jonasroman

tusen tack:-)

Du duckar från frågan: Är den eventuella sänkta tillväxten över ph 8.1 beroende på A- sänkt fotosyntes till följd av avsaknad av carbanhydras B-eller bibehållen fotosyntesaktivitet tack vare förekomst av carbanhydras, men då mindre energi åt korallen pgr av att detta är mer kostsamt. Självklart håller jag med dig Lasse, att det går åt energi i detta scenario. Du tror på b, jag på a. Jag stöder min tro (obs, jag fastställer inget som du skrev) detta med bla: 1)Det finns en del artiklar som visar på att vid tillförd CO2, redan ner till "dina" 8.1 nivåer (alltså nivåer av co2 som ligger högre än luftens 400pm o jämnvikt där ph 8,1 torde motsvara ett luftCO2 på cirka 510 ppm vid jämnvikt med vatten) sänker man korallens tillväxt. Trots alltså att den tillförda CO2 medför högre halter av BÅDE CO2 och HCO3. Detta finns visat i en oerhört fin artikel jag läste igår. Redan vid CO2(luft) på 700 ppm(lite högre än dina 510 ppm förvisso) visade man på minskad tillväxt, OCH sänkt fotosyntesaktivitet hos zooxanthellen! 2)Och det är heller ingen nyhet att zoox har en stor betydelse för kalkbildningen, dvs om zoox fotosyntetiserar mindre sjunker kalkbildningen. Varför bildar koraller mindre kalk när lampan slocknar? det vet vi. Kalkbildningen på natten är nånstans runt 10% av dagens hastighet om jag minns rätt nu. Detta är inga spekulationer utan känd kunskap. Det är inte en spekulation att koppla fotosyntes till korallkalkbildning. 3) det finns faktiskt rätt mkt data på hur en hel del marina alger, inkl tex en del dinoflagelater( men tyvärr ej alla verkar det som), fotosyntetiserar sämre vid högre pH, dvs saknar kanske carbanhydras. Jag talar inte om den slutgiltiga produkten, utan den primära fotosyntesen, man mäter ju O2. Jag är helt med på Lasse att OM algen har carbanhydras, så fotosyntetiserar den lika bra vid högre pH, men att det är mer energikrävande så det blir mindre kvar av slutprodukterna av fotosyntesen åt korallen etc. . Frågan här är ju om det är den vägen som är förklaringen eller att det är brist redan i steg 1, brist på carbanhydras. Då kommer vi aldrig till ngn energiprincipdiskussion för det bildas mindre fotosyntesprodukter redan från start. Om din teori stämmer skulle ditt scenario gälla för alla koraller. Om min tes stämmer ser vi dina iaktagelser bara hos vissa koraller, de som saknar carbanhydras. Tror vi pratar förbi vandra, som vi har en tendens att göra ibland. /Jonas

Ja men som jag ju skrev, frågan är om orsaken till lägre tillväxt vid pH >8.1 jämfört med vid ph8.1 istället kan va att det bildas mindre fotosyntesprodukter för att zooxanthellen hos aktuell korall EJ har enzymet carbanhydras. Då är mekanismen en helt annan än din föreslagna. Du skrev (inledningsvis) att du trodde fotosyntesen var ej lägre vid högre pH, men det kan du inte veta. Det finns två helt olika förklaringar till din iaktagelse att koralltillväxten är större vid 8.1 än >8.1. Antingen som du tror att fotosyntesaktiviteten ej är minskad, bildas ej förre fotosyntesprodukter utan större åtgång av dom, mindre till korallen etc (jag har fattat vad du menar) , ELLER som jag tror mer på, att själva fotosyntesen är lägre som grundorsak. Jag har stöd för min tro i en del artiklar. Skall du visa att din tes stämmer måste du mäta fotosyntesen som sagt, o ej bara tillväxten. I de artiklar jag sett har man just mätt fotosyntesen. Jag tror därför inte att denna brytpunkt 8.1 gäller för alla koraller utan isåfall möjligen bara för koraller vars zooxantheller saknar carbanhydras.

