jonasroman

Ja det tror i alla fall jag. Det har alltid varit min tro, som inte alltid, men rätt ofta bekräftas. Sen kan man spekulera i om en sänkning av nitrat, eller lågt nitrat kan påverka också, det är en del som tror, men där tror jag att nitrat är bara en sekundär markör på att ngt annat händer, dvs lågt nitrat(eller sänkning) i sig är inte orsaken till cyano.

...borde inte makroalgerna reagera samma?...men mitt starkaste motargument är att väldigt många akvarister erfar exakt samma fenomen, att i stabila system som gått ett tag sker detta, trots att N o P snarast stiger. Det här är verkligen en gåta. Dvs fenomenet ses även på sommaren hos dom jag läst noterat samma sak...fast i mitt fall vet jag ej det än, då detta hänt bara de sista månaderna kanske...så din teori är ju inte helt slagen ur hågen för min del...skall suga på den lite;-)

Jag måste få lyfta ett ämne, och tona ner en dels entusiasm över vad en burk med "bra" bakterier kan åstadkomma vid bakteriell obalans. Den korta utläggningen och uppfattningen från mig är att det hjälper helt enkelt inte. ta tex DINO/cyano. orsaken där(vid kraftiga utbrott) är enligt min uppfattning en obalans i bakterie o mikrofloran. En sådan går bara INTE återställa med att tillsätta "bra" bakterier. Så simpel är inte bakteriologen tyvärr. En människa eller ett djur med ett infekterat sår kan ej botas med att hälla ner bra bakterier. Jag tror vi lite grann kan jämföra både cyano o dino med den situationen. Kolkälla är också kontraindicerat förresten, för det är mat åt såväl dino som cyano. Det är som att hälla ner socker i ett infekterat sår, det älskar bakterierna! Glöm inte att cyano är en (sorts) bakterie. Och dino är en mix som också kan leva av organiskt material. I ett nystarat kar som är "sterilt" kan ett bakteriepreparat påskynda mognaden i viss grad, det är visat, men inte mer än så, och faktiskt även i den nystartsprocessen en begränsad effekt. Hur många ggr som helst har jag sett nystartade kar med sk "kickstarter" där man öser ner bra bakterier ( o kanske kolkälla med), utan att fosfat eller nitrat för det särskilt snabbt går ner. Processen måste mogna på egen hand och det tar lång tid. Men som sagt, i uppstartsfas, i ett väldigt omoget system, där finns viss effekt av startbakterier. Men sen, att bota ett problem som beror på kolonisation av fel bakterier, det kan INTE avhjälpas med att hälla ner bra bakterier. Det finns tyvärr en alldeles för stor marknadsföring åt andra hållet. Även inom humanbiologin föreligger denna villolära, och jag kan lova er, som varje dag stöter på situationer där kolonisatipn med elaka bakterier är problemet. Verkningsgraden att dosera bra bakterier är i dessa lägen lika med noll. Det måste bli ett slut på alla dessa "biologiska" helt verkningslösa preparat. Nu är jag en smula upprörd som ni hör, för det tangerar mitt jobb o ett område jag ser baksidorna på varje dag. Men även inom akvaruistiken ser jag baksidan...jag har inte sett ett enda bevis, eller fall, där metoder med probiotika hjälpt mot dino, cyano, osund kultur etc etc. En del säger, men min cyano försvann ju efter 8 veckor....grejen är att efter viss tid försvinner väldigt mkt oavsett vad man gör, det sk naturalförloppet. Då han den troende väldigt lätt att ta till ett orsakssamband, som troligen inte alls finns, en sk confounders. Så, nu har jag fått sagt det....oavsett...var i alla fall kritiska till sensationella preparat som stoltserar med metoder baserade på "naturlig väg" "bionedbrytning" o allt vad dom hittar på i nyuppfunna ord. Vi kommer förstöra våra akvarium om vi tror på allt som står på flaskornas bak o framsidor!

