Lasse

Svärd Denna undersökning gällde inte någon form av nitratreduktion. Odlingen hade gått med denna uppställning i 2 år och nitratnivåerna hölls i skick med vattenbyte. De var i storleksordningen 100-200 ppm NO3. Är det länge nog? Vad jag tittade på var om zeoliten under natten när ingen tillförsel av ammonium skedde om då bakterierna lyckades regenerera zeoliten så att det under de första timmarna med matning dagen därpå ingen ökning av ammoniumhalten skedde. Så var inte fallet. Ingen biologisk regeneration skedde. Se för övrigt det inlägg av mig som kommer härnäst MVH Lasse

Hej Jag tvekar inte på att det binder ammonium. I sötvatten. De zeoliter som binder ammonium som jag känner till regenereras med hjälp av salt när den bundna ammoniumjonen ersätts av natriumjonen med hjälp av den negativt laddade kloridjonen. När sedan saltvattnet tas bort så är affiniteten hos zeoliten sådan att natriumjonen byts mot ammoniumjonen. Det är detta som är jonbyteriet. Förklara för mig vilken jon som ammonium byter plats med i ett saltvatten. När någon klarar av att göra detta och bevisa att den reverserade effekten inte uppträder i saltvatten så skall jag säga att jag hade fel. Dessutom Stig, du känner mig bättre än så än att du skulle påstå att jag ljuger när jag säger att alla som har försökt att använda zeolit, då även i sötvatten och få detta att fungera genom att bakterierna regenererade zeoliten så att ny ammonium bands har misslyckats. Kan du inte inse vilken miljardindustri detta skulle vara om detta hade fungerat i kommersiell fiskodling? Jag har för Arne Jernelöv gjort en undersökning på en fiskodling som just använde zeoliter för att först binda ammonium och sedan låta bakterierna bryta ner ammoniumet och ge plats för ny ammonium, precis på det sättet som det sägs att zeoliten i zeovitmetoden fungerar. Det fungerade inte. Då tog jag prover på ammonium, nitrit och nitrat varje halvtimme mellan 07:00-21:00 under 10 dagar. Min utrustning kostade då 20.000 kronor. Räcker detta som bevis? Visa mig den undersökningen som visar att detta fungerar i saltvatten när det inte ens fungerar i sötvatten. Av någon anledning får inte bakterierna tag på det bundna ammoniumet och den bästa förklaringen hittills har varit porstorleken. Du får tro vad ni vill, men jag anser att jag har fog för att säga det jag säger tills någon med hjälp av vetenskapliga metoder visar att jag har fel vad gäller den zeoliten som används i zeovitmetoden. Förutom detta kan jag ta fram hundratals vetenskapliga artiklar och hundratals egna mätvärdesserier om vad som händer med nitrifikationsbakterierna när de får konkurrens av heterotrofa bakterier med obegränsad tillgång till organisk kol. Detta känner även tillverkarna av zeovitmetoden till. Vad tror du de återkommande backspolningar är till för? Backspolningar där ni spolar ut en organisk (läs kol) ut i akvariet och bereder lite ny plats för nitrifierarna. Varför tror du att zeoliten skall bytas ut var fjärde till femte vecka? Jag har kört den här typen av dränkta filter i kommersiell drift under åratal och känner ju igen alltihopa. De första två sakerna, zeolitens förmåga att binda ammonium i saltvatten samt bakterierna möjlighet att utnyttja det i så fall bundna ammoniumet är enligt min mening förhoppninger och tro, inget annat tills någon visar för mig 1: Den ammoniumabsorberande zeoliten som zeovitmetoden använder ej regenereras av saltvatten och 2: Vetenskapliga bevis som visar att bakterier kan ta tillvara det bundna ammoniumet och nitrifiera detta (den personen som gör detta kommer att bli rik det kan jag lova). I sötvatten (i avsaknad av kombinationen natrium och kloridjoner) absorberar zeolit ammonium steg 2 gör det inte ens i sötvatten enligt de försök som jag har gjort tidigare. Allt annat som bruksanvisningen föreslår är för en som arbetat som reningsverksarbetare i många år gammal skåpmat. Läs igenom bruksanvisningen för zeovitmetoden - du består ju med alla de ingredienser som zeoliten skulle klara! Det bör inte vara någon tvekan i vart jag förnärvarande står i den här frågan och jag har åtminstone 3 gånger föklarat varför. Vill du då Stig fortfarande utan att bemöta mina tidigare ståndpunkter hävda samma saker så må det vara hänt. Det får stå för dig. MVH Lasse PS Nu tänker jag lämna tillbaks den här tråden till Chrilleus och med intresse läsa Tomas erfarenheter om zeovitmetoden där han väljer att lägga upp erfarenheterna. DS

