jonasroman

Läst artikeln. Mkt intressant. Tack för länken Stig. Två saker tar jag med mig av denna text. Inget nytt men bra repetition: 1) metaller/spårelement kan ju vara i en biotillgänglig form resp icke biotillgänglig form. Den sistnämnda formen (icke biotillgänglig) blir den tex genom att bindas till organiska molekyler. Nu det intressanta: alger o bakterie kan om dom detektera för hög biotollgänglighet , dvs toxiska nivåer, av en metall , producera organiska molekyler som binder metallerna o gör dom mindre biotillgängliga och därmed reduceras toxiciteten! Ett av skälen kanske att ett algrefugium är bra. 2) halterna vi får analyserade säger inget om biotollgänglighet. Därför kan ett för högt värde om man har tur så att säga trots det ej vara synligt skadligt för korallerna. Således kan man ej säga "jag har 100 i Barium men korallerna ser fina ut så det är ingen fara". Det hänger ju på en skör tråd att man har ämnen som gör dom icke biotillgängliga. Mest verkar detta gälla koppar o zink där man i artikeln refererar till toxiska värden men ändå välmående koraller. Utan tex då algers förmåga att göra en del av kopparen o zinken icke biotillgänglig hade korallerna dött. jag kommer således fortsätta med mitt algfilter samt inte kallt räkna med att systemet kan göra toxiska nivåer icke biotillgängliga utan fortsätta vara försiktig med tillsatser. Det är inte artikelförfattarens slutsats, han tycker rädslan för toxicitet kan tonas ner pgr av ovan beskrivna mekanism. Jag tar det säkra före det osäkra o kör med hängslen o livrem. Dvs både alger som kan detoxifiera samt försiktighet med grundhalten. Sen var det lärorikt att få mekanismen till varför koppar bleker koraller: koppar byter ut järnet i klorofyllet och därmed upphör fotosyntesen. Zooxanthellen dör o korallen bleks. Jag kommer aldrig kunna försvara zeovitmetoden av bla detta skäl.

Jag lovar här o nu att skicka in ett motsvarande test på red sea coral PRO! Inspirerad av @Edlund utmärkta initiativ. Då har vi två seriösa tester, början till en databank. Om ett hyffsat antal akvarister kan tänka sig offra 345kr har vi snart en unik databas här på SG. Jag återkommer om ngr veckor. Vare sig salt eller jag själv finns hemma fn.

Lugnt:-) jag förstår din poäng att det givetvis inte finns signifikans i dessa uppgifter. Då skulle vi behöva göra kanske 100 mätningar , olika batcher, och göra så på de kanske 5 mest kända salterna. Detta kommer ju dessvärre ej ske. Vi får luta oss emot den lilla info vi har. Så med vetskap om osäkerhet i mätvärden, låg signifikans pgr av få mätningar, får man värdera in vilka risker man tar OM siffrorna ovan står för att saltet faktiskt är undermåligt. Det blir lite som det mesta i vår hobby, man får på rätt knapphändig info o sen gör ett val, det som är mest sannolikt inte fel. Jag tycker personligen vi har för mkt att riskera för att kräva hur starka bevis som helst sålunda. Sen vill jag tillägga att den korta period jag körde med af probiotic såg inte karet så bra ut som det gör idag. Man kan lätt bli hemmablind men jag minns att jag hade lite bekymmer såsom halvtaskig montipora, två nya koraller som tappade vävnad, samt dino. Samband vet ej, men jag hade bekymrena o nu har jag dom inte. Jag lovar här o nu att skicka in ett motsvarande test på red sea coral PRO! Då har vi två seriösa tester, början till en databank. Om ett Hyffsat antal akvarister kan tänka sig offra 345kr har vi snart en unik databas här på SG.

Läs igen @Lasse. S finns visst med o sjunker vid vattenbytet med AF o sen stiger igen. (883,833,895). Cu har jag glömt ta med. Det steg till 3.6 efter vattenbyte med AF. Rimlighet: nej det har jag ej räknat på. Jag tänker så här: detta handlar om våra djur o våra kar. Då kräver jag inte samma signifikans som en medicinsk evidensbaserad studie för jag vågar inte chansa. Jag vågar i te blunda för dessa för mig rätt tydliga indikationer på att AF ej levererar. Test på test visar skumheter, även om inte allt är reproducerbart eller statistiskt signifikant. Du som alltid är så kritisk , varför försvarar du detta salt?? om jag frågar så här: skulle du använda detta salt nu utifrån de uppgifter vi lagt ut här, oavsett låg signifikans?