Min synpunkter på ett vanligt scenario: För det första, DINO diagnosen är solklar. Jag provade för ngr årseden både DINO-X (fauna marine) samt Algenex(Mrutexek). Algenex fungerade snabbt o klockrent, medans DINO-X fungerar mkt långsammare o därmed utgör en betydande stress på koraller och fisk. Dino-x är ett ganska kasst medel enligt mig. Det tar för lång tid, o ibland funkar det inte alls. Men till slut om man är ihärdig funkar det(kanske), men då förvandlas all död dino till en tråkig brungrå matta på stenarna. Nitrat o fosfat frisätts då dinon dör o hela karet kan därefter "krascha". Jag har haft dino många ggr och de senaste åren aldrig pga av just detta använt ngr fler preparat. Dino börjar i princip alltid i sanden, så det som fungerat för mig är att suga ur ALL sand, o efter 1-2 veckor lägga i den igen, noggrant sköljd ggr flera i sötvatten. Orsaken till DINO är enligt min uppfattning en obalans i bakterie o mikrofloran, MEN det går INTE återställa den med att tillsätta "bra" bakterier. Så simpel är inte bakteriologen tyvärr. En människa eller ett djur med ett infekterat sår kan ej botas med att hälla ner bra bakterier. Du kan jämföra både cyano o dino med den situationen. Kolkälla är också kontraindicerat, för det är mat åt såväl dino som cyano. det är som att hälla bensin på glödande kol. Det du skall o kan göra är en liten miniomstart. Sug ut sanden, kör sandfritt i 2 veckor. Ta upp stenarna de som går o skölj av dom o borsta lite försiktigt. De som ej går lyfta upp suger du av Dinon o resterna som nu är kvar. Sen byter du 25 procent vatten i två omgångar. Kör aktivt kol. Undvik kolkälla, men tillsätt gärna bra bakterier(skadar aldrig i alla fall). Tillsätt inga spårelement (det skall man nästan aldrig göra enligt mig även om man ej har problem). Mata så lite du kan, kör kraftig mekanisk filtering med daglig rengöring av dessa. Skumma ordentligt. Och sist men inte minst, MINSKA på belysningen ordentligt i 1-2 veckor. korallerna tål det, du kan tom släcka lampan helt en vecka, det klarar också korallerna. Köpt sen nya sniglar o eremiter...dom dör av dino, så du behöver nya.

Har funderat i dom banorna också om ngn anna brist föreligger, men makroalgerna växer som sagt, och är det nån skillnad (om det ens är det) så är det väl att makroalger kräver lite mer "kryddor" vid sidan om C,N och P(tex jod o järn enligt en del artiklar). Till detta skall nämnas att jag testar ofta med tritonlab, senast får 2 veckor sen(jag är testnörd), och ingen brist nånstans enligt det testet. Jag byter med red sea coral pro som ligger ganska exakt på alla element det jag kunnat se med triton. Och om det trots allt är brist...skulle det verkligen kunna vara så att mikroalger kräver ngt som makroalger ej kräver o just det tagit slut....lite tveksam till det ändå.....ja...fortsätt spåna på...det intressanta med allt är ju att det finns alltid ett svar till alla frågor...vi skall bara hitta det:-) Eller växer makroalgerna nu så mkt fortare för att dom "rotat" sig o därmed tex konsumerar allt järn före mikroalgerna? Det är ju i linje med din teori:-)...men det är ändå märkligt...för jag har haft makroalger i 2 år...varför får dom liksom först nu isåfall försprång?...

