jonasroman

Ny artikel från undertecknad, eran nya redaktör;-) Med vänlig hälsning Jonas Roman/Redaktör SG ...

Uppdatering: Var ett tag sedan jag uppdaterade. Haft full upp med min KH-maskin, som vi håller med nu för fullt. Nitrat är nu omätbart. Jag har därför kopplat ur nitratreaktorn helt o hållet. Cyano hat börjat smyga sig på, till följd av den låga nitraten. Det tar emot att dosera nitrat, så första steget är oavsett att koppla ur reaktorn. Har faktiskt doserat en knapp full dos red slime remover, den från Ultra-life. Har mkt positiva erfarenheter av den, minimal eller ingen negativ effekt alls på koraller, samt mkt god effekt på cyano(i alla fall den vanliga röda). Jag vill mota Olle i Grind, därav gick hag in tidigt med detta. Bilder från idag, helt oredigerade. Det ser fint ut nu, fina färger, o alla koraller mår bra. Fiskarna också. Vågar knappt skriva så...men men...jag är inte vidskeplig.

Om du inte tillsatt som stig säger järn, är detta sannolikt ett tecken på föroreningar. Jag hade valt kemikalier med högre renhet. Jag upplevde detta en gång med just FM men då var det en tillfällig orenhet i en Batch. Jonas R

Nu har jag lusläst ditt sist senaste svar och håller med Lasse. Det mesta verkar fungera, det scenariet som du beskriver inledningsvis är helt korrekt och förväntat. Det enda som verkar fel är att kolkällepumpen inte klarar motttrycket och du får en ojämn och nyckfull dosering av kolkällan. Backventiler är ett elände. Jag har tagit bort alla sorters backventiler i alla mina system. De bara ställer till det. Jag gillar inte deltecs lösning att köra in kolkällan rätt in på trycksidan. Det kräver ju nästan en backventil. Slangpumpar är förvisso mest känsliga för variationer på sugsidan så länge inte själva slangpumpen läcker tillbaka vilket är ganska osannolikt. Därför kommer kolkällan till slut komma in i reaktorn fast ibland först när slangen är fylld med kolkälla. Därför kommer slangens längd troligen att ha betydelse.säg till exempel att slangen rymmer 5 ml vätska. Då behöver doserpumpen dosera 5 ml innan någon kolkälla alls kommer till reaktorn pågrund av att slangen hela tiden fylls med reaktorvatten bakvägen. Jag är inte säker på att deltecs rektor är så extremt beprövad...vem säger det mer än Deltec själva? Du bevisar väl att det finns svagheter i dess tekniska konstruktion. Du har ju gjort rätt. Tänker jag helt fel så rättar mig nu :-) Jonas

Mycket bra inlägg av Stig. Min rekommendation var mest för att ha lite marginal uppåt, man kör ju inte pumparna på max. Stig har ju helt rätt i att flödesbehovet ökar med tiden. Det är ju jobbigt att behöva köpa nya pumpar , därför är det bättre att ta i lite i överkant och har reglerbara pumpar. En viktig sak.!: Även om Sps vill ha mkt flöde så är de känslig för hög flödeshastighet dvs säga direktblås. Det kan döda en sps. Vi ska flytta mycket vatten per tidsenhet men det skall inte gå för fort det vill säga vi vill ha breda flödesmunstycken med så låg flödeshastighet som möjligt på vattnet men ändå med bibehållen cirkulationsvolym. Därför är jag inte helt överens med regeln centimeter/tidsenhet då ju den bara talar om just hastigheten men säger inget nödvändigtvis om totalflödet. Flödesfunktion är att flytta runt mat samt transportera bort koldioxid/syre och avskrädesprodukter. För det behövs ingen hög hastighet men en hög omsättning av vattenmassan runt korallens skikt. Var försiktig med direktblås, rikta pumparna indirekt och se till att ha ett brett munstycke på streamers-pumparna, överdimensionera och stryp hellre pumparna i början.

Självklart kan man lösa det själv som Lasse tydligen gjort, men för hobbyakvaristen borde dom ta fram en egen foderautomat. Åh vad jag ibland bara skulle vilja få vara produktkonsult åt dessa företag, eller ännu hellre ha ett eget med produkter som har akvaristen o användarvänligheten i 100% fokus o bara det nödvändiga. Nästa liv kanske. Jag är lite förvånad hur de båda företagen kan missa en del så essentiella detaljer. Hur är det möjlig att tänka så fel så man bygger en dosermaskin med 2 pumpar, tex. En fördel med apex förresten: deras "cloud" är mkt mer färdigt. GHL har en betaversion endast o beträffande lampdelen är den helt ofärdig där man inte kan ens komma åt olika scenario. Apex bygger mer på cloudbiten där apexfusion (som motsvarar myghl) är mera färdigt o innehåller alla funktioner även i clouddelen.

