jonasroman

skall leta sen när jag har lite mer tid, återkommer. 15 ppb är ju den klassiska gränsen

@stigigemla, Stig, det var ett härligt och väldigt snällt svar:-) Ja, visst kanske det kan va så, att jag är ganska noggrann. Men håll med on i alla fall att om man kör med refraktometer, så gäller det att va nästan lika noga som en läkare..att kalibrera den med jämna mellanrum. Inte sant?:-)

@Lasse, jag tror inte att sweetspot ligger så lågt, jag tror(men vet ej) att ditt resonemang haltar lite. Om jag förstår dig rätt så menar du att den energivinst som det innebär för korallen att bilda kalk när pH stiger, äts upp av den ökade energiåtgång som krävs för att zooxanthellen tvingas köra mer på HCO3 istället för CO2 för sin fotosyntes? eller? Eftersom vi talar om koralldjurets tillväxt, dvs mjukdelar o kalkuppbyggnad, så tror jag vinsten för denna process är större vid högt pH än förlusten att zooxanthellen får det lite jobbigare. Det är ju inte zooxanthellens energibalans vi i första hand diskuterar här, utan korallcellens, och pH värdets impact på kalkbildningen är ju enorm och logaritmisk. Vidare är ju inte kalkbildningen o koralldjurets anabolism så direkt kopplat till zooxanthellen så att bara för att det bli jobbigt för zooxanthellen att omvandla HCO3 till CO2, så betyder ju inte det med nödvändighet att korallcellen får en negativ energibalans. Kort sagt: jag tror inte det finns en sådan sweetspot eftersom vi talar om olika cellers energibehov, och att kalkbildningen är inte så starkt kopplad till om det blir en negativ energibalans för zooxanthellen. Dessutom de studier jag sett, så ser man en ökad korallväxt, troligen då till följd av ökad kalcifiering, en bra bit över 8.1 i alla fall. 8.3 tror jag mig sett, men får kolla. Sen att kar med kalkreaktor skulle ha bättre tillväxt är inget jag sett eller tänkt på. Skulle det vara sant tror jag det beror på helt andra orsaker som att man med reaktor får oftast ett stabilare KH. Obs, jag vet inte säkert, ditt resonemang är spännande, men jag köper det inte riktigt än...;-) Mvh Jonas

inte extremt värde men det finns koraller som far illa redan vid 5 ppb. det skall helst va 0.

Du har fler fel än Barium. För högt Koppar, får lågt kalium o svavel, för lågt jod, för lite Lithium. Koppar o kalium är nog de två enskilt viktigaste felen du har. Du verkar använda ett salt av dålig kvalité eller tillsätter för mkt av en del saker o fö lite av andra. Jag hade, men du behöver inte följa detta, gjort flera ordentliga vattenbyten med red sea coral pro som är det enda salt jag mha tritontest varor nöjd med o som legat närmast nsw.

Jag har egentligen bara testat den en gång (mot ATI analys) och sen litar jag på den för den ändrar ju sig inte i hårdvaran (antar jag i alla fall....)

Det brukar räcka med att sluta tillsätta. Kolla också salthalten så du inte ligger högt där också, då är ju högt Mg normalt. Till sist kan det va bra o va vaksam på saltet så du inte har fel på din batch om det är riktigt högt det vill säga.

Exakt så gör jag med på alla punkter.

Menar du att halterna av oorganiska näringsämnen skiljer sig avsevärt på olika ställen på ett rev? Det låter konstigt. Mängden organiska ämnen kan ju tillfälligt skölja in o ut men vi talar ju här om fosfat o nitrat. Har du nån uppgift om mätvärden som skiljer så mkt? Att dom geografiskt växer på olika ställen tror jag inte beror på eventuell skillnader i nitrat o fosfat utan helt andra orsaker som lokal konkurrens etc.

Jag avsåg sps där Lasse. Jag tror nog jag skrev det.

https://reefbuilders.com/2017/03/03/focustronic-is-getting-into-alkalinity-monitors/

Jag kan absolut tänka mig att det i mitt fall kan ha berott på andra saker med då detta är komplext. Men läser man lite generellt om tex DSB varnar man för för mkt sandätande djur allt annat än små kräftdjur som finns där naturligt. Det gav mig en tankeställare. Sanden skall som du själv säger, inte vara för ren.

