-
Antal inlägg
2 432 -
Gick med
-
Senaste besök
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
A cup a day keeps the phosphate away.
-
Björn, fosfatläckage från substratet antingen existerar inte, du hittar på eller så har du inte startat ditt substrat enligt konstens alla regler!! Åter igen har du helt fel. Rowaphos är den moderna och en av de ultimataste lösningarna för den påläste akvaristen!!!!! Ny, fresh och "bra" LS har massor med liv och kan omöjligen ha fosfat, den är ju hämtad från naturen ...... /Skojar bara med dig, helt enig om dina observationer och slutsatser.
-
Peter, jag har framfört min mycket väl dokumenterade uppfattning i tråden om "Nackdelar med DSB" gång på gång. Forskningsdata som citerats där kommer från flera oberoende källor och berör många platser i världen. Jag orkar inte dra det hela igen för dig eller någon annan, eftersom det du framfört och framför inte får mig att utvecklas vidare, då åsikterna för sandbädd bygger på tyckanden (inte bara dina), som upprepas tills det hela låter skönt. Inte en enda seriös forskningsartikel har du eller annan sandanhängare - inklusive hobbylitteraturexperter på andra forum - lyckats presentera. Den grundläggande dokumentationen för hur sandbädden verkligen fungerar har jag däremot lagt fram svart på vitt här på SG. Och då pratar jag inte om Fosså, Borneman eller Shimek. I korthet: du ser verkligheten på ett sätt, jag ser den på ett annat. Mer än så kan jag inte skriva. Jag hindrar naturligtvis inte att du anser mig vara den förlorade sonen som vägrar att se ljuset, men ämnet är välutrett och utagerat för min del. Personligen ser jag ingen annan användning för sandbotten utöver den estetiska aspekten eller om man absolut vill hålla intressanta sandgrävande djur.
-
Det är ju mig du menar utgår jag från med dina ständiga uttalande och hånleenen om maizena, crille. För din information är Maizena en form av stärkelse, och stärkelse är också en form av kolkälla - precis som vodka - fast långsammare. Förstår du eller behöver jag förenkla ytterligare? Detta har också diskuterats av både Clas_A och Tintomara, människor med sakkunskap om detta. Anser du fortfarande att maizena är en anledning till skratt kan Du i så fall ta det i separat tråd och försöka överbevisa mig.
-
Enligt den nedan citerade forskningsartikeln växer cyano mycket bra med nitrat i vattnet. Det som behövs - utöver nitraten - är bara fosfat och spårelement. Cyano är i själva verket så bra på att käka nitrat i vattnet att forskarna tycker att cyanoodlingar kan vara en bra metod att rena (dricks-)vatten från nitraten. Här är abstrakten: Och här länken till hela artikeln: http://aem.asm.org/cgi/content/full/66/1/133 Min slutsats av det ovanstående: Det är fosfaten man skall angripa i kampen mot cyano, ej nitrat. Tillsättningen av nitraten synes fungera endast i de fall där man även gör annat för att bekämpa cyanon, t ex rotar runt i cyanohärden, stör kolonin, suger ut cyano, fäller ut fosfaten med calcium osv. Och efter att ha gjort alla de här störningsmomenten brukar man - enligt min åsikt felaktigen - tillskriva succén med cyanobekämningen det faktum att man doserat nitrat. Istället var det nog störningsgrejen som tog kål på cyano och lät andra alger/bakterier kolonisera den ytan där cyanon tidigare huserade, ej nitrattillsättningen, som faktiskt gynnade cyanos i första taget och motverkade bekämpningen. Enligt min åsikt skall man således inte göda "fienden" för att ta kål på denne, istället bör man svälta ut densamma med fosfatbegränsningen. För övrigt kan cyanoexplosioner hos de som doserar aminosyror förklaras så här: aminos nitrifieras snabbt av bakterierna, blir till nitrat, nitraten blir föda för cyanos, som jublar av glädje. Och hos dem som redan har något förhöjda nitrathalter kan en tillsättning av spårelement trigga igång cyanon.
-
Ja, det är mest frågor och funderingar, har för närvarande inga svar till hands tyvärr, skall försöka leta reda på aminos livslängd, men jag misstänker starkt att aminosyror tas upp av bakterierna mycket fort. Bakterierna blåser troligen korallerna (och de som doserar) på aminos.
