jacob.forssman Postat 3 mars 2011 Postat 3 mars 2011 Tjena, Jag har funderat ett tag pĂ„ att göra egen levande sten men inte riktigt fĂ„tt Ă€ndan ur Ă€nnu. I veckan bollade jag det lite med farsan som Ă€r keramiker. Han tyckte att jag borde prova att göra den i keramik. Det man kan göra dĂ„ Ă€r att blanda leran 50/50 med cellulosa (typ trĂ€spĂ„n). NĂ€r man sedan brĂ€nner leran i keramikugnen brĂ€nner man bort cellulosan och fĂ„r den porositeten som man vill ha i levande sten. Man cintrar Ă€ven leran sĂ„ att ytan blir glasaktig detta bör göra att den inte lakar ur nĂ„got. Man vĂ€ljer ocksĂ„ en lera som Ă€r fri frĂ„n jĂ€rn etc. PĂ„ detta sett bör man tom slippa att kurera stenen, vilket jag har fĂ„tt för mig Ă€r för att fĂ„ bort salt etc ur stenen och fĂ„ ett stabilt pH vĂ€rde. Jag Ă€r relativt ny pĂ„ detta sĂ„ rĂ€tta mig gĂ€rna om jag Ă€r Ă€r fel ute eller kom men synpunkter. Ăr det nĂ„gon som provat detta tidigare? Mvh, Jacob Citera
Laggeman Postat 4 mars 2011 Postat 4 mars 2011 Om du glaserar ytan sÄ faller ju idén med att fÄ den porös dÄ du inte fÄr tillgÄng till hÄlen i stenen, eller? Citera
campokatt Postat 4 mars 2011 Postat 4 mars 2011 Varför inte dreja till en sten och se hur det blir?Kan ju inte skada att prova. Blir den snygg sÄ kan man ju blanda lite med vanlig sten om man vill. Gör man egen sÄ fÄr man ju dom former man vill ha vilket kan vara bra om man vill bygga pÄ höjden. Citera
Maglofster Postat 4 mars 2011 Postat 4 mars 2011 Precis, det ska vara sÄ poröst som möjligt!Jag har lite revkeramik över frÄn mitt senaste projekt, sÄ du fÄr gÀrna lÄna en bit för att visa farsan din. Citera
stigigemla Postat 4 mars 2011 Postat 4 mars 2011 Det speciella med levande sten Àr sammansÀttningen av porerna. Det finns gÄngar frÄn flera cm diameter ned till nÄgon tusendels mm. Det skyddar bakterier frÄn att bli uppÀtna i de smalaste porerna, bakterieÀtarna frÄn att bli uppÀtna av större djur i grövre gÄngar och sÄ vidare. Citera
Piraterna Postat 4 mars 2011 Postat 4 mars 2011 SÄ frÄgan Àr var man hitta sÄ blandade sÄgspÄn för att efterlikna den riktiga stenen? Jag blev riktigt sugen pÄ att försöka jag ocksÄ Citera
Claes_A Postat 4 mars 2011 Postat 4 mars 2011 Undrar om inte avlÄnga smala hyvelspÄn Àr bra att blanda i för att fÄ porerna att bilda gÄngar? Eller varför inte lÄngfibrig torv?Annars tror jag trÀ kan ge lite av ett problem vad gÀller fosfat. Vedaska innehÄller ju en hel del fosfor. Som ett alternativ till sÄgspÄn kanske man ska övervÀga nÄgon renare form av brÀnnbart kol? Jag funderar pÄ socker, t ex formerna strösocker och pÀrlsocker - de borde ge trevliga porer i keramiken nÀr man brÀnner den. Citera
NULL Postat 4 mars 2011 Postat 4 mars 2011 ...eller frigolit, det ska bli mest vattenÄnga nÀr det eldas upp...Jag har varit i samma tankar. Vi vill ju inte ha Si i karet, sÄ jag undrar vilka leror som innehÄller det?Funkar det med vilka leror som helst, skulle gjutlera vara frÀnt ocksÄ. =PSen funderade jag om det gÄr att gjuta med