Lasse

Hej Tillsatte du varje dag? Det är först när jag börjat med det som jag har fått riktigt mjuka starter. Skall försöka skaffa det du rekommenderade. MVH Lasse

Christian Jag vet ju inte vad du har för organismer i det akvarium som du testar sockermetoden på men är det ett normalt korallrevsakvarium och du har de låga siffror du pratade om så kan det betyda att allt tillgänglig näring går direkt till de organismer som behöver den, dvs alger. Framförallt då kanske till de alger som lever i symbios med korallerna. I en tidigare tråd var det någon som sa att ett korallrev var som en öken näringsmässigt eftersom man inte hittar fri fosfat och nitrat runt korallreven. Inget kan vara mera fel. Det är enorma mängder näring som skyfflas omkring i ett korallrev under en dag. Korallreven är en väldigt högproducerande biotop. Produktionen är så hög att det råder svidande konkurrens om den näring som kommer ut. Den konsumeras upp omedelbart. Det är därför det inte finns några mätbara koncentrationer – näringsämnena går direkt in i produktionen. Om du har balans i karet och inte ökar näringstillskottet (eg ökar matningen) så kommer du att gynna bakterierna på andra organismers bekostnad om du tillsätter någon typ av organiskt kol. Det är ofta kolet som begränsar tillväxten hos de heterotrofa bakterierna (nedbrytarna) i ett akvarium. Dessa bakterier har en mycket snabbare tillväxt än andra organismer som gör att de kommer framgångsrikt att slåss om de tillgängliga näringsämnena om det inte finns andra begränsande faktorer. Du kan rubba balansen. Jag skulle nog inte experimentera med metoden om jag inte upplever några problem. Eftersom du är servicetekniker så känner du säkert till den heliga regeln: ”Fungerar sk-n – så rör den inte” MVH Lasse

Jag har också sett dessa rör. tror att de skulle fungera bra. fördelen med dom är ju att man kan kombinera olika rör. Jag har valt 14000 K nu, vet egentligen inte varför eftersom jag har goda biologiska erfarenheter av 6500 K som också ligger mer nära dagsljuset = mer mångfald av våglängder. MVH Lasse

Jag hade inte kickat igång systemet med en fisk om jag inte haft tillgång till bakteriekulturerna och inte provat tekniken i hög-pH vattensystem innan. Det var länge sedan jag tog död på någon fisk i inkörningsstadiet och då har ändå de flesta tänkbara (och otänkbara) tanganyiker passerat mina kar. De är inte direkt okänsliga. Det jag vill säga är att det går att undvika både nitrit och ammoniaktopp idag och få en kontrollerad och mjuk start. Jag drog igång ett 60 liters salt på 70-talet. Då drog jag fram en nitrittop som jag fick ner under en dag. Jag mätte då varje timme och det gick ner från knallrött till ofärgat på 10 timmar. Vad använde jag då, jo ett trick som bestod i att man tog ogödslad jord och slammade upp detta i några liter vatten. Sen silade man det genom ett melittafilter. Det silade vattnet släppte man ner i karet. Det fungerade men då föredrar jag de kommersiella preparaten som finns idag och att man kan ge dem varje dag. MVH Lasse