På förekommen anledning startar jag en tråd om dino. Jag tänkte skriva en artikel om det sedan, där jag tänker blanda mina erfarenheter samt en del info från vetenskapliga artiklar. Men först en tråd här så vi kan dryfta det vi alla vet, tror o tänker om detta elände. Min version, först ut: Bakgrund och etiologi Dinoflagelater är en alg. Det får ej glömmas, dvs den skiljer sig en hel del ifrån tex cyano, beträffande hur man bekämpar den samt vad som triggar den. Ljus, är oftast en begränsande faktor för de flesta alger, så stryper man ljuset försvinner dinon snabbt. Dock ligger den i en sorts sovande form, den dör alltså inte, så när du slår på ljuset igen, kommer den fram igen. Skall du döda dinon med ljusbegränsning, tror jag man får skärma av exakt allt ljus i minst en vecka eller mer. Det finns en del som testat detta, med viss framgång. Dinon kan till skillnad från många alger, röra sig, vilket gör den extra livskraftig. Den söker sig snabbt till ljuset, närmast med en hastighet man kan se med blotta ögat. På morgonen kan sanden vara vit, men redan efter ett par timmar, ser man de bruna algerna krypa upp ur sanden. På grund av denna fenomenala fototaxi(röra sig mot ljuset) hjälper det inte att röra i sanden. Tvärtom blir det oftast värre när det gäller dino, för då stör man kanske den vanliga floran något, som i någon mån kan (i bästa fall) konkurera med dinon. Dinoflagelater finns i många olika varianter, och kom ihåg att våran zooxanthell är en dinoflagelat. Liksom den, så kan troligen flera subarter av dinon utnyttja HCO3 som kolkälla förutom CO2. Det betyder isåfall att vid särskilt hög alkalinitet, så ökar man tillgången på kol åt dino-algen. Vissa dino sägs vara sämre på att utnyttja HCO3, vilket skulle vara förklaringen till att högt pH under en längre tid ibland kan begränsa dinon. Detta är dock inte alltid fallet (empirisk erfarenhet) så jag tror personligen rätt många av de dino-arter vi har, mår utmärkt i ett högre pH då dom klarar sig galant på HCO3 istället för CO2. Om det i ett visst system nu skulle vara så att just kol var det som begränsat dinon, så tror jag en KH-stegring kan trigga dinon(de arter som kan nyttja HCO3 alltså). Vid en mer konstan hög alkalinitet däremot, så har ju till slut andra näringsämnen för dinon förbrukas också, varvid det är inte säkert att kol längre är det som begränsar tillväxten. Det är därför jag tror en förändring av KH från lågt till högt snarare än ett stabilt högt värde, är det som kan trigga dino. Eftersom dinon gillar HCO3, så kanske också (min egna tes), zink, trigga dino. Zink behövs nämligen för att enzymet som omvandlar HCO3 till CO2, skall fungera. Finns också en del data som visat på att kadmium har samma funktion som zink här. Så spårelement, som överdoseras, kan kanske va en trigger också. Särskilt ihop med fler andra triggers, såsom mer ljus, stigande KH, stigande nitrat osv. Dino kan ju såklart vidare triggas även av de mer traditionella näringsämnena som alger behöver, dvs fosfat o nitrat(som nämnde sovan), o kanske ammonium. Där är det min erfarenhet att det är vanligare med dino vid högre nitrat, dvs i kongruens med den vanliga sanningen att alger gillar nitrat o fosfat. Cyano som ni vet, ser vi ju oftare vid lågt nitrat (av andra skäl som jag ej tänker gå in på här o nu). Det är faktiskt väldigt ovanligt att man har både dino o cyano samtidigt!. Oftast slår det ena ut det andra. Jag har sett detta samband flera gånger. Och skälet tror jag är att triggern är helt olika. Dinon gillar nitrat, cyanon gillar frånvaro av nitrat. Sen kanske inte cyanon kan fotosyntetisera med HCO3, (har ej hittat info om det), vilket blir ytterligare till dinons fördel isåfall vid ett stigande KH. Diagnostik Dino "luktar" illa, lite som metall, o hela karet kan lukta det vid stora utbrott. Snäckor blir förlamade o trötta o kan också dö. Men första tecknet är att dom ligger still o ej vänder sig. Fiskar kan också dö men dom brukar klara sig. Finns minsta osäkerhet kan man titta på det i mikroskop: då är det som små bruna runda saker som rör sig hit o dit. "Makroskopiskt" är det mellanbruna till mörkbruna beläggningar som i första hand kommer på sanden. I början tydligt bättre på morgonen pgr av dess fototaxi. När det blir mer, blir det mer som bruna trådar som kan lossna o flyga runt. I värsta fall klättrar det upp på stenen, o då är det illa. Terapi Suga upp dom går inte, för man får mest upp ren sand o ej dinon. Sandvändare funkar ej så bra för dom undviker dino. Dino "luktar" illa, lite som metall, o hela karet kan lukta det vid stora utbrott. Åtgärden om det bara är på sanden är enligt mig 1) att suga ur all sand, låt karet gå sandtomt i 2 veckor o lägg sen i sanden igen efter att ha tvättat den noga i sötvatten. Samtidigt se över nitat o fosfat-läget så man inte ligger får högt o hålla KH stabilt, o ej för högt, samt inte överdriva ljuset, o ej dosera spårelement(zink...se ovan?). 2) Andra varianten är att köpa ett antidino-medel som är helt enkelt ett vanligt antialgmedel. (Medlena blockerar oftast Calvcincykeln, den där algen bygger upp sitt socker i fotosyntesen). Detta gör att korallerna tar lite stryk då zooxanthellen också är en dinoflagelat. Dock brukar det gå bra. Räkna med en nitratstegring efter behandling då algerna dör. /Jonas Finns mer att skriva, men detta var lite kort. Fyll på:-)!

