-
Antal inlägg
5 598 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
182
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
som sagt, har du inga stenkoraller kan det räcka. Du lär märka det, håll koll på Kh o kalcium bara. Jag körde bara lps på 90 talet men det var svårt redan då tyckte jag med bara kalkvatten. Dom nya landvinningarna som Balling o kalkreaktor är en nödvändighet för att hålla stenkoraller så de är en mkt positivt utveckling o förbättring av hobbyn. Håller inte med om att Balling är komplicerat. Tre flaskor, lika mkt dosering från varje, KH styr doseringen, thats it;-)
-
tror det, nog bara nytt namn, men maila mrutzek för säkerhets skull
-
Mkt intressant. Har läst tråden först nu. Ganska logiskt tycker jag att ammoniumutsöndringssvaret verkar snabbt och tidsmässigt intimt kopplat till matning. Således borde tarmpassage och upptag i tarm vara snabbt och varför skulle det inte kunna vara det? Till o med hos människa är det relativt snabba passager från intag till distala tunntarmen(kan ej tiderna på rak arm men det känns inte ofysiologiskt med snabba tider o upptag som Lasse förklarar). Sen vet jag inte vilken praktiskt tillämpning detta har i ett hemakvarium mer än att man borde alltså belysa refugiet även dagtid då för att öka ammoniumupptaget när produktionen är som störst. För ngr andra filter eller biofilter går ju inte reglera. Dom tuffar ju på så gott dom kan 24/7. Sen tror jag förvisso att i ett någorlunda vanligt hemakvarium är inte, även utan algrefugium, ammoniakbildningen (mest på dan då vid matning har jag lärt mig i denna tråd) inget problem så frågan är nog en icke fråga. I fiskodlingar där kan jag tänka mig att det är annorlunda. Men i ett korallrevsakvarium, även hårt belastat som mitt..tror inte vi får ngr issues med ammoniak vid inkörda system som är i någorlunda balans med ellee utan algfilter. Jag ser andra fördelar dock med algfilter än just ammoniakabsorptionsbiten, såsom total avlastning av kvävecykeln o lägre nitrat förstås, (o fosfat) samt frisättande av nyttiga ämnen såsom aminosyror till koraller , och viss konsumption av Co2 o produktion av 02 som ju aldrig är direlkt fel i våra system som kämpar efter relativt svåruppnådd jämnvikt.
-
Vill göra ett viktigt tillägg så bilden blir helt komplett: Som jag skrev så: 1)Vid dosering av kalkvatten(läs hydroxidjoner) så När/Om, vattnet kommer åter i jämnvikt med luftens CO2 så ändras inte pH (mer än den lilla ändring som beror på en liten KH stegring men den är mkt liten), och CO2(aq) samt H2CO3 är samma som innan doseringen med kalciumhydroxid(efter ny jämnvikt alltså). Detta kanske förbryllar en del, för dom flesta erfar nog att pH stiger totalt sett i ett kar där man doserar kalciumhydroxid. Hur kan det då komma sig. Jo: 2) Som jag ganska ofta brukar skriva så är det svårt för flera hundra liter vatten i en glasburk, trots skummare o cirkulation, att komma i fullständig jämnvikt med luftens CO2. Man kan komma ganska nära om man har en bra skummare mm, men processen att uppnå jämnvikt är trög och inte helt lätt att uppnå till 100%. Detta är skälet till att pH stiger i ett akvarium om man doserar kalkvatten. OM karet hade varit i perfekt jämnvikt så hade inget hänt med pH vid dosering av kalkvatten, i enlighet med mitt ovanstående resonemang, för den CO2(aq) minskning som tillförseln av hydroxidjoner initialt åstadkommer, jämnas ut vid jämnvikt, dvs ersätts av nya CO2 molekyler från luften, och CO2(aq) går tillbaka till samma värde som innan doseringen av hydroxidjoner. Nu upprepar jag mig av pedagogiska skäl, detta skrev jag i inledningstråden. Men eftersom vi oftast som sagt ser en kronisk pH stegring vid bruk av kalkvatten, så är detta alltså ensamt ett bevis på att karet står inte i total jämnvikt med luftens CO2. Oavsett om ursprungsvärdet i karet innan dosering av hydroxidjoner är att Co2(aq) är lägre eller högre än jämviktsvärdet, så kommer vi ju alltid initialt vid dosering av hydroxidjoner få en sänkning av CO2(aq). Den sänkningen blir till viss del kvar om jämnvikt ej kan ställa in sig helt, och därmed kvarstår en viss pH-höjning som beror på kroniskt sänkt CO2(aq). Skulle vi öka cirkulationen ännu mer, eller installera en monsterproteinskummare osv, skulle vi kunna blåsa ut den pH höjande effekten som kalkvatten kan(och oftast) har. Således:Ju mer akvariets pH stiger vid dosering av kalkvatten, desto mer i ojämnvikt är karet beträffande luften o vattnets CO2-nivåer.
