jonasroman

Fattar fortfarande inte om jag fattar grejen med tråden. Stigs länk förklarar hur alla spirulinaarter sorterar under cyanobakterier. Så vad är det vi diskuterar? Spirulina är en subgrupp inom cyanobakterier. Spirulinaarter kan tydligen även makroskopiskt vara röda. Och det vi ser i våra akvarium kan således vara vilken sorts cyano som helst, ibland en spirulinaart. Men alltså fortfarande en cyanobakterie. Så, vad vill tråden lyfta fram? jag har läst tråden rätt så noga o har en fråga till dig @Lasse: du skriver att du tror bildningen av svavelväte har betydelse för cyanobakteriernas förmåga att extrahera fosfor. Hur menar du att svavelväte frigör fosfor? Cyanobakterierna kan säkert helt själva assimilera fosfor utifrån organiska material under dessa mattor så just betydelsen av svavelväte för att detta skall ske förstår jag inte. Jag håller med dig om att för lågt nitrat kan trigga cyano av konkurrenskäl eftersom en del cyano kan binda kväve i sina hetwrocyster o därmed kan ej begränsas av kväve. Tar då nitrat slut är det bara cyanobakterien som trivs o konkurrenterna dör varvid cyano tar över. Det tror jag är huvudorsaken till att cyano kan triggas av nitratbrist. Däremot tror jag inte man kan vända på steken o säga att cyano lika lätt försvinner om man har högt nitrat. Då trivs föevisso andra alger med men fortfarande kan cyano vinna om den får andra fördelar. Det finns ju mer än kväve som kan göra att cyanon vinner. En allmänt omogen bädd full med organiskt material är godis för cyano (i dino). Då kan nog cyano trivas även vid högt nitrat. Det har jag erfarit gång på gång i mina olika kar med alla möjliga nitratnivåer. Minst cyano har jag haft när nitrat legat halvlågt, ej ultralågt för då tror jag som du att det triggar cyano, men även för högt nitrat kan trigga. Men min huvudfråga till dig är hur du får in svavelväte i detta som mekanism att frigöra fosfor. Det tror jag som sagt cyano klarar oavsett svavelväte eller ej.

Kunde blivit en mardröm.... Imorse tittar jag på parketten o ser en liten fuktskada. Så liten att jag tänker att det beror på att det då o då skvätts nån droppe saltvatten där (min hepatus skvätter mkt vatten)....men tittar ändå in under karet o ser en vattendroppe på röret från den avledande tankgenomföringen! Golvet under är lite fuktigt!...,torkar bort droppen, en ny kommer inom 60 sek. Helvete!....måste va packningen. Den svarta på insidan. Allt är limmat in genom väggen så att skruva loss skiten är inte enkelt. Att bara dra åt hjälper inte, det har ju inte läckt på 2 år. Ser att vattnet kommer mellan gängan o muttern. Logiskt. Prövar epoxy men hinner ej härda då vatten tränger fram. Åker till kba, företagsakvarium o köper ORCA undervattenslim. Stryker på fingret med plasthandskar en fog runt hela gängan. Tätt! Nu efter 1 timma inte en droppe. Yes! Men....den lär aldrig gå o lossa nu...varför jag nu skulle vilja det....med mindre är att såga loss röret. Tänk om jag inte varit vaksam, varit bortrest en vecka. Kontakter låg 3 cm därifrån. Hade kunnat sluta hur illa som helst. Bilden visar efter limning. Limmet fungerar fantastiskt bra och borde ingå i var akvarists hem som en första hjälpen.

okej, ja då är det ju intressant...för det jag läst innan denna tråd, är att spirulina är en grön cyano rätt o slätt. Läste en medicinsk artikel om just det. Men ok, då fattar jag Lasse:-)

Jag är rätt säker på utifrån egen empirisk erfarenhet att Stig har rätt att nitrat över 10 ppm, kanske redan över 5 ppm är skadligt för en del koraller. Det har Borneman också visat o skrivit om. Jag ser tydligt hur vissa av mina koraller är inte lika livskraftiga nu med mitt nitrat som ligger o darrar kring 20 ppm. Men det skall ner, som ni vet är min nitratreaktor på G och efter sommaren lovar jag er att jag ligger under 5 ppm igen:-) Mina koraller har alltid sett som bäst ut i ett nitrat mellan 2-5 ppm.

