jonasroman

Ja men det är väl det jag skriver också Lasse, med järnfosfat som "byts ut" tack vare svavelväte mot järnsulfid o därmed frisätts fosfat. Jag ville bara förstå mekanismen och jag hittade en artikel (postat den i inlägget ovan) som förklarade det bra, i kongruens med det du också skriver. Så då är jag med andra ord helt med på vad du menar. Jag ville helt enkelt veta HUR svavelväte kan göra så fosfat frigörs, och nu vet jag det. Det var som sagt nytt för mig. Sen är jag tveksam till om detta har en implikation inom akvaristik alltid, för det krävs ju att du har ett sådant sediment att du har dessa järnfosfat-föreningar där. Det har du kanske inte i en vanlig akvariesandbädd?, o då förklarar ju det isåfall inte att cyanomattor i ett akvarium skulle frigöra fosfat. Så som du skrev på ree2reef. Kanske i havet, men bädden i ett akvarium pratar jag om nu. Tror du vi har järnfosfat där? Nu tror jag i o för sig att cyano fixar sitt fosfor i alla fall, med tex fosfatas som jag pratat om tidigare.

mekanismen är alltid viktig för att få en djupare förståelse och undvika feltolkning att det är en confounders....men det du skriver om metallbindning stämmer med det jag skrev, om du har sett den länken? För mig är det helt nödvändigt att förstå varför också.

intressant. Lasse , jag har funnit en teori som kanske kan förklara detta....postat i ett nytt inlägg...att svavelväte i sig kan byta ut bundet järnfosfat mot järnsulfid, varvid fosfaten frisätts. Där har vi en mekanism bakom det du beskriver man sett, alltså inte i första hand en fosfatasaktivitet, utan en kemisk isärbrytning pga av bildat svavelväte. Mkt intressant. Tack för att du upplyste mig lite om detta, för det kan förklara en del:-) Vad tror du om den mekanismen?

Med anledning av Lasses intressanta inlägg att man vid anaeroba svavelvätebildande miljöer ser en frisättning av fosfat har jag funderat o tittat runt lite på vilken mekanism det kan vara som ligger bakom. Jag var skeptisk till att det var specifikt för just sulfatreducerande bakterier, utan att det mer är en miljö med mkt bakterier som gör att fosfat frisätts. Den studien jag funnit som jag tror Lasse refererar till (rätta mig om jag har fel) är att man uppvisade vid mätning ökade halter av fosfat vid samtidig ökad halter av svavelväte. Se graf. Frågan är då, vilken är isåfall mekanismen, eller är det bara en sk confounders (samexisterande) att det bildas mer svavelväte där det frisätts mer fosfat? För det första så vet vi att många bakterier kan ur organiska molekyler frigöra fosfat(alltså inte bara sulfatreducerande), med sk fosfataser. tex ALP, alkaliska fosfataser. Dessa jobbar bäst i lite mer alkalisk miljö och är ett sätt för bakterien att inte svälta på fosfat. Jag tror därför inte att orsaken till sambandet enligt grafen är att de sulftareducerande bakterierna skulle va bättre än andra på att producera fosfatas. Det är ju dessutom en sur miljö, varvid dessa enzym jobbar sämre. Istället kanske det är en rent kemisk reaktion/förklaring, utanför bakterien som förklarar varför mer fosfat frisätts vid bildandet av svavelväte? Det har varit min utgångshypotes. Jag hittade då en artikel som stöder detta, nämligen att svavelväte konkurrerar med Järnfosfat!,,,dvs svavelvätet vill hellre bilda järnsulfit, så svavelvätet bryter loss järnet ifrån förekommande järnfosfat, varvid det istället bildas järnsulfit o fosfaten frisätts! Den mekanismen låter mer logisk, och då har det inget med bakterien i sig att göra, utan mer en verkan av svavelvätet. Detta är intressant, men kräver ju då att det finns fosfat som är uppbundet som just järnfosfat...om det inte finns det så kommer inte bildning av svavelväte ge upphov till mer frisättning av fosfat mer vilken bakterie som helst som kan producera fosfatas. Ja, så är min tes alltså. ja, vad tror ni om detta? Allt gott Jonas http://www.nature.com/nature/journal/v181/n4613/abs/181934a0.html H2S mm.tiff