Kul att få vara tillbaks här:-) Nu är det jag som vill fråga och höra era tankar kring en sak: I mitt akvarium har jag fram till för en månad sedan behöver skrapa rutorna var tredje dag. Men nu sedan 4 veckor kanske är rutan i princip helt ren vecka ut o vecka in!. Det märkliga med detta är att N o P går åt andra hållet, men ändå växer där inga alger...och det som är ännu mer märkligt då är att makroalgerna däremot o refugiumet växer. Alltså att makroalgerna växer är ju logiskt för N o P har stigit på sista halvåret. Har nitrat 5ppm, fosfat 0.03-0.04ppm. Men varför växer då inte mikroalgerna? som alltså dessutom är ju på en helt annan plats, så ngn platskonturens gentemot makro handlar det inte om. I början av karets historia låg jag lågt i nitrat o fosfat, 0.5ppm resp 0.02 ppm, men då växte det som tusan på rutorna. Och mindre makro i refugiet. Min tes/resonemang: Det verkar alltså som om makroalgerna följer logiken: Mer N o P, mer algväxt...medans mikroalgerna gör det ej i ett moget system. Fenomenet har jag sett i många kar som varit i gång ett tag. Alltså det mogna karets symptom. Men varför? Kan det kanske va så här:Först efter X antal år så har först då en bakteriemognad i systemet nåt sin fulla potential och att det är så snabb tillväxt av bakterier, även på glasrutan, så mikroalger konkureras ut, TROTS ganska god tillgång på N o P. Det är min teori. Det förklarar isåfall varför makroalgerna trivs, för dom växer ju inte på ett substrat o konkureras därmed ej ut av andra organismer på plats. Någon brist på CO2 kan vi direkt utesluta. Jag har pH 7.7-7.95 med normalt KH, så mängden CO2(aq)(läst CO2 i vattnet) är ungefär det dubbla mot NSW. (dvs 0.02mM/l) Tankar emottages, en kul diskussion kan det bli:-) Mvh Jonas

Jag gillar inte detta salt. har provat och dels mätt redox efter det i karet, samt skickat in ett tritontest direkt efter ett större vattenbyte med detta salt, samt sen skickat in ett test till direkt efter två stora vattenbyten med mitt gamla salt, red sea coral pro. Följande intryck/resultat: 1) redoxen sjunker med detta salt, i mitt fall med 50mv. Saltet innehåller organiska ämnen,kolkälla, aminsoryror o vitaminer mm sägs det. Det är säkert orsaken till redoxsänkningen. Principen att bland i kolkälla i ett salt tycker jag är huvudlös. Kolkälla är redan i sig potent o potentiell farlig om man gör fel. Här har vi ingen som helst kontroll över doseringen 2) jag fick mer cyano, vilket kan bero på de organiska ämnen i saltet. (Nu är cyanon helt borta) 3) Tritontesten gjorde för första gången någonsin i mitt kar höga utslag på Aluminium, järn o koppar!. Efter två stora byten med annat salt var Al nere på normala värden (10p), koppar o järn 0.

Här ser du Lasse. Ett helt vanlig tvåpartsrecept. Bikarbonat för sig, o kalciumklorid för sig. (sen verkar dom krydda sett smed lite spårelement så dom försöker väl härma en Balling plus). För säkerhets skull laddade jag ner manualen. man doserar dessa två pulver lika mkt från varje. Så vår frågeställare kan lugnt fortsätta med detta men har ju helt enkelt bara överdoserat! helt likvärdigt med tropic marines BioCalcium fast där har man blandat ihop de båda pulveran till ett vilket också går så länge man har det torrt.

Nej Lasse, man har inte blandat dom i en o samma behållare. Det är ju en tvåpartslösning, det skulle bli fällning! .Inuti förpackningen ligger TVÅ påsar..en med kalciumklorid och en påsen med bikarbonat! Ja...en balling alltså i princip. Således är fallet löst o inte ett dugg mystiskt. Överdos av en tvåpartslösning. Finns inga kombiprep i lösning där man i en o samma lösning kan höja både kh o kalcium om vi inte pratar om kalciumhydroxid. Allt annat skulle ju bli en fällning.

