jonasroman

Två reflektioner 1) kommer verkligen din biopelletsreaktor göra ngn nytta åt nitraten när du har ultralågt fosfat...?? 2) cyano tror jag inte i sig beror på biopellets eller kolkälla utan den effekt dessa metoder har på N o P. Med biopellets eller kolkälla med så lågt fosfat o högt nitrat finns risk att du nollar fosfaten men har kvar högt nitrat. Sådan obalans kan cyano gilla.

Tack för svar:-) återkommer strax:-)

Tror inte det stämmer att dom skulle hålla längre i kylskåp. Beträffande sanningar i påstående 1 betvivlar jag den också. Jag har haft tester gång på gång som är upp till 1 år men mäter ruggigt lika ett tritontest...(mg,ca,kh). Jag tror orsaken således mer är att vid öppnandet o användandet så finns risk att titreringsvätskorna kontamineras. Tex har jag sett att många sprutar tillbaka ej använd titreringsvätska i behållaren. Det gör jag aldrig för har du vidrört pipetten mot saltvatten har du redan där kontaminerat vätskan. Jag tror faktiskt att är man minutiöst petig med testerna o ser till att spetsar osv ej vidrör ngt så håller testen mkt mkt länge. Jag har själv bevisat detta som sagt genom att jämföra mot triton. (16 ggr nu..;-)) Nu senast mätte jag mg o ca med minst ett år gamla tester o värdena blev mg(salifert): 1335 mg(triton):1379 kalcium(salifert):410 kalcium(triton) 440kalcium(ATI) 415 sen mätte jag om kalcium med salifert(var mer noggrann) och fick 420. Så i mina händer funkar faktiskt salifert länge än vad som ibland skrivs, men man måste va sjukligt petig o som sagt inte ens lägga tillbaka sprutan hursomhelst!..den får ej nudda en enda vattendroppe osv.

Jag tror det sker en viss internproduktion av CO2 i en kalkreaktor. Inte så den har ngn betydelse direkt för upplösning av kalk då det är såpass lite co2 som internproduceras men ändå intressant. Jag har nämligen lagt märke till att trots att co2-tillförseln är avstängd tex ett halvt dygn o därmed har reaktorns volym bytts ut flera gånger med akvarievatten, så är pH i reaktorn alltid lägre än pH i akvariet! Den enda förklaring till det jag kan komma på är att det finns sådan betydande bakteriell tillväxt på kalkgruset så dessa bildar koldioxid pgr av sin cellandning. Rent teoretiskt borde en kalkreaktor som matas med lägre flöden än kanske 1.5l/h, efter ett tag fungera lite som ett nitratfilter då syrefattigheten kontra den stora arean ger viss grogrund för denitrifikationsbakterierna, och dessa producerar ju CO2 vid förbränning av organiskt kol. Säkert inte en särskilt effektiv nitratreduceringen dock i o med att man dels ej naturligtvis matar kalkreaktorn med organiskt kol, o dels oftast har lite för stora flöden genom den. Men nån denitrifikation sker nog och kvittot på det blir isåfall intern CO2 produktion, och isåfall förklarar det det fenomen jag ser i min reaktor: pH i den trots att CO2 ej tillförs på länge, går ändå aldrig upp till karets pH. Det vore intressant o se om viss nitrit finns i utvattnet. Det vore inte helt ologiskt eftersom det sannolikt sker en inte helt fullständig reducering av nitrat dvs en del av nitratets väg till kvävgas kommer stanna vid nitritstadiet. Så om vi hade exakta mätverktyg borde vi kunna på utvattnet jämfört med invattnet mäta lite mer nitrit och lite lägre nitrat. Har ni gjort samma iaktagelse?

1)Vilka värden på fosfat o nitrat hade du innan du startade reaktorn ? 2) och vad har du för värden nu på nitrat o fosfat ? 3)samt hur länge har reaktorn varit i drift? 4) och efter hur lång tid efter du startade reaktorn fick du cyano?