Man brukar säga akvariets volym 50ggr/timman så tex ett kar på 600 l: 30000l/t stor flexibilitet såklart.

När man tittar på de olika paketen så är de lite märkliga o enligt mig felprioriterade. (Vem vill ha en saltprobe FÖRE två pH elektroder tex??). I mitt fall , vilket paket jag än skulle välja, till o med det dyraste, måste jag ändå köpa till en probe. Så ska det inte vara om paketen är ihopsatta med en akvarists fokus. Överhuvudtaget lider båda företagen lite av att tänka mer som IT o data-tekniker än akvarister. Det märks på deras programvara, utbud o prioriteringar. (Varför har tex apex doserpump bara 2 pumpar!!??, GHL ingen foderautomat o inget paket med 2 pH elektroder, mmmm). Sen avskyr jag att apex tagit bort skärmen samt lagt in detaljer som enligt mig är onödiga (saltprobeingång.) o höjt priset. Ngr reflektioner. Ingen är perfekt.

Det var ändå en ljusning:-)

Lasses o mitt svar illustrerar rätt bra att du kan inte välja direkt fel. Båda funkar. Det handlar mest om en vanesak. Man lär sig sitt aktuella system o är med största sannolikhet nöjd med sitt val oavsett vad man väljer. Det belyser svaren i denna tråd. Pris o tillgänglighet samt utbud på tillbehör blir kanske med andra ord tyngre skäl...där apexen har en foderautomat, det har ej GHL. Den skulle jag aldrig vilja va utan. GHL har säkert andra fördelar gentemot apexen på tillbehörssidan.

Antingen så gör du nåt fel som vi ej fattat eller så är deltecs nitratreaktor kass. Det har gått ett år(?) o du har fortfarande 50 i karet! köp en Aqua medic o gör exakt enligt den manualen (o som jag gjorde) så kommer du lyckas. Kan inte bidra med så mer utan att isåfall ha en deltecreaktor framför mig. Oavsett värden hit o dit så är en sak säker. Din reaktor denitrifierar inte tillräckligt vilket i sin tur beror på inte tillräcklig syrebrist vilket i sin tur beror på för högt flöde genom reaktorn i förhållande till mängden kolkälla. Det finns naturligtvis också en övre gräns för flödet där reaktorn oavsett dos på kolkälla ej får tillräcklig anareobism. Då har man nått reaktorn maximala kapacitet. För min på 10 l låg den på cirka 4-6 liter i timman. Jag började med en grunddos med kolkälla såklart som du. Lät enbart redoxen styra så flödet genom reaktorn slog av o på så redox hela tiden pendlade mellan cirka -300--200 mV. Om man märker att pumpen går för lite, dvs avstängningsperioderna är för långa, ökade jag på kolkällan. Om pumpen gick nästan 24/7 minskade jag lite på kolkällan. Detta med ett kontinuerligt flöde fattar jag inte(om det nu är så på deltecen). På AM har man naturligtvis inget flöde alls genom reaktorn när pumpen är av. Endast en pump, ett flöde o en parameter styr. Trassla inte in fler variabler än så. Som sagt får du det inte att fungera med din Deltec, byt skiten o skaffa en AM;-)...ursäkta språket men jag börjar ju undra hur den där reaktor är konstruerad... Min reaktor är fn urkopplad då den gjort så bra ifrån sig nu så nitrat i karet är 0 nästan. Nu kan nog jag i alla fall inte komma med så mer. Du har hållit på så länge nu så du får byta spår helt är min mening. Kanske finns nån NR1000 begagnad? mvh Jonas

Sen är jag tveksam till om det verkligen fungerar på så vis att till exempel blå belysning som då är inställt på 130 % går på 130 % om overall output är på 100 %. om det är så så skulle det betyda att om jag sätter alla kanaler på 100 % och sedan overal effekt på 100 % så kör alla kanaler egentligen på 70 %. Jag tror inte programmeringen är sådan, och då betyder det att den här möjligheten till extra effekt försvinner när man kör i high output mode. Överhuvudtaget så är ju denna funktionen hos GHL liksom hydra inget speciellt , det är ju bara att sänka totaleffekten till 70 %, så kan man naturligtvis kräma ut 30 % mer från en enskild kanal. De andra tillverkarna kör ju högre direkt skulle jag tro. Det blir lite falsk marknadsföring tycker jag. Om det inte fungerar så och man istället drar upp 30 % mer än max då är det väl risk att man förkortar livslängden på dioderna? Då är det ju heller inte en bra funktion. Jag gillar inte alla de här konstiga algoritmerna. Jag vill veta exakt vad varje diod ger så kan jag själv avgöra om det duger eller inte. Jag får nog bygga en egen ramp;-).

