jonasroman

Så här kan man göra:

CO2-tvätt av skummarluften löser problemet OM du har en tillräckligt kraftig skummare. Då vädrar du akvariets vatten mot en luft som har 0 i CO2, varvid akvariet får mkt lättare att andas ut sitt överskott av CO2. Detta sker alltså bara i luft/vatten interfacet som finns i skummaren, men som sagt, är den tillräckligt stor kommer du får en stor effekt av detta. Dom flesta som gjort detta för en ph höjning mellan 0.15-0.2 enheter. Själv sotben heter Divesorb, och du kan hitta en tråd skapad av mig själv här på SG där jag beskriver hur jag gjort.

gick igenom den maskinen för ett tag sedan, o anser att noggrannheten är för dålig på de flesta ämnena, så det kokar ner i att du i princip bara har nytta av fosfatmätningen när det gäller Hanna-mätarna(och då endast ULR modellen), oavsett handchecker eller kombomaskiner, då kombimaskinerna har samma spec för varje mätning som den enskilde checkern har. Inte ens silikat, jod o järn är tillräckligt högupplösta o noggranna för att du skall ha nån nytta av den infon. Lägg pengarna på en ULR fosfor Hanna checker, salifert kalcium,Kh ,nitrat samt resten av pengarna på ett icp-oes då o då, är mitt råd:-)

nej det går inte att överkompensera med djup...djupet skall vara ett visst för att få lagom redox..dvs lagom nedbrytning av nitrat så att så lite svavelväte som möjligt bildas...en bädd på tex 25 cm tror jag inte kommer bli lika frisk, då den kommer kanske redan vid 15 cm djup o neråt enbart bilda svavelväte då nitrat är slut på det djupet...dvs vi tjänar inget på att ha för djup bädd. Jag har haft min DSB i 3 år, men olika typer av belastningar på den, alltifrån lite fisk till massiv matning. Aldrig har jag haft svavelväte, inte ens svarta zoner i den, vilket i o för sig inte är ngn fara, för svavelvätet, det lilla som bildas, oxideras som sagt. Jag har till o med rört i bädden en gång ända ner till glasbotten, utan skadliga effekter. Jag tror inte på att det är farligt med DSB, och att den förr eller senare skulle krascha köper jag inte. Följer man bara riktlinjerna som ju är mkt enkla, förstår jag inte vad som skulle kunna hända av negativ art. Mitt råd baserat på mina 3 år med DSB är: Gör den så stor du kan(alltså arean)...du vet aldrig hur mkt belastning du har på karet i framtiden. Gå inte under 12 cm...minst 12, helst 14. Anareobism är A o O...annars faller ju hela grejen. Ser du lite svarta fläckar på djupet, men inte så mkt, strunt i det. ha inga djur i den mer än kanske nån enstaka eremit i början innan den är mogen. Sen skall bädden inte befrias från för mkt skit då ju detta är bäddens kolkälla/mat. Längst ner i bädden ser sanden helt ny ut år ut o år in om den är lagom djup. Maten förbrukas på vägen ner. Flödet över bädden har inget med anareobism att gira i bädden. Vattnet ovan bädden skall tvärtom vara syrerike och bytas ut så ofta som möjligt. Anareobismen bildas i bädden, och vattenpelaren ovan bädden är med fördel utbytt så ofta som möjligt så bädden kan förses med nitrat, och organiskt kol, som diffunderar ner i bädden via en koncentrationsgradient. plenum...finns studier som visar att det sannolikt inte gör DSB mer effektiv...men Lasse har en intressant tanke att man via plenumutrymmet kan kvantifiera bäddens anakronism genom att mäta redox i plenumvattnet, samt ev mata den vägen med kolkälla, samt till o med extrahera/exportera fosfat den vägen som bildats till följd av mineralisering. levnad sand från början, behövs ej mognadstid...6 mån säger jag..minst...kanske snabbare om man matar den med kolkälla