-
Bra kommentar:-). Tror det är lite det som är tanken med den sk kalkmixern, som väl hela tiden i botten har en ännu icke löst kalciumhydroxidmängd, som kan så att säga lösas in efter hand som koldioxidens luft förbrukar en del av kalkvattnet(rätta mig om jag har fel ni som kör kalkmixer)..ja på så sätt som Lasse beskriver därmed bibehålla kalkvattnets fulla potential. När jag körde kalkvatten på 90-talet var jag inte så finurlig som Lasse är, så jag förlorade nog rätt mkt av verkningsgraden, för det var ett öppet kärl utan övermättad lösning osv. Skorpan kom snabbt
-
Inte sällan får "vi/man/jag" frågor om kalkvatten. På 90 talet och ännu tidigare förstås körde många av oss denna metod för att tillsätta kalcium och karbonater då Balling var inte uppfunnit (Hans Werner Balling gjorde sitt första Classic-recept 1994) och kalkreaktor var en exklusivitet(osäker på när den introducerades). Tänkte kort dra den snabba teorin samt ett litet räkneexempel sist: Kalkvatten får man när man löser kalciumhydroxid i vatten. Pulvret är lite dammande o mjöligt och är helt olikt tex kalciumklorid. Vatten löser kalciumhydroxid rätt dåligt , nånstans runt 1.7g/l. pH-värdet på en sådan lösning blir cirka pH 12. En helt mättad sådan lösning innehåller cirka 900ppm Kalcium samt har en alkalinitet på 128dKH (46 meq/l). Denna alkalinitet utgörs till en början förstås enbart av hydroxidjonerna, alltså inga karbonater. Men när lösningen tillförs ett akvarievatten som innehåller såklart en mängd CO2,H2CO3,HCO3, CO3 så tar varje tillförd hydroxidjon direkt en vätejon ifrån H2CO3 och från HCO3 som finns i vattnet. Då kommer den H2CO3 molekylen som berövas sin vätejon pgr av tillförda hydroxidjoner gå över som HCO3, och den HCO3-jon som berövas sin vätejon pgr sv tillförda hydroxidjoner gå över som CO3-jon. På det sättet har det alltså bildats en ytterligare HCO3 och CO3-jon och KH (den sanna karbonathårdheten inte bara den totala alkaliniteten) stiger därmed. När en del då H2CO3 övergår till HCO3, samt en del HCO3 till CO3 så kommer i sin tur en molekyl CO2(aq) gå över till H2CO3..ja alltså hela karbonatkedjan går åt höger helt enkelt.Nu sjunker alltså CO2(aq) till följd av detta..Men ny jämnvikt vill ställa in sig så en ny CO2 molekyl från luften dras ner och efter ett tag är jämnvikten mellan luft o vatten återställd. Så slutresultatet efter att jämnvikt åter ställt in sig med luft efter att vi tillfört hydroxidjoner från kalkvattnet är: Lite mer CO3 Lite mer HCO3 Först en sänkning men sedan samma nivåer på CO2(aq) och H2CO3 när jämnvikt återinställts med luftens CO2 då motsvarande mängd CO2(aq) som först sänks sedan dras ner från luften. Så i slutändan kommer de tillförda karbonaterna ifrån luftens CO2 och processen så att säga medieras av hydroxidjoner. För en gång skull hoppar jag över formlerna utan ville mer beskriva det bildligt. Varför är då kalkvatten oftast ej tillräckligt för att ersätta kalcium o kh förbrukningen. Jo: lösligheten är som sagt ganska låg (1.7g/l) så