uppdatering för intresserade:Redox sjunker nu raskt i reaktorn och jag kör redan cirka 0.7 liter i timman genom den o trots det sjunker redox(kurvan stiger i bilden men är inverterad, så den visar -33mv), så inkörningen går snabbare än jag trodde. Jag tror jag redan snart kan märka en nitratsänkning även i karet. När reaktorn är helt mogen skall jag köra 1.5- 2 liter i timmans genom den. Då omsätter jag karets volym på 2 veckor, vilket jag tror är en lagom kapacitet för att nitrat i mitt kar skall ligga konstant lågt med nuvarande höga belastning.

Tycker denna uppdatering är tveksamt ngn vare sig nyhet eller isåfall en bra sådan: Mina spontana intryck: 1)För det första så är inte mkt nytt alls, i videon pratar man om de olika utgångarna som om dom inte fanns förut (pedagogik är svårt, säger man ngt med överraskningsröst så tror man att man missförstått att man tidigare förstått). 2) den enda konkreta nya är som jag förstår det(kan ha missat ngt) en ingång till salinitet så man slipper köpa en modul för det. Mkt få kör med salinitetsmätning o nyttan med det är ganska tveksam, (o mätningen kräver tät kalibrering) så det hade funnits andra områden dom kunnat prioritera, som kanske en ph port till? en redox till? eller varför inte kunna mäta negativa redox;-)... 3) själva datorn ser mer plastig o "billig ut", ser svår ut att skruva fast?... 4) lysdioder på energy bar..okej, ja det kanske inte är en jättegrej...helt meningslös 5)Ett mkt stort minus är att man tatt bort displayen!!!!allt skall va så interaktivt med telefonen...men tänk om den saknas? skall man då inte kunna se vad man har för värden!..helt värdelöst. detta ensamt skulle få mig att välja bort apex. jag kanske är överkretisk nu, men så reagerade jag. jag är glad att jag har den gamla modellen!

precis så, är helt överens. Jag tror svavelvätebildningen är en sk "confounders", dvs bara en sekundär indikator på batteriaktivitet och kraftig sådan, samt som du säger lågt pH.

Tack Lasse för en lite mer noggrann förklaring. Detta med att svavelväte behövs för frisättande av fosfat visste jag inte, men då förstår jag ditt inlägg bättre. Däremot undrar jag såklart mekanismen isåfall...jag misstänker att det inte är svavelvätet i sig utan att svavelvätebildningen är en indikator på ngt annat som gör att fosfat frisätts. Det var mest den mekanismen jag söker svar på...det måste finnas någon som spunnit vidare på detta o inte bara stannat vid konstaterandet att svavelvätebildning o frisättning av fosfat samverkar. Har du någon teori eller ide där? Håller med dig om att ngt kan va intressant även om det inte är nytt...skälet att jag inte tyckte tråden var intressant var att jag förstod inte vad ni diskuterade...för att slå in öppna dörrar är sällen så spännande...men nu förstår jag. Jag tycker dock fortfarande inte det som diskuteras där är så uppseendeväckande..såklart det finns fler underarter av en bakterier eller alg....vem trodde att cyano var en enda organism med samma egenskaper? Biologin är ju alltid mer komplex än vi tror, så vi har väl alla vetat att cyano finns i massor av former?..(bara spirulinaformen finns ju i 40-50 arter.)..men där det mikroskopiska utseendet(mattor) är mer likartat än det cellulära. Därför är det ju inte konstigt heller att inte samma medicin hjälper mot alla varianter. Vi har ju hela mikrobiologin som läroinstrument, där massor av mikroorganismer är selektivt känsliga. Det vore oerhört konstigt om ett prep hjälpte mot all cyano, och så är det ju inte heller. Jag vände mig lite mot hur tråden inleds "dom verkar va nåt på spåren".. MEN, det kan va intressen för det, för som du säger, all diskussion är bra, ungefär som mitt tjat om CO2-tvätt...inget nytt det heller. Men man får akta sig ibland för att skriva att det handlar om nya rön..för om man då som läsare inte förstår det, så tror man som jag gjorde, att jag missat något mellan raderna...men det inser jag nu att jag inte gjort. Kan du inte spåna vidare på varför svavelvätebildning, direkt eller indirekt, frigör fosfat?....jag är nyfiken på det spåret....samt lite skeptisk...för: många bakterier som assimilerar, dvs heterotrofa bakterier, bryter loss fosfat ifrån organiska molekyler...enzymer för detta finns hos många bakterier...så jag tror inte det är en unik egenskap för sulfatreducerande bakterier...om bakterier inte skulle kunna detta skulle dom ju dö av fosforbrist. Kan det som sagt inte va så att H2S bara är en indirekt indikator på att miljön överhuvudtaget innehåller så hög bakterieaktivitet så fosfor bryts loss, oavsett vilken bakterier det är som gör det?