En DSB måste vara djup, annars blir det inga anaeroba zoner. det går inte kompensera en tunnare bädd med mer area. Minst 12-14 cm som jag brukar säga och sanden skall högst vara 0.5 mm cirka. placera inget ovanpå, kör den i refugiumdelen. raster, dvs plenum, ej nödvändigt, men kan finnas en del intressanta applikationer som lasse håller på o testa. dimrob, läs gärna min pdf. väldigt översiktlig jag planerar komplettera den

https://lookaside.fbsbx.com/file/DSB%2C%20intro.pdf?token=AWyTsHyWF45P_FAnZ3Dk3IBNJ9PslnQEp6EGCvZ7m0zTPMQyIDSK1IOMOIL5CQIImqNHM30YP98JUkKQ8Cj7MYlk8lEXPpbRjNS7kKmXrgk2vTciy-YcUOknRS1CnuI5gmI6u-fKyQmWl3kiHNw98SsMgEUcHMcL3nneCTPJH68wjA Finns en del småsaker jag idag vill skriva om. Kommer med en ny artikel snart.

Bra svar från Jörgen ovan. Har du cirka 1dm2/20 liter kommer du långt. Dvs om du tex har ett 600 liters kar skall du ha en DSB på 30dm2. Allt handlar om belastning men med den arean kan du belasta hyffsat. Jag själv har just nu 20 dm2 på 650 liter o det är i underkant. Sanden skall va ganska fin runt 0.5mm. Djupet på bädden 12-14cm tanken är att det skall i de nedersta skikten bara anaerobt så nitrat bryts ner där. I skiten ovanför aerobt så där bildas nitrat vis nitrifikation osv så bädden tar han om hela kvävecykeln. Matningen av bädden är den skit som finns i karet men man kan möjligen addera lite kolkälla också. Ser inga stora risker. Svavelväte kan bildas längst ner men oxideras av bädden på olika sätt. På Sveriges saltvattensakvarister tror jag att jag postat en pdf

Dino kan försvinna av sig självt med särskilt om man har mkt lite. Då kommer det o går lite, som cyano. När man stör sanden tror jag alltså inte det är den åtgärden i sig som är orsaken att det försvinner utan att det ändå hade försvunnit i det fallet. Just dagen efter att man stört sanden brukar det tvärtom vara mer dino. Jag har provat det så många ggr. Man stör inte dino nämligen men däremot annat mikroliv. Dino bryr sig inte om att flyttas ner i sanden, den letar sig upp efter ljuset på nolltid, ibland efter redan ngr timmar. Rent teoretiskt är det väldigt svårt att förstå varför dino skulle må dåligt av att du vänder sanden lite grann. För stunden ser det bra ut för du byter plats på brun sand o vit sand, men dinon är ju kvar där under och tack vare sin fototaxi hittar alltid ljuset. Jag avråder från den "metoden" då jag lovar, det blir bara värre. Dels kan man ibland ställa fel diagnos, det kanske var cyano, kisel, osv..dels kan dino som sagt minska av sig självt utan åtgärder om man bara har lite grann. I mina fall har det oftast kommit under en period när jag ökat belastningen.

störa funkar inte alls på dino, det blir bara värre....jag vet. Dinon måste avlägsnas och det går ej siphona ut , utan sanden måste ut helt o hållet(inte alla sand alltid med allt som är brunt), o sen tvättas. Jag har provat exakt allt mot dino under flera år, o detta är det ena som funkar. Cyano kan möjligen hjälpa att störa, fast mkt mkt liten effekt...det har en otrolig förmåga att komma tillbaka på exakt sammas ställe redan nästa dag. Jag håller med dig om att det har inget med vattnets värden o göra, utan det ligger i substratet. Jag är helt övertygad om att det handlar om i dinos fall om en mikrobiell obalans som gör att det ansamlas för mkt organiskt material som ej bryts ner...då trivs dinon. Trådskaparen har dino, det kan jag sätta mitt kar på:-) minska biomassa är rätt om du med det menar att tvätta sanden fri från organiskt materials om ej klarar brytas ner. Det fungerar men man måste va rätt så aggressiv.