Återkommer med min indikatorsten. 5 turbosnäckor är för lite - måste nog vara minst 20. Det verkar som om en snäcka klarar att hålla rent på en yta som är lite större än den här stenen som är ca 12 x 7 cm (ca 80 kvadratcentimeter) med nuvarande tillväxttakt av algerna. Karet har klarnat upp Skickar med en bild av mina nya favoriter i den första 27 litern MVH Lasse

Jo det fungerar nog men som du kanske förstått vid det här laget så är jag besatt av att klara det här utan att blanda in för mycket teknik. Men, det skall erkännas, det finns en liten "teknikerjä-l" sittande i mitt huvud just nu som försöker få mig att pröva en idé till att minska avdunstningen och öka kylningen. Vi får se vem som vinner. MVH Lasse

Hej Löser du upp i kranvatten eller osmosvatten? Använder du kranvatten så bör du lösa upp i kallt vatten på grund av det kan finnas risk för koppar. Jag använder kranvatten och kör alltid med kallvatten. Jag löser upp saltet i en tioliters hink och lägger en kraftig cirkulationspump i. Den ligger oftast i en timme och då finns inga fällningar kvar och vattnet är tempererat. MVH Lasse

Hej Med 2X36 watt bör det bli det ganska varmt. Erfarenheterna från min ombyggda kub med 1x36 watt, där jag också dragit ut drosseln säger 27-28 grader utan att ha fläktarna igång. 25-24 grader med fläktarna igång men givetvis en ganska så ökad avdunstning på grund av fläktarna. Men det är klart, jag skulle nog vara rätt sugen på en sån kub också. MVH Lasse

Järn flockar (fäller) fosfor och kan vara ett nödvändigt spårämne för alger (och därmed koraller) Det anges inte vilka zeoliter det är. Jurg uppgav en i den stora tråden och den är inte annorlunda än andra zeoliter vad gäller regenerering. Jag har en del erfarenheter av zeoliter så jag köper inte bara ett påstående som går stick i stäv med mina erfarenheter innan någon överbevisar mig om att jag har fel. Efter ha läst igenom metoden så kommer jag bara att tänka på den gamla fabeln "koka soppa på en spik" MVH Lasse

Stig Jag vill fortfarande hävda att zeolit av den typ som används i zeovitmetoden inte binder speciellt mycket ammonium i saltvatten på grund av koncentrationen av klorid och natrium runt omkring. Alltså den fungerar inte som jonbytare. Dessutom vet jag från sötvatten och de mätningar jag gjorde under vetenskapliga förhållande i Bosses fiskodling i Danmark att även om ammonium bands till zeoliten ( det var sött vatten utan klorid och natrium) så var det inte tillgängligt för bakterierna för vidare nedbrytning till nitrit och nitrat. Någon konstaterade detta (i jättetråden tror jag det var) och hade en för mig ny men plaussibel förklaring. Fickorna som jonerna fångas upp i är ju i storlek av jonen och därför för liten för att ens bakterier skall komma åt jonen när den är fångad. Zeovitmetoden måste fungera på något annat sätt och för mig är det fortfarande så att jag tror att mekanismerna är ungefär desamma som för vodka och sockermetoden men att det här också finns ett denitrifikationssubstrat som gör metoden effektivare MVH Lasse

Nä, det var det som var det fina i kråksången

Hej Jag har hundratals i mitt först startade 27 liters. De käkar kalkalger och lämnar vita fläckar som snart ger nya kalalger osv. Jag tycker de är något av mina bästa medhjälpare. De ger sig också på en del grönalger och ger på så sätt utrymme för kalkalgerna att växa ytterligare. Och som Christian sa - skulle de bli för många så skaffar man en Harlekinräka (som inom parantes är en av de roligaste uppenbarelser man kan ha i ett akvarium) Forsberg här på forumet har en Harlekinräka som enbart livnär sig på dessa små krabater och han har haft det en lång tid. MVH Lasse

Ja, jag har alltid ansetts som estet. Ända sen den gången då jag tillsammans med Kjell Fohrman utvecklade formeln för ett snyggt Malawikar - formeln var: En stenhög i varje ända - och så en rot i mitten för det estetiska! MVH Lasse