Dagens uppdatering Hej I lördags började jag blanda salt och vatten och i söndags la jag in sten. Många kommer att förfaras över hur snabbt jag startar mina kar. Den allmänna synen är ju att vattnet skall ”mogna”. Nyblandat saltvatten är ”aggressivt” och innehåller inte kolloider och andra ”mjukare” ämnen brukar det heta. Det är rätt att nyblandat vatten inte är samma som vatten från ett äldre akvarium. Hade jag haft möjlighet till det hade jag föredra att ta 50 liter från ett ingånget akvarium. Vad är det som skiljer. Mognar kemikalierna i saltet, blir de automatiskt inte så aggressiva och så vidare? Jag tror att det som skiljer är innehållet av biologiskt liv samt kanske det viktigaste – resterna från biologiskt liv. I ett ingånget akvarium så vimlar det av bakterier, organiska partiklar, halvnedbrytna molekyler och så vidare. Detta är vad som fattas i det ”råa” saltvattnet. Min filosofi är då att försöka påskynda mognaden så mycket som möjligt. Oavsett om man väntar en dag eller tre veckor innan man börjar med liv så står man inför samma problem och ett saltvatten som står kliniskt rent i en dag eller i tre veckor är i allt väsentligt detsamma. I min filosofi ingår också att så snabbt som möjligt tillsätta bakteriekulturer och om möjligt lite skitigt grus från ett ingånget akvarium. Bakteriekulturen tillsätter jag dagligen under uppstartsperioden som jag brukar beräkna till 3 veckor. Det är främst nitrifieringskulturer jag använder. Vid denna start har jag använt ett preparat från Aquarium Münster som heter aquavital nitrigon 1. Har ej använt detta preparat förut men Aquarium Münster:s preparat har alltid hållit vad de lovat förr i tiden. Detta preparat har jag gett i början en gång och skall tillföra det igen om en fyra fem dagar. Under tiden lägger jag i 20 ml Sera nitrivec. Hade hellre använt Duplabacter men det är svårt att få tag i numera. Man kan summera med att jag vill få igång den biologiska aktiviteten så fort som möjligt vilket också innebär att jag välkomnar algtillväxt. Även den inledande brunalgsblomningen (brunalger = kiselager). För att utnyttja algtillväxten (som för mig inte är något problem utan istället en resurs för att få systemet i balans) introducerar jag algätande organismer såsom turbosnäckor så fort som möjligt. Hela systemet inklusive organismerna i LS behöver näring i inkörningsfasen och det behövs en liten ammoniumalstrare för att få igång nitrifikationscykeln. Iofs kan man pinka några ml i karet varje dag men det är trevligare med en tålig fisk. Clowner har jag funnit vara ganska bra, tåliga och de äter i stort sett så mycket man ger dem vilket gör att det är lätt att styra ”inputen”. Jag läste någon stans om att någon person hade väntat i tre månader på att få ”nitrittoppen”. Under tiden hade personens LS legat i mörker och utan ljus och näring. Vad tror ni var kvävekällan till den nitrittoppen? Jag tror personligen att man i det fallet kan sätt ett FD före LS. Min åsikt är att idag med de moderna bakteriekulturerna kan starta ett akvarium utan att få nitrittoppen märkbar men det förutsätter att man tillsätter bakteriekultur varje dag och att man ”matar” kulturen, ig man har en eller flera startpiloter i form av fisk. Givetvis måste man mata lite, väldigt lite i början. När jag startade mina 27 litare gav jag mat var tredje dag och det var inte mer än ett 20 – tal djupfrysta vuxna artemia. Matningen ökades, inte i mängd utan i frekvens allteftersom. Ur belastningssynpunkt är det bättre att mata oftare och mindre. Man måste också ha i minnet att jag bygger upp mina system efter dessa grundtankar. Jag använder biofilter, cirkulation och teknik som inte är så vanlig numera inom saltvattenshobbyn. Men hur otroligt det än låter så fanns det saltvattensakvarium innan skummare, nitratfilter, fosfatfilter, UVC och annat. De var bara uppbyggda lite annorlunda. I själva idéen ligger också att man använder tåliga organismer i början och introducerar de mer känsliga ganska sent. Det är här tålamodet kommer in. Efter 8 månader med mitt äldsta akvarium är jag ganska nöjd men målet är LS totalt övervuxna av koraller och det tar väl några år. Jag har också använt kranvatten och framförallt kallt vatten. Jag använder alltid kallt vatten när jag blandar ihop saltet för delvattensbyte och låter saltet lösa sig totalt med hjälp av en cirkulationspump i hinken jag använder. Det tar någon timme så vattnet tempereras. Att använda kranvatten eller osmos måste man avgöra från fall till fall. Jag hade nog inte vågat detta om jag hade vetat från början att det inte var Kungälvsvatten utan Göteborgsvatten i södra delen av Ale kommun. Kungälv använder normalt inte klor och jag tror att de har låga nitrathalter. GBG har nästan ingen nitrat men klorerar då och då. På många håll i Sverige finns utmärkt kommunalt vatten att tillgå, se bara upp för nitratnivåer (som kan vara höga), klorering och koppar i vattnet. Någon undrar kanske varför jag inte nämner silikat, men den enda orsaken jag läst om varför man skall ha låga silikatnivåer är för att hämma kiselalgerna. Men varför begränsa när man istället kan konkurrera ut dem. Det kan vara en säkerhetsfråga att använda osmos. Att algtillväxten kommer snabbt (kiselalger) kan man se på de två bilderna 060525 och 060427. Clownen ni ser är min gamla slitvarg och den sattes in igår. Nu är jag ikapp med rapporteringen och nu kommer den att ske i realtid (åtminstone nästan) MVH Lasse

