Beskrivning av olika tekniker

[Ferngren]

Hej!

Jag är nybörjare inom saltvatten och en massa frågor hopar sig hela tiden i huvudet om alla dessa teknikprylar som finns.

Det jag vill förstå är varför man ska använda dom och helt enkelt veta vad det är för något. En del är ett måste, andra inte...

Jag vet dock redan en hel del om dom men det finns kanske andra nybörjare än jag som har samma funderingar så vi tar upp den mesta tekniken:

_________________________________________________________________________________________________________________________

Grön text = "måste" (se det som en standarduppsättning)

Blå text = "bör man skaffa, men dock inte helt nödvändigt"

Vinröd text = "nice to have" (beror på intresse och/eller behov)

:!: Det som krävs för att ha en saltvattenanläggning är just salt och vatten. Resten är vad man vill göra med detta saltvatten.

Se nedanstående som riktlinjer och inte sanningar. Dock så gäller dessa i de vanligaste fallen av saltvattenkar.

-bok Försök att läsa igenom hela tråden då det finns många bra och viktiga poänger att suga på där!

- Skummare: Skummare används för att rena vattnet från små partiklar såsom fiskavföring och annat skräp som annars bryts ned till ammoniak - nitrit - nitrat (vilket kan vara skadligt för akvarieinvånarna).

- Pumpar: Pumpar behövs för att ge rörelse åt vattnet, detta gör så skit lyfts upp från botten och transporteras till skummaren, det ger även högre luftning av vattnet vilket är viktigt för syresättningen. Det transporterar också runt plankton och annat så att vissa koraller får mat. Koraller och fiskar lever och trivs i hav där det är hög vattenrörelse. Vissa koraller trivs i strömt vatten medan andra vill ha lugnare vatten.

- Belysning, T5, HQI, LED: används för i främsta hand koraller som lever i symbios med zooxanthellae alger (ett måste för många akvarieinvånare) som behöver ljus för att överleva och växa. Ljuset i korallhaven kommer från solen och intensiteten i det ljuset återskapas bäst med Metallhalogen, T5 och nu på senare tid har LED kommit fram som utmanare. Ska du endast ha fiskar så är det i princip ditt öga som avgör vad du ska ha för ljus.

Ska man bara ha fiskar och inga koraller så fungerar T5-lysrör eller T8-lysrör (mindre ljusstarka och av "äldre" modell). Om man däremot ska ha mycket stenkoraller är en halogenlampa (HQI) att föredra. Det går givetvis att kombinera all belysning för att täcka in hela spektrat. Sedan finns det en djungel med olika typer av rör och halogenlampor som har olika egenskaper och för/nackdelar. Lysrör och HQI-lampor bör också bytas någon gång per år.

LED-belysning kan ersätta allt men är idag dyrt att införskaffa men har den goda egenheten att de är billigare i drift än de konventionella armaturerna och avger inte samma värme.

- Värmare: En doppvärmare är ett måste i de flesta akvarium. Värmare används för att hålla vattnet tillräckligt varmt då det på vintern kan bli kallare i en lägenhet eller hus än vad koraller och fiskar tolererar. Olika akvarieinvånare är mer känsliga än andra.

- Kylare: Temperaturen kan under främst sommarhalvåret stiga i ett akvarium så att det blir skadligt för invånarna. Detta är främst ett problem för de som använder halogenarmaturer och även de med mycket varma rum (undvik att placera ett akvarium i direkt solljus).

Ett annat sätt att kyla ner vattnet, om än inte lika effektivt, är fläktar riktade mot belysning och eller vattenytan.

- Sump: Ett mindre akvarium som oftast är placerad under det stora akvariet. Här sätter man det mesta av all teknik för att kunna hålla huvudakvariet (visningsakvariet) så rent som möjligt från just teknik. Sumpen är sammankopplad med det stora akvariet. Det ger även ökad vattenvolym vilket ses som fördelaktigt för balans. (Ju större akvarium desto lättare att hålla en bra vattenbalans).