Hej Jag tror inte den finns så den direkt passar ett 80 liters. Jag har sett något liknande men den var avsedd för ett på ca 45 liter, dock inte guppihotel. Jag fick i alla fall det svaret när jag skaffade mig mitt 80 liters. Jag fick ta den typ som ser ut som en skruvad pelare MVH Lasse

Chrilleus Nu har vi väl kommit så långt vi kan (och så långt utanför som vi också är kapabla att göra) med ämnet just nu. Nu är det dags att du rapporterar dina praktiska erfarenheter - det som du startade tråden för. Tomas Vart rapporterar du från dina erfareheter av zeostart? I denna tråd? eller ngn annan? MVH Lasse

Eftersom fruar brukar tycka om helhet och matchande saker (åtminstone min) så är det här ingen dum idé att föreslå. Påslakanet heter "Korallrev" och finns på IKEA

Tomas Jag har inget emot låga nivåer av varken nitrat eller fosfor så länge nivåerna inte håller för låg kväve/fosforkvot. Vad jag försöker marknadsföra är en annan approch till detta än den gängse vedertagna, alltså jag vill utnyttja korallakvariets inneboende växtkraft för att hålla inputten av kväve och fosfor i balans med behovet i akvariet. När jag läser alla trådar hit och dit så slås jag av den väldiga "teknikfixeringen" inom saltvattensakvaristiken idag där allt går ut på att skapa ett så kliniskt rent system som möjligt. Ljusdisskusionerna utgår inte från korallernas behov av vissa våglängder utan ifrån hur snygga de ser ut och vilka våglängder som motverkar algtillväxt. Man har en 0 vision vad gäller näringsämnen och man försöker uppnå detta genom att gynna organismer som konkurrerar med koraller och alger vad gäller livsnödvändiga resurser. När skummarna kom på 70 talet var tekniken ganska outvecklad och luftbubblornas storlek var betydligt större än hos en modern skummare. Utvecklingen har drivit fram allt mindre luftbubblor för att man får mer "skum". Var finns diskussionen om detta bara är till godo eller om den moderna skummningstekniken skiljer av mycket som vi helst skulle vilja ha kvar i akvariet? Ingen har tagit upp min kastade handske om att jag kör mina små akvarium utan skummare. Det kan tyckas att vi i vissa av våra inlägg kommer långt ifrån ämnen med det beror ju på att allt hänger samman. Hade jag ett litet ekosystem i en burk på 27 liter som var lågproduktiv skulle jag inte göra som jag gör nu. Nu försöker jag att ha ett litet ekosystem som av naturen är högproduktivt med en massa paralella lopar. För mig är definitionen öken eller djungel helt avgörande för den metod jag väljer att använda. Det är med maten som vi styr inputten av näringsämnen. Vissa torrfoder har idag 65 % proteinhalt. Hur mycket av det kvävet kan fisken i första hand tillgodogöra sig och hur mycket blir "spillet"? Om du matar lika mycket med ett foder som innehåller 65% protein som med ett foder som innehåller 20% protein - hur mycket mer blir spillet av kväve ut i vattnet? Jag har läst den engelska tråden också och det är inte mycket av det seriösa som jag har några invändningar mot men jag tycker att man på något sätt börjar i fel ände. Man konstaterar att man får en övergödning och sedan försöker man lösa den "in the end of the pipe" medans jag hellre vill begränsa inputten av de ämnen som jag inte vill ha för mycket av och med hjälp av olika organismer plocka upp det överskott som jag trotts allt får på grund av själva naturen hos en näringskedja. MVH Lasse

Hej Lite mer uppdatering. Igår la jag i en ny dos av aquavital nitrigon 1. Jag har fått en viss grumlighet. Får avvakta. Förutom några turbosnäckor så införskaffade jag en grävande snäcka samt en korall. Eftersom jag inte är så bra på identifikation (eller egentligen klarar av att belasta hjärnan med en massa latinska namn) så har jag inga namn. Ni som är bra på detta kan väl fylla i va det är. Visar också en bild på min indikatorsten. Nu efter ca 16 timmar. Skickar med en bild som visar mitt avancerade sätt att styra matningen. I´ll be back MVH Lasse PS Det var svårt att ladda upp filer nu. De kommer senare idag DS PS Nu gick det DS