Gåtan med dino är ej löst. Att den kan behandlas med antialgmedel som blockerar dess fotosyntes(eller blockering av bildning organiskt kol i Calvincyklen) är ingen märkvärdighet. Det är en behandling som även kan skada akvariets övriga friska algbestånd, och i värsta fall korallernas zooxantheller till slut. Så får mig sitter det mkt långt inne att ta till kemiska bekämpningsmedel. Skälet att vi ej lyckats riktigt bemästra detta är att vi nog ej till fullo förstår orsaken. Min personliga teori är att det är en obalans i mikrofloran i sandbädden, eftersom dino i princip alltid börjar där, och kan hålla sig där länge innan den kryper upp på stenen. En andra reflektion är att den är extremt fotosyntesberoende, då den rör sig mot ljuset, o verkligen helt försvinner om du mörklägger ngr dar. Vilka andra alger gör det? Men det är samtidigt dess styrka, för inget korallrevsakvarium kan under en längre tid mörkläggas. Jag kan lova att jag mätt så mkt på mitt kar så det beror inte på ngt överskott eller underskott av ngt spårelement. Det verkar finnas en del triggers, där jag märkt två st tydliga 1)plötslig ökning av ljusmängd(kan räcka med 10%) 2) Stegring av näringsvärden under kort tid På ngt sätt så tror jag att den sunda mikrofloran hinner då ej öka i samma takt som dino ökar till följd av händelserna 1 och 2. Men om 1 o 2 sker under lång tid, hinner mikrofloran med att också öka sin tillväxt, varvid balansen mellan dino o övriga mikroorganismer kvarstår. Detta stämmer bra med att det kommer lättare i nya kar, samt kar där man för snabbt introducerar fisk, dvs i ett omoget nytt system med för ivrig fiskintroduktion. Men även i ett etablerat system kan det räcka med att man köper en fisk till o tillfälligt ökar matningen..särskilt om det då sker samtidigt som kanske vårsolen börjar titta in i karet...dvs man får en snabb ökning av ljus o näring. I analogi med ovanstående tankar skulle det kunna räcka med att minska på matning, minska lite på ljus, och på det sättet låta övriga mikrofloran komma ikapp dinon. Men vid stora utbrott är det inte så enkelt för man har inte alltid tiden...eftersom dino snabbt tar över. Då får man kombinera med mekanisk bortagning, där utsugning av sand o rengöring av denna är i princip det enda som hjälpt ordentligt för min del. Nu har jag efter ett totalt dinofritt kar länge, fått lite dino igen(ganska lite)...jag kommer testa att avstå matning helt ngr dar, avstå ljus en hel dag så dino får lite motstånd, samt suga ut det översta skiktet av sanden o rengöra detta. Återkommer. /Jonas

Öppnar en ny dinotråd.

@Lasse, misstänker att du har stor erfarenhet av nitratfilter. Har du ngr hand on tips till oss som nu skall dra igång dessa? ngr till med mig har beställt reaktorer nu, o min kommer väl nästa vecka. Rätt så bra instruktioner medföljer, etc...men vad har du för erfarenheter? Jag tänker nog styra min med redox som sagt, och är nyfiken på hur det kommer fungera med aqua medias egna variant med "egenmatning", efter de första 8 veckorna.

Bra tillägg Lasse:-) Tillverkarna rekommenderar ett vattenbyte eller två innan, om man har "väldigt högt" nitrat. Gissningsvis av precis det skäl du anger:-)

Funderat ngr dar o mitt intryck eller slutsats blir ändå denna: Många värden ligger imponerande lika, och avvikelserna är rätt få och saknar praktiskt betydelse, eftersom det sk refernsintervallet utanför vilket åtgärder krävs(röda flaggor) är klokt definierat av båda företagen med hänsyn till mätfel...så rent praktiskt är min lekmannabedömning att båda företagens noggrannhet duger för att ha som underlag att fatta olika beslut. Så vilket företag som jag kommer anlita (finns väl från FM också) blir nog mest en prisfråga.

