkurrera ut dem. Det kan vara en säkerhetsfråga att använda osmos. Att algtillväxten kommer snabbt (kiselalger) kan man se på de två bilderna 060525 och 060427. Clownen ni ser är min gamla slitvarg och den sattes in igår. Nu är jag ikapp med rapporteringen och nu kommer den att ske i realtid (åtminstone nästan) MVH Lasse

Kan inte sockelbeteckningarna men här inunder har ni resterna av 24 wattaren De är till salu Steffo MVH Lasse

Ang. hemorten Det är inte bara Capote som är född där, men efter ha tillbringat mina första 18 år där så vet jag inte om jag instämmer i Capotes hyllningar MVH Lasse

Hej Kai Nej jag fick byta drossel och glimtändare. Köpte ett paket med förlängd förbindelse mellan drosseln och lysrörshållaren. Jag drog nämligen ut drosseln från rampen pga av att jag ville minska värmeproduktionen där. Se bild. Samtidigt som jag gjorde den så kopplade jag ur brytarn som sitter på rampen. (den går att koppla in om man vill). Jag har märkt nu att detta var ett klokt val eftersom värmeproduktionen med bara röret i rampen är stort. Fläktarna måste gå när det är tänt. Det gick lätt att montera själva röret. Fick borra två nya hål för fäste av lysrörshållaren längre mot kanten än i orgionalet MVH Lasse