Experiment: Detta med dino o omogna sandbäddar överhuvudtaget. Nu provar jag att höja min sandbädd en cm samt blanda ner lite finare sand så jag har blandbädd. Överst grövre, den finare silas ner o där är bakterieytan större o kanske kan ta hand om den dedritus som silas ner. I bästa fall leder detta till en mognare bädd trots att den är relativt tunn. Sen gör jag så att nu kör jag min sand (gammal tvättad plus ny tvättad plus en näve från min DSB) i en balja med kraftig cirk i mörker. Doserat lite bakterier samt lite organiskt kol. Skall låta det stå så i 4-5 dar o sen i med sanden. Alltså jag vill skapa en liten biofilm o mätta sanden med Mg innan den läggs i så jag förhoppningsvis undviker såväl kiselalger som dino. Vill få en mogen bädd med biofilm innan dino hinner före. Ingen aning om detta kommer funka men vi får se.

gillar inte deras sätt att skriva ut...mindre än...hur skall vi tolka det...men oavsett, så har du ju skyhögt fosfat...som kanske inte direkt förklarar koralldöd men är ju inte bra...men sen har du ju, lite det jag var inne på inledningsvis, alldeles för mkt, kanske toxiska nivåer??, på tex järn som ju är otroligt högt, aluminium i överkant, barium som vi ofta ser är för högt, har du också...o en del annat...jag tror som jag skrev inledningsvis att felet ligger i just obalans o toxiska värden av en den mikroelement. Jag hade bytt vatten med ett erkänt bra o rent salt, kanske för säkerhets skull bytt osmosfiltren innan, o sen efter det dessutom kört en detoxkur från triton. Sen efter det hade jag tatt i tu med fosfaten i form av aggressiv kur med aluminiumbaserad fosfatremover,,,,o sen till sist, sett över varför det blev så här så du riggar för en grundsetup som gör att det inte upprepas. Hur exporteras fosfat biologiskt? kanske ett algfilter vore på sin plats? eller kolkälla om du samtidigt har högt nitrat?

I tråden är detta citat klokt tycker jag och ungefär så jag också reagerade, dvs "so what".. "It's been 40 years since I studied microbiology in university, and haven't used it since. But why it doesn't respond to H2O2 the same way as our regular reef cyano probably has to do with its differing structure and composition. I've read a number of studies on spirulina and how it differs from other strains of Cyanobacterium, so to me it would make sense that it would react differently to H2O2." Alltså: det vore väl snarare konstigt än inte konstigt om alla sorters cyano var känsliga för samma bakteriostatika. Spirulina, dvs grön cyano, kan ju mkt väl ha en annan känslighet, vilket stämmer bra med vår empiriska erfarenhet att grön cyano är svårare att ta kål på. Sen är det intressant att den tycks va starkt beroende av just CO2...sedan jag höjde mitt pH i karet mha CO2-tvätt har jag inte sett ett spår av någon cyano överhuvudtaget. Särskilt grön cyano hade jag nämligen för ngr månader sedan.

En fråga till att börja med: Spirulina är väl en grön Cyano? Cyano finns ju i olika färger o den gröna varianten är helt enkelt Spirulina. Det är ingen ny info. Vi vet också sedan tidigare att just grön cyano (dvs spirulina) är mer motståndskraftig mot anticyano"mediciner", där tex red slime remover inte lika enkelt klarar sitt jobb. Kanske ärdenna bakteri( grön cyano=spirulina) mer motståndskraftig mot bakteriostatika?.., och dit räknas även väteperoxid. Kan någon upplysa mig om vad som är nytt för jag fattar inte uppståndelsen kring länken. Spirulina har en hel del kända egenskaper då den är studerad i medicinska sammanhang.

jag får läsa tråden, förstår inte vad det är som är så nytt utifrån det jag läst här, men jag återkommer eventuellt:-)

ammoniak tror jag. Syrevrist tror jag ej på...tänk på att en fisk kan transporteras åtskilliga timmar, ja upp till ett dygn som ni vet, kanske ännu längre, i en påse utan syrebrist...en stor hink är ju avsevärt mer vatten...bord inte bli syrebrist inom ett dygn...dessutom finns ju inga bakterier som konsumerar syre....så ammoniak är nog mer överhängande risk överhuvudtaget med TTM, särskilt när en pump stannar.

precis, detta försökte jag också säga i mitt första inlägg/replik. Bra skrivet o din erfarenhet bevisar att det är rätt att ta värdena på allvar o ej utgå ifrån att kopparen är chelaterad samt att värden troligen redan en bit under 15 ppb är skadligt.

