-
Antal inlägg
2 432 -
Gick med
-
Senaste besök
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Du behöver inte vara orolig. SPS:er utvinner egna aminos ur sin zoox, det är zooxen som är den huvudsakliga proteinkällan för koralldjuret. Det lilla som behövs utifrån kommer från fiskmaten. Detta för att få koralldjuret att producera den enzym som skall stimulera frigörandet av proteiner från zooxen. Tänk på koralldjuret som en ko och på zooxen som gräs. Inga bönder går väl och strör aminosyror på fälten för att få kon att växa - en ko klarar sig (producerar egna proteiner och växer) utmärkt på vanligt gräs. Jörgen, troligen fick du en del fosfat från ultraclam - den innehåller ju växtplankton, och vad består växterna av? Jo, N och P. Jag har inte heller märkt att cyanon avtar helt av sig själv endast med tillsats av nitrat, utan man måste nog köra störningstekniken ändå. Jag tog bort det mesta av cyanon med antired, men det är en bit kvar som jag kan testa störningsmetoden på.
-
Visst är amino livsviktiga byggstenar, men du får aminos från fiskmaten ändå. Vad består t ex räkan/musslan/fiskbiten som du matar med av? Deras muskler byggs ju upp med proteiner/aminosyror, som frigörs vid matningen och därefter. Vill du ha mera fria aminosyror i vattnet kan du stänga av skummaren en del av dygnet eller skumma torrare, vill du ha mindre fria aminosyror/proteiner kan du skumma våtare. Det kan styra själv, utan hjälp av tillsatser.
-
"Then it comes to be that the soothing light at the end of your tunnel is just a freight train coming your way..." (gissa låt) Det skrevs väl om KNO3 + vodka vitt och brett ett tag, men då var det andra metoder som framstod i bättre dager,,, ibland är man kanske helt enkelt extra bra mottaglig för vissa idéer, jag vet inte. Känns dock bra att fler börjar se samma sak: det behöver inte vara mycket avancerat för att funka mycket bra. Jag skrev ju tidigare att dosera billig kno3 är egentligen precis samma sak som att dosera dyra aminosyror, bara det att kno3 är inte förpackad i en snygg förpackning med en välkänt namn. Men förutom nitraten är våtskummning mycket mycket viktig - enligt min mening. Låt bakterierna stänka över i skummarkoppen, då det med torr- eller normalskumning kan lätt bli så att stigarröret blir till ett biofilter, där bakterierna föds, dör, släpper ut sin fosfatlast, föder nya bakterier osv. tills det kanske till slut och någon gång blir tillräckligt många bakterier för att tippa över i skummarkoppen. Det är långt bättre att med våtskummning ständigt skörda nya och nyfödda bakterier i den takt de produceras så blir risken för syrebrist med kolmetoder i princip obefintlig och inget att tala om än att låta skiten jäsa i stigarröret. Jag brukar oftast köra på känsla: ser jag mera algbeläggning på rutorna trots vodkadoseringarna så doserar jag lite nitrat också, och då handlar det kanske om en liten knivsudd KNO3 eller en lite nypa för mina 130 liter. En bieffekt av nitratdosering + vodka brukar också vara att flakväxande montiporor växer snabbare. Javisst, och tillförseln av syrerikt vatten är ju mycket dåligt där det finns lite tjockare ställen med sand som dessutom har LS på den. Själv anser jag att ett sandbotten och kolkälla är en väldigt taskig kombination, men jag vet att vissa yankees brukar lösa det med lite tunnare sandtäcke (om man nu absolut måste ha sand) och de har LS:n upphöjt över sanden med rörstumpar.
-
En storskitande fisk äter stort, och vad innehåller maten förutom kväve? Nitratdosering = likvärdigt (dock tokbilligt) alternativ till diverse aminosyretillsatser. Man tar bort kvävebromsen och låter därför bakterierna frossa utan begränsning i fosfater.
-
Hehe. Glöm bara inte att dosera lite knivsuddar nitrat då och då, annars sitter man där, doserar vodkan, och tror att man tar ner fosfaten, medan bakterierna har i själva verket käkat upp all nitrat, det råder nitratbrist och därför pågår det istället fosfatanrikning. Med en försiktig nitratdosering tar du bort denna eventuella näringsbroms och säkerställer ständig fosfatborttagning på ett enkelt och mycket billigt sätt. Varje sparad krona på tillsatser kommer ju att underlätta i ditt hemliga P120-projektet. Glöm bara inte att ställa skummaren på våt skummning så det stänker fosfatrikt bakterieflock på skummarkoppen istället för låta skummet sitta och ruttna på stigarrörets väggar.
-
Att ta bort sanden och att köra med skummaren 24/7 är så gott som 100-procentig garanti mot syrebrist.
-
Troligen finns det ingen ytavrinning alls.