Kan inte sockelbeteckningarna men här inunder har ni resterna av 24 wattaren De är till salu Steffo MVH Lasse

Ang. hemorten Det är inte bara Capote som är född där, men efter ha tillbringat mina första 18 år där så vet jag inte om jag instämmer i Capotes hyllningar MVH Lasse

Hej Kai Nej jag fick byta drossel och glimtändare. Köpte ett paket med förlängd förbindelse mellan drosseln och lysrörshållaren. Jag drog nämligen ut drosseln från rampen pga av att jag ville minska värmeproduktionen där. Se bild. Samtidigt som jag gjorde den så kopplade jag ur brytarn som sitter på rampen. (den går att koppla in om man vill). Jag har märkt nu att detta var ett klokt val eftersom värmeproduktionen med bara röret i rampen är stort. Fläktarna måste gå när det är tänt. Det gick lätt att montera själva röret. Fick borra två nya hål för fäste av lysrörshållaren längre mot kanten än i orgionalet MVH Lasse

Sickboy Måtten är 44x44x44 ungefär MVH Lasse

Hej Då var det dags att konstruera min botten. Jaubert- eller plenumsystemet har intresserat mig en tid och jag tänkte göra något liknande men inte med så djup sand eftersom karet inte är speciellt stort. För att skapa vattenspalten underst la jag dit en platta bestående av gamla bottenfilter (typ Åled). Över detta la jag ett lager korallgrus på ca 2 cm (Ja, Ingvar jag vet). Sen tryckte jag dit en identisk platta som ”grävstopp” och bas för min LS. Över detta har jag ca 2 – 3 cm grus. För att ha möjligheter att ta ut prov i en framtid har jag placerat ett grönt luftrör genom sanden och ner i vattenspalten. Det slutar över vattenytan. Röret är också till för att jag i en framtid skall ha möjlighet att experimentera med vodka eller sockermetoden. Jag sprutar helt enkelt in det organiska kolet där det skall göra nytta – i den syrefria spalten. Eftersom jag har så lite grus så kanske jag får ”hjälpa” till att göra vattenspalten syrefri genom att ge bakterierna organiskt kol. Jag har försökt ta en rättvisande bild av mitt äldsta 27 liters. Bilden nedan är den bästa jag har just nu. Tagen idag. I´ll be Back MVH Lasse

Hej Jocke Det har jag inte hört förut (om avsöndringen). Vi får se om det spelar någon roll. Om det blir slam i dem återstår att se. Det kommer att strömma nästan 1,5 kubik i timmen genom den filterkammaren (som är på en 3-4 liter) Tanken med den kraftiga strömmen är att "polera" ytorna så att en ung, hungrig biofilm bildas (inga gamla 57-åringar gör sig besväret där inte). Jag tog dem i avsaknad av små biobollar för att öka spridningen över materialet. De är lätt att ta upp och undersökas sen. Tack för varningen MVH Lasse

Hej Gustav Jag tillhör dem som anser att betydelsen av en optimerad nitrifikation är underskattad inom saltvattensakvaristiken speciellt när man som jag kör ett system utan skummare eller annan kraftig luftning. Jag kommer att försöka att beskriva mina erfarenheter av kvävecykeln i en separat tråd under kemi med början i helgen eller under nästa vecka. MVH Lasse