David, jag skrev "en del";-)...dvs vissa tål(det ser ju jag med i mitt kar nu:-)) men utan tvekan så finns vissa som inte tål. Och dessa koraller som klarar ett högt nitrat, hade ju kanske sett ännu finare ut i ett ngt lägre??. Vi har bara egentligen bevisat en sak med våra höga nitratvärden: Att vissa koraller klarar sig trots det höga nitratvärdet, men vissa inte. Det stämmer väl ändå ganska bra med vad de stora säger, såsom Borneman som sagt et al...?... Jag tycker inte att man bara för att en del koraller klarar högt nitrat, skall slå sig till ro o acceptera för höga nitratvärden för när vi närmar oss 50, o över, då dör dom flesta sps. Och ett av våra problem är att vi vet inte hur nära vi är tex 50 ppm...för vi vet ju hur trubbigt salifert är...skillnaden mellan tex 25, eller 50 är hårfin där beträffande färg....så jag menar att man bör göra nåt när man klättra över 10 ppm...för då vet man att det troligen kommer fortsätta stiga o man vet aldrig var det slutar.

Finns ju en del att förbättra men på det hela fungerar det bra med fin utfärgning. Jag har dock förlorat två koraller (små, ganska nya) pgr av nitrat på 25 ppm(tror jag), (Som är på väg ner sakta men säkert nu). En del ny sand skall i tillsammans med gammal. Preparerar den just nu.

Fattar fortfarande inte om jag fattar grejen med tråden. Stigs länk förklarar hur alla spirulinaarter sorterar under cyanobakterier. Så vad är det vi diskuterar? Spirulina är en subgrupp inom cyanobakterier. Spirulinaarter kan tydligen även makroskopiskt vara röda. Och det vi ser i våra akvarium kan således vara vilken sorts cyano som helst, ibland en spirulinaart. Men alltså fortfarande en cyanobakterie. Så, vad vill tråden lyfta fram? jag har läst tråden rätt så noga o har en fråga till dig @Lasse: du skriver att du tror bildningen av svavelväte har betydelse för cyanobakteriernas förmåga att extrahera fosfor. Hur menar du att svavelväte frigör fosfor? Cyanobakterierna kan säkert helt själva assimilera fosfor utifrån organiska material under dessa mattor så just betydelsen av svavelväte för att detta skall ske förstår jag inte. Jag håller med dig om att för lågt nitrat kan trigga cyano av konkurrenskäl eftersom en del cyano kan binda kväve i sina hetwrocyster o därmed kan ej begränsas av kväve. Tar då nitrat slut är det bara cyanobakterien som trivs o konkurrenterna dör varvid cyano tar över. Det tror jag är huvudorsaken till att cyano kan triggas av nitratbrist. Däremot tror jag inte man kan vända på steken o säga att cyano lika lätt försvinner om man har högt nitrat. Då trivs föevisso andra alger med men fortfarande kan cyano vinna om den får andra fördelar. Det finns ju mer än kväve som kan göra att cyanon vinner. En allmänt omogen bädd full med organiskt material är godis för cyano (i dino). Då kan nog cyano trivas även vid högt nitrat. Det har jag erfarit gång på gång i mina olika kar med alla möjliga nitratnivåer. Minst cyano har jag haft när nitrat legat halvlågt, ej ultralågt för då tror jag som du att det triggar cyano, men även för högt nitrat kan trigga. Men min huvudfråga till dig är hur du får in svavelväte i detta som mekanism att frigöra fosfor. Det tror jag som sagt cyano klarar oavsett svavelväte eller ej.