-
Jag vet att mina förklaringar inte rankas högt hos dig, Jörgen, men du sa ju "någon", hehe, så var så god - jag kör med kaliumnitrat och vodka, har inte haft någon cyano på månader, tills: 1. flakväxande kalkalger växt över hela insugskyddet på min tunzestream som står för det mesta av cirkulationen 2. jag har handlat på mig mera koraller, ställt allting kompakt på botten. allt detta ledde till att flödet i karet minskade radikalt på ett ställe. Och vad ser man då om inte lite cyano där flödet är som minst. Enbart nitrat förefaller inte vara räddningen i saltvatten (men i sötvatten - yes). Nitraten kan snarare göda upp mera cyano. Jag har också stört cyanon men den kommer tillbaka på samma sten. Den andra teorin om att algerna borde kunna konkurrera bort cyano så länge man stör cyanomattorna verkar således också vara en hit-or-miss enligt min uppfattning. Ta det bara för vad det är - bara mina observationer.
-
Tack Stig, bra exempel, då kände jag rätt i alla fall att min under en tid skrynkliga rhodactisen hade något att göra med att det kan ha varit alldeles för näringsfattigt (för lite mat, för hård skumning och för mkt vodka).
-
Fast vi som står bredvid lär väl oss massor av intressanta saker om bakterier och annat småroligt, i alla fall jag. Kanske inte leder direkt någonstans men är oaktat det ganska allmänbildande om inte annat. Trevligt avbrott i det som ibland kan vara guidens tråkiga nybörjare-konverterar-trådar. Låt de hävda (men inte smäda, häda eller dylikt)
-
Fast nitraten som man försöker dra ned på med denitrifikationen är ingen stor bov, det är P:t som är det. Vad menar du nu? Du har precis i inlägget ovan dissat biobollar som också är ett biofilter. Jag har inte sett ett enda allvarligt menat försök att motbevisa mig offentligt, med trovärdiga källor och allt, har inget med prestige att göra. Att någon citerar en hobbyförfattare, som i sin tur uppenbarligen tycks ha glömt bort eller varit för lat för att kolla upp källor och hur det verkligen förhåller sig med marina sediment men skriver i en hobbybok något halvsant-halvljug kan jag inte betrakta som seriöst. Det mottycks däremot ständigt, men det är en annan sak. Vad gäller mitt akvarium så är du och alla andra alltid välkomna hem till mig för att se det IRL, jag gillar att "tjafsa" över nätet men hyser absolut ingen osämja mot någon. Det är också alltid mera utvecklande att prata med folk på riktigt.
-
Men du vet ju alltså inte, eller hur, du tror. Jag kan i o f s inte vara helt säker heller, jag såg bara ett ganska snabbt samband med förändringar åt bägge håll. Dessutom var det väl också Svärd som skrev att någon av hans ricordior (kommer inte ihåg om det var yuma eller florida) som inte gillade näringsfattigt vatten. Då är det ju fler som har märkt det, inte bara jag.
-
Jag såg bl.a. rhodactis börja må dåligt när jag gasade på för mycket med vodkan och matade lite. När jag började mata mycket mera blommade den upp igen. Jonas, du som anser att man inte behöver ha DSB utan att det kan räcka med 1 - 2 cm sandbotten går ju miste om denitrifikationen som du anser vara så viktig. Och ett sandbotten om en-två cm är att jämföra med ett stort nitrifikationsfilter. Mekaniska filter som rengörs enligt ditt mått ofta - en till två ggr/v - är i själva verket biologiska filter, att rengöra dessa så sällan innebär att de hinner agera som biologiska filter. Och vad gäller resten om sandbäddens funktion - hur du vill och tror att den fungerar och hur den verkligen fungerar är två vitt skilda saker.
-
Ingvar, enligt mitt sätt att se på saken så är fiskskiten visserligen viktig, men det blir för mycket av det goda i slutändan av fiskskitens beståndsdelar i ett blandkar. Som addo redan varit inne på så har inte en enda av oss någon djuphavsbotten dit ständiga vattenbyten för bort överblivet käk. Påängen med att skumma ut så mycket det bara går förtas också av sanden på botten som tämligen effektivt "fångar" in partiklarna. Det är också konstigt att folk å ena sidan förfäras ens vid tanken på att ha biobollar, filtersvampar o.dyl. som anses höra sötvatten till i sitt saltvattenskar, och å andra sidan har ett sandbotten som fungerar nästan likadant. Vill man å andra sidan ha ett rent mjukiskar med koraller som kan tåla höga näringsvärden eller t o m måste ha höga näringsvärden så går det bra med sandbotten.
