Gå till innehåll

jonasroman

Medlem
  • Antal inlägg

    5 592
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    181

All aktivitet

  1. Jag har kört med kalkvatten under många år på 90 talet när det var det enda att tillgå. Min erfarenhet är att det är mkt svårt eller i princip omöjligt att hålla Kalcium o Kh på rätt nivåer med bara kalkvatten OM du har en del stenkoraller. Det krävs inte mkt koraller för att du skall snabbt passera gränsen för vad kalkvatten klarar. Håller alltså helt med stig, o jag tror lasse instämmer också:-) rent kemiskt så höjer kalkvatten kalcium o kH i relationen 1/1. För den som inte vet så undrar kanske den vetgirige: Hur kan kalciumhydroxid höja KH? den innehåller ju inga karbonater? Jo så här: Kaxliumhydroxiden använder sig av luftens koldioxid kan man säga. När hydroxidjoner tillförs till vattnet, så tar varje tillförd hydroxidjon direkt en vätejon ifrån H2CO3 som finns i vattnet. Då kommer den H2CO3 molekylen gå över som HCO3, och på det sättet har det alltså bildats en ytterligare HCO3-jon och KH stiger därmed. När H2CO3 övergår till HCO3, så kommer i sin tur en molekyl CO2 gå över till H2CO3...nu sjunker alltså CO2(aq)...ny jämnvikt vill ställa in sig så en CO2 molekyl från luften dras ner. Så i slutändan kommer den tillförda KH stegringen ifrån luftens CO2. Alltså lite som en kalkreaktor kan man säga. Ca(OH)2+H2CO3----Ca+H2O+2HCO3 Eller om man så vill: Ca(OH)2 + CO2 + H2O---Ca+H2O+2HCO3
  2. ok, onekligen intressant:-) Kanske du fick den där balansen som Jaubert drömde om att sandbädden med dess lite djupare skikt med CO2-produktion friade Kalcium o Kh från bädden, samt att din nitrifikation gick lika fort som denitrifikation o därmed gick det på jämnt ut med KH förbrukning/produktion orsakat av biologisk aktivitet. Min fråga är, hade du denna balans redan från början verkligen?..Uppfattade jag dig rätt att du dock körde kalciumhydroxid redan i det system du ej hade stenkoraller? för isåfall tillsatte du ju Kalcium och KH i balanserad dos. Eller var det sen när du skaffade stenkoraller?
  3. Ha ha, helt rätt Stig:-) Klockrent:-)
  4. Det är kloka tankar Lasse, och tack också för värmande ord om min medverkan:-) Det är verkligen ömsesidigt:-) Du har rätt, skall fokusera på det du säger och skriva lite mer om mitt kar i min egna tråd:-). Det blir ett kvällsprojekt:-)(efter orgelövning). Sen skall jag byta vatten idag...bara det gjorde att det blev lite roligare igen...man behöver liksom "greja" med karet:-). Egentligen krävs inte så mkt, bara en ny korall, kanske ett vattenbyte, eller inte minst, utbyte av kunskaper med er trevliga akvarister:-)
  5. Så fina och kloka kommentarerna från alla:-) bara att läsa dom hjälpte lite:-) en träff tror jag är den ide som mest skulle trigga mig. Att få träffa andra. Akvariet träffar jag varje dag men det är utbytet mellan akvarister som ger mest ibland. Håller också helt med om att denna site och andra med är överlägsna fb på många sätt i o med bättre gränssnitt, sökmöjligheter, mm mm. Gott att ni finns:-)
  6. Jag har som många känt att intresset svänger lite för hobbyn. I uppstartsfaser är man som mest intresserad, motgångar kan också trigga för då har man ett problem som måste lösas. Jag känner sedan ganska kort tid en lite svacka i mitt intresse för hobbyn:-(...vilket jag tycker är tråkigt att känna så. Karet går fint utan problem...kanske just därför...Förändringar krävs ibland för att hålla glöden uppe....jag får väl hoppas glöden kommer tillbaks...den försvann ganska plötsligt för vara nån vecka sen....trots min excaltering(hur tusan stavas det...) över våra intressanta CO2-mätningar o allt.... Hur gör ni för att återvinna engagemanget? /Jonas
  7. Lasse jag tror även kar med lps o rätt lite koraller ganska snabbt tappar i kh o kalc. Inte minst i kh eftersom det förbrukas pgr av andra processer än vid kalkbildning som tex vid nitrifikation. Jag sällar mig till den uppfattningen att man bör därför så snabbt som möjligt smyga in med balling så man inte kommer på efterkälke. Kh går relativt snabbt ner även i ett nystartat kar utan koraller. Men där kan det ju räcka i början med selektiv kh dosering från den kanalen. Men lika bra o vara beredd från dag med kh o kalcium tillsatser så man hinner med. Sen får man inte glömma kalkalgerna som kan förbruka en hel del.
  8. såg du en sänkning av akvariets ph?
  9. bra fråga. vet ej säkert, men tror det för nitrat måste reduceras till ammonium av cellen, så det borde alltid vara enklare för en cell att ta upp ammonium.gissar jag.
  10. intressant. Min bädd(20dm2) tar upp 400 gram våtvikt per månad...är cirka 80 gram torrsvikt. Kväveinnehållet är cirka 15% av detta enligt en del tabeller...dvs 12 gramN/månad.:-)