vi har en begränsad mängd kalcium o kh som lösningen kan tillföra helt enkelt. Sen kan vi inte tillsätta hur mkt som helst per tidsenhet pgr av lösningens höga pH. Därför är det vanligaste att man låter det sötvatten man fyller på för avdunstning vara kalkvatten. Men där kommer då en nackdel till in, doseringen blir nu beroende av avdunstning och ej förbrukning av kalcium o kh. Således svårstyrt och oftast underdoserat. En nackdel till är att när man blandat kalkvattnet så har ju detta vatten kontakt med luften. Den mängd koldioxid som finns löst i vattnet kommer blixtsnabbt i enlighet med resonemanget ovan gå över som CO3-joner. I akvariet är det ju detta vi vill men det kommer börja ske redan till viss del i kalkvattensbehållaren. Ny koldioxid dras då ner från luften till vattnet och även denna blir snabbt till CO3 osv. Eftersom vi har en mkt hög halt av kalciumjoner också så kommer denna förenas med de nybildade CO3-jonerna och olösligt kalk bildas. Dvs en del av kalkvattnets såväl kalciumjoner som hydroxidjoner har nu förbrukats o lösningen blir mindre effektiv o mindre koncentrerad på Kalcium o hydroxidjoner. Man ser detta fenomen som att det bildas en kalkskorpa på vattenytan. Med tiden blir alltså en del av kalkvattnet "förbrukat" på detta sätt. om vi räknar på ett typfall..eh...ja eller på mitt kar.: I mitt kar doseras det från kalkreaktorn cirka 55 liter per dygn. Detta vatten från reaktorn har ett kh värde på 45. Kh värdet från kalkvatten är enligt ovan 128. Men det kommer med tiden sjunka i enlighet ovanstående resonemang. Det går att räkna hur lågt det kan bli som lägst men jag uppskattar nu och säger 90dkh som ett genomsnitt. Tror jag räknar rätt högt då. Då behöver jag tillsätta cirka hälften så mkt per dygn av kalkvatten för att få samma tillförsel av kalcium o kh. Dvs nästan 30 liter per dygn kalkvatten behövs till mitt kar för att bibehålla kalcium o kh. De avdunstar väl som mest 10 liter per dygn från mitt system. Dvs med bara kalkvatten skulle min kalcium o Kh tillförsel bli endast 30% av den erforderliga. Självklart funkar det lite bättre ju färre koraller man har och har man inte ens stenkoraller så kan det nog dock räcka med kalkvatten som Lasse påpekat. Jag menar att kalkvatten idag när vi har balling o kalkreaktor, är mest till som en lösning när man behöver till följd av för mkt CO2 i vattnet få upp pH värdet. Lösningen är dock ej lika bra som att tvätta luften från CO2 anser jag eftersom om man gör det senare angriper man grundproblemet och ej bara symptomet. För vid bruk av kalkvatten så ställer sig till slut en ny jämnvikt in sig o då dras ny CO2 ner till vattnet och situationen i slutändan då vid ny jämvikt är inte annorlunda än att höja KH med balling. När ny jämvikt ställt in sig är det likgiltigt med vilken metod man höjde karbonathårdheten med. CO2(aq) är efter jämnvikt med luft alltid densamma och då kokar allt tillbaka på huvudkärnan igen: det är luften som är problemet och som i första hand skall "tvättas".