Din handlare har faktiskt helt fel. Alger kommer aldrig! vid för dålig belysning. Ljuset är nästan alltid den begränsande faktorn för såväl dino, cyano samt vanliga alger. Mer ljus=mer alger. Det finns nån konstig gammal myt att lite ljus ger alger. Glöm den myten. Om du släcker ditt kar kommer detta försvinna helt till 100% på 2-3 dar. Särskilt tydligt är den ljusresponsen för dino och cyano. Men detta är inte cyano, utan som sagt dino. Det hjälper inte att röra i sanden, tvärtom blir det oftast värre när det gäller dino. Dom vandrar efter ljuset, så bara ngr timmar senare hittar dom upp igen. Suga upp dom går inte heller, för du får mest upp ren sand o ej dinon. Sandvändare funkar ej så bra för dom undviker dino. Dino "luktar" illa, lite som metall, o hela karet kan lukta det vid stora utbrott. Snäckor blir förlamade o trötta o kan också dö. Men första tecknet är att dom ligger still o ej vänder sig. Fiskar kan också dö men dom brukar klara sig. Finns minsta osäkerhet kan man titta på det i mikroskop: då är det som små bruna runda saker som rör sig hit o dit. Åtgärden om det bara är på sanden är enligt mig att suga ur all sand, låt karet gå sandtomt i 2 veckor o lägg sen i sanden igen efter att ha tvättat den noga i sötvatten. Andra varianten är att köpa ett antidino-medel som är helt enkelt ett vanligt antialgmedel. Detta gör att korallerna tar lite stryk då zooxanthellen som ju är en alg(faktiskt en dinoflagelat den med) far lite illa. Dock brukar det gå bra. Räkna med en nitratstegring efter behandling. Dino tror jag kommer när man höjer ngt av näringsämnen som dinon är extra bra på att konsumera. Det kan vara KH(dom gillar HCO3) eller/och samtidig ökning av ljuset. Detta ihop med högt nitrat/fosfat gör saken ytterligare sämre, då fosfat/nitrat är näringsämnen för dinon(som för alla alger o zooxantheller). Zink kan kanske också va en trigger, då zink gör att dinon kan ännu bättre utnyttja HCO3. Cadmium kan också va en trigger. Så dosera INGA spårelement när du har dino. Dino skall angripas snabbt o aggressivt. Det kan krascha ett kar.

Ja, dino blir som trådar, när det blir lite mer. Jag är i princip 100% säker på att det är dino. Jag har haft dino så många ggr (men ej nu på länge) så jag känner igen dom runt hörnet;-)

när du har så här mkt dinoflagelater är dom inte borta på morgonen heller. Tycker det ser ut som dino.