Fast e det nåt nytt att cyanobakterier är nyttiga? Det är väl jordens i princip första fotosyntetiserande organism som bidrog till att vi har den atmosfär vi har. Cyano lever ju i symbios med olika organismer och är en stor primärproducent i havet. Sen som allt om ngt dominerar blir det en plåga, parasit, men vid balans ett nytto"djur". Har ej läst tråden så noga så denna min reflektion är en reflektion på er reflektion:-)

Reda nu efter drygt 2v ligger redox i reaktorn runt -10mv o nitrat är noll på utvattnet när jag kör cirka 0.5l/timman. Skall upp i 1.5-2 liter i timman. Ni ser kurvan, när pumpen går på stiger redox lite som det skall vara. (OBS redoxen är inverterad tack vare min crossover-koppling så den går ner i grafen. 10 mv tex är alltså -10mv).

Ja den står med fördel utanför sumpen. Du behöver en slangdoserpump som kan dosera upp till 3 liter i timman kontinuerligt bruk. Sen behövs inget mer, men man kan köra en redoxelektrod i den om du vill styra flödet automatiskt via dator men ej nödvändigt. Det ingår biobollar men köp till deniballs så den ej behöver matas efter 8 v. Köp Denimar som är mat, organiskt kol, som den behöver de första 8v. Inget underhåll alls, mer än daglig matning de första 8v samt att du en gång om året byter ut deniballs. (2liter). Biobollarna byts aldrig ut men kan en gång om året göras rent i saltvatten. Reda nu efter drygt 2v ligger redox i reaktorn runt -10mv o nitrat är noll på utvattnet när jag kör cirka 0.5l/timman. Skall upp i 1.5-2 liter i timman.

spännande!

@Ted Camenius, jag vet inte heller men har läst att den kan ligga latent under huden, o få den näring den behöver där men inte bryta ut pga av fisken immunförsvar o därmed ej heller lämna fisken. Kanske det stadiet ej kan vara hur länge som helst, men jag har läst att 6 mån kan det röra sig om i alla fall. Inom humanbiologin finns sådana mekanismer att mikroorganismer kan ligga latent i ett helt liv...så varför inte här?

okej, men räkna på det så ser du att det är inte sannolikt att du höjer kopparen i fri vattenkolumn med 3-5 ppb. Dels finns en viss risk för felmätning av triton. Sen kan det finnas i saltet, trots att man ej byter salt, för även i tex red seas salt har jag vid två tillfällen fått lite utslag på koppar (om det nu är saltet alltså)...det handlar ju om kvaliten på saltet o den är inte 100% jämn. Samma gäller tillsatser...det kan slinka med koppar där med. Just maten är det jag tror minst på i o med att fisken äter upp den, samt att jag råkade hitta en uppgift om just den mat jag vet du använder, o kan inte ens om det vore annan mat, få det till att det skulle kunna höja så mkt. Jag matar förresten med samma mat o gissningsvis dubbelt så mkt som du, o har 0.00 ppb på koppar i 12 av 15 mätningar.

@Lasse@Edlund, jag har räknat lite på detta nu. Hittade en uppgift i den artikel jag läste igår (där mitt citat är inklistrat ifrån mm) med olika kopparvärden i olika mat. För det första så såg man i dessa us att fiskar, krabbor o marina djur hade ansenlig mängd koppar i sina vävnader, talandes för att fisken alltså lagrar/behåller kopparen till stor del, o därför inte tillför vattnet så mkt. Men om vi ändå räknar lite på det, så kan vi ta följande exempel: Kopparhalten i formula 1/2 är: 2x10-6. Säg att vi matar en halv burk på en månad. Troligen rätt högt räknat. Vi tillför då 50gram X 2x10-6 koppar. Räknar jag lågt så behåller fisken 50% (jag tror egentligen mer). Vi delar detta med 700 liter, och räknar om det i ppb. SÅ: Om vi matar med formula 1/2, 50 gram i månaden och fisken bara behåller hälften av kopparen, höjer det kopparhalten i ett 700-liters kar med: 0.07ppb! Således, jag ger mig inte Daniel. Tror inte triton har rätt när dom skyller på maten i ditt fall. /Jonas