-
Jag har kört med kalkvatten under många år på 90 talet när det var det enda att tillgå. Min erfarenhet är att det är mkt svårt eller i princip omöjligt att hålla Kalcium o Kh på rätt nivåer med bara kalkvatten OM du har en del stenkoraller. Det krävs inte mkt koraller för att du skall snabbt passera gränsen för vad kalkvatten klarar. Håller alltså helt med stig, o jag tror lasse instämmer också:-) rent kemiskt så höjer kalkvatten kalcium o kH i relationen 1/1. För den som inte vet så undrar kanske den vetgirige: Hur kan kalciumhydroxid höja KH? den innehåller ju inga karbonater? Jo så här: Kaxliumhydroxiden använder sig av luftens koldioxid kan man säga. När hydroxidjoner tillförs till vattnet, så tar varje tillförd hydroxidjon direkt en vätejon ifrån H2CO3 som finns i vattnet. Då kommer den H2CO3 molekylen gå över som HCO3, och på det sättet har det alltså bildats en ytterligare HCO3-jon och KH stiger därmed. När H2CO3 övergår till HCO3, så kommer i sin tur en molekyl CO2 gå över till H2CO3...nu sjunker alltså CO2(aq)...ny jämnvikt vill ställa in sig så en CO2 molekyl från luften dras ner. Så i slutändan kommer den tillförda KH stegringen ifrån luftens CO2. Alltså lite som en kalkreaktor kan man säga. Ca(OH)2+H2CO3----Ca+H2O+2HCO3 Eller om man så vill: Ca(OH)2 + CO2 + H2O---Ca+H2O+2HCO3
- 43 svar
-
- 1
-
ok, onekligen intressant:-) Kanske du fick den där balansen som Jaubert drömde om att sandbädden med dess lite djupare skikt med CO2-produktion friade Kalcium o Kh från bädden, samt att din nitrifikation gick lika fort som denitrifikation o därmed gick det på jämnt ut med KH förbrukning/produktion orsakat av biologisk aktivitet. Min fråga är, hade du denna balans redan från början verkligen?..Uppfattade jag dig rätt att du dock körde kalciumhydroxid redan i det system du ej hade stenkoraller? för isåfall tillsatte du ju Kalcium och KH i balanserad dos. Eller var det sen när du skaffade stenkoraller?
-
Ha ha, helt rätt Stig:-) Klockrent:-)
-
Det är kloka tankar Lasse, och tack också för värmande ord om min medverkan:-) Det är verkligen ömsesidigt:-) Du har rätt, skall fokusera på det du säger och skriva lite mer om mitt kar i min egna tråd:-). Det blir ett kvällsprojekt:-)(efter orgelövning). Sen skall jag byta vatten idag...bara det gjorde att det blev lite roligare igen...man behöver liksom "greja" med karet:-). Egentligen krävs inte så mkt, bara en ny korall, kanske ett vattenbyte, eller inte minst, utbyte av kunskaper med er trevliga akvarister:-)
-
Så fina och kloka kommentarerna från alla:-) bara att läsa dom hjälpte lite:-) en träff tror jag är den ide som mest skulle trigga mig. Att få träffa andra. Akvariet träffar jag varje dag men det är utbytet mellan akvarister som ger mest ibland. Håller också helt med om att denna site och andra med är överlägsna fb på många sätt i o med bättre gränssnitt, sökmöjligheter, mm mm. Gott att ni finns:-)
- 16 svar
-
- 3
-
Jag har som många känt att intresset svänger lite för hobbyn. I uppstartsfaser är man som mest intresserad, motgångar kan också trigga för då har man ett problem som måste lösas. Jag känner sedan ganska kort tid en lite svacka i mitt intresse för hobbyn:-(...vilket jag tycker är tråkigt att känna så. Karet går fint utan problem...kanske just därför...Förändringar krävs ibland för att hålla glöden uppe....jag får väl hoppas glöden kommer tillbaks...den försvann ganska plötsligt för vara nån vecka sen....trots min excaltering(hur tusan stavas det...) över våra intressanta CO2-mätningar o allt.... Hur gör ni för att återvinna engagemanget? /Jonas
-
superfint!!