-
Men är du/man helt säker på att kvävet når korallen just i form av aminosyror? Är det absolut uteslutet att de tillsatta AS:rna, i princip så fort de landar i vattnet eller mycket kort tid därefter omvandlas antingen till nitrat så zooxen åter igen färgar korallen eller att AS tas upp av bakterierna och blir till bakterieprotein och mat för korallen? Jag vet nämligen inte själv aminosyrornas livslängd i bakterierikt saltvatten, därför frågar. Ja precis, då borde det tala för att det går att odla bakterier på såväl aminosyror som på dessas slutliga beståndsdelar, dvs. N och P. Däremot vet jag som sagt inte aminos livslängd, de kanske existerar i aminosyreform bara några millisekunder. Jag menar så här: hur i hela friden skall aminos komma korallerna tillgodo i just oförändrad aminoform när aminos har först och främst att passera en hungrig superarme av bakterier i vattenkolumnen? Crille, för att konstatera det uppenbara så går inte en bodybuilder i normala fall och livnär sig på bakterier i sitt livsmedium. En människa livnär sig inte på att fånga bakterier ur luften och käkar inte heller sitt bakterierikt/proteinrikt svett (till skillnad mot koraller och deras mukus). En människa är inte heller täckt av fotosyntiserande alger som arbetar i symbios (till skillnad mot koraller och deras zoox). SPS:er får också proteinet från zooxen, och för att få tillgång till denna protein behöver de arbeta fram vissa enzymer, och för att arbeta fram dessa enzymer behöver de dock konsumera viss organik först, bl.a. från bakterier. Och bakterierna - enligt min nuvarande uppfattning - synes kunna föröka sig på nitrat och fosfat, inte nödvändigtvis enbart aminosyror. Förstår du skillnaden?
-
Kan inte du låta det hela vila redan, Peter? Du har framfört dina åsikter här i punktform, varför absolut klanka ner på andras uppfattning?
-
Tack Björn, för support, jag har dock inte haft tid att på sistone engagera mig och utreda saker och ting såsom jag skulle vilja. Vad gäller kolkällemetoden så har är vi av samma uppfattning, fast jag menar att kolkällemetoden inte är lika med zeovitmetoden per automatik. Att odla och exportera bakterier framstår för mig också som en bra metod, jag är mera tveksam till resten, vad som hängs på utöver kolkällan så att säga. @ Janne: javisst, det är vetenskapligt underbyggt att högre nitratnivåer överdriver zooxen, men samtidigt besvarar det inte min fråga: vad uppnår man med tillsats av just aminosyror? Det är ju visat t o m i form av en diagram av J. Kokott och Mrutzek när det gäller vodkametoden att såväl nitrat- som fosfatnivåerna sjunker med tillsats av en kolkälla. Dvs. att bakterierna synes ta upp ren nitrat och ren fosfat. Dvs. att bakterierna synes kunna förökas mycket väl på de slutliga beståndsdelarna, N och P, och inte enbart på de komplexa strukturerna hos aminos. Varför måste man då tillsätta en kvävekälla just i form av aminosyror? Och om vi nu utgår från att bakterierna konsumerar mera nitrat i förhållande till fosfat, och att en eventuell nitratbrist kan orsaka att bakterierna inte längre kan konsumera fosfat, varför inte dosera pyttelitte nitrat (i form av NaNO3 eller KNO3 eller whatever)?
-
Mycket jobb, ingen fritid, inget svar här på länge, sorry. Hur som helst ser jag frågan om aminosyror tudelad: vissa här menar att man tillför aminos för att odla bakterier, andra tycker att aminosyror tillsätts för direkt upptag av korallerna som då skulle suga i sig det som svampar. Fråga 1 - Aminosyror för bakterier Personligen har jag svårt att greppa tanken att man behöver tillsätta mera av ett ämne för att effektivare exportera detsamma. Vi får ju aminosyror i akvarier från fiskfoder, fiskkiss osv. ändå. Det är väl också så att folk som inte kör med någon kolkälla får förhöjda nitratvärden, och jag kan se händelsekedjan framför mig: proteinet i fiskfoder omvandlas till --> aminosyror som i sin tur slutligen omvandlas till --> nitrat. Det är väl bara olika faser i kvävecykeln, eller hur? När vi mäter nitrat så är det ett kvitto på att vi bevisligen haft en omvandling av protein-amino-nitrat. Dvs. att vi någon gång haft aminosyror flytande. Och när folk brottas med nitrat så kan det för mig framstå som oövervägt att ytterligare tillsätta aminosyror (som i förlängningen är egentligen kväve/nitrat). Det var i alla fall min tanke. Trilobites inlägg var högst intressant: Varifrån syntetiserar de sina aminos - dvs. vad är receptet för deras aminosyrepool? Kan det vara ammonium/nitrat och fosfat från vattnet? Fråga 2 - Aminosyror för koraller Vet någon här hur lång livslängd aminosyror har i kar som kör med vodka- eller zeovitmetoden(alltså med någon form av kolkälla)? Jag menar hur länge rena aminosyror "lever" i just ren form av aminosyror i bakterierikt saltvatten? Dvs. hur länge de flyter som aminos och inte käkas upp av bakterierna? Hinner de överhuvudtaget att nå korallerna just i form av aminosyror? P.S. Som jag skrev tidigare läste jag igenom zeoguiden i somras minst tre gånger och avstod från metoden. Men tack för länkarna ändå! D.S.
-
Jonas, menar du att bakterier måste ha N-källa just i form av aminosyror, men att de samtidigt kan nöja sig med att ta upp ren fosfat? @Janne: Vad jag har förstått så är aminosyror huvudsakligen källor till C (kol) och N (kväve), bara i olika blandningar och former. Kolet får man ju från dels någon kolkälla (vad heter motsvarigheten till vodka?) och dessutom finns annan variant av kol i form av karbonater i saltvatten. Då är det N (kvävet) som saknas, och som då borde egentligen kunna fås från t ex kaliumnitrat. Eller?