Kunde blivit en mardröm.... Imorse tittar jag på parketten o ser en liten fuktskada. Så liten att jag tänker att det beror på att det då o då skvätts nån droppe saltvatten där (min hepatus skvätter mkt vatten)....men tittar ändå in under karet o ser en vattendroppe på röret från den avledande tankgenomföringen! Golvet under är lite fuktigt!...,torkar bort droppen, en ny kommer inom 60 sek. Helvete!....måste va packningen. Den svarta på insidan. Allt är limmat in genom väggen så att skruva loss skiten är inte enkelt. Att bara dra åt hjälper inte, det har ju inte läckt på 2 år. Ser att vattnet kommer mellan gängan o muttern. Logiskt. Prövar epoxy men hinner ej härda då vatten tränger fram. Åker till kba, företagsakvarium o köper ORCA undervattenslim. Stryker på fingret med plasthandskar en fog runt hela gängan. Tätt! Nu efter 1 timma inte en droppe. Yes! Men....den lär aldrig gå o lossa nu...varför jag nu skulle vilja det....med mindre är att såga loss röret. Tänk om jag inte varit vaksam, varit bortrest en vecka. Kontakter låg 3 cm därifrån. Hade kunnat sluta hur illa som helst. Bilden visar efter limning. Limmet fungerar fantastiskt bra och borde ingå i var akvarists hem som en första hjälpen.

okej, ja då är det ju intressant...för det jag läst innan denna tråd, är att spirulina är en grön cyano rätt o slätt. Läste en medicinsk artikel om just det. Men ok, då fattar jag Lasse:-)

Jag är rätt säker på utifrån egen empirisk erfarenhet att Stig har rätt att nitrat över 10 ppm, kanske redan över 5 ppm är skadligt för en del koraller. Det har Borneman också visat o skrivit om. Jag ser tydligt hur vissa av mina koraller är inte lika livskraftiga nu med mitt nitrat som ligger o darrar kring 20 ppm. Men det skall ner, som ni vet är min nitratreaktor på G och efter sommaren lovar jag er att jag ligger under 5 ppm igen:-) Mina koraller har alltid sett som bäst ut i ett nitrat mellan 2-5 ppm.

Experiment: Detta med dino o omogna sandbäddar överhuvudtaget. Nu provar jag att höja min sandbädd en cm samt blanda ner lite finare sand så jag har blandbädd. Överst grövre, den finare silas ner o där är bakterieytan större o kanske kan ta hand om den dedritus som silas ner. I bästa fall leder detta till en mognare bädd trots att den är relativt tunn. Sen gör jag så att nu kör jag min sand (gammal tvättad plus ny tvättad plus en näve från min DSB) i en balja med kraftig cirk i mörker. Doserat lite bakterier samt lite organiskt kol. Skall låta det stå så i 4-5 dar o sen i med sanden. Alltså jag vill skapa en liten biofilm o mätta sanden med Mg innan den läggs i så jag förhoppningsvis undviker såväl kiselalger som dino. Vill få en mogen bädd med biofilm innan dino hinner före. Ingen aning om detta kommer funka men vi får se.

gillar inte deras sätt att skriva ut...mindre än...hur skall vi tolka det...men oavsett, så har du ju skyhögt fosfat...som kanske inte direkt förklarar koralldöd men är ju inte bra...men sen har du ju, lite det jag var inne på inledningsvis, alldeles för mkt, kanske toxiska nivåer??, på tex järn som ju är otroligt högt, aluminium i överkant, barium som vi ofta ser är för högt, har du också...o en del annat...jag tror som jag skrev inledningsvis att felet ligger i just obalans o toxiska värden av en den mikroelement. Jag hade bytt vatten med ett erkänt bra o rent salt, kanske för säkerhets skull bytt osmosfiltren innan, o sen efter det dessutom kört en detoxkur från triton. Sen efter det hade jag tatt i tu med fosfaten i form av aggressiv kur med aluminiumbaserad fosfatremover,,,,o sen till sist, sett över varför det blev så här så du riggar för en grundsetup som gör att det inte upprepas. Hur exporteras fosfat biologiskt? kanske ett algfilter vore på sin plats? eller kolkälla om du samtidigt har högt nitrat?