-
Jag är ledsen om du uppfattade mitt inlägg som tonårsrevolt. Jag kan omformulera mig lite mildare: "Detritus is not a pet". Anledningen till att jag överhuvudtaget postade igen i detta ämne är jonasromans citat av mitt tidigare inlägg. Folk har alltid en konstig ovana att tycka att jag försöker att pracka på min åsikt på någon, men märker inte hur de själva försöka gång på gång på gång att älta samma fråga och hänsynslöst pracka på deras åsikt, ofta (inte alltid) utan en tillstymmelse till bakgrundsfakta. Och sand är de facto en detritussamlare, eller fångare för particulate organic matter, POM, om du så vill. Man får komma ihåg att man ibland får hålla isär funktionen och estetiken: den snyggaste tjejen är inte alltid den smartaste, och tvärtom. Din ödmjukhet kommer dock att uppfattas som mycket klädsam här på guiden, något som jag anses sakna.
-
Alla sandbäddar fungerar "skitbra" enligt ägarna, börjar man granska närmare ser man oftast ett och annat vid något tillfälle i bäddens livscykeln. Och alla dessa åtgärder med massa betare, sandvändare och annat otyg bara för viljan att hålla fiskarnas bajskorvar kvar i burken. Som folk där borta säger: "Fishpoop is not a pet!"
-
Jo, rubriken säger väl inte heller något annat, typ "Nitrat främjar cyano på bekostnad av annat" eller dylikt, utan bara att nitrat är bra för att främja cyano. Cyano är ju tämligen saktaväxande och har nog inte mycket att sätta mot t ex skitalgsodlingar. Fast ofta brukar både alger och cyano samexistera ändå på något konstigt sätt. Nitrat eller ej.
-
*host*stämmer*host* Men principen är väl densamma.
-
Jag tror - obs inte vet - att vodkan dels plockar ner näringsnivåerna, och dels tror jag på en analogi på den tidigare av vår bakteriespecialist Tintomaras lämnade förklaringen om Liebensraum, livsuttrymme, avseende nitraten i tråden "Varför får vi cyano?". Tintomara menade att när man sugit bort cyano och doserat in nitrat så har man rensat uttrymme och skapat förutsättningar för (grön-)alger att konkurrera ut cyano, och dessa alger kan ju vara mindre ont då det finns betare till algerna, medan det ofta saknas betare till cyano (om det nu är cyano som du Vargklo och Halogen har). Jag tror att detsamma torde gälla inte bara för nitratdoseringar, utan även för vodkadoseringar. Till skillnad från alger som borde gynnas av nitraten så odlar man andra bakterier istället för cyano med vodkan. Själv kör jag ca 0,5 - 1 ml vodka per mina 130 liter. Jag har 4 chromisar, 2 clowner och två pepparmintsräkor och matar för närvarande ca en kub á 1,5cm x 1,5 cm frysta cyklops om dagen. Det som jag ser viktigt för mig är att jag skummar mycket våt och kör BB. Jag har tidigare sett samma oförklarliga alg/cyanoexplosioner i min makroalgsburk med sandbotten, men folk brukar ju skylla det hela på att jag experimenterat med nitrat-, fosfat-, vodka- och stärkelsedoseringar. Tydligen inträffar det motsvarande fenomen även i ett helt "normalt" kar.
-
Nej, tydligen inte om du inte har sandgrävande fiskar. Jag var också orolig där ett tag Myndighetsföreskrifter och allmänna råd är inte lag per definition och ligger på lägsta rättskällehierarkin men är ändå gällande rätt s a s.
-
Jag skulle omedelbart ha gått in med vodka. Du har ju reserver att ta av (nitrat 3 och fosfat 0,1), så det borde inte vara någon större oro för krash.
-
Varför inte styra det hela med ljusmängden/-intensiteten? Med näringsfattigare vatten räcker det med mindre ljus. Mera gödsel i form av nitrater och fosfater kräver högre belysningsstyrka för att få korallerna att skaka av sig lite zoox. Om du kan tänka dig att prova dämpa belysningen något som kanske du inte behöver ha så stora krav på dig att "skita ner" vattnet? Jag är i och för sig ingen expert.
-
Knock yourself out http://reefkeeping.com/issues/2006-03/rhf/index.php http://reefkeeping.com/issues/2006-04/rhf/index.php http://reefkeeping.com/issues/2006-05/rhf/index.php
-
Roligt att du äntligen gjort slag i saken, tropfrog - varmt välkommen! Skall bli verkligen spännande att följa projektet, även om det kan gå långsamt fram i början. Ush ush uuuush, ännu en "naturist" *skojar bara* Red Sea skummaren har du antagligen köpt av Lasse, eller? Jag tror att bilderna får vara max 1000 pixlar på bredden, och väga runt 120 kb. P.S. Jag vill också ha en alldeles egen skrub bara för akvariet. En tempel så att säga.
-
Du kan sluta tvivla, Björn, den mäter inte totalfosfor. För att mäta totalfosfor (organisk och oorganisk) så måste man tillföra syra och rätt mycket värme (i länken nedan 110 grader Celsius). Det finns många liknande protokoll. http://faculty.plattsburgh.edu/robert.fuller/370%20Files/Phosphorus%20Measurement/total%20p.htm
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.20
Tapatalk 2.1.1