Vi har ju tillgång till två ICP-OES-tjänster idag, en från ATI och en från Triton-lab. Jag har skickat in samma vatten(mitt akvarium) till båda företagen, och nu fått analysen från båda. Jag postar resultaten i bifogat excelark. Sammanfattar några intryck: 1) Bra samstämmighet på de flesta proverna mellan de två laboratorierna, men ändå en del skillnader, se punkt 4,5, som var o en kan begrunda. 2) Ingen av skillnaderna är i mitt fall signifikanta...samtliga prov i mitt fall faller inom "grönt godkänd" med båda metoderna. 3) Referensvärdena, skiljer ngt mellan de olika företagen, men såpass lite så det saknar betydelse enligt min uppfattning. 4) Möjligen är faktiskt ett av de mest intressanta värdena, fosfat, det som avviker på ett inte helt tillfredsställande sätt(0.02/0.04) 5) Lite överraskande stor skillnad på kalcium(444/415), samt Nickel(3,2/0,93), och möjligen lite för stor skillnad också rörande Jod(39,5/53), Barium(2,7/0,8) och kisel(75/122), mellan de olika företagens analys. För info i detalj har jag sammanställt allt i en excelfil, inkl nsw värdena. /Jonas jämförelse ICP-OES.pdf

Redan resultat ifrån ATI!, skickade in provet i fredags, o svar kommer idag, måndag. Fantastiskt. Svar från Triton på SAMMA vatten dröjer som vanligt men det skall bli mkt spännande att jämföra. Tills dess håll till godo med dessa siffror för den som tycker sånt är kul. Ngr kommentarer: 1) KH-mätningen från ATI litar jag inte ett skvatt på. Skall maila dom o fråga hur dom analyserar KH. Enligt testet har jag 10.23!...kan inte stämma. Jag mätte direkt(fyra ggr) med två olika salifertbatcher, varav en helt ny o oöppnad, båda visar(alltså alla 8 mätningar) exakt samma, 8.0 (ett bra betyg åt salifert). Sen mätte jag dessutom två ggr med Hanna checker, 8.1 båda gångerna. Således 10 mätningar som visar samma med tre olika kit, o Hannacheckern har jag testat förr mot referensvätska o den visar rätt. Så jag är rätt säker på att mitt KH ligger verkligen mellan 8.0-8.1, och att ATI här är helt ute o cyklar. Men det dissar inte metoden alls!, för KH mäts inte med icp-oes som jag förstår det, utan där tror jag dom gör en separat KH-mätning på konventionellt sätt...men jag skall fråga dom som sagt. 2) Salifert får bra betyg igen av mig rörande Mg o Ca-mätningar. Mina mätningar med salifert: Kalcium 410ppm, Magnesium 1335ppm. ATI: Kalcium 415ppm, Magnesium 1405ppm. 3) Fosfat med Hanna checker 0.021ppm. ATI 0.04ppm. Helt ok o stämmer bra med Hannas noggrannhet. 4) salthalt, PSU. Ett riktigt bra betyg åt min instant ocean hydrometer: den mätte till 1.024..det ger vid 25 grader(som jag hade då) ett PSU på 33.0. ATI mätte till 33.5. Refraktometern visade samma som hydrometern. Skall nog för övrigt höja salthalten en smula så jag kommer närmare 36PSU.(1.025 kanske) 5) Joddoseringen som jag bara höftar till, med 4 ml varannan dag(egen lösning) verkar va lagom, spot on på jod äntligen, dvs, 53ppb.Jag har kört med senan dosering i 4 veckor cirka innan mätningen så den borde representera ganska hyffsat förbrukningen. "Happy reefing" som min "husgud" brukar säga...;_) Analyse620.pdf

Börja med att dosera Magnesium..först när du är klar med det o nått ditt målvärde så skall du höja KH. Om du försöker höja båda samtidigt så finns det risk att din KH-höjning "äts upp", pga av att för lågt magnesium gör att det lättare för kalk att spontanbildas, dvs ditt doserade KH förbrukas till viss del. Så alltså: 1) höj Mg först till ditt målvärde...kanske 1350...över ngr dar 2) Sen doserar du KH /Jonas

Här är jag ute lite på hal is, men är mkt tveksam till om det är enzymer i den...nitratreduktas?...låter sjukt dyrt,,o helt omöjligt att styra....där kan jag för lite för att uttala mig, men om vi har en biokemist här, så kan vi nog får en kommentar kring sannolikheten att man verkligen lagt i nitratreducerande enzymer??

precis, men säkert med kanske lite socker i så dom kan kalla det sitt eget recept;-)...och eftersom det säkert funkar ibland (för samma grupp som vodka osv funkar), så kan dom hänvisa till "lyckade fall". @Henric, jag tror det var detta du menade med den flytande mirakelflaskan?:_)...