Jag vill också understryka att jag tycker din kommentar om att även om algerna kan nyttja HCO3 via karbanhydras, så är ju det säkert kostsamt, och således kan säkert algerna totala förmåga att bygga upp vävnad avta vid stigande pH TROTS karbanhydras. Där tror jag som du, och det påpekandet tycker jag var mkt bra. Men bättre o kunna växa lite mindre än inte alls så att säga.

Förstår dig...då är vi väl överens, zooxanthellen har naturligtvis tillgång till korallens respiratoriska CO2, och därmed har ju den ytterligare en "inkomstkälla" så att säga, men får inte all CO2 därifrån...frågan är väl inte OM den kan nyttja korallens bildade koldioxid, utan hur mkt av den som bidrager till zooxanthellens totala behov, och där menar jag att eftersom en korall är totalt sett autottrof, revbildande, producent(kärt barn har många namn), så kan aldrig den CO2 den får ifrån korallen räcka. Den behöver alltså även löst CO2 från vattenkolumnen, och DÅ uppkommer dilemmat att zooxanrthellen skall klara sig på en halt av löst CO2 som ligger på 50% av det som krävs ungefär. Ännu värre är det ju för frisimmande alger som ej har symbiosen att dra nytta av, dom får ännu mer uppförsbacke pga av så lite CO2 som det finns. Sen som sagt, karbanhydras finns i många marina alger..o finns ett enzym så används det förstås i ngn omfattning. Enzymet gör alltså algerna mindre känsliga för en pH höjning, vilket också Randys artikel visar på. Ungefär bara det är i alla fall mitt budskap. Som jag förstått dig så håller du med om detta...?

Jag tror också att en pH höjning begränsar vissa alger men vissa inte. Det står klart o tydligt i artikeln. Dels för att inte alla alger kan nyttja HCO3, dels för att det tar mer energi som du säger att nyttja HCO3. Men utan tvivel är mekanismen med Karbanhydras ngr naturen utvecklat för att totalt sett lösa ett problem. Därmed vidhåller jag min inledande grundpoäng att det enzymet behövs. Det finns i många system, där inte minst vi människan har det. Skälet är ytterligare ett: den naturliga omvandlingen av CO2 till H2CO3 går långsamt för att vara en kemisk process . Därmed går även HCO3 till H2CO3 långsamt. (Ett av skälen till varför det är svårt för en vattenmassa att ställa in sig i jämnvikt med luften). Detta kan vara fatalt för en organism som behöver andas ut överskott av CO2. Karbanhydras har utvecklats av naturen för att påskynda CO2 jämnvikten i biologiska system. Det kan knappast vara en slump att marina alger också har detta enzym. Dom klarar sig trots ett CO2 som löst ligger på ett värde som är halva algernas behov.

Som sagt, mkt intressant. Men uppenbarligen misslyckas dirigenten ibland så det måste finnas limits. Det tror jag. Lasse: jag tror inte zooxanthellen får allt sitt kol från korallens respiration. Jag tror den får en del CO2 från zooxanthellen men ej det räcker inte. Skälet att jag tror så är att korallen är totalt sett en autotrof organism, dvs korallen (om vi summerar zooxanthellens fotosyntes och korallens respiration) konsumerar mer koldioxid än den ger, eller om man så vill , avger mer syre än den ger. Korallen fungerar alltså som ett algfilter, och det är mkt tydligt i mitt akvarium med mkt koraller att så fort lampan går på trots barskrapade rutor från mikroalger o släckt refugium, så går PH direkt upp pgr av korallens nettofotosyntes. Jag har läst detta även av tex Borneman att koraller med zooxantheller så är zooxanthellmetabolismen högre är korallens respiration dvs nettoeffekten är autotrof. Det är ju även marinbiologerna helt överens om eftersom de zooxanthellförsedda korallerna är ju producenter, ej konsumenter, således bygger dom upp organiskt material mer än bryter ner. Dom bidrar till att fixera CO2 helt enkelt, ej producera. Och därför borde inte zooxanthellen klarar sig med enbart endogen produktion av CO2. Det räcker inte för att korallen skall bli en producent. Korallens zooxanthell måste då ta Co2 och HCO3 från vattnet! Transporten sen av HCO3 in i korallen är en aktiv transport. Omvandlingen med Karbanhydras av hco3 till co2 är man oense om VAR det sker. Eventuell inne i korallen, eventuellt på ytcellerna. Det sistnämnda har den fördelen att det är sen lättare att transportera in CO2 än HCO3.