Accepterat! MVH Lasse

Svärd, jag följde din andra länk i tron att det var källan till det blåa citatet under. Kan inte hitta den texten i länken. Hittar däremot text som : "Fish, it seems, are not very sensitive to nitrate. Most researchers find little toxicity.13 One group that studied a variety of species of fish larvae report: “Judging from its effect on 1st-feeding, unionized NH3 is a potential hazard in the rearing tank; NO2- and NO3- are nontoxic at levels likely encountered in practical marine fish culture.”14 Still, many hobbyists report that their fish appear less healthy when they have allowed nitrate levels to get excessively high (over 50 ppm). Whether that is actually due to nitrate or something else about the water that is coincident with the nitrate rise is unknown. Finally, the addition of excess nutrients to natural coral reefs has been blamed for a general transition from corals to turf and macroalgae,15 but what role nitrate plays relative to other nutrients (such as phosphate) is not always clear." och "In addition to the concerns described above relating to the growth of potentially undesirable organisms that may be promoted by elevated nitrate (especially algae and dinoflagellates), corals can be impacted by nitrate. Many corals may not be bothered by elevated nitrate, or may even grow more rapidly with the readily available nitrogen. But in certain corals, especially those that calcify, there may be negative effects from elevated nitrate." Länken är inte källan till det citat som kommer efter men på det sätt som ditt inlägg är skrivet får man det intrycket. Detta är oärligt. Jag har inte citerat hela artikeln. Det finns text där som talar både för och emot min ståndpunkt i frågan. Men din blåa text finns inte där. Jag vill rekomendera alla att läsa länken Svärd har givet och skapa en egen uppfattning och jag hoppas att vi framtiden slipper denna typ av argumentering i forumet. MVH Lasse

Hej Till Ingvars inlägg vill jag bara tillägga, vilket är viktigt, att det saknas inte lösta närsalter i vattnet utan de tas upp så snabbt att de inte blir mätbara. Om man forstätter Ingvars liknelse med nedhuggen skog i Amazonas så skulle korallreven inte bestå många år om inte vattnet ständigt försåg korallreven med näring i en eller annan form. Sedan är det en enorm intern cirkulation av närsalter i ett korallrev, djur och växter dör eller blir uppätna och de närsalter som var bundna i deras kroppar frisläpps men tas om han om omedelbart - inga mätbara värden. Koralldjuren konkurensförmåga stärks också av detta "dubbla" sätt att få näring. I perioder utan stora zoo och phytoplanktonblomninga överlever de flesta med hjälp av fotosyntesen hos zooancellerna, i perioder med grumligt vatten (eg regnperiod i kustnära områden) så äter man bakterier och organiska rester som finns i det grumliga vattnet. Regnperioden ger också "näringsstötar" (från markläckage) som omedelbart tas upp där möjlighet finns. En annan tänkbar mekanism som pratar för zooansellernas överlevnadsstrategi är att de faktiskt lever skyddade inne i nässeldjuret och blir inte utsatta för den hårda betning som det är på ett korallrev. Ingvar nämnde i ett tidigare inlägg ett försök där man på en bit hade spärrat av korallrevet för betare. Resultatet blev en omedelbar algexplosion. Titta gärna på de fyra bilderna jag lagt ut idag i tråden Start av ett 80 liters Mollyhotell. Där visas väldigt bra vad 5 Turbosniglar är kappabla till på 4 timmar. Vad åtminstone jag desperat försöker säga är att genom mer eller mindre konstgjorda begränsningar av näringsnivåerna i ett akvarium kan man skapa en farlig obalans där man kan skada livsbetingelserna för de djur man vill gynna. Man kan styra inputten av näring med hjälp av hur mycket man matar och genom att istället bejaka ett produktionstänkande i ett akvarium kan man få låga nivåer av närsalterna eftersom de cirkulerar internt och tas om hand direkt av växande organismer. Detta är fullt möjligt i ett saltvattensakvarium eftersom vi har tillgång till en så enorm mängd av olika organismer. Det är också så att det mer eller mindre meningslöst att referera till mätvärden av nitrat eftersom mätmetoderna inte redogörs för samt att akvarietesterna är fullständigt opålitliga. Tills någon genom en vetenskaplig test motbevisat detta påstående så kommer jag att hålla fast vid detta. MVH Lasse Ps Inläggen duggar så fort nu att man inte hänger med. Christian Gratulerar, du har ett akvarium i balans och du kan troligtvis mata lite mera än vad du gör nu. Det är dit jag strävar också. Tomas Ingvar pratade inte direkt om primärproduktionen av phytoplankton över korallrevet utan jag fattade att han menade i huvudsak det som kom indriftande med strömmarna. Men är det så som Fosså/Nilsen säger att zooxen är den övervägande största primärproducenten så stärker bara detta vad jag och Ingvar hävdar. För denna primärproduktion måste ta sin näring från oorganiska närsalter (eg fosfat och nitrat). Det ligger i definitionen av primärproduktion med hjälp av fotosyntes. En gång till: förbrukningen är så snabb att vi inte hinner mäta koncentrationerna. Okej man kan säga att det är någon typ av näringsbrist eftersom det är en sådan konkurens men i en öken skulle i 1 mg kväve i input vara övergödning. I ett korallrev får du nog gå upp i åtskilliga 10 potenser innan alla organismer fått nog och det blir ett överflöd. DS