- Osmos: Detta är ett sätt att rena vanligt kranvatten från skadliga ämnen som inte bör tillföras till ett akvarium. Dock använder sig en del inte av detta och har fått sina akvarium att fungera bra.

- UVC: Detta är ett filter. En pump cirkulerar igenom akvarievattnet genom filtret som där belyses med ultraviolett ljus, vilket sedan tar död på bl.a. parasiter. Detta system har både för och nackdelar då det tyvärr också tar död på vissa andra bra mikroorganismer. Men elaka parasiter kan lätt slå ut hela akvariet på mycket kort tid.

- Nitratfilter: Ett nitratfilter hjälper till att ta bort det skadliga nitratet i vattnet. Har du ett akvarium med mycket fiskar så kan nitratfilter vara ett bra komplement till skummare om det sköts på rätt sätt.

- Fosfatremover: Fosfatremover används för att minimera fosfathalten i saltvatten. Fosfat är i för höga mängder ovälkommet av i första hand koraller

- Kalkreaktorer: Kalkreaktorer används för att hålla kalciumnivån i akvariet på så naturlig nivå som möjligt. Hårda koraller (SPS, LPS) behöver kalcium till sina skelett för att växa.

- Kalkmixer: Kalkmixer används ofta för att hålla PH-värdet på en hög nivå allra helst om man använder kalkreaktor som ju sänker PH något. Kalkvatten höjer även CA och ALK litegrann.

- CO2: används tillsammans med kalkreaktorer

- Zeolitfilter: Zeolitfilter ett relativt nytt sätt att hålla näringsnivåer på minimala nivåer och sen ”mata” korallerna istället. Ett väl fungerande zeolitsystem tar fram färger hos koraller på ett ypperligt sätt.

- Zeolitreaktorer: Zeolitreaktorer används för själva zeolitstenarna.

- Akvariedatorer: Akvariedatorer kan styra allt som har med akvariet att göra. Ljus, temperatur, vattenpåfyllning, tillförsel av kemiska ämnen osv osv..

__________________________________________________________________________________________________________________________

Länkar till mer matnyttigt:

Saltvattenskemi - mätvärden - gränser - åtgärder

(Saltvattenskemi för dummies v1.pdf)

Nybörjarartiklar

AkvarieWiki

"The Reef Aquarium, Vol. 3: Science, Art, and Technology".

Ändrat 30 oktober 2009 av Ferngren
Uppdatering av info

[petnym]

I väntan på att någon skriver en bok åt dig i denna tråd så tycker jag du skall skaffa boken "The Reef Aquarium, Vol. 3: Science, Art, and Technology". Den täcker in det mesta av ovanstående...

[freguz]

Av det du nämner i listan så har jag bara "pump", och det funkar fint hittills, peppar peppar. Så det finns nog lika många svar som akvarister kan jag tro:)

[_Manne_]

du får nog ta dig i kragen o läsa dig till det mesta som du söker med din frågeställning.. tror inte många skulle orkar att besvara allt detta i din tråd här..

en bok som peter föreslår är ett bra tips , sen får du söka på guiden här, tror att det du undrar över redan finns här på guiden. jag kan föstå din önskan ang tråden men ett annat tips är ju att försöka få kontakt med saltisarna när dig för hembeök o då få endel tips hur det funkar och varför han/hon kör det..

mvh manne

[Ferngren]

Tanken är nog att alla kan bidra med en liiiten del. Jag sammanfattar dom gärna sedan för att vi nybörjare ska hitta enkla och snabba svar.

Om ni inte vill bidra så är det enklast att inte delta i tråden. Vi pratar nu om forumsektionen för nybörjare med nybörjarfrågor.

[Ferngren]

I väntan på att någon skriver en bok åt dig i denna tråd så tycker jag du skall skaffa boken "The Reef Aquarium, Vol. 3: Science, Art, and Technology". Den täcker in det mesta av ovanstående...