OBS: nu kollade jag upp kalciumarin!: det är ju inget kombipreparat utan ett tvådelat prep precis som en Balling. Dvs den innehåller två delar, en kalciumklorid och en bikarbonat. Ja då var det ju inget konstigt med händelsen. Du har helt enkelt överdoserat. Preparatet höjer kalcium och kh balanserat dvs om du höjde kh 3 enheter höjdes kalcium med 21ppm.

Om ditt prep innehöll kalcium vilket namnet antyder är det omöjligt att det samtidigt innehåller ngt som höjer KH OM det inte var kalciumhydroxid. Kalciumhydroxid är det enda preparatet som i ett o samma prep höjer både kalcium o kh samtidigt. utav alla de frågor du ställer ovan om vad som kan höja kh så är det endast nopox som kan det. När kolkällan fungerar dvs stimulerar bakterier till att bryta ner nitrat, så höjs KH(eller alkaliniteten).

Lasse mfl utlovad artikel o länk http://reefkeeping.com/issues/2006-10/rhf/index.php

Kolossalt intressant om det är så..korallen styr zooxanthellen så den inte går över styr..men jag tror isåfall den regleringsmekanismen har sina brister eller limits, för visst kan en korall drabbas av för mkt/många zooxantheller eller för hög aktivitet av dessa?...kanske den regleringstes du beskriver fungerar mest som finlir vid låga näringsnivåer?

Håller med dig Lasse om att vi såklart inte vet. Jag gissar, men gör det utifrån min kunskap om kalium o cellen. Men ändock är det bara en gissning för jag kan för lite om fiskfysiologi hur kalium tas upp etc. Vore det hos en människa, då behöver jag inte gissa:-)

Mkt bra fråga o tillägg. Det finns studier som påvisar precis det du far efter, olika alger var olika bra på att utnyttja HCO3. De som var bra på det minskade ej sin tillväxt när pH höjdes o det som ej hade enzymet gjorde tvärtom. Jag har en länk där man går igenom en hel del arter och ser hur olika dom reagerar på en pH stegring o sänkning som tecken då på om dom Kan använda hco3. Jag länkar den imorgon men jag minns att det var ganska olika där vissa arter bara kunde använda co2 men rätt många kunde även nyttja hco3(men ej alla). Länk kommer ...

Det jag försökte säga fast på ett kanske lite krångligt sätt (men man skall inte underskatta omgivningen, här finns enorm kunskap bland er), är: Hade algerna ej kunnat utnyttja HCO3 skulle kol bli begränsande(men nu är det N o P alltså), och algerna skulle få en tuff tillvaro. Ett tillägg när det gäller zooxanthellen är att den kan också få CO2 direkt från korallen...så den blir möjligen inte riktigt lika beroende av HCO3 från vattnet, fast säkert en del.

