jonasroman

Formeln för nitrifikation, där alltså H-joner bildas: 2 NH4+ + 3 O2 → 2 NO2− + 2 H2O + 4 H+ + 2e− (Nitrosomonas, Comammox) 2 NO2− + O2 → 2 NO3− (Nitrobacter, Nitrospira, Comammox) NH3 + O2 → NO2− + 3H+ + 2e− NO2− + H2O → NO3− + 2H+ + 2e−

Min syn/svar på denna mkt relevanta fråga: Det är inte ovanligt att man i ett akvarium ibland erfar att KH ej förbrukas i samma takt som kalcium. Detta beror på att KH är, till skillnad från kalcium, inte bara involverad i kalkbildningen utan tex förbrukas eller tillverkas i kvävecykelns olika steg. Nitrifikationen konsumerar/förbrukar alkalinitet/KH, genom att det produceras vätejoner under nitrifikationen. Det bildas dubbelt så många vätejoner per oxiderad ammoniumjon alltså relationen 1/2. Dessa vätejoner kommer delvis fångas upp av HCO3-joner som då övergår till H2CO3 och CO2(aq), som sedan lämnar karet via vattenytan...dvs nitrifikationen förbrukar KH/alkalinitet. Denitrifikationen gör det motsatta, producerar OH-joner som får en del H2CO3 att gå över till HCO3, varvid en del CO2 dras ner från vattenytan, och man har på det sättet fått en reell ökning av alkaliniteten/KH. Denitrifikationen bildar OH-joner i relationen 1/1 , dvs för varje reducerad nitratmolekyl bildas en OH-jon. OM nitrifikation och denitrifikation går lika fort så blir det alltså även då, om än mkt litet, ett litet litet underskott av KH, dvs kvävecykeln även vid balans mellan nitrifikation/denitrifikation, konsumerar lite mer karbonater än vad som tillförs. MEN om du skulle få en obalans där tex nitrifikationen går snabbare än denitrifikationen så kommer kvävecykeln åstadkomma en ännu större nettoförbrukning av KH förstås. Det motsatta om du skulle få mer fart på denitrifiakionen än nitrifikationen. Eftersom denna KH förbrukning eller konsumtion inte beror på kalkbildning utan kvävecykelns olika delsteg, så skall du naturligtvis inte höja dosen av ngr spårelement ,utan enbart dosera mer (eller mindre) karbonater. Här ser vi en nackdel med att dosera spårelement i KH-dunken. Och din första fråga om jonobalans: Ja, det blir obalans, om du tvingas dosera mer från KH-dunken än kalciumdunken o den natriumkloridfria, kommer du få ett överskott på Natrium...MEN, jag är rätt säker på att det är helt ovidkommande och inte har någon som helst betydelse då det rör sig om ett så litet överskott. Om du vill höja konc istället för dosen får du ändra på receptet och addera mer natrumkarbonat istället, för bikarbonatdosen är nära mättnadsgrad som Lasse säger...men jag skulle inte göra det, utan dosera bara mer istället. Tänk på att denna höjning sannolikt är tillfällig...när din denitrifikation kommit ikapp nitrifikationen kommer du kunna sänka dosen igen o återgå mer till 1/1-regimen.

Provar något nytt: Första föreläsningen i min serie om små föreläsningar på 10 min, aquarium tutorials: Nitratreaktorn

Dom stannar i växten i akvarium som sagt, det är min absoluta övertygelse och erfarenhet. Jag har sett kirurger (som i naturen skulle blitt dubbelt så stora) som gått 20 år i kar, utan att växa de senaste 15-17 åren. Det är möjligt att vissa fiskar stannar lättare än andra i växten och att det finns undantag, men hur stora dom blir på ett riktigt rev kan du aldrig gå på. Skulle i fallet desjardini säga att du kan lätt ha den i ett 500 liters kar om du köper en liten, och du kommer inte få ett bekymmer även om den skulle leva i åratal.

Det har varit ett halvår med en del bekymmer, där jag tror jag till slut fått bukt med det mesta. 1)Tidigt i våras hade jag 25+ i nitrat och en hel del nya koraller hade svårt att klara sig, o dom befintliga var ganska mörka..2).innan dess hade jag problem med lågt ph och då led enzam med bruna toppar., 3) därtill lite plattmask under tidig sommar. Alla tre problemen är nu åtgärdade, divesorb för Ph´t, och det gjord att fa enzman tog fatt o de bruna topparna försvann, och reaktorn för nitrate som ni vet, där jag nu ligger mellan 2.5-5ppm i nitrat, och mot plattmasken har jag köpt 4 kamelräkor o en sixline. Och där ser jag idag inga angrepp längre på någon korall:-). Det har varit ett lärorikt halvår. Nu har jag "endast" lite dino då o då som kvarstående litet bekymmer (men just nu vit sand), men tycker det börjar avta lite i samma takt som nitraten går ner. Tack för all er uppmuntran o snälla feedback:-)