Hej Idag var det dags att skaffa lite fler turbosnäckor. Tyvärr hade min "hovleverantör" inte så många på lager så det blev bara fyra till. Jag skulle vilja ha minst tjugo till plus andra algätande snäckor. Någon som är övebelastad med snäckor i Göteborgstrakten? Skicka mig ett PM i såfall. Nedanstående foton togs med två timmars skillnad. Bilder säger mer än ord! Uppdatering 1 Och nu har det gått 3 timmar Uppdatering 2 Och nu har det gått 4 timmar och jag har fem "lite" större turbosnäckor MVH Lasse

Hej Är samma som "Molly"hotell men med betydligt kraftigare belysning - i övrigt samma vad jag kan se MVH Lasse

Greger Det går inte att förutse (eller ens känna till alla parametrar). Den enda teorin som härskar är nog kaosteorin:ler: . Det är därför mina inlägg blir så långa, brasklapparna är halva inlägget. Jag har fått mycket av det jag kan genom en metod som kan sammanfattas med orden trial and terror. Först erfarenheten och sedan all den terror som mina vänner, bekantskaper, arbetskollegor, böcker samt allt och alla som kan ge en förklaring blir utsatta för. En bra metod. Vad vi som är intresserade av lite teori kan ge är en bakgrund eller ett troligt samband, sedan måste var och en försöka med sitt eget huvud anpassa detta till det unika lilla stycke som är hans (eller hennes) akvarium. Alla erfarenheter är viktiga att förmedla. Under den månad som jag aktivt deltagit i forumet har jag lärt mig otroligt mycket och ofta tvingats att sätta mig ner och tänka till. Att försöka att hjälpligt förklara den dimma som finns i mitt eget huvud är kunskapsberikande bara det. MVH Lasse

Hej Ingvar Har en dotter utanför Stehag och en son i Lund vilket innebär att jag är på sydliga breddgrader med jämna mellanrum. Jag hör av mig nästa gång jag drar söderut. Jag jobbar ganska centralt och på en intressant plats i Göteborg så hör av dig om du kommer till framsidan. Lasse

Hej Greger Vet ej utan kan bara spekulera. I detta fall hänger det på vilken kolkälla som organismerna behöver, om den är begränsad samt tillväxthastighet. Eftersom cyanobakterier har ngn typ av fotosyntes och därför är "primär"producenter borde kolkällan vara oorganisk, alltså koldioxid eller karbonater. De oorganiska kolkällorna är inte begränsade i ett saltvattensakvarium (KH mellan 6 och 10). Tillväxten är iofs snabb men jag tror att de heterotrofa bakterierna växer snabbare vilket innebär att de bör ha en konkurrensfördel gentemot cyano vad gäller fosfor och kväve. Med andra ord cyano borde inte gynnas eller åtminstone inte beröras av tillsats av en organisk kolkälla. Ovanstående bygger på antagandet att det finns ett konkurrensförhållande om löst fosfor och kväve mellan heterotrofa bakterier och autotrofa organismer och att man kan styra detta med val av kolkälla. Det är ett antagande som jag inte vet om det är sant eller inte men jag tycker att alla iakttagelser som rapporterats i forumet (läs Svärds tråd om vodkametoden) plus en del erfarenheter jag har sedan tidigare tyder på att det kan finnas någon typ av sanning i detta antagande. Det ger en underbar förklaringsmodell åtminstone. MVH Lasse

Ingvar Nej det var inte dig jag syftade på. Det var i en helt annan tråd och författaren liknade verkligen korallrevet vid en öken näringsmässigt hur tokigt det än låter. Jag kommer bara inte ihåg i vilken tråd (åldern, min alltså). Jag och du är fullständigt överens i den här frågan och vi kan båda se ett system dynamiskt och stirrar oss inte blinda på ögonblicksbilder MVH Lasse