Lasse, du som är så kritisk, tror du verkligen på det? Om nu maten innehåller lite koppar, så tar fisken upp det. Koppar lagras i vävnader, så även hos människan etc etc...att det skulle vara orsaken till högt Cu i vattenkolumnen, förutsatt att fisken äter upp maten vilket den gör i Daniels akvarium ,det tror jag inte. Okej, kanske det utsöndras ngt via avföring o kanske tom via urin(???), men det kan inte va mkt.

Gärna kaffe Daniel:-)...men vi kan ju skriva här innan...jag tror inte triton ljuger Daniel som du skrev, och triton vet inget om det enskilda fallets orsak till tex högt koppar. det får man ju fundera över själv så att säga, och att tro att det kommer från mat, som fisken tar upp...det tror jag helt enkelt inte på Daniel:-) Det får du förklara isfåall hur du tänker, här i tråden;-)

Det vanligaste orsaken när gröna koraller är gulaktiga är att du har mkt låga näringsvärden där framför lågt nitrat (under kanske 0.2) är en vanlig orsak.

då har provet kommit bort. Sist jag skickade kom svaret efter 5 dar.

stig, menar du att artikeln stöder att koppar kan binda sig till karbonater? Ja, det fick jag också fram, och som jag skrev ovan så håller jag med lasse o tror han har rätt. Koppar bildar CuCO3...tydligen ganska lätt, om jag förstår artikeln rätt av Randy jag läste idag. Detta med att koppar chelaterar är ju inget nytt, frågan kvarstår ju alltid hur mkt...o det säger inte triton nåt om för dom mäter all fri koppar, såväl chelaterad som inte chelaterad, så jag tror man skall gå på worst case, men ändå inte bli förvånad om koraller inte ser ut att må dåligt om koppar är över 15ppb.

@Lasse, jag har kollat upp detta och jag tror du har rätt. Dels verkar det som att den mesta kopparen faktiskt är chelaterad, då vi ju i ett akvarium har sannolikt mera organiska ämnen än i havet o redan i havet kan så mkt som 90% av kopparen vara chelaterad verkat det som. Sen verkar den delen som inte är det, dvs den oorganiska, kunna bindas på olika sätt där en mkt liten del är helt fritt koppar. så här skriver man i en artikel: " 7 different soluble inorganic forms in seawater.4 It is comprised of Cu++ (3.9% of the inorganic copper), CuOH+ (4.9%), Cu(OH)2 (2.2%), CuSO4 (1%), CuCO3 (73.8%), Cu(CO3)2-- (14.2%) and Cu(HCO3- )+ (0.1%)." Det finns dock ett MEN kvar...om kopparen är chelaterad så kan den ju fortfarande rent teoretiskt tas upp av en korall OM korallen tar upp den molekylen som kopparen är chelaterad till. DÅ blir ju chelateringen motsatt, att den favoriserar korallen att ta upp koppar. Hur vet vi det, vad som sker.?..det går nog inte veta. Så fortfarande tycker jag man skall för säkerhets skull bli orolig om analys svarar koppar mer än 15 ppb. O leta då efter orsaker i salt eller andra tillsatser.

vadå triton ljuger? triton svarar vad du har i vattnet. Dom vet inte om HUR det kom dit. Dom är experter på att analysera innehållet, ej på att berätta för dig varför just du har koppar i ditt vatten. Om maten innehåller koppa så äter ju fisken upp det, det argumentet har du inte bemött. Fisken behåller sannolikt sen den kopparen o lagrar ju den i kroppen. Kanske en liten del utsöndras, ja, men en liten del av en redan liten del. Då menar jag att det är inte troligt att ditt koppar du hade i ditt vatten berodde på matning. Det är inte en trolig teori Daniel. Istället för att säga att triton ljuger kan du väl med egna ord bemöta diskussionen.