Jag litar aldrig på mirakelbeskrivningar, av ett problem som existerat sedan akvaristiken uppfanns;-). Bluff o båg tror jag faktiskt det är...ja alltså inte bluff så tillvida att det inte fungerar, för kolkälla fungerar ju i rätt situation...men bluff att det är nåt nytt. Sen kan dom alltid komma undan med att hälla i en annan kolkälla, eller kombinera ngr, o sen kalla det ett nytt prep. Jag tror det är så dom gjort. Det är isåfall en mkt ful o falsk marknadsföring.

Randy som brevväxlat med tillverkaren: "I went back and forth with the AZ-NO3 folks by email trying to understand those descriptions. They do not want to say exactly what the product is, and the description is rather unusual. I concluded that it wasn't more than a simple carbon source from that discussion"

o se min ovan;-)...det verkar va en kolkälla...stämmer rätt bra med det jag hunnit läsa...för vissa funkar det, för vissa icke. Således inget nytt. Jag tror inte ett dugg på att detta skulle va nåt annat.

Kollat upp det som finns...svårt att hitta info, MEN: 1)medlet har funnits i över 10 år, (finns trådar från 2006 men säkert ännu tidigare), så om det vore ngn revolution hade vi vetat det för länge sen. En bra nyhet går oss inte miste på så lång tid 2) Enligt en del efterforskning av tex Randy, så är detta helt enkelt en kolkälla rätt o slätt...så så var det med den saken isfåall att detta skulle vara nåt speciellt. Ett nytt namn på kolkälla, likvärdigt med vodka, eller vad som i den branchen.

Det tror jag inte på att det finns. Hokus pokus;-) det får du allt förklara isåfall;-)

Nu har jag läst runt lite mer om nitratreaktorn, och man kan läsa lite här o var att den krets som har just problemet med högt nitrat, men inte särskilt högt fosfat, har ju helt logiskt ingen god effekt av kolkälla rätt ner i karet, och en del av dessa har köpt på sig nitratreaktorer, med som jag kan läsa oftast goda resultat. Mkt inom akvaristiken handlar om att diagnostisera ett problem på rätt sätt, och välja en behandling utifrån den diagnosen. Jag tror det finns en risk att vi kämpar med våra höga näringsvärden på fel sätt, eller kanske inte utvärderar behandlingseffekten. Man fastnar lätt i ett spår o sen kör man på tills ngt ytterligare dåligt sker. Jag tänker just nu specifikt på de som har just högt nitrat men inte så högt fosfat men ändå krampar sig fast vid kolkällan för länge(ej kombinerat med nitratfilter eller dsb alltså). Så, nu har jag bestämt mig, att prova den klassiska nitratreaktorn (blir ingen miracle mud Jörgen Svärd, efter en del väganden hit o dit). Den skall naturligtvis också ha kolkälla, men det är inte kolkällemetoden, för här styr man kolkällan helt selektivt till en isolerad population av denitrifikationsbakterier, superselektiva på att lösa precis det problem jag har. Jag har beställt en NR400, från AM. Den är medvetet lite underdimensionerad, men jag börjar med den, då jag ju har min DSB också, samt inte skyhöga nitratvärden precis, utan ligger på max 10 ppm. Återkommer med uppdateringar. Först blir det att mäta nitrit på utvattnet, när det är 0 så kopplar jag på reaktorn. Jag matar den med extern kolkälla i 8 veckor, sen håller maten på deniballs bakterierna vid liv. Jag styr den med redox, så vid redox under -225mv, ökar jag flödet samt minskar matningen, vid flöden över -150mv, minskar jag flödet samt ökar matningen. Efter 8 veckor när jag ej längre behöver mata med extern kolkälla är det bara flödet genom den som är variabeln...då kan det helt automatiskt styras av Apex via redox. Jag kontrollerar då o då att såväl nitrit som nitrat är 0 på utvattnet. Man måste testa nytt för att lära sig:-) /Jonas

Exakt!:-) Slutödet för ammonium o fosfat, dvs resultatet av mineralisering kan ju va lite olika. För ammonium kan det ju va: Går vidare in i nitrifikationen o blir till slut nitrat, eller konsumeras o bli till organiskt kväve igen(=assimileras) av alger eller andra bakterier(som företrädesvis matats med kolkälla utan N o P, kolkällemetoden). För fosfat delvis samma sak, konsumeras o blir till organiskt fosfor igen(=assimilering) av alger eller andra bakterier(bakterier(som företrädesvis matats med kolkälla utan N o P, kolkällemetoden). Eller binds upp kemiskt i Kalkmaterial, o säkert fler kemiska oorganiska bindningar jag ej känner till.