Nej det menar jag inte. Har de färgrelationer jag vill (typ allt på blått, 50 på vitt etc etc) och som "overall" effekt 100%. Är väl ingen som kör allt på alla kanaler?. Då blir det oftast alldeles för vitt sen har dom ju som hydran att om man kör mindre på en kanal kan effekten höjas på en annan över 100% dvs jag kör nog i realiteten på sanna 100% då jag valt 130% på de blå osv.

Haft nu ghl's belysning Mitras lx7 ngr månader. Mina intryck: Ghl är relativt nya på belysning så köpet var en chansning. Det finns fler kar med andra belysningar så där vet vi mer/ifall ljuset är rätt för sps osv. Men på pappret ser det bra ut och jag gillade konceptet inga linser, så därför ville jag testa. Ljuset: att ljuset är "extremely bright" tycker jag ej stämmer. Tillräckligt ljust, ja, men jag får köra 4 moduler (en mer än rekommenderat) på 100% o ändå inte är i närheten att bränna. Måste mäta PAR. Tror radion slår GHL där men skall kolla objektivt. Det är synd att jag inte kan ligga under 100%. Nu har jag inget mer att ge. Men med 100% färgar korallerna ut bra o växer bra o ljuset är estetiskt snyggt särskilt om man gillar inslag av vitt för det finns det mkt av i ljuset om man vill. spridningen trodde jag skulle va bättre utan linser. Ser tydligt var lampan slutar om man tittar på korallerna under. Mjukvaran: Programmet är opedagogiskt, tråkigt gränssnitt, inkonsekvent samt ej 100% stabilt med inte särskilt bra fungerande wi-fi, molnsimulering mm. Dessutom finns en del buggar fortfarande i radiokommunikationen mellan lamporna. Det jag sett av Radion så är Radions program mkt proffsigare o mer genomarbetat. Totalintryck: kan man stå ut med en lite halvfärdig mjukvara som inte har världens snyggaste gränssnitt, samt kommer förbi en del pedagogiska missar, samt är beredd att köpa en modul mer än företaget rekommenderar, så funkar lamporna bra o ger ett fint ljus. Ett plus är att man har ingen disco alls så här i efterhand kanske kanske jag hade valt Radion..men ej helt säker. Dom har säkert sina minus dom med Jonas

Apex är enkel o intuitiv o pedagogisk. profilux, ingen erfarenhet.

Redsea

Temperaturen har rätt stor inverkan på bakteriell aktivitet så det är ju inte uteslutet faktiskt att det kan påverka denitrifikationen i negativ riktning. Vad tror du Lasse? Där kanske vi har hela lösningen till att du inte fått ordning på det riktigt??

Jag börjar fundera på om det är helt enkelt så att din redoxprobe mäter fel(mäter falskt lågt). med redox på -360mv borde du ha 0.00 i nitrat på utvattnet. Mina nitratvärden var alltid absolut 0 så fort redox sjönk under -250mv....isåfall har du ju hela tiden kört reaktorn för klent, dvs för högt flöde och/eller för lite kolkälla. med 50 i nitrat på invattnet så borde din reaktor vilja ha mkt kol, men det finns ju en gräns för flödet när det inte spelar nån roll hur mkt kol du doserar för du förlorar anareobismen. Så fort det finns syre avstannar denitrifikationen, bakterierna tar syre hellre om det finns...du har ju helt enkelt inte tillräcklig denitrifikation. Det måste va det, annars hade du haft 0 i nitrat på utvattnat efter så här lång tid. Tänk också på att när du rengör elektroden kan det ta flera dar inna den visar rätt...i början visar den falskt högt, i alla all i mitt fall. Då kommer förvisso reaktorn stå still mer än nödvändigt så noll i nitrat borde det bli, o kanske lite svavelväte. Jag hade dubbelkollar redoxproben, kanske rent av bytt den....