- 210 svar
-
- 1
-
Lasse jag tror även kar med lps o rätt lite koraller ganska snabbt tappar i kh o kalc. Inte minst i kh eftersom det förbrukas pgr av andra processer än vid kalkbildning som tex vid nitrifikation. Jag sällar mig till den uppfattningen att man bör därför så snabbt som möjligt smyga in med balling så man inte kommer på efterkälke. Kh går relativt snabbt ner även i ett nystartat kar utan koraller. Men där kan det ju räcka i början med selektiv kh dosering från den kanalen. Men lika bra o vara beredd från dag med kh o kalcium tillsatser så man hinner med. Sen får man inte glömma kalkalgerna som kan förbruka en hel del.
-
såg du en sänkning av akvariets ph?
-
bra fråga. vet ej säkert, men tror det för nitrat måste reduceras till ammonium av cellen, så det borde alltid vara enklare för en cell att ta upp ammonium.gissar jag.
-
intressant. Min bädd(20dm2) tar upp 400 gram våtvikt per månad...är cirka 80 gram torrsvikt. Kväveinnehållet är cirka 15% av detta enligt en del tabeller...dvs 12 gramN/månad.:-)
-
celladningen kan schematiskt beskrivas så här: En organisk kolkälla är ett antal Kolatomer med ett antal väteatomer och syreatomer kopplade till kolet. När denna organiska kolkälla skall oxideras så sker det genom att väteatomerna avlägsnas ifrån kolkällan. Kvar blir ju då bara till slut kolet o syret av den organiska kolkällan, ja dvs ett antal CO2 molekyler. När så vätejonerna lämnar den organiska kolkällan passerar dessa den sk elektrontransportkedjan. Denna elektrontransportkedja kan vi se schematiskt om en vattenskovel som sättes i snurrning när vätejonerna "rinner" igenom elektrontransportkedjan/vattenskoveln. Vätejonerna kommer ut på andra sidan "skoveln" och måste tas om hand av en sk vätejonsmottagare. En sådan kan vara syre, som då omvandlas till vatten vid mottagandet av dessa vätejoner. När vattenskoveln/elektrontransportkedjan så snurrar, bildas det energi likt en generator. Denna energi lagras upp i sk ATP molekyler som alltså bildas när skoveln snurrar. Slutprodukterna blir därför när den organiska kolkällan helt är oxiderad: CO2, H2O samt syftet med hela cellandningen: ATP molekyler. Dessa ATP molekyler används sedan till att baka nya proteiner, dna molekyler, cellmembran, enzymer osv, och där behövs kvävet och fosforn.
-
I själva celladningen som är den process när kolväte(läs organisk kolkälla) oxideras till koldioxid så går det inte åt nån fosfor eller kväve. men däremot så behöver cellen fosfor o kväve sen för sin uppbyggnad av nya strukturer. Den energi som då behövs för detta har cellen fått via cellandningen.
-
vilket som helst som cellen kan oxidera...tex metanol, etanol, socker, fettsyror, ättiksyra, mm mm
-
skulle absolut köpa ett nytt kh test, för 85 kr från salifert. Oavsett så måste du ju veta vad du har i karet, det viktigaste.
-
väldigt skumt. som du ser så står det på hinken vad Ka/KH/Mg ligger på ...har du inte reflekterat över att dina värden är hälften av dessa?. Är du säker på att du har red sea koral PRO? Om du har det så mät med annat KH test..detta salt har ett KH på 12, bergis.
-
vad har du för belastning och vilka näringsvärden har du?
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.18
Tapatalk 2.1.1