Frågan ovan är lite kul att räkna på....vi vet ju att CO2 är en bristvara i havet av det skäl att endast 0.2 procent av luftens koldioxid löser ner sig i vattnet vid jämnvikt. Jämnvikt råder förvisso endast vid ytan. Ena bit längre ner samt i alla akvarium hinner aldrig jämnvikten mellan luften o vattnets koldioxid ställa in sig. Hade vi haft en total jämnvikt mellan luft o vatten beträffande CO2 hade pH kurvan över dygnet varit ett rakt streck, enbart bestämd av alkaliniteten. Det finns nog inga akvarium vars pH dygnskurva är helt rak, o därmed har vi mer eller mindre en kronisk icke jämnvikt. Men strävan finns där, vilket bestämmer i vilken riktning koldioxiden "åker"..om den lämnar karet eller sugs ner från luften. Med denna lilla inledning kommer vi nu till algerna, o deras behov av CO2. Om vi utgår ifrån ett riktigt korallrev så har vi ett nitrat på 0.2 ppm, och fosfat på 0.02 ppm Om vi nu förenklar i förutsätter att de marina encelliga algerna och zooxanthellerna vill fixera sin c:n:p näring i kvoten 100/16/1...så ser vi att det stämmer exakt beträffande N o P. Räknar vi om nitrat o fosfat i antal mol istället (dvs antalet atomer) så blir det exar relationen 16/1 mellan N o P vid nitrat på 0.2 och fosfat på 0.02!!. nitrat finns i 0.003mmol/l, och fosfat i 0.00021mmol/l Så där är kvoten rätt och därmed kommer vare sig N eller P ta slut för den ena vid växt av alger/zoox. Så nu till kol...om kolet ej skall begränsa skall CO2 finnas i mängden 0.0002x100=0.02 mMol/liter Tyvärr så finns CO2 vid ett ph på 8.1 endast i mängden 0.01mM/liter!! dvs det "fattas" hälften...kolet kommer begränsa! men så dum är inte "naturen"...det finns en lösning...om vi istället slår ihop alla kolformer...co2+hco2+co3=Totalkol....då har vi idag i havet cirka 2.2mM/l!! ...alltså en enorm överkapacitet. men då miste algerna kunna utnyttja även HCO3 som kolkälla för att komma över sitt kolbehov som ju var 0.02mMol/l(CO2 svarade ju vara för 0.01mMol/l). Då har algerna o säkert zooxanthelen utvecklat ett enzym, karbanhydras, som kan konvertera HCO3 till CO2...o vips så har algerna tillgång till kol långt över deras minibehov på 0.02mMol/l. Så: kol begränsar inte algers tillväxt, utan N o P,på ett korallrev. I alla fall enligt mina beräkningar. Coolt med karbanhydras.

ja...en intressant teori..varför inte:-)

Det ör mkt spännande det du skriver David, och jag blundar ej för det faktum att en del koraller tycks trivas i höga fosfatvärden. Vi har förstås en hel del kvar att förklara där, och kanske det handlar om en adaptation?...ljusteorin ovan är också intressant:-).