Min högst privata syn på detta är att med tanke på hur mkt antibiotika som förskrivs inom humanmedicinen, i onödan, så tror jag den del som isåfall vi akvarister skulle bidra med är helt försumbar, dvs jag tycker inte vi skall tveka. Hur många akvarister doserar antibiotika?, knappt hört talas om det, så det lär inte va ett globalt bekymmer. Sen får inte resistensdiskussionen går till överdrift så man skapar en rädsla för att faktiskt behandla när det behövs...i slutändan är det trots allt bättre att överbehandla någon gång o förvisso bidra ngt till resistensutvecklingsrisken, ÄN att missa en dödshotande infektion. Seachem har som jag förstår det färdiga produkter som ej kräver recept, annars kan man ju via veterinär eller läkare få det på recept. Då är jag dock ovetandes om doserna, men det finns säkert ngn ichtyolog som vet:_).

Jag läste precis en mkt bra artikel om bakteriella infektioner hos fisk, och som orsak till sjukdom och ibland död. Jag tar mig friheten att sammanfatta den artikeln här åt oss alla, men den finns att läsa i sin helhet på reef2reef. Min sammanfattning nedan är ingen översättning utan jag skriver en egen miniartikel ur minnet från ursprungsartikeln samt lägger till en del själv./Jonas Roman PS: till moderator, ni får gärna lägga artikeln i artikelregistret också:-) Bakteriesjukdomar hos fisk.pdf

Tack igen alla:-) vem som är alltid välkommen att titta förbi:-) bara att skicka ett pm:-)

okej, här kommer lite bilder, dock ingen total helbild för det blir helt enkelt inte bra med min kamera. ni ser det mesta av karet på bilderna om ni lägger ihop dom;-)

edit, ny bild kommer, den blev inte bra

tack igen, feedbacken värmer och behövs, ngt man tar fram vid motgångarna som vi alla har:-) Skall se om jag kan fixa en fixa en färsk helbild under dagen:-) Då måste jag ju skrapa rutorna....orkar jag det när jag har semester;-)...?

Tack alla:-) @Drullputt, vad är en fts? (Helbild?)

Ett test kostar 330kr. Ja, det är dumsnålt att inte kosta på sig det för o få precis reda på vad som är fel;-)(2 biobiljetter..).....du kommer ju annars aldrig få veta om det var detoxkuren som gjorde nytta eller bara en tillfällighet? klart du skall köra ett tritontest. Men 1 räcker ju.

bra att du nämnde olivaceus för den tror jag intar en särställning i frågan...dvs den växer fortare än mkt annat. Jag har en sådan också, men även den har stannat nu i växten ser det ut som, den är väl 15 cm kanske o har ej förgat ut riktigt än. haft den i 1.5 år.

precis så tycker jag det ofta är:)

Ödmjukaste tack min vän:-)

Helt överens:-) Man bör rent generellt tänka efter noga innan man köper en vitbröstad, och då av andra skäl än storleksfrågan. Bra kommentar MattiasN:-) Så otroligt många vitbröstade (för o inte tala om achilles mm) som dött....säkert nära 100% om vi skall se från fångst till slutstation. Jag skulle aldrig köpa en "prickmagnet" som tex i mitt fall, när jag har ett fint etablerat bestånd, o riskera allihop. Däremot om jag började om från början, så hade jag kanske köpt 1-2 acanthurusarter, dock ej achilles. Ingen mig veterligt har klarat den. Finns det högst en handfull exemplar i vårt land som lever i hobbykar?...jättemkt mer är det nog inte. Kanske är helt fel ute men vad tror ni?:_) Den borde inte tas in. Det finns dessutom så mkt andra fiskar som är snyggare, den har bara fått sin skönhet för att den är svår...vore den billig o lätt, skulle ingen tycka den var snygg...ungefär som den stackars clownfisken som ju egentligen är en av de snyggaste fiskar som finns om man tittar noga. Knivskarpa kontraster och extremt starka färger och en lustig form. men den är ju billig o enkel, så ingen vill ha den...sådan är vår fåfängliga hjärna.