Tack, det är ett matnyttigt tips.

[adddo]

Kortfattat för jag orkar inte gå in på detaljer.

- Skummare används för att rena vattnet från små partiklar såsom fiskbajs och annat skit som annars bryts ned till ammoniak - nitrit - nitrat.

- Pumpar behövs för att ge rörelse åt vattnet, detta gör så skit lyfts upp från botten och transporteras till skummaren, det ger även högre luftning av vattnet vilket är viktigt. Koraller och fiskar lever och trivs i hav där det är hög vattenrörelse.

- Sump används för att få bort teknik från visningsakvariet då det ofta krävs mer teknik än i ett vanligt sötvattenskar så vill man inte ha för mycket synlig teknik. Det ger även ökad vattenvolym vilket ses som fördelaktigt för balans.

- Belysning, T5, HQI, LED används för i främsta hand koraller som lever i symbios med zooxanthellae alger som behöver ljus för att överleva och växa. Ljuset i korallhaven kommer från solen och intensiteten i det ljuset återskapas bäst med Metallhalogen, T5 och nu på senare tid har LED kommit fram som utmanare. Ska du endast ha fiskar så är det i princip ditt öga som avgör vad du ska ha för ljus.

- Kylare många lägenheter blir varma på sommaren och eftersom akvarievattnet följer rumstemperaturen så kan det ofta behövas ett sätt att kyla ner vattnet. Ett annat sätt att kyla ner vattnet om än inte lika effektivt är fläktar riktade mot belysning och eller vattenytan.

- Värmare används för att hålla vattnet tillräckligt varmt då det på vintern kan bli kallare i en lägenhet eller hus än vad koraller och fiskar tolererar.

- Osmos används för att ta bort skadliga ämnen i kranvattnet innan det används till akvariet.

- Kalkreaktorer används för att hålla kalciumnivån i akvariet på så naturlig nivå som möjligt. Hårda koraller (SPS, LPS) behöver kalcium till sina skelett för att växa.

- Kalkmixer används ofta för att hålla PH på en hög nivå allrahelst om man använder kalkreaktor som ju sänker PH något. Kalkvatten höjer även CA och ALK litegrann.

- Nitratfilter Har du ett akvarium med mycket fiskar så kan nitratfilter vara ett bra komplement till skummare om det sköts på rätt sätt.

- Fosfatremover används för att minimera fosfathalten i saltvatten. Fosfat är i för höga mängder ovälkommet av i första hand koraller

- CO2 används tillsammans med kalkreaktorer

- UVC dödar frisimmande bakterier i vattnet används tillexempel vid utbrott av sjukdom hos fisk. En del använder det endast vid utbrott eller tillsättande av ny fisk, en del använder det alltid medans en del inte använder det alls.. Det dödar nämligen även nyttiga bakterier.

- Zeolitfilter ett relativt nytt sätt att hålla näringsnivåer på minimala nivåer och sen ”mata” korallerna istället. Ett väl fungerande zeolitsystem tar fram färger hos koraller på ett ypperligt sätt.

- Zeolitreaktorer används för själva zeolitstenarna.

- Akvariedatorer kan styra allt som har med akvariet att göra. Ljus, temperatur osv osv..

[Ferngren]

Kanon Bjarne!

Det är detta som vi nybörjare behöver veta initialt. Bara alla nya ord är svåra att hålla koll på. När man sedan blir mer initierad så vet man spelplanen inom teknik området. Vissa saker är ett "måste" medan andra är mer "nice to have".

Jag uppdaterar/kompletterar det första inlägget i tråden med din information

[Ferngren]

Kan man säga att kalkreaktorer, kalkmixer och CO2 används av de mer erfarna akvarieälskare som har stora mängder hårdkoraller?

Blir det då billigare att använda denna teknik i längden än att köpa t.ex. kalcium i flaska och fylla på? Eller det kanske finns andra fördelar?

[adddo]

Om man vill generalisera så ja på bägge frågorna.