@Edlund med flera här är min analys efter vattenbyte med AF. Editerat från tidigare med helt exakta värden(innan skrev jag ur minnet): Värdena innan bytet (2 st 20 %iga byten mer en veckas mellanrum ungefär) med AF-salt var: järn:0 Al: 11 Barium: 1.14 Mn: 0 S:883 Cu: 0 efter bytet med AF: järn: 2.4 Al: 41.1 Barium : 9.2 Mn: 2.5 S: 833 nytt byte med red sea coral PRO (2 byten a 20%): järn: 0 Al:13 Barium: 4.9 Mn:0 S:895 Cu: 0 kan tyvärr ej posta pdf då jag är på resande fot o har bara min telefon men siffrorna är avskrivna o korrekta.

Nu när jag tittar på mitt test igen som jag gjorde efter två vattenbyten med aquaforest så ser jag faktiskt även en sänkning av S som ej varit vare sig före eller efter. Därmed är samtliga de fel du Daniel uppvisat samma som jag hade faktiskt. Felen blev såklart mindre för mig för jag bytte bara vatten(2 st a 20 procent) men det är intressant att alla de som rödmarkerats hos dig förändrades till det negativa även hos mig efter två vattenbyten.

Kvoten 6/1 för bakterier blir då om vi räknar i nitrat/fosfat 4/1.

Precis! Tack Stig för siffrorna!:-) Där ser vi tex då för bakterier hur kvoten är annorlunda än 16:1 och således räknas det alltså understundom fel när man vill förstå sig på kolkällan som ju arbetar med bakterieexport. Nåt att tänka på vid diskussion om varför kolkällan inte alltid gör som man "vill".

Spännande!:-)

Jo det gjorde det. Järn, Barium, Mn och S, allihop enligt mitt eget test(Testade själv som du säkert minns och fick höjning på precis dessa tre samt sänkning på S när jag nu tittar igen). Dessutom var det förvisso probioticsaltet som tidigare diskuterats men dom har naturligtvis inte olika underleverantörer eller tillverkningsmetoder inom samma fabrikat. Sen att tungmetallbiten varierar kan vittna om svajig tillverkningsprocess. Hur många bevis skall vi ha?? Det handlar om våra djur!, då chansar man inte. Det är väl bra att fabrikatet får denna feedback så dom väljer att skärpa till sig eller sluta tillverka salt.

Enligt vissa rapporter är högt Barium skadligt för zooxanthellen. (Enligt bla triton lab själva)

Jag får vatten på min kvarn rörande detta salt. Alla fel är inte samma men ngr är identiska (järn, Barium,Mn) och några ev nya(S).(fast i mitt test sjönk S också). Det är ingen svartmålning Daniel. Saltet håller låg kvalitet. Det är tillräckligt visat för mig personligen.

En sak till. Lättskött skriver du. Det är lite samma svar där: det är aldrig lätt att sköta ett korallrev. Vill man att allt skall va enkelt med egen minimal insats blir du besviken efter en vecka. Det krävs noggranhet och stort intresse samt stor tolerans o tålamod för de bekymmer som kommer komma. Sen skriver du att karet skall va tyst. Räkna med att du kan fö det ganska tyst men ej som ett sötvattenskar. Är det helt obligat att få det mkt tyst så kommer du möjligen bli besviken där. Jag skriver kanske lite hårt nu, men jag blir orolig när så mkt fokus ligger på utsidan, och ej på insidan, på koralldjuren, fiskarna osv. Mitt tips är att du besöker ngr akvarister och skapar dig en känsla av om detta passar dig, samt funderar på vari ditt intresse ligger. Att få en perfekt tavla i rummet eller ett intresse för djuren du skall hålla? hoppas såklart du kommer in i hobbyn men vill bara få dig att tänka lite i rätt banor så du inte störtar när du väl lyft..;-)