möjligen hade jag i o med ditt så höga fosfatvärde, kompletterat med en liten dos rowaphos också...skadar inte o kapa topparna

kanon. ha koll bara på nitraten (men även fosfat) så du inte kryper ner för lågt:-)

om du har högt nitrat också o så skyhögt fosfat skulle jag nog fortsätta med nopox samtidigt. Men om du har lågt nitrat, typ under 0.5, så skulle jag avbryta nopox. Bakterier tar nitrat o fosfat i relationen 10/1 ungefär, som om du har 0.1 i fosfat kan du med nosox få ner den till det idealiska 0.04 genom en sänkning med 0.07ppm. Det motsvarar nästan en sänkning av nitrat med 1.0, därav min gräns på 0.5 under vilken jag är tveksam om nosox kommer fungera. Har du alltså nitrat under 0.5, hade jag tatt fosfaten med rowaphos o nitraten hade jag låtit va. återkom gärna med ditt nitratvärde, som förvisso alltid blir ungefärligt, men tillräckligt exakt oftast för att ta dessa beslut.

Återigen, dino, redox, samt hur man eventuellt kan hålla det i styr utan kemikalier. Jag har haft dino ngr gånger i rätt liten omfattning då o då. Hittills aldrig behövt ta till ngr preparat, vilket jag hoppas slippa i framtiden med då jag tror det gör viss skada på koraller o annat som man vill ha kvar vid liv. Det mesta hämtar sig men kan man undvika så varför inte. Jag har matat enormt mkt sista 3 veckorna pga av min nyinköpta pygoplites. Sista veckan tilltagande brunt i sanden o lite sjunkande redox samt även bronsfärgat vatten trots aktivt kol. Jag sög ut i förrgår cirka 50% av sanden o gjorde samtidigt därmed ett 20%-igt vattenbyte. Sanden lät jag sköljas i 30 min under rinnande varmt sötvatten/kranvatten och återplacerades sen. Sköljvattnet var naturligtvis rejält brunt i början men på slutet ljusgrönt. Dagen efter detta har redox stigit ordentligt från 300 till 340 (så mkt stiger det aldrig i mitt kar av sig självt). Sanden efter två dagars full belysning med t.om ordentligt med solljus en period, är kritvit. Misslyckas man, tex om man tar upp för lite sand, eller tvättar den för slarvigt, så kommer dino tillbaka direkt dagen efter, senast på kvällen efter åtgärden. Detta har fungerat tidigare för mig.Delorsaken till dino tror jag är att vi har tunna sandbäddar som därmed per definition är mer elle mindre omogna alltid. Vid ökad belastning ger det sig till känna som dino, pga av för mkt skit i sanden som ej bryts ner för det saknas tillräckligt med mikroliv för detta. Jag har aldrig haft dino i min DSB. Antingen så accepterar jag att jag 1-2 ggr om året får suga upp o göra rent sanden, vilket är helt okej, eller så adderar jag mer sand o skapar en lite djupare bädd i även visningskaret(dock ej DSB). Det kommer dessutom denitrifikationen må bra av, som redan på 4-5 cm djup existerar om sanden får ligga hyffsat still.

Sug upp så mkt så att all kvarvarande sand är kritvit. Tvätta den uppsugna sanden i varmt kranvatten länge så sköljvattnet blir hyfsat rent. Återplacera sanden. Ha sedan karet släckt i 3 dar, men täck ej för. Börja så, det kommer åtminstone hjälpa direkt, men det kan ibland komma tillbaka...då kan man upprepa. Om du matar mkt så minska på matningen. dosera inga spårelement o inga aminosyror. Du har klassisk dino

typiskt för dinoflagelater. helt säker.