Det är nog dinoflagelater. En personlig teori jag har är att dom trivs vid högre KH o särskilt när du får en snabb höjning av KH. Dino kan bli en svår plåga. Det hjälper inte att störa i sanden, dom kommer snabbt tillbaka. Ser du att sanden ser mkt bättre ut på morgonen? (det stöder att det är dino)

Jag tror det bara handlar om en "på" signal(alltså 5 v) en viss tid.( men där kan andra kanske mer, kan ha fel). Tror alltså ej den har en egen IC-krets eller liknande utan bara är en motor. Det är så man styr den i apex-programmet. Om man tex vill ha matning kl 12, så får den en "på" signal i 30 sekunder (30 sek är alltså den tid det tar för motorn att snurra ett varv eller liknande). Jag gissar att det är en 5 volts-signal, eftersom den får alt via USB´n. Så om profiluxen kan skicka ut en 5 v signal, som du i sin tur kan styra tiden på, så kanske det går...? Det hela borde gå att undersöka om man experimenterade lite med en foderenhet. Vill dock ej skruva isär min, och eller testa med 5 volts signal in....men får jag en så kan jag titta på det. /Jonas

Jag fattar vad du menar:-) Jag har precis hittat en artikel som visar hur högt KH ger mer fotosyntes....det stöder min teori om att högt KH kan trigga dino.Inget konstigt egentligen, HCO3 är ju som vi vet användbar kolkälla för (en del) zoox, o dino(kanske inte alla..?), o en del andra marina alger med. Men att höja pH bara, höjer ju inte den totala tillgången på kol (CO2+HCO3) utan förskjuter ju bara vilken typ av kolkälla som zooxanthellen använder åt HCO3-hållet. Då borde inte fotosyntesen ändra sig så mkt vid högt pH (inom rimliga gränser) så länge algen ifråga har enzymet som konverterar HCO3 till CO2. Detta med att zooxanthellen kan utnyttja HCO3 har visat sig ej gälla för alla zooxanthellstammar!, dvs vissa koraller/zooxantheller som saknar enzymet som omvandlar HCO3 till CO2, växer inte snabbare vid högre alkalinitet. Dessa koraller skulle då dessutom teoretiskt växa långsammare vid högre pH som ju förskjuter kolkällan från CO2 åt HCO3-hållet. Således verkar det vara olika för olika koraller hur dom reagerar på en alk-höjning resp pH höjning beträffande tillväxt, beroende på förekomst av enzymet eller ej som konverterar HCO3 till CO2. Det betyder Lasse, att den iakttagelse du gjort att koraller växer sämre redan vid pH 8.1 kan bero på att just dessa koraller du undersökt saknar enzymet carbanhydras. Då håller inte din teori, utan i sådant fall är det just en lägre fotosyntes som är orsaken till försämrad tillväxt. För att du skall kunna bena ut det med erat försök på sjöfartsmuseet tror jag du måste mäta fotosyntesen direkt. Om ni bara mäter tillväxt i förhållande till pH så kan du inte veta primärorsaken till varför tillväxten hämmas vid ett pH över 8.1. Det är ju visat i många studier hur fotosyntesen avtar för många marina alger vid högre pH, dvs de som inte har enzymet carbanhydras. Jag har svängt tillbaka i min tro, att det inte handlar om energiförlust, utan snarare brist på energi från början, dvs sänkt fotosyntes, i de fall man ser försämrad tillväxt vid högre pH . Och det jag lutar mig emot är alltså 1) de studier som visar på lägre fotosyntes vid högre pH hos marina alger(de som saknar carbanhydras) 2) vetskapen om att inte alla zoox har enzymet carbanhydras o således uppvisar samma svar på höjt pH som i fallet 1. @Lasse, @Sjöfartsmuseet Akvariet: kommentarer?:-) /Jonas

Tusen tack:-)