Alltså de där är en intressant o ständigt återkommande fråga. Jag har ibland fått kritik för att jag "bara stoppar ner" fisk i mitt system....men min erfarenhet är den att fiskar växer inte ur ett akvarium i första taget utan stannar i växten utifrån karets storlek, såklart inom rimliga gränser, men därför stämmer inte dessa storleksrekommendationer som baseras på en fisk som blir fullvuxen på ett riktigt rev. Tex min hepatus, som kan bli riktigt stor, har inte växt en cm mer på ett år, och då är den inte mer än kanske 12 cm nu. Navarchus tex växer mkt långsamt o växer sällan ur ett kar, och samma gäller acanthurus. Jag har haft vitbröstad med framgång i ett 220 liters i 1 år, den dog sen av andra skäl, blev inte särskilt stor men var ändå fet. Konkurrens påverkar också slutgiltig storlek. Jag tycker det är fånigt med stränga storleksrekommendationer. Sen är det faktiskt inte svårare än att fånga upp fisken isåfall efter ett par år med fiskfälla om man skulle vilja det o sälja den till ngn med större kar. Beträffande din specifika fråga, så räcker ett 400 liters kar alldeles utmärkt till en vitbröstad om du inte köper ett stort ex. SEN stämmer det förvisso, att ju större akvarium desto bättre trivs en fisk, dom blir mer harmoniska, osv....men om vi skall gå på att inte ha en fisk om den inte trivs till 100.0%, så kan ingen ha ngn fisk i princip. Det handlar ändå lite om en kompromiss också, att vi har inte hur stora kar som helst, och vi vill ha många av de fina fiskarna. Det funkar oftast bra, bara man slipper prick o andra sjukdomar. Det är ett betydligt större problem och hot mot fisken än om den har perfekt simyta. Sen tror jag inte fiskar har ett direkt känsloliv.;-).....så vafan...du är herre över fisken o inte tvärtom, lever den o trivs helt ok, så är det good enough. Jag tycker tex det är helt ok att köpa en juvenil imperator till ett 300 liters kar, vilket säkert inte alla tycker. Skulle den växa på bra, så sälj den sen. Du har tills dess haft glädje av den o lärt dig massor. Det finns givetvis trots detta ett antal fiskar man skall undvika vid en viss volym, så fråga på varje specifik art. Men att gå på generella rekommendationer tycker jag aldrig riktigt stämmer. Verkar ibland vara skrivna av djuraktivister som hatar akvarister och vill sänka vår hobby!

Min porites börjar bli gul igen efter att nitrat nu gått ner. Ligger strax under 5 ppm, men matar nu reaktorn med kolkälla hela tiden så det kommer nog gå ner lite till.

Snyggt igen:-) Skall du inte mata ner lite kolkälla med?..alltså sk snabb kolkälla som du brukar kalla den, så du får ner redoxen lite?;_).....kommer du mata ner CO2 snart? då kanske du kan slippa Balling helt.

Jättefint @Lasse:-) Snygg färg också på den grenväxande oranga montiporan:-) den har jag själv och tycker att den är rätt så långsamtväxande, trots att den är "finlemmad" o borde växa snabbt. Hur går det med din "Dymico" á la Lasse?...mkt nyfiken:-)

ja absolut. Vilken kolkälla tror jag inte spelar någon som helst roll...bara det är mat till bakterierna så struntar dom i vad som står på etiketten:-). Nopox är, har jag märkt, ett starkt preparat, dvs högt energiinnehåll per ml, typ som bensin, dvs det går åt en lägre dos än tex etanol, och en del andra fabrikat. Men det är bara att prova sig fram. Om jag hade valt att driva reaktorn med nopox eller annan extern kolkälla helt o hållet hade jag helt uteslutit deniballs, och kört kolkälla på doserpump...men då måste du alltså alltid tillsätta kolkälla, så doserpump är ett måste. Hade valt att börja med 1-2mlx2 om det gäller nopox o sen styrt dosen så att doserpumpen tvingats gå kanske 70% av dygnets timmar för att hålla redox där du vill ha den. Målet är att kolkällan skall vara i den dos att den precis tar slut innan nästa dos doseras, och det ser du på redoxen och hur pumpen tvingas jobba då ju den styrs av dator för att hålla redoxen där du vill ha den. Jag kommer troligen starta igen med lite nopox i min nu också, och tror 1-2 mlx3 blir en lagom underhållsdos fn. innan hade jag Brightwells och den fungerade utmärkt, och är lite svagare så jag kunde köra 6mlx6, vilket egentligen är att föredra då doseringen blir mer exakt, men denna är nu slut o jag har Nopox på hyllan kvar.

Titta så spännande orpr(redox i nitratreaktorn), dvs bakterieaktivitet, är beroende av tempen. Sedan igår har reaktorn gått konstant och först idag stängts av en stund då tempen sjönk lite. Givetvis är kolkällan det som styr i första hand, för utan den ingen aktivitet alls oavsett temp, men om alla näringsämnen finns för bakterierna, då är tempen en faktor som starkt påverkar bakteriell aktivitet.

exakt, samma erfarenhet, S ligger alltid rätt i de tester jag sett hittills.