Men om du ej exporterar ngt rent mekaniskt kan det inte va via den vägen du i första hand får nitratsänkning...there is nothing such a free lunch....skall du odla bakterier och via deras assimilering exportera N o P måste du också exportera, avlägsna bakteriemassan fysiskt sen. Om ditt filter är orört dvs du ej gör rent det=avlägsnar biomassa, o ej skakar det så biomassan därmed avlägsnas sen i skummaren o mekaniska filter, så finns bara denitrifikationen kvar som mekanism. Du har säkert syrefria zooner precis under biofilmen på den siporaxen som ligger längst ner. Där tror jag denitrifikationen sker.

Alltså bara en liten kommentar eller förklaring till fosfat, o mineralisering, för detta har en del fått lite om bakfoten faktiskt: Först o främst: Oavsett vilken bakterie vi pratar om så äter i princip alla organisk föda (undantag autotrofa som bildar sin egen utifrån CO2, men dom struntar vi i nu). Och när en bakterie gör det så kommer fosfor och kväveinnehållet i denna organiska föda överstiga bakteriens behov av kväve o fosfor, varvid bakterien i samband med konsumtion/förbränning av den organiska födan, frisätter N o P överskottet i form av fosfat respektive ammonium. Så bakterier frisätter ammonium och fosfat till vattnet när dom äter på den mat dom erbjuds. MEN, om maten består av ett rent kolväte, alltså tex etanol, metanol, så innehåller ju detta inget N o P från början, så om bakterien i huvudsak förbränner denna typen av organisk mat, så frisätter dom inte fosfat o ammonium. I ett biologiskt system, filter, eller i ett akvarium, kan vi såklart aldrig styra så bakterien bara får organisk mat utan kväve o fosfor, utan dom kommer hur vi än bär oss åt mer eller mindre även konsumera organiska molekyler som innehåller n o p, o således frisätts ammonium o fosfat. Processen kallas för mineralisering, och är en oundviklig följd av att bakterier äter på organiska stora molekyler. Genom att dosera organiskt kol utan N o P, dvs etanol, metanol, kan man med tiden skjuta över balansen ngt så bakterierna frisätter mindre fosfat o ammonium när mängden dedtritus o andra N o P innehållande mat minskar...dvs bakterierna får mer rent kolväte att äta av, o mindre o mindre N o P-innehållande mat. Men helt fritt från naturligt förekommande organisk mat(med N o P) blir det aldrig. Så, där det finns biomassa o bakterier, där kommer det alltid frisältas fosfat o ammonium. För ammoniums del är det inget bekymmer för där finns ju nya steg som tar hand om det o i bästa fall går det tom iväg som kvävgas sen. Men för fosfat är det ett större bekymmer för den har ju ingen gasform att gå över i sen...så där måste sen den av mineraliseringen bildade fosfaten bindas upp i nytt organiskt material, som sedan antingen på nytt kan frisättas av mineraliseringen, ELLER mekaniskt avlägsnas via skummare, mekaniska filter, algfilter osv. Kolkällans syfte är ju att accelerera bakteriers tillväxt så dessa på nytt kan ta upp en del av den N o P som tidigare frisätts tack vare mineraliseringen. Då återförs fosfat (och ammonium/nitrat) som organiskt ämne igen i form av bakterier....dessa måste dock sen avlägsnas från systemet mekaniskt, annars har man ingen nettoexport. Så givetvis finns där fosfat i trådskaparens filter, av samma skäl som det finns i botten på vilken bakteriell härd som helst.

två frågor då: 1) Varför då mata en nitratreaktor överhuvudtaget?...och/eller varför ha deniballs o inte bara bibollar i aqua medcis reaktorer? 2) du kan ju styra redoxen, graden av denitrifikation via mängden bakterier dvs genom mängden mat....den möjligheten försvinner ju då...känns som man utan matning av ett nitratfilter missar dess fulla potential. Då kommer den ju bara leva av N o P innehållande mat (det jag tror du kallar för långsamma kolkällor)...vad är det för fördel med det?