Nackdelen med kalkreaktorer är att det kan vara pillrigt att ställa in dem.

Ett annat sätt att tillföra kalcium är via ballingmetoden. Då använde man ofta doserpumpar med flera kanaler för att tillsätta vätskor som håller kalcium, KH och Magnesium nivåerna.

[Laggeman]

Följande länk finns redan på ett par ställen i forumet, men bifogar den ändå eftersom det kan vara bra att ha den i samband med första inlägget:

http://www.akvariewiki.se/index.php/Huvudsida

[adddo]

Vill säga att detta tycker jag är ett bra initiativ.

Moderatorerna kanske kan göra denna till en "sticky" som nybörjare kan se snabbt och enkelt.

[Laggeman]

Bra förslag Bjarne!

Jag har tagit upp det så ska vi nog kunna lösa det.

[Sillen]

jag kan bistå med en bra länk där vi försöker samla nybörjartips! Kanske går att göra en kort artikel av detta och lägga in där. Behövs hjälp att lägga upp artikeln är det bara att PM:a mig eller någon annan moderator. Enkla tips som förenklar är mycket välkommet!

https://www.saltvattensguiden.se/forumet/forumdisplay.php?f=249

Finns massa bra andra artiklar, kolla runt om ni hittar något som intresserar er!

[Ferngren]

Tackar!

Jag har nu lagt upp länkarna i första inlägget

[Benighted]

Tycker det är lite fel med "måste" grejerna, beror helt på vad man vill göra av karet. Jag hade ett pico (3 liter) utan nånting vari lite knappar och makroalger och räkor levde under ca ett halvår, det som tog kål på det experimentet var att solen började skina för kraftigt och hettade upp burken så att det som levde i den dog. Det enda jag gjorde i denna var fylla på avdunstat vatten. Lite extremt kanske, men att skummare är ett måste är väl det jag vänder mig mest emot. Många har småkar där vattenbyten är enda näringsexporten, och det finns en del som har stora kar med SPS:er och hela paketet som kör skummarlöst. Kylare är lika viktigt om det blir för varmt (eller kör kallvattenskar) som värmare när det är för kallt.

Men "standardkaret" i Sverige stämmer det ju rätt bra med det du skriver

Men skulle säga mer såhär:

"Måste" ha:

Vatten och salt

"Bör" ha:

Skummare

Belysning (om man har saker som behöver ljus och man vill se nåt när det är mörkt)

Doppvärmare

"Nice to have":

Osmos (lite beroende på vattenkvalité där man bor)

Sump

"Lull lull" beroende på inriktning/intresse:

Resten

Men det är ju väldigt beroende på vem du frågar också....

Sen borde man ju ta upp att t.ex. så är ju många såna att dom är onödiga att ha samtidigt så man borde ha kategorier där man ska veta att det kan vara lite kaka på kaka att ha dem, som.

Ca/Mg tillsats (vikt beror på inriktning stenkoraller, mjukkoraller, fish only):

Ballingsalter

Calciumreaktor

Vattenbyte

kH tillsats(viktigt för alla normala inriktningar?):

Tripple Buffer

Ballingsalter

Calciumreaktor

Kalkvattenmixer

Vattenbyte

Näringsavlägsning:

Skummare

Fosfatremover/reaktor (vikt beror på inriktning stenkoraller, mjukkoraller, fish only)

Zeolitfilter (vikt beror på inriktning stenkoraller, mjukkoraller, fish only)

(Remote-) deep sand bed (vikt beror på inriktning stenkoraller, mjukkoraller, fish only)(inga diskutioner tack, inte det jag är ute efter ))

Vattenbyte

Osv...

Blir komplext men lite mer rättvisande, tycker inte man ska ha massa måsten, speciellt när det inte alltid behövs

Meningen med inlägget är egentligen mest att få människor att tänka lite hur olika det är beroende på vad man är ute efter och det finns så många sätt att bra resultat än för att göra exakt såhär

[Ferngren]

Hej Jani!