Dinoflagelater, ej kisel

Redox nu nära 0. Nitrit 0 på utvattnet o nitrat nästan 0. Reaktorn går nu på ett mkt lågt flöde. Så fort mer bakterier bildas kan jag öka flödet med bibehållet lågt redox. Ser ut att fungera bra:-)

Undertecknad har fått förtroendet att skriva en enkel artikel för nybörjare i tidningen AE. Börjar på sidan 104. Gärna feedback:-) Mvh Jonas Roman https://indd.adobe.com/view/6deb8ce8-939e-4cb3-8f44-4360c2229236

Betrakta kurvorna. denna ena beskriver hur min CO2 halt igår inomhus efter vädring i flera timmar var nere på 400 ppm. pH kurvan visar på skillnaden i pH vid samma tidpunkt dagen innan då jag ej vädrat. pH steg efter vädring jämfört med dagen innan mätt vis samma tidpunkt, med pH 0.05. En ph stigning med 0.05 motsvarar(eller beror på) en minskning av CO2(aq)(löst CO2 i vattnet), med 10^0.05=1.12. Alltså borde det skilja lika mkt i luftens CO2-halt OM total jämnvikt hann ställa in sig mellan luft o vatten..dvs det borde alltså dagen innan då jag ej vädrat vara cirka 450 ppm i min luft. Jag mäter ju som bekant CO2 i luften och mätaren visade dagen innan runt 500. Det stämmer således mkt bra, för dels finns ett fel i CO2-mätningen och dessutom ställer aldrig jämnvikt in sig helt mellan akvariets vatten o luft utan bara strävar ditåt. co2 inne.tiff ph.tiff

Skördat 200 gram makroalger. Det är cirka 20 gram i torrvikt. Det är en export med cirka 25 mg fosfat, samt 2500 mg nitrat.(uträkningen jag gjort finns här på SG). På mina 650 liter ger det en export/sänkning med: Fosfat: algskörden har exporterat 0.04 ppm fosfat Nitrat: algskörden har exporterat 3.9 ppm nitrat detta på cirka 10-14 dagar.

ingetdetar är väl fel, men jag hade inte doserat nitrat utan kört med remover.

För att spinna lite vidare på detta så stämmer detta bra med mina tidigare beräkningar hur mkt N o P jag exporterar med mitt refugium. Jag skördar cirka 100 gram alger i veckan(våtvikt)...det ger alltså på mina 700 liter en sänkning/export med per vecka: fosfat: export med 0.04 ppm fosfat per vecka nitrat: export med 3.6 ppm nitrat per vecka

obs: Jag räknade fel!! på typ ett antal nollor... Räknat igen o rätt(hoppas jag): svar: 10 gram torrvikt av en makroalg, dvs 100 gram våtvikt(varierar lite men ett genomsnitt) sänker fosfat från 0.25ppm till 0 ppm i 100 liter vatten. Så här räknade jag: 0.25mg/l fosfat ggr 100 liter=25 mg fosfat som skall tas bort 25mg fosfat/molvikt för fosfat: 0.025/95=0.00026 mol 0.00026 mol ggr molvikt för fosfor: 0.00026x31=0.00816 gram fosfor makroalger innehåller cirka 0.08%fosfor av sin torrvikt, så:0.00816/0.0008=10 gram alger i torrvikt tänk på att kvoten N/P är betydligt högre för alger än bakterier, där alltså N/P ligger snarare runt 70/1. Dvs ungefär 0.57 gram Kväve, N tas bort av dessa 10 gram alger 0.57 gram N är 0.57/14=0.04 mol Kväve 0.04 mol nitrat väger: 0.04x62g= 2.5 gram Nitrat Så på dessa 100 liter sänker vi nitrat med samma mängd skördade alger(10 gram) : 25 ppm nitrat

Räknat snabbt nu skall kontrollräkna sen men prel: 4 kg våtvikt av makroalger krävs för att ta upp all fosfat i exemplet du gav.

Ja, det går att räkna på. jag gör ett försök: återkommer