I tråden är detta citat klokt tycker jag och ungefär så jag också reagerade, dvs "so what".. "It's been 40 years since I studied microbiology in university, and haven't used it since. But why it doesn't respond to H2O2 the same way as our regular reef cyano probably has to do with its differing structure and composition. I've read a number of studies on spirulina and how it differs from other strains of Cyanobacterium, so to me it would make sense that it would react differently to H2O2." Alltså: det vore väl snarare konstigt än inte konstigt om alla sorters cyano var känsliga för samma bakteriostatika. Spirulina, dvs grön cyano, kan ju mkt väl ha en annan känslighet, vilket stämmer bra med vår empiriska erfarenhet att grön cyano är svårare att ta kål på. Sen är det intressant att den tycks va starkt beroende av just CO2...sedan jag höjde mitt pH i karet mha CO2-tvätt har jag inte sett ett spår av någon cyano överhuvudtaget. Särskilt grön cyano hade jag nämligen för ngr månader sedan.

En fråga till att börja med: Spirulina är väl en grön Cyano? Cyano finns ju i olika färger o den gröna varianten är helt enkelt Spirulina. Det är ingen ny info. Vi vet också sedan tidigare att just grön cyano (dvs spirulina) är mer motståndskraftig mot anticyano"mediciner", där tex red slime remover inte lika enkelt klarar sitt jobb. Kanske ärdenna bakteri( grön cyano=spirulina) mer motståndskraftig mot bakteriostatika?.., och dit räknas även väteperoxid. Kan någon upplysa mig om vad som är nytt för jag fattar inte uppståndelsen kring länken. Spirulina har en hel del kända egenskaper då den är studerad i medicinska sammanhang.

jag får läsa tråden, förstår inte vad det är som är så nytt utifrån det jag läst här, men jag återkommer eventuellt:-)

ammoniak tror jag. Syrevrist tror jag ej på...tänk på att en fisk kan transporteras åtskilliga timmar, ja upp till ett dygn som ni vet, kanske ännu längre, i en påse utan syrebrist...en stor hink är ju avsevärt mer vatten...bord inte bli syrebrist inom ett dygn...dessutom finns ju inga bakterier som konsumerar syre....så ammoniak är nog mer överhängande risk överhuvudtaget med TTM, särskilt när en pump stannar.

precis, detta försökte jag också säga i mitt första inlägg/replik. Bra skrivet o din erfarenhet bevisar att det är rätt att ta värdena på allvar o ej utgå ifrån att kopparen är chelaterad samt att värden troligen redan en bit under 15 ppb är skadligt.

Fast e det nåt nytt att cyanobakterier är nyttiga? Det är väl jordens i princip första fotosyntetiserande organism som bidrog till att vi har den atmosfär vi har. Cyano lever ju i symbios med olika organismer och är en stor primärproducent i havet. Sen som allt om ngt dominerar blir det en plåga, parasit, men vid balans ett nytto"djur". Har ej läst tråden så noga så denna min reflektion är en reflektion på er reflektion:-)

Reda nu efter drygt 2v ligger redox i reaktorn runt -10mv o nitrat är noll på utvattnet när jag kör cirka 0.5l/timman. Skall upp i 1.5-2 liter i timman. Ni ser kurvan, när pumpen går på stiger redox lite som det skall vara. (OBS redoxen är inverterad tack vare min crossover-koppling så den går ner i grafen. 10 mv tex är alltså -10mv).

Ja den står med fördel utanför sumpen. Du behöver en slangdoserpump som kan dosera upp till 3 liter i timman kontinuerligt bruk. Sen behövs inget mer, men man kan köra en redoxelektrod i den om du vill styra flödet automatiskt via dator men ej nödvändigt. Det ingår biobollar men köp till deniballs så den ej behöver matas efter 8 v. Köp Denimar som är mat, organiskt kol, som den behöver de första 8v. Inget underhåll alls, mer än daglig matning de första 8v samt att du en gång om året byter ut deniballs. (2liter). Biobollarna byts aldrig ut men kan en gång om året göras rent i saltvatten. Reda nu efter drygt 2v ligger redox i reaktorn runt -10mv o nitrat är noll på utvattnet när jag kör cirka 0.5l/timman. Skall upp i 1.5-2 liter i timman.

spännande!