Ja, och vart skulle det kvävet som inte luftas ut som ammoniak ta vägen annars. Min tankesätt bygger på optimering av nitrifieringen så man får bort ammonium/ammoniak plus nitrit så fort som möjligt. Nitrat är den minst farliga av dessa ämnen i toxikologiskt hänseende. MVH Lasse

Hej Mitt standardsvar när man kom hem med svindyra tanganyiker på det glada 80 talet var när den obligatoriska "Vad kostade dom!!!?"-frågan kom - mmmm jag gav 250 styck men de skulle kostat 400 så det var på röd lapp. Efter som min fru av någon anledning alltid var tvungen att handla på röda lappar så förstod hon att ett sådant erbjudande kunde man inte säga nej till. För några år sedan fick ett av mina barn tag på en artikel jag skrivit i ämnet för Ciklidbladet (detta j-a internet) och ringde hem till oss med fasa i rösten - Mamma visste du att Pappa lurade dig när vi var små?? MVH Lasse

Lite mer bilder Det står guppi på karet men det är ett molly på 80 liter I bild nummer fyra finns ett litet grönt rör som sticker upp - dess funktion återkommer jag till i nästa inlägg

Hej. Här kommer uppdatering 2 I första filterfacket har jag beslutat mig för att i första hand optimera för nitrifikation och lite genomluftning. Jag har därför placerat orginalpumpen i botten på detta fack och den pumpar upp vattnet till ytan i samma fack. Jag får därför en mycket kraftig recirkulation i detta fack (ca 500 liter i timmen). Om jag måste köra med lite luft så fungerar denna pumps utblås som rejektor och jag behöver bara sätta dit en luftslang. Facket är fyllt av ”biobollar” och ett ca 3 cm tjockt lager av ”makaroner” i mitten. Andra filterfacket är avsett för en ”svamp”. Då facket i ursprungutförande innebar att vattnet strömmade från botten och uppåt och gav en vertikal och liten genomströmningsyta (men tjock) så har jag gjort två remsor av ett gammalt bottenfilter. Dessa placeras så att vattnet stiger uppåt inuti den första remsan för att sedan vågrätt gå igenom filtermattan och in i den andra plattan och över till tredje kammaren (”pumpgropen”). Se bild. Syftet med filtermattan är att mekaniskt ta en del skit men även hjälpa till med nedbrytningen. Genomströmmningen kommer och bli ca 1000 liter i timmen. Tredje facket är för närvarande bara en ”pumpgrop”. Orginalpumpen är utbytt mot en EHEIM kompaktpump på ca 1000 liter i timmen. I orginalutsrömmaren har jag borrat 4 hål riktade parvis snett neråt. Syftet är att förstärka bottenströmmen. Om jag i framtiden skall förstärka cirkulationen kommer extrapumpen att placeras i detta fack. Som alla förstår har jag valt bort några av de klassiska saltvattentillbehören och då främst skummaren. I mina tre småakvarier jag har igång (det äldsta är snart 9 månader) har jag inte haft några skummare och det har fungerat väldigt bra. Nu har jag en förhållandevis bättre cirkulation i dessa (ca 400 liter i timmen på 27 liter) än vad jag får i mitt 80 liters men i startögonblicket skall jag se om jag kan tillföra luft i interncirkulationen över det första filtret för att ”driva” ut ammoniak ur vattnet. Nu vet jag svaret, det fungerade tyvärr inte med rejektorverkan. Pumpen sitter lite för djupt. I´ll be back MVH Lasse

Hej Nä jag får det till ca 80 liter när jag mäter men det står iosf guppy på det men det har jag också sett på det mindre. Jag tror de finns i olika utförande. Men 80 liter är det. MVH Lasse

Snälla Christian gör det. Det kliar i mina fingrar och jag har ju lovat Svärd att hålla mig på mattan men tråden går tydligen inte att stoppa MVH Lasse

Stig Att du läser 0 på fosfortesten behöver inte betyda att det inte finns något tillgängligt fosfor. Det kan också betyda att bristen på fosfor är så stor att varje tilgängligt pikogram tas upp direkt och därför blir omätbart. Det visar bara att du inte har ngt överflödigt fosfor. Det kan fortfarande vara så att fosfor/kvävebalansen är fel vilket gynnar cyanobakterierna. MVH Lasse