Har ej läst alla trådsvaren men @stigigemla svar med flera är klockrent. Min syn: om du bara kan acceptera perfektion skall du ej välja denna hobby. 100% av alla akvarister får problem av o till som ligger långt utanför perfektion. Cyano, dinoflagelater, döda koraller, vita prick, bruna o fula koraler som ej färgar ut som man vill etc. Sen om prioriteten är no 1 att inget skall synas av sladdar pumpar belysning så har du fel prio. Akvariets välmående måste komma i första rum. Om det då kräver en pump på sidan som bli synlig med sladd så får det göra det. Problemet med färdiga plug and play kar är att dom kompromissar ibland på sådant o vill mest att möbeln o konceptet skall se snyggt ut. Men som stig säger, akvariets invånare bestämmer. Det kommer ta lång tid innan karet är snyggt, kanske 1 år. Man köper inte stora koraller lika lite som man när man bygger upp en trädgård köper fullvuxna träd. Tjusningen är att bygga upp allt själv. Om man är mer intresserad av slutresultatet än processen kommer man tröttna och har kanske en smula fel fokus. Till sist: köp inget schuran. Totalt bortkastat med plexiglas. Dyrt som satan utan ngn som helst fördel utan bara nackdelar. Glaset blir repigt hur noga du än är. Plexiglaskar/schuran är kejsarens nya kläder. Skulle inte vilja ha ett sådant kar gratis ens. Fundera noga igenom vad du egentligen vill med hobbyn. Utifrån ditt första inlägg är jag tveksam om du har rätt fokus. Men du kan ju ändra din syn på detta och då skall du såklart kasta dig in i denna fantastiska men mkt Operfekta värld. /Jonas

Var bor du?

Med inkörd välmående sten som du i princip flyttar direkt från ett kar till ett annat sparar du otroligt mkt tid i inkörningen. För det första slipper du sannolikt den fosfathöjning som är mkt vanligt i nystartade kar med ej inkörd sten som beror på att mkt organiskt material dör på stenen o därmed ger fosfat i vattnet. Av samma skäl får du en mer eller mindre tydlig ammoniak o nitrittopp med ej inkörd sten. Men i ditt fall kommer du troligen slippa detta. Du kommer knappt ens behöva tillsätta bakterier heller i o med att detta finns med stenen. Beträffande belysning så tycker jag man skall va en aning försikig i början men inte FÖR försiktig. Jag kör i början 6-8 timmar med halv styrka kanske. Sniglar skall i tidigt o kanske ngr eremiter. Köp också tidigt en tålig och algätande fisk. Öka sen belastningen , dvs antalet fiskar o matning, mkt långsamt. Det tar minst ett år att hinna få i de fiskar man vill. För varje nytt fiskköp vänta nån månad till nästa. Köp aldrig för många på en gång. Oftast bara en fisk. Och undvik prickänsliga som acanthurus osv. Vidare, köp aldrig fisk som kommit direkt till butik...köp bara fisk som gått i butiken minst 2 v och äter pellets, så dom svaga exemplaren sållas ut där och ej hos dig. Fråga mer om du vill:-) mvh Jonas

Intressant att du hört det tidigare om enzam o jod:-) skall bli spännande att höra ditt pco2 inomhus:-)

Skummaren drar 1000l/h en uppskattning så här långt är 100kr/månaden om man köper granulatet för 500kr/10kg.

Kan va inbillning men allt ser mer friskt o fräscht ut. Hade en oberoende vän på besök som sa samma. Fiskarna mer livliga. Går åt tydligt mer kh o ca dvs reaktorn har jag fått skruva upp. Färger..nu doserar jag ju jod också så det kan va det men färgerna är bättre o min enzam har skjutit ut massor med nya skott. Vet ej om detta är inbillning svårt o se skillnader själv osv men jag tycker mig se detta. :-) oavsett kommer jag fortsätta med denna co2 tvätt:-)

Uppdatering: efter 2 v med 1 liter media och 1000l luft per timma genom har mediat ej förbrukats men uppskattningsvis 25% kvar. Ph i karet ligger fortsatt kvar på 0.1-0.15 över.