Ja, visst har jag mer CO2 än du, det säger ju mitt pH, och ja, det tror jag beror delvis på min kalkreaktor, som jag sa, den CO2 som jag trots allt tillför förmås ej helt vädras ut, och jag har rätt lite alger i karet så fotosyntesen klarar det inte heller helt, dvs som du säger, det blir helt enkelt kvar en del CO2 trots dagens slut med fullt ljus/fotosyntes. Detta beror nog också på min hårda belastning, den tillför säkert lika mkt CO2 eller mer än min kalkreaktor. Så det är mkt att vädra ut o fotosyntetisera bort. Enda sättet vore väl att skaffa en ännu större skummare o köra förstås limesorb genom den. Större algrefugium funkar ej hos mig då jag ju har låga näringsvärden o får inte ut så mkt mer den vägen. Tyvärr. Men om jag förstår dig rätt så menar du att det är bra att jag ligger där ur energisynpunkt för zoox? Jag minns ditt resonemang om brytpunkten då ett för högt pH förskjuter zooxanthellens kolkälla åt HCO3-hållet från CO2, o därmed skulle det bli jobbigare för zooxanthellen att fotosyntetisera vid högre pH. Det kan jag som sagt köpa, jag tror jag skrev det i en tråd, var först skeptisk men sen ångrade mig o är helt inne på din linje. Väldigt intressant tanke av dig. Däremot tror jag brytpunkten ligger högre än vad jag vill minnas att du trodde. Det baserar jag bara på simpel empirisk erfarenhet, helt ovetenskaplig och ej särskilt mkt stöd för. Jag har i alla fall i perioder varit uppe i 8.2 och upp dit har jag sett tydligt ökad tillväxt av korallerna, talandes för att brytpunkten kanske ligger lite högre. Skall jag bara gissa tror jag man måste över 8.3 för att kunna säga att ett ökat pH minskar tillväxten. Jag har ju sett en del studier som visar på ökad tillväxt vid ökat pH, men minns ej om man såg nån brytpunkt. vet du? Sen har jag sett en annan studie som kanske är mer svar på vår fråga: Man mätte helt enkelt fotosyntesen direkt i form av O2 -produktion, från zooxanthellen vid olika KH värden. Och mkt riktigt, vid en betydlig ökning av KH över en viss brytpunkt såg man faktiskt en minskning av fotosyntesen, dvs stöd för din teori att det blev jobbigare för zoox att fotosyntetisera när den tvingades använda HCO3 mer än CO2. I mitt kar, tror jag inte det hade mått dåligt av att i alla fall vädra ut så jag kom upp till 8.2, kanske rent av 8.25

Jag har ungefär en amplitud på 0.35 om rutorna ej är skrapade, alltså från 7.8-8.15. Annars 7.8-8.10. Då har jag hög belastning som du vet, mkt CO2 från fiskarna. Givetvis sjunker hela kurvan ngt pgr av reaktorn, som jag skrev, en viss mängd CO2 tillför den såklart och inte all den klarar jag helt vädra ut trots limesorb. Men tack vare limesorb, så tror jag inte min kurva skiljer sig jättemkt från om jag hade kört balling. Gissningsvis en tiondel upp, hela kurvan om jag hade kört med Balling, dvs kanske mellan 7.9-8.25. Jag har väldigt låga näringsvärden o därmed inte samma fart på den fotosyntesmedierade CO2-absorbtionen, vilket nog förklarar varför jag trots i slutet på dan ej kommer över 8.15. Annars hade jag nog haft ännu högre ampitud, för amplituden här blir ju ett direkt mått på fotosyntesen, eller hur?:-).

Ja fast Lasse, menar du att det är på plus eller minussidan? Jag menar: Den mesta av den doserade koldioxiden går ju åt att lösa upp kalket, dvs den "binds" eller "förbrukas, eller hur:-)?: Så här: CO2+H2O+CaCO3---2HCO3 + Ca...dvs vid 100% verkningsgrad av CO2´n tillför en kalkreaktor ingen CO2 mer än tex Balling. MEN, det finns alltid såklart ett överskott av CO2 som ej förbrukas, som ej går åt att lösa upp kalket i reaktorn, det är ju därför utvattnet från reaktorn har lågt pH. Men denna då doserade CO2 till karet andas karet ut i mitt fall med tex hjälp av limesorb, så i slutändan får jag nog inget nettotillskott av CO2 från rektorn som har ngn kliniskt signifikant negativ betydelse för karet. Så den biten ser jag nog som ett nästan +- spel.