Jag tycker det är enklast att bara laborera med EN variabel. I mitt fall så var det flödet genom reaktorn: slangpumpen stängdes av o på av apexdatorn , bestämt av redox där om Redox låg över -190 mV stängdes pumpen av och om Redox gick under -200 mV sattes pumpen på. Kolkällan gick utanför datorns kontroll , doserades via en annan enklare enkanalig slangpump, i mitt fall oftast runt 1 ml x 3. Den dosen justerade jag manuellt genom att på loggen se hur ofta slangpumpen var PÅ. Målsättningen är förstås att slangpumpen går så mkt som möjligt så om off perioderna blev för långa höjde jag dosen kolkälla. Nitrat var alltid noll på utvattnet eftersom pumpen styrdes av redox, dvs det blev därför aldrig något Redox över -190 mV och oftast låg det runt -200--400. Enda gångerna jag fick problem med nitrat på utvattnet , det var om Redoxproben visade fel , det vill säga behövde rengöras. Då visar den ju falskt lågt och pumpen går då för mycket varvid Redox stiger i reaktorn och du får inte full denitrifikation. I mitt fall hade det nog inte fungerat att även styra kolkällan med dator då min reaktor hela tiden krävde extremt lite kolkälla men ändå fungerade bra. Därför valde jag att "bara" styra med en variabel. Det var enklast och det har fungerat utmärkt. Dimorb: en fråga. Jag vet att du kan all teori och allt om nitratreaktorer vid det här laget. Har inte du hållt på snart ett år med den här reaktorn utan att få ordning på det helt? Med ordning på det helt menar jag full denitrifikation 24/7. Rektorn ska ju sköta sig själv väldigt mycket med hjälp av datorn. Du skall inte behöva mixtra så mycket med den. Jag kan inte förstå hur det har kunnat bli så här komplicerat i ditt fall, ligger det något grundläggande fel i Deltec konstruktion?

Redox problem behöver regelbundet göras rent , dvs den kan visa falskt lågt värde. Det vill säga , du kanske i själva verket ligger på -200 och då får du inte riktigt full denitrifikation.

Intressant (tycker jag) Uppdatering!: Idag plockar jag helt bort nitratreaktorn! För ett årsen hade jag 25+ i nitrat , sen landande det på 5 ppm o låg där länge. För 2 månader sen gick det ner till 0.25ppm. Jag slutade då helt med kolkällan till reaktorn. Mäter idag, nu 0!, ja alltså enligt testet, men oavsett mkt mkt lågt. Jag ser en tendens till cyano, inte alls mkt men på ett par ställen. Det är jag rätt säker på hör ihop med för lågt nitrat. Och till följd av detta finns en liten tendens att fosfat stiger, men ingen fara än. Jag plockar idag borta nitratreaktorn helt. Den var inte helt mysig att tömma o göra rent;-)....otroligt bra jobb den gjort, o nu kör jag utan tills vidare. Inte omöjligt att den får kopplas in igen om ngr månader, men vi får se. Det är inte enkelt att styra N o P, långsamma processer, med rätt stora konsekvenser för karet. Det är spännande med akvaristik. Dessutom har jag tillfälligt monterat ner KH maskinen också i syfte att lägga krutet på den fabrikstillverkade prototypen vi håller på att bygga. Så nu är sumprummet low-tech, som i början. Rätt skönt faktiskt för ett tag;-) /Jonas

Lasse 3:16...;-)

Ser väl bra ut, ditt filter bryter ner nästan all nitrat. Du har ju bara 2.5 ppm kvar av 50. Att inte exakt all nitrit bryts ner är inget du behöver bry dig om. Detta sker i ditt filter: 50 ppm nitrat in. Först reduceras allt detta till nitrit, dvs 50 ppm nitrit(detta ser du inte), sedan reduceras cirka 49.5 ppm av denna nitrit vidare till nitrat och cirka 47 ppm av denna nitrat vidare till kvävgas. Lite lite nitrit(o nitrat) blir kvar pgr av att du inte har tillräckligt lågt redox. Med lite lägre redox (tex genom att höja dosen kolkälla ELLER sänka flödet genom reaktorn) kommer du få 0 i både nitrit o nitrat på utvattnet. Personligen tycker jag 2.5 ppm i nitrat är lite för mkt, du borde kunna enkelt köra reaktorn mer effektivt. Jag har 0 ppm i nitrat från min reaktor, o det har jag haft nästan ända sen start. Det är ju bara att låta datorn styra flödet genom reaktorn så redox aldrig gör över cirka -250mv(kanske -200mv), så torde du inte ha nån nitrat alls på utvattnet. OM det då innebär att pumpen tvingas stängas av för ofta (läs lägre effekt på filtret) så höj bara kolkällan.