Klassiskt ämne och det togs upp silikat med. Jag har några tankar kring detta: Beträffande kisel så menar jag att det är en myt att det är för högt kisel som ger kiselalger. Kisel skall finnas i nsw, cirka 100ppb. Värden upp dit och även lite över ger inte en onaturlig kiselalgväxt, OCH kislealgväxt beror "oftast" ej på för höga kiselvärden. Alla akvarium i början, trots nybildat osmosvatten o bra salt (läs normala halter på kisel) får ändå kiselalger. Så, min åsikt är: kiselalger kommer på omogna nya ytor, även vid normala eller till o med lite lägre nivåer på kisel. Endast om det uppstår kiselalger på mogna ytor skall man misstänka för höga halter av kisel. Oftast är det alltså inte fel på kiselhalten när vi erfar kiselalger utan bara att den ytan är inte invaderad av andra organismer, varvid kiselalgerna är snabbast. Beträffande fosfat så finns en hel del skrivet om hur fosfat hämmar kalkbildning och därmed förlångsammar växten av stenkoraller. Jag tror vi skall härma naturen, och det är min erfarenhet att ett fosfat runt 0.04 fungerar bäst. Ngr undantag finns där man uppvisat akvarium med fantastiska spskoraller med fosfat på 0.1 osv...dessa akvarium jag sett med dessa märkliga värden har varit fullproppade med koraller...så då tror jag att man har så hög koralldensitet så varje enskild korallcell o zooxanthell får ej för mkt fosfat(eller att korallen adapterat sig...)...jag vet att den teorin haltar lite...men samtidigt är det ju inte undantagsakvarierna som skall styra en tes, utan det vanligaste...och det är enligt min erfarenhet att fosfat över 0.08 hämmar koralltillväxt o ger sämre utfärgning. Tunga kemister o akvarister som Randy Holmes har skrivit många artiklar om hur han menar att fosfat på olika sätt hämmar kalkbildning. Jag tror man skall ha mkt kött på benen om man skall ifrågasätta honom., han har gott till botten med detta, och som vanligt är hans artilar extremt välskrivna och baserade på referenser och forskning. Men visst...man skall alltid ifrågasätta, men man får ju då ha en alternativ teori, samt titta på fler akvarium och ej bara undantagsfallen. men Randy själv slänger in en liten brasklapp han med, att inte heller han riktigt kan förklara att en del akvarium faktiskt ser kalas ut trots skyhögt fosfat, så Lasses fråga är adekvat. Teorin är ganska enkel: dels binder fosfat till kalcium, och förhindrar bildning av kalciumkarbonat. Sen finns en teori till: högt fosffat stimulerar zooxanthellen, som i sin tur konsumerar en del HCO3 för sin fotosyntes...således tas en del karbonater ifrån korallen som den annars skulle ha till kalkbildningen. Även detta är visat(har länk) med en sänkning av KH när fosfat höjdes. Sen vet vi ju sambandet mellan högt kh o snabbare kalkbildning (där tex ett högt kh kan helt kompensera den sänkning av kalkbildningen som ett lägre ph medför...ett skäl att i et akvarium ligga lite högre i Kh än nsw). jag vet att lasse ej håller med, och nu ångrar Lasse att jag kom tillbaks till SG;-)....(skojar)...men så här tror jag:-) Det finns artiklar i AA, som ni säkert kan hitta, men jag kan hjälpa till med länkar om ni vill sen. Summa summarum tror jag vi skall fortsätta arbeta mot näringsnivåer som liknar naturen, däremot håller jag helt med många här att vi skall EJ sträva efter sk ultralåga värden. Det är min erfarenhet också att det ger mer problem än att ligga lite i den övre gränsen. Var går gräsen da??...där tycker vi olika, men för mig har det funkat bäst o karet sett bäst ut med fosfat runt 0.04 samt nitrat runt 2 ppm.

Mina vänner, jag vidhåller, eftersom som jag skrev, fisken dricker(fisken förlorar vatten genom osmos), samt simmar i det medium som är bärare för olika ämnen till fisken, så är det verkligen inte en galen gissning att det är farligt för en organism att simma omkring i en kaliumkonc som är 100 % för hög, när kalium är en av de farligaste jonerna att ha för mkt av för vilken organism som helst. En människa kan dö redan vid en avvikelse på ngr mmol,..och då pratar jag om halten i blodet, dvs det råder ett samband mellan extracellulära kaliumnivåer och celldöd. Så är det, jag vet;-)...jag har sett vattenanalysen på det vatten som dödade SAMTLIGA fiskar i ett akvarium nyligen. Visserligen fannbs där en del tungmetaller också, men döden har beskrivits för mig, liksom i Lasse fall om jag förstått det rätt, som AKUT...exakt så verkar det när man drabbas av hyperkalemi. Lasse, varför nappar du inte på denna min tro?..vad skulle det annars vara? vi har ju mätvärden, samt två identiska fall samt vet allt om hu kalium interagerar i en cell. Jag skulle vilja höra en ihctylog uttala sig också, för det enda som är oklart är ju hur mkt kalium fisken får i sig via vattnet...får den inte i sig mer kalium trots högt kalium i vattnet, ja då faller teorin...men jag skulle tro att magtarmendotelet tar upp kalium, samt att regleringsmekanismerna får det jobbit när halterna dubblas. Kanske får fisken motverka med att kissa ut mer kalium, men det finns ju en gräns där.