Det är bra att du är observant:-). Min lilla korta expose var inte så djupgående så ditt påpekande behövdes:-) Men jag menar fortfarande att jag har en poäng, i att det är stor skillnad att bara låta en kakreaktor förse med spårelement jämfört med aktiv dosering. Det finns ju analyser på mediat och visst finns där allt möjligt, men i väldigt små halter...o en del av dom är säkert inte ens bioaktiva...:-)?

Ja men precis det lilla som korallerna förbrukar. Det är ju oerhört små mängder när vi talar om spårelement. Det jag menar är att vid manuell tillsättning doserar du oftast för mkt, läs mer än kalkreaktorn.

Tacka alla:-) Någon särskild hemlighet bär jag nog inte på. Det är väl en kombination av noggrannhet och vissa principer jag tror på som jag följer , vilka man kan ta del av lite här och var ni vet ;-) Men i korta drag tror jag att näringsvärdena har en mycket stor betydelse hur ett akvarium mår överhuvudtaget och även korallerna förstås. Och till skillnad från till exempel KH/Ca så går inte näringsvärdena att kontrollera så enkelt med en volymratt. De lever sitt eget liv i viss mån där man får vara med och försöka påverka värdena lite innan man ser att det går åt fel håll. Men även om man är Pro aktiv så kan man missa tåget. Till exempel hjälper inte kolkälla alltid. DSB'n eller nitratreaktorn kickar inte igång som man vill. Plötsligt när den väl gör det så blir den för effektiv kanske. Så att vara vaksam , se problemen lite i förväg och inte göra för stora åtgärder är principer jag tror på. Jag tror heller inte på att slaviskt doseras spårelement. De korallerna ni ser på bilden har i princip inte fått extra tillsättning av spårelement sedan start förutom jod. . Jag byter ca 15 % vatten i månaden med red sea coral Pro. Jag har för det mesta legat bra på alla spårelement enligt tritontesterna förutom när jag använde Brightwell-saltet som skevade en del. Dock såg jag ingen försämring på korallerna då heller. Ett stabilt KH är också viktigt, och viktigare än den egentliga KH nivån så länge man ligger mellan 7-9 anser jag. För högt KH kan trigga dinoflagellater enligt min tro och viss erfarenhet. Teorin är nog inte helt befängd då marina alger och Zooxantheller, som är en dinoflagellat , kan använda bikarbonat som kolkälla(CO2 ekvivalent). Ljuset är naturligtvis oerhört viktigt som alla vet. För att få färg på SPS behövs riktigt mycket ljus, det vet vi ju alla , och man får ofta lägga till en modul mer än tillverkarna föreslår( I alla fall när det gäller GHL's belysning Mitras, som inte är så stark som de säger). Jag tror också på att kombinationen mycket fisk och rätt hög belastning med samtidigt lika kraftig filtrering och god denitrifikarion är en bra kombination. Det vill säga hög omsättning helt enkelt. Ni vet också att jag inte tror på generell tillsättning av spårelement aminosyror och annat jox. Det anser jag är mer en affärsverksamhet än med vetenskap bevisad akvaristik. Så klart gäller inte detta vid påvisad brist på något av ett ämne med visad biologisk aktivitet (som jod), men då ska man nog ha ett ordentligt ICP test i ryggen samt bara tillsätta det som verkligen har just biologisk betydelse. Detta var ju ganska allmänna saker. Akvaristik är ju komplicerat. Ibland kan det gå åt skogen hur noggrann man än är och ibland inte , så en viss portion tur, eller inte otur , får man nog ha också.

hej har inget emot det men saknar kompetens hur man gör det. Hur gör jag då?

Ny artikel från undertecknad, eran nya redaktör;-) Med vänlig hälsning Jonas Roman/Redaktör SG ...

Uppdatering: Var ett tag sedan jag uppdaterade. Haft full upp med min KH-maskin, som vi håller med nu för fullt. Nitrat är nu omätbart. Jag har därför kopplat ur nitratreaktorn helt o hållet. Cyano hat börjat smyga sig på, till följd av den låga nitraten. Det tar emot att dosera nitrat, så första steget är oavsett att koppla ur reaktorn. Har faktiskt doserat en knapp full dos red slime remover, den från Ultra-life. Har mkt positiva erfarenheter av den, minimal eller ingen negativ effekt alls på koraller, samt mkt god effekt på cyano(i alla fall den vanliga röda). Jag vill mota Olle i Grind, därav gick hag in tidigt med detta. Bilder från idag, helt oredigerade. Det ser fint ut nu, fina färger, o alla koraller mår bra. Fiskarna också. Vågar knappt skriva så...men men...jag är inte vidskeplig.