Kalkvatten är alltså kalciumhydroxid blandat med vatten. Blanda helst med osmosvatten. Lösligheten är ungefär om jag minn rätt 1.7g / liter, så det löser sig inte så mkt. När lösningen är helt klar, skall du använda den. Ofta faller lite olöslig kalciumhydroxid ner på botten, och det skall du inte suga upp eller få med med slangen, endast den klara delen med helt löst kalciumhydroxid. Med tiden kommer den behållare du har din calciumhydroxidlösning i, tack vare att den står oundvikligt i kontakt med luftens koldioxid, bilda en liten skorpaktig hinna på ytan. Det beror på att när luftens CO2 löses ner i behållaren, kommer denna nerlösta CO2, till följd av det mkt höga pH-värdet i din calciumhydroxidlösning, gå över till karbonater, CO3. Dessa nu av CO2 bildade karbonaterna, kommer direkt reagera med Calciumjonerna i vattnet (som ju kommer ifrån din calciumhydroxid), varvid fast olöslig CaCO3 (kalk) bildas. Så med tiden kommer lösningens effektiva innehåll av såväl kalciumjoner som hydroxidjoner (det du vill ha ut av lösningen) minska och verkningsgraden på kalkvattnet sjunker över tid. Att dosera kalkvatten har två effekter på ett akvarium 1) Höjer Ca och KH i relationen 1/1, dvs för varje 1dKH du höjer alkaliniteten, höjder du Calcium med 8 ppm. Det kan tyckas initialt lite märkligt hur även KH kan höjas då ju Calciumhydroxid(kalkvatten alltså) inte innehåller ngr karbonater. Orsaken är att de hydroxidjoner som tillförs drar undan en vätejon från befintlig löst kolsyra (H2CO3), så kolsyran övergår till vätekarbonat (HCO3), och vips så har vi fått ett nettotillskott av HCO3. H2CO3+ OH----HCO3+H2O Den nu minskade mängden kolsyra, kompenseras så småningom av att det dras ner en koldioxidmolekyl från luften, och summa summarum är att vi får ett nettotillskott av vätekarbonat till vattnet vid tillförsel av hydroxidjoner. 2) Höjer pH tillfälligt. Som vi skrev kommer ju de tillförda hydroxidjonerna ta upp en vätejon ifrån kolsyra, så vätekarbonat bildas: H2CO3+ OH----HCO3+H2O OCH det innebär ju som vi sa att H2CO3 och löst CO2 minskar i vattnet i början. Vad händer då med pH om CO2 och H2CO3 sjunker? Jo pH stiger då, för om vi minskar på CO2 så går nedanstående reaktion åt vänster, varvid H-jonerna tas upp=pH stiger. CO2+H2O---H2CO3---HCO3+H----CO3+H MEN, som jag skrev, så kommer ju även CO2 från luften att vilja dras ner i vattnet till följd av att löst CO2 minskar i syfte att återställa jämnvikten mellan luftens o vattnets CO2-halt. Och när/om detta sker komplett så kommer kalkvattnets pH-höjande effekt förvsinna. Nu är det ganska svårt att upprätthåll total jämnvikt mellan luft o vatten beträffande CO2, varvid kalkvattnet pH-höjande effekt kommer till viss del hänga kvar rätt länge, och doserar man regelbundet, till viss del hela tiden. Dock avmattas den pH höjande effekten av kalkvatten med ökad utluftning/skumning pgr av ovanstående resonemang. Den pH höjande effekten av kalkvatten beror alltså på att man sänker Co2 i vattnet, och den ursprungliga orsaken till lågt pH i ditt kar beror just på att du har för mkt CO2 i vattnet. Därför anser jag inte att kalkvatten är det bästa sättet att råda bot på primärproblemet=för högt CO2 i vattnet. Det bästa är att gå på grundorsaken, dvs hjälpa karet att vädra ut CO2. Googla på limesorb, CO2-scrubber etc. Kalkvattnet fungerar men är lite som att sopa smutsen under mattan. Dessutom får du ju en höjning samtidigt av både Calcium o KH som du kanske inte vill. En del använder kalkvatten enbart för att höja Ca o KH som huvudindikation. Det är helt okej men har en stor brist: Då lösligheten bara är 1.7 gram/liter, samt att du ej kan dosera för mkt på en gång just för att inte få för högt pH, kan denna metod endast ersätta ganska små förluster av Kalcium och karbonater. Summa summarum: Jag tycker du skall i första hand titta på CO2-scrubber som lösning på ditt pH problem, kort sagt;-)