Hej Nu har jag kört igång mitt nästa projekt som jag lovade att jag skulle försöka dokumentera. Det är faktiskt så att det redan snurrar men jag kommer att försöka ta allt från början så kommer jag nog i kapp med verkligheten snart. Ett Mollyhotell är en intrigerad lösning med 3 filterfack samt belysning. Filterfacken fyller samma funktion som en sump. Vattnet kommer från ytan av akvariet till första facket och rinner till andra facket via en spalt i botten. Överrinningen mellan andra och tredje facket sker i ytan. Returpumpen till akvariet sitter i botten på tredje facket. Belysningen var från början ett 24 watts 6500 K kompaktrör vilket jag bytte mot ett 36 watts 1400 K kompaktrör. Jag passade på att samtidigt dra ut barlasten (drosseln) från rampen och placera den på ställningen för att minska värmen. När jag gjorde det så passade jag på att vända på de två fläktarna så att de blåser in istället för ut. Detta för att slippa saltavlagringar och dylikt på dem. Det var ett tipps i detta forum som fick mig till att göra detta. Jag har bifogat en del foton men vad ni ser på dem är framförallt att jag aldrig skulle kunna försörja mig som fotograf. Insuget till filterkammaren är på mitt exemplar bara uppe i överkant. Eftersom jag gärna vill ha lite bottenvatten med så tog jag upp några springor i nedre delen av första fliterkammaren. Jag gjorde också några jack i överdelen om jag skulle vilja köra med en lite högre nivå. I´ll be back MVH Lasse

Stig Kan du inte vända på steken och försöka konkurrera ut dem istället på känt sötvattensvis. Stäng av skummaren (om du har någon) ett tag, byt halva vattenmängden, mata och försök gynna de alger som du har "betare" till. Jag antar att du har någon typ av filter i karet. Jag fick lite cyanobakterier efter ca 5 månader med mitt äldsta nano. Jag bytte vatten lite oftare och ökade matningen ngt och de försvann faktiskt. MVH Lasse

Chrilleus Det är nästan så att du lockade mig att bryta löften om inget mer ”teoretiserande” i denna tråd men jag tycker sista citatet stämmer ganska bra med vad som sagts tidigare i denna tråd. Däremot är jag lite konfunderad över länken http://www.publish.csiro.au/nid/197/paper/SA0403470.htm Jag tror att den artikeln handlar om alla växters och algers förmåga att omvandla nitrat till ammonium innan det kommer in i cellen via ett enzymsystem. Ammonium/ammoniak är den enda kväveföreningarna som celler kan transportera internt och all nitrat måste därför omvandlas innan det tas in i cellen. Om jag kommer ihåg rätt så är resultatet av fotosyntesen socker och i brist på fotosynterat socker så får man samma effekt med ”matad” socker. Artikeln skulle därför inte direkt ha med bakterier och deras kolbehov att gör utan mer med växter och algers användning av nitrat som ett närsalt. Men jag känner mig osäker på tolkningen. Den som kan svara på detta och tyda ”grekiskan” i artikeln är nog Ingvar. Vad säger du, Ingvar om den länken? Den första länken tycker jag är hur underbar. Det visar hur en total felaktig (eller missuppfattad) förklaring kan sätta igång de små grå hos någon och få den personen att utifrån felaktiga premisser göra något som är helt och hållet rätt i den nya tillämpningen. Hur kornhalm påverkar algtillväxt i sötvatten finns det nämligen helt andra förklaringar till idag. MVH Lasse

Hej Har du en bild. Själv har jag fått en massa rödbruna prickar på baksidan men har tolkat dem som kalkalger MVH Lasse

Var rädd för det! Jag som skulle ha det vilsamt på gamla dar

Hej Jag köpte en liten levande sten (Bali tror jag) för några konstiga kalkalgers skull. Jag såg en liten orange färg på undersidan som såg dött ut men nu efter ca 2 veckor visade sig att det inte alls var dött. Är det här en Tubastrea under tillväxt?