Om du inte tillsatt som stig säger järn, är detta sannolikt ett tecken på föroreningar. Jag hade valt kemikalier med högre renhet. Jag upplevde detta en gång med just FM men då var det en tillfällig orenhet i en Batch. Jonas R

Nu har jag lusläst ditt sist senaste svar och håller med Lasse. Det mesta verkar fungera, det scenariet som du beskriver inledningsvis är helt korrekt och förväntat. Det enda som verkar fel är att kolkällepumpen inte klarar motttrycket och du får en ojämn och nyckfull dosering av kolkällan. Backventiler är ett elände. Jag har tagit bort alla sorters backventiler i alla mina system. De bara ställer till det. Jag gillar inte deltecs lösning att köra in kolkällan rätt in på trycksidan. Det kräver ju nästan en backventil. Slangpumpar är förvisso mest känsliga för variationer på sugsidan så länge inte själva slangpumpen läcker tillbaka vilket är ganska osannolikt. Därför kommer kolkällan till slut komma in i reaktorn fast ibland först när slangen är fylld med kolkälla. Därför kommer slangens längd troligen att ha betydelse.säg till exempel att slangen rymmer 5 ml vätska. Då behöver doserpumpen dosera 5 ml innan någon kolkälla alls kommer till reaktorn pågrund av att slangen hela tiden fylls med reaktorvatten bakvägen. Jag är inte säker på att deltecs rektor är så extremt beprövad...vem säger det mer än Deltec själva? Du bevisar väl att det finns svagheter i dess tekniska konstruktion. Du har ju gjort rätt. Tänker jag helt fel så rättar mig nu :-) Jonas

Mycket bra inlägg av Stig. Min rekommendation var mest för att ha lite marginal uppåt, man kör ju inte pumparna på max. Stig har ju helt rätt i att flödesbehovet ökar med tiden. Det är ju jobbigt att behöva köpa nya pumpar , därför är det bättre att ta i lite i överkant och har reglerbara pumpar. En viktig sak.!: Även om Sps vill ha mkt flöde så är de känslig för hög flödeshastighet dvs säga direktblås. Det kan döda en sps. Vi ska flytta mycket vatten per tidsenhet men det skall inte gå för fort det vill säga vi vill ha breda flödesmunstycken med så låg flödeshastighet som möjligt på vattnet men ändå med bibehållen cirkulationsvolym. Därför är jag inte helt överens med regeln centimeter/tidsenhet då ju den bara talar om just hastigheten men säger inget nödvändigtvis om totalflödet. Flödesfunktion är att flytta runt mat samt transportera bort koldioxid/syre och avskrädesprodukter. För det behövs ingen hög hastighet men en hög omsättning av vattenmassan runt korallens skikt. Var försiktig med direktblås, rikta pumparna indirekt och se till att ha ett brett munstycke på streamers-pumparna, överdimensionera och stryp hellre pumparna i början.

Självklart kan man lösa det själv som Lasse tydligen gjort, men för hobbyakvaristen borde dom ta fram en egen foderautomat. Åh vad jag ibland bara skulle vilja få vara produktkonsult åt dessa företag, eller ännu hellre ha ett eget med produkter som har akvaristen o användarvänligheten i 100% fokus o bara det nödvändiga. Nästa liv kanske. Jag är lite förvånad hur de båda företagen kan missa en del så essentiella detaljer. Hur är det möjlig att tänka så fel så man bygger en dosermaskin med 2 pumpar, tex. En fördel med apex förresten: deras "cloud" är mkt mer färdigt. GHL har en betaversion endast o beträffande lampdelen är den helt ofärdig där man inte kan ens komma åt olika scenario. Apex bygger mer på cloudbiten där apexfusion (som motsvarar myghl) är mera färdigt o innehåller alla funktioner även i clouddelen.