Jag lyfta en fråga där jag tror många av oss gör en felaktig förenkling(jag med): Redfieldkvoten 116/16/1 används häro var tillatt räkna på hur en kolkälla arbetar. Dvs om kolkällan sänker tex fosfat med 0.01 så skulle det enligt redfield motsvara en sänkning av nitrat med 0.1 (faktorn är 10 o ej16 om vi räknar om i fosfat o nitrat). Detta ligger till grund för att förstå kolkällan när den funkar o ej funkar etc. Jag tror det är fel att räkna med att bakterier konsumerar N o P enligt redfield. Följande skäl bygger jag denna tes på: 1) bakterier kan liksom tex makroalger i betydande omfattning variera sin N o P kvot utifrån omständigheter. 2) N o P kvoten varierar mellan bakterierstamnar 3) redfieldkvoten 116/16/1 gäller ej bakterier utan phytoplankton (huvudskälet) 4) även för phytoplankton varierar kvoten betydligt. Redfield är ett genomsnitt! 5) havens näringskimsumption bygger merpå phytoplankton än bakteriers konsumption. I ett akvarium som bygger på kolkälla driver man konsumptionen åt bakteriehållet, dvs ifrån naturens sätt och därmed ifrån redfieldkvotskonsumption. 6) det finns mer än c, N o P som begränsar bakterietillväxt! Således kan det ibland vara förklaringen till varför kolkälla ej funkar trots att man har tillgång på N o P oC. Tex vet man att bakterier behöver S, koppar, järn dock i mkt små halter. Tror således vi har förenklat det hela en aning för mkt när vi skall begripa o till o med räkna på hur en kolkälla arbetar.

Det låter hur bra som helst! Du har matat med fosfat på naturlig väg(korallmat) , dratt ner på kolkällan och nu har du 5 i nitrat! Bra jobbat o kloka åtgärder du vidtog:-)

Håller med Lasse att du kanske skall ha ännu lägre flöde genom siporaxreaktorn än jag skrev. Jag vet en akvarist som dock fick noll i nitrat på utvattnet med 200l/h men ju lägre desto bättre kanske. Du kan ju experimentera. Min setup är mkt lik den Lasse tänker sätta upp och fungera bevisligen. Ngt jag fått en del påhopp för i svunnen tid men nu börjar fler o fler köra DSB. Som Lasse sa om koldioxidtvätt så får jag väl anse mig skyldig till en del av DSB-vågen i vårt land;-) jag tror inte ett skvatt på att en DSB kraschar till slut. Gör man rätt håller den hur länge som helst. Min har gått i 2.5 år och är hur stabil som helst. Helt ren på ytan dvs all dedtritus processas o i botten helt ren utan svavelväte. Lasse skall köra med plenum. Det tror jag ej behövs. Jaubert gjorde studier på det o kontentan var att det tillförde inte mkt eller inget alls. Behövs inte enligt min erfarenhet. Jag vågade ej föreslå en DSB för dig eftersom det kräver ett betydande arrangemang. Men kan du fixa en sådan i din sump så är det kalas. Jag håller med Lasse om att en liten dos kolkälla kan en DSB må bra av. Jag har således ändrat min uppfattning lite där. En sak är säker i min värld: du måste ändra strategi. Kolkälla rakt upp o ner funkar inte för dig o att dosera fosfat ..där säger min erfarenhet o intuition bara nej nej.

En sak till: det är vanligt att man driver kolkällan för långt och ej stoppar när den faktiskt inte fungerar. Det är ganska ofta msn läser om detta scenario. Jag tror vi lätt kan låsa oss i en uppfattning att nu tusan skall denna metod fungera men sen blir lite blinda i utvärderingen. Ju mer jag funderar på detta desto mer vill jag be dig tänka: du har verkligen testat men utan den effekt du vill ha, samt du har ett fint akvarium redan som du ej vill förstöra, och det finns andra metoder för export av kväve. Tre bra skäl att tänka om o tänka nytt. Ytterligare en åtgärd du kan över är att bygga en nitratteaktor. Ta bara ett ytterfilter eller klassisk reaktor o fyll den med siporax. Mata den med en pump som ger 150-200l/timman (kanske ännu mindre).