  11. celladningen kan schematiskt beskrivas så här: En organisk kolkälla är ett antal Kolatomer med ett antal väteatomer och syreatomer kopplade till kolet. När denna organiska kolkälla skall oxideras så sker det genom att väteatomerna avlägsnas ifrån kolkällan. Kvar blir ju då bara till slut kolet o syret av den organiska kolkällan, ja dvs ett antal CO2 molekyler. När så vätejonerna lämnar den organiska kolkällan passerar dessa den sk elektrontransportkedjan. Denna elektrontransportkedja kan vi se schematiskt om en vattenskovel som sättes i snurrning när vätejonerna "rinner" igenom elektrontransportkedjan/vattenskoveln. Vätejonerna kommer ut på andra sidan "skoveln" och måste tas om hand av en sk vätejonsmottagare. En sådan kan vara syre, som då omvandlas till vatten vid mottagandet av dessa vätejoner. När vattenskoveln/elektrontransportkedjan så snurrar, bildas det energi likt en generator. Denna energi lagras upp i sk ATP molekyler som alltså bildas när skoveln snurrar. Slutprodukterna blir därför när den organiska kolkällan helt är oxiderad: CO2, H2O samt syftet med hela cellandningen: ATP molekyler. Dessa ATP molekyler används sedan till att baka nya proteiner, dna molekyler, cellmembran, enzymer osv, och där behövs kvävet och fosforn.
  12. I själva celladningen som är den process när kolväte(läs organisk kolkälla) oxideras till koldioxid så går det inte åt nån fosfor eller kväve. men däremot så behöver cellen fosfor o kväve sen för sin uppbyggnad av nya strukturer. Den energi som då behövs för detta har cellen fått via cellandningen.
  13. vilket som helst som cellen kan oxidera...tex metanol, etanol, socker, fettsyror, ättiksyra, mm mm
  14. skulle absolut köpa ett nytt kh test, för 85 kr från salifert. Oavsett så måste du ju veta vad du har i karet, det viktigaste.
  15. väldigt skumt. som du ser så står det på hinken vad Ka/KH/Mg ligger på ...har du inte reflekterat över att dina värden är hälften av dessa?. Är du säker på att du har red sea koral PRO? Om du har det så mät med annat KH test..detta salt har ett KH på 12, bergis.
  16. vad har du för belastning och vilka näringsvärden har du?
  17. lågt KH???? detta salt har ju högsta Kh av dem alla, runt 12. Skulle först o främst kollat med nytt KH test samt kontrollerat att du har blandat rätt salthalt. Nån enstaka batch, en på 200 kanske kanske kan va fel(fast inte ens det tror jag), för karbonater är det såpass mkt av, så det lär knappast slå så mkt mellan batcher även om dom missat lite. Jag kör red sea koral pro sedan många år o aldrig haft en blandning med KH under 12 nån gång, dvs det har stämt på pricken det dom redovisar. Jag mäter varje gång jag blandat.
  18. uppdatering från mig: 1) i sumprummet ligger jag på 800 ppm!..med bara 2 pers i huset...då är detta ändå ett helt rum med "bra" ventilation...tänk då på alla klassisk sumpar under karet!!där ju skummaren står såklart.....undra på att folka har låga ph i sina kar..så min CO2 tvätt ha kommit för att stanna om man säger så. 2) hade besök idag...800 ppm i vardagsrummet...men sen började folk tyvärr skratta!!, och då steg co2 direkt ill 916ppm till följd av ökad metabolism hos gästerna!
  19. precis, ja...hur mkt vet man om detta, o hur mkt är teorier? rent intuitivt skulle jag ju gissa det omvända att bakterierna väljer lättare att käka upp nitrat o fosfat i vattnet om dom får tillgång till kolkälla, dvs att den borde kicka igång dom oavsett om det finns mkt organiskt material kvar i systemet att bryta ner. Oavsett så är det ju en intressant tanke som jag helt delar att vid nedbrytning av redan befintligt organiskt material bildas ammonium o fosfat.
  20. @Lasse, en följdfråga till: om kisel inte ligger mest som silikat, i vilken form befinner dom sig i då ytterligare? Är inte merparten av den kisel som finns fritt i vattenkolumnen som silikat?. dvs den mängd kiselatomer som metoden mäter går ganska rättvist översätta till silikat?? så tror jag, och så verkar ju triton också tro..?...Metoden mäter ju atomer...så enda ytterligare form skulle va organisk form, dvs partiklar...men tar man vatten på morgonen, helt klart, utan partiklar, så borde väl den organiska formen vara mkt liten del av analysresultatet?? filtrerar inte triton provet dessutom?
  21. e du säker Lasse att nsw-nivåer på kisel är 2000ppb???!...jag trodde det var det värde som triton lab skrivit, 100ppb...har sett det värdet även från mätningar från just nsw. Hmm...har du nån referens?...jag ifrågasätter inte utan är nyfiken, för isåfall har jag lärt mig två nya saker idag...dels detta o dels din intressanta vinkling om heterotrofa bakteriers prioritering av organiskt avfall/dedtritus före snabba kolhydrater.
  22. Tack för info:-)..ja där har du nog en del orsaker. Frågan är ändå, hur mkt biomassa har du? som kolkällan kan jobba med så att säga...det verkar segt att förlita sig på forsfatremovers i såna mängder...helst skall ju fosfatremovers mer va som att kapa topparna, men att i grunden skall systemet klara den största exporten självt. Jag hade i ditt läge börjat fundera över andra lösningar än removers med så högst fosfat. Det indikerar ju en sorts otillräcklighet nånstans. Kolkälla är ju inte alltid det rätta, skall ju till en del för att det alltid skall fungera optimalt. Algfilter kanske? Obs, ta det inte som kritik utan nyfiken o vill bara spåna kring hur man kan lösa ditt fosfatproblem utan att du skall bli ruinerad på fosfatremovers:-)
×
×
  • Skapa Ny...