Jag skall va lite pessimistisk men det är baserat på erfarenhet: Denna art får cryptocarion och ibland till o med odinium oavsett hur bra vatten eller moget kar du har. Det beror på att fisken har troligen sjukdomen latent, ELLER att du har det latent i karet (finns nästan alltid), och då fisken då blir stressad, vilket den blir just för att den simmar i ett akvarium och ej i ett hav (beror alltså inte på vattenkvalitet utan det mer rent geografiska, liten yta, stress av andra fiskar mm), bryter sjukdomen ut då fiskens immunsvar sänks. Just denna fisk har extra känslig hud, därav att den är extra känslig. Om du har tur klarar fisken av sjukdomen mha sitt eget immunförsvar, och då kan den sen klara sig länge. UV ljus har mkt måttlig effekt. Jag tror inte på UV ljus, har sett alldeles för mkt sjuka fiskar i system med massor med UV ljus. Så vad skall man göra 1) överväg att inte köpa denna fisk alls nånsin. Vill du ha ett problemfritt kar bör man undvika fisken 2) vill du ändå testa, chansa så gäller en fisk som gått minst 2 v i butik, o då ser pigg ut, fet, inga prickar o äter helst "allt". Stort akvarium, minst 540 liter eller mer o helst ganska långt kar då dom vill kunna simma. Egentligen tror jag man ej skall gå under 720l Inte för mkt andra fiskar som kan stressa den, särskilt inte acanthurusarter som är aggressiva Inte för stor, men inte en superliten heller Mata den flera ggr om dagen, kirurger äter i naturen hela tiden Får den prick(hög sannolikhet) o du ej kan ta upp den, så kan du inte göra så mkt. Mata normalt, det går ej mata en fisk frisk så länge den äter hyffsat normalt. Du bara förstör vattenkvalitet o riskerar att fler fiskar blir sjuka. Vitlök tror jag är helt meningslöst. testa ej heller sk revsäkra prep. Dom fungerar dåligt eller inte alls. Koppar är det som funkar och då måste du få upp fisken o behandla den separat. Det finns så många fina fiskar, man klarar sig utan just denna;-)

10 ggr högre värde än i den miljö korallerna normalt lever i är väl skyhögt? Även LPS o mjukisar lever i samma vatten som sps i naturen. Det är enligt mig en myt att lps skulle trivas bättre i så mkt högre nitrat o fosfatvärden änvärdena som ligger på de naturliga. Dock håller jag med om att dom tål högre värden, men det är inte samma sak som att det är det för korallen de bästa värdena. Sen tror jag det är en myt att det skulle vara farligt att sänka ett osunt värde snabbt. Den principen att sänka långsamt gäller ju mer icke toxiska ämnen där djuret adapterat sig. När vi har tex nitratvärden över 50ppm så kan sps-koraller dö ganska akut, pgr av hämmad cellandning, dvs en rent toxisk effekt (Borneman et al). Samma gäller säkert fosfat, där fosfat redan vid värden över 0.08 kan troligen hämmar kalcifieringen. Den hämningen går via två mekanismen enligt en del forskare/studier 1) Högt fosfat(men även nitrat) ökar zooxanthelldensiteten, vilken då i sin tur drar mer HCO3 till sin fotosyntes, och eftersom HCO3 är även byggsten för korallens kalkbidlning, minskar koralens förmåga att bygga sitt skelett. denna negativa effekt kan kompenseras till viss del med att höja KH vilket är ett indirekt bevis för teorin. 2) Fosfat kan rent kemisk binda Calcium, och därmed inhibera möjligheten att bilda CaCO3. Men åter då till att sänka ngt som är toxiskt: OM det inte finns en kompensationsmekanism hos djuret så tror jag man bör sänka en så skadlig nivå ganska snabbt. Ingen skulle ju överväga att sänka ett värde långsamt om man fick ett gift ner i vattnet. Då talar man om panikkol o stora vattenbyten. Är ngt i vattnet skadligt för korallen skall det bort så fort som möjligt.

det spelar nog ingen roll, tror dom är likvärdiga. Ta nån bara.

Vill dock varna lite för nassarius. Jag tror dom äter upp för mkt av det vi vill ha kvar i bädden enligt min erfarenhet. Dedritusen vill vi ha bort till viss del men kräftdjuren vill vi inte att dom skall ätas upp för kräftdjuren i sig är dom bästa dedritusätarna/städarna. Jag hade min mest omogna bädd när jag hade massor med just nassarius. Däremot tycker jag stjöstjärnor fungera bättre.

Min uppfattning är att det är inte meningen att man skall manuellt ta bort all dedritus (det är dessutom helt omöjligt) utan det skall ekosystemet göra. Har man en frisk sandbädd samt lite djur som äter på botten, i sanden, så har man i bästa fall en lagom mängd dedritus i bädden som vare sig ökar eller minskar, dvs ett steady state. Det är för övrigt dessa sandbäddar, som är i steady state, som enligt min tro är så kallat "kritvita" dvs det råder balans i dom.