Du har en stor poäng där med allt du skriver. Nu när det står i tråden så ska jag hänvisa i första inlägget att läsa kommentarerna i hela tråden

[Jonas Am]

Ett måste för att mäta salthalten.

Absolut bäst Refraktometer ,med ATC för temperaturkompensering.

Osäker Salinitetsrör

Mycket osäker Vipparmsmätare

På bilden ser vi från vänster 3st vipparmsmodeller, salinitetsrör och längst till höger en refraktometer

Det finns även ett test här på forumet https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=9755 där även bilden kommer ifrån.

[Ferngren]

Intressant Jonas!

Det jag själv använder är det längst till vänster. Jag köpte det hos Triton där dom bl.a. varnade mig för andra "vipparmsmodeller". Den kanske är bäst av de i den kategorin... men jag låter det vara osagt...

Tack för inlägget. Informativt och bra.

[a.nilson]

Hade den i mitten (deep six) när jag började med salt för 4år sen. Visade att jag hade salthalt på 1.022 när verkligheten var 1.031. Inte konstigt det gick illa i början för alla sps o lps koraller. Nu gäller bara Refraktometer för min del.

[Adamantis]

Jag har den längst till vänster "Instant Ocean". Den visar alltid samma värde, så den är pålitlig. Om jag förstått saken rätt så varierar värdet beroende på vattnets temperatur, vilket man då måste vara medveten om. Också brukar jag ke den en ordentlig knäpp med fingret så luftbubblor lossnar från pekaren, då de annars lyfter den något.

J0nas på forumet var över hos mig en sväng och vi kalibrerade med mätinstrumentet längst till höger, den optiska mojängen. Båda visade "exakt" 1,025.

[OskarW]

Vipparmen funkar utmärkt för mig till att kontrollera att salthalten liggerp å samma nivå.. även om 1.020 = 1.024 för mig mycket viktigt att se till så att det inte finns några luftbubblor på "armen" och att man rengör den eftervarje användning med antingen ättika utspädd eller badar den i Varmt vatten ett tag, jag använder det senare alternativet.

[Sillen]

Nu står det att vipparmsmätaren fungerar utmärkt för er. När kollade ni att värdena stämde mot någon annan mätare? Jag har själv kört med en av de vipparms och var nöjd med den och jag fick bra värden trodde jag ända tills jag prövade mot en refraktometer. Då stämde den inte alls längre. Jag hade då även testat den mot andra långt tidigare och då visade min rätt.

Jag rekomenderar att ni går in och letar reda på artikeln Vargklo har skrivit efter en träff hos honom då ett gäng olika mätare testades samtidigt!

[Adamantis]

Eller så köper man två billiga och jämför värden till och från. Då bårde man kunna upptäcka om den ena plötsligt flippar och visar helt fel.

Jag har inte satt mig in så noggrant i de olika sätten att mäta salthalt, men är det inte så att den optiska och vipparmen mäter olika saker? De mäter olika saker men att den visar värdet med två olika mått, där den ena är likvärdig under specefika förhållande.

Refraktometern mäter vätskors brytningsindex (den optiska tätheten som varierar beroende på salthalt), men har om jag förstått saken rätt, också en skala med vätskans specific gravity, något som refraktometern inte mäter. Mellan dessa finns självklart ett samband, men SG värdet påverkas också av temperatur. Det måste innebära att dessa två skalor endast samklingar under specifika förhållanden, t.ex. en viss temperatur. Om man då kalibrerar mätarna vid en annan temperatur än den som gör att skalorna korresponderar till varandra, kan hydrometern tolkas som att den visar "hel fel värden".

[stigigemla]

(Nästan) alla refraktometrar har automatisk temperaturkompensering.

Vattnets täthet ändras inte heller särskilt mycket - ungefär 0.001 mellan 20 och 30 grader.

Problemet är vipparmsmätarna.

Flytbojarna visar i alla fall samma fel så länge man tar ur dem ur karet mellan mätningarna.