-
Janne, får jag fråga varför man kör med relativt dyra amiNosyror för att undanröja N-begränsningen för bakterier istället för att köra med exempelvis KNO3 som en mycket billig N-källa och som i princip gör samma sak (omvandlar nitrater och fosfater till bakterier, dvs. "protein" som skummas ut)? Finns det någon officiell förklaring, eller har du själv någon fundering om detta?
-
Ja, de sväljer det. *ledsen, jag är lite trött och trögtänk idag* En del kommer fiskarna tillgodo (implementeras i deras kroppsmassa), en större del bajsas ut och kommer ut i vattenkolumnen. Eller vad menade du Magnus?
-
Jag anser att man kommer långt med att göra såsom du gjort, dvs. skölja frysfodret innan matningen. Det som sitter kvar i mysiscellerna skall ju sitta kvar där, då är det ju i form av organik som skall till viss del komma fiskarna tillgodo. Resten skummar jag ut som attan. Andra låter bakterierna försöka ta hand om resterna.
-
Nu har drevet flyttats även hit ser jag. Så fort jag postar något, även inom parentes, citeras det genast av inte en, inte två, utan hela tre bättrevetare. Skönt att veta att jag har en viss dragningskraft i alla fall. Jag ber dock trådskaparen om ursäkt för min offtopic, som togs upp av andra. Magnus: precis, det är det jag ville veta. Jag vet i o f s att död phyto är en fosfatkälla, för det är ju liksom växtdelar, och de består ju av bl.a. av fosfat. Vore intressant att veta hur mycket, om någon har en flaska med phyto och kan testa. Dessutom är Wikings test intressant på det sättet att han mäter bara ren orthofosfat, samtidigt som det bör finnas en hel del dissolved organic phosporus.
-
Mycket intressant. (Tänk också på vart all den fosfat tar vägen i ett oskummat kar med tjock sandbotten, eller i ett torrskummat kar med dålig cirkulation och massor av LS. Men det är OT här.) Det vore också intressant om någon kunde mäta fosfathalten i phytoplanktonet på liknande sätt som du gjort, Ingemar, dels färskodlat phyto och dels "död". Jag har tyvärr inte tillgång till phyto och kan inte göra testet.
-
Jag vågar inte posta mer i ämnet då jag blev bannad för den här tråden i somras och tråden också låstes tillsvidare. För mig räcker det att jag har framfört min uppfattning och styrkt den med riktig forskningsdata. Den motsatta uppfattningen synes bara vara tyckanden som i bästa fall verkar styrkas med hobbylitteratur.
-
Aerie - använder du kranvatten? Använt andra kh-höjande preparat?
-
Sry, FTS=FullTankShot, dvs en helhetsbild.
-
Fina bilder, nu saknas bara en FTS!
-
@Henrik: personligen har jag enbart negativa erfarenheter av jod. När jag kör med jod, skrynklar mina skivisar ihop sig, när jag kör med aktivt kol för att filtrera bort alla tillsatser, blir skivorna finfina. Du kan alltid testa med kolfiltrering (och om du redan kör med kol hela tiden testa att göra en ny fräsch kolsats). Hjälper inte kolfiltrering, och du har ett helt sterilt akvarium och mycket låga näringsvärden, prova att mata dina fiskar något mera. Brukar funka för mig. Men eftersom du beskriver ett mycket snabbt förlopp på försämring skulle jag i första hand gå på förgiftningsspåret.
-
Jörgen, jag tänkte svara dig mer detaljerat, men tänkte om. Du läser ju inte ens mina inlägg ordentligt, bl.a. där det framgår att jag lusläst zeoguiden ett flertal gånger och därför avstod från den. Zeovit bygger visserligen på en riktigt företeelse, öka bakterietillväxten med en kolkälla, men eftersom detta inte kan patenteras i sig så har metoden lagt på massa saker runt omkring, omgärdat det hela med vad som förefaller vara pseudovetenskap så det låter bra och seriöst för gemene man. Hela paketet är bondfångeri. Eftersom jag tycker som jag gör så vill jag också skriva detta och berätta om det för andra när zeo förs på tal, på samma sätt som du höjer zeo och dess tillverkare till skyarna. Folk skall inte behöva läsa endast marknadsföringsgrejer. Men så fort man talar något negativt om zeo så träder genast zeokorsfarare fram och börjar smutskastningen, kallar det jag skriver för "gnäll" (enligt ditt inlägg ovan) och är allmänt otrevliga. (Obs! Detta gäller dock inte Janne, som faktiskt resonerar och argumenterar på ett sunt sätt.) Anledningen till att jag överhuvudtaget bryr mig är tanken bakom uttrycket som motsvarar "Friends dont let friends drink and drive". Och vad gäller vattenbyten så har jag inget mer att tillföra utöver det som jag redan tagit upp i mitt svar till Jonasroman. Jag gör mina vattenbyten genom skummaren.
-
Varför skall jag svara - för att hånas en gång till? Nej tack.
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1