det är ju det jag alltid sagt ang refraktometrar;-)....jag litar mer på min enkla svängarmshydrometer. Visar den rätt en gång gör den det för evigt:-)

jag håller med stig också eftersom jag inser nu att du menade att avlägsna sanden helt...givetvis tar man bort mkt av förutsättningarna(mindre organiskt fosfat att lösa ut, inget saltbundet fosfat, och svårare att rent mekaniskt bilda mattor o växa) då för cyano. Även om cyano kan växa på sten också har den en förkärlek för sand. Cyano är en gåta, men jag tror stenhårt på att det beror på brist på konkurrens. Skälet till att jag tror det är 1) cyano är en organism som skall finnas men i lagom mängd. Är en viktig organism för ekosystemet. Dvs det är ingen patogen, utan en "bra" organism som dock blir en sorts patogen när den rent numerärt tar överhanden. 2) Cyano trivs bättre i näringsfattiga system, det vet vi empiriskt, dvs den lyckas oftast förse sig med både nitrat o fosfat på egen hand. Nitrat kan den fixera från luften, o fosfat kan den lösa ut från organiskt material eller fosfat bundet till joner(genom att tex svavelväte reducerar fosfatföreningar). 3) Jag tror inte att lågt nitrat i sig triggar cyano. Jag har sett alltför många kar med lågt nitrat utan en enda cyanofläck. Däremot finns nog ett indirekt samband mellan lågt nitrat(särskilt om kvoten N/P är låg) o cyano i det att lågt nitrat kan åstadkomma dåliga förhållande för alla de organismer som EJ kan fixera kväve från luften, varvid cyanons konkurrenter dör. I ett sådant fall kan dosering av nitrat kanske hjälpa mot cyano. Nån form av instabilitet rör det ju sig om, och jag tror instabiliteten ligger inom N/P-kvoten, området. Ett akvarium med relativt låga (men ej ultralåga) N o P värden, där dessutom kvoten är hyffsat nära Redfiled 16/1, tror jag inte drabbas av cyano. Kruxet är ju att vi inte kan mäta N/P kvoten med sådan noggrannhet (beroende på att nitrat går ej mäta med särskilt hög noggrannhet) så vi kan säga att vi har rätt kvot.

det resonemanget håller jag med om till 100%. Alltså Lasses.

tillverkarna påstår att det inte kan läcka tillbaka men det tror jag inte helt på. Jag har läst nåt från Randy mm att bindningen av organiska ämnen är inte så stark så det aldrig skulle kunna släppa. Samma gäller ju GFO o fosfat. Jag tycker det är onödigt att ta risken, o kolfiltering är ju inget man direkt behöver överdriva, så det blir ju unga pengar ändå:-)

ja, fosfaten kan stiga även om du inte ändrat belastningen, för det är exporten som minskat. ang flytande resonerar jag som du, jag tvekar inför den typen av preparat för mkt av det som binds blir säkert kvar i systemet "för evigt". Men hade jag så högt så kanske ja hade blivit tvungen. Men prova med Alu flörst o se hur dyrt det blir.

ja

Det finns en övre gräns anser jag nog, för när du börjar nosa ph 8.5 så får du kanske spontan kalkutfällning och svårt att upprätthålla kalcium och KH värdena. Nu är det nog förvisso ganska svårt att komma så högt, är i princip bara möjligt med en kolossal fotosyntes om du tex har mkt alger i karet, eller förvandlar ditt hem med en atmosfär med CO2-nivåer som ligger i nivå med krita-tiden;-)....kanske skulle funka om alla ventiler på inluftsintaget till huset försågs med kalciumhydroxidfilter...hehe;-)...samt förbjöd all typ av besök i huset, inklusive körde divesorb på skummaren. Om du utan dessa extrema metoder mäter ett pH över 8.4 skulle jag i första hand kontrollera pH elektroden (o pH datorn), i alla fall om ph värdet är uppmätt så högt på all annan tid än slutet på kvällen. Mvh Jonas R

Den här frågan kommer ofta upp, men det står ju alltid på paketet hur du skall blanda;-), och sen är det verkligen inte så noga som det står på paketet med instruktioner där man talar om gram...Alltså: Tar du helt enkelt 3 dl salt till 10 liter sötvatten, så blir det en bra start. Sen kan du finjustera lite i efterhand. När du startar ett helt nytt kar, dvs du skall blanda 100% nytt vatten, då kommer ovanstående tumregel va lite grov o du kommer få finjustera, men när du sen bara skall byta vatten, ja då byter du ju oftast aldrig mer än 15-20%, varvid noggrannheten på blandningen inte blir så kinkig. Skulle du blanda fel med tex 5% för lite salt (tex 3 dl istället för det helt korrekta 3.15 dl), då kommer detta 5%-iga fel bara bli ett fel på 0.75% om du byter 15% vatten... summasummarum: Du kommer inte märka nåt med salthalten i karet efter vattenbyttet även om du inte mätt så himla noga. Du klarar dig nästan jämnt med tumregeln 3 dl salt på 10 liter vatten oavsett vilket salt du använder. Sen är förresten inte djuren så känsliga för om salthalten skulle svaja till lite från en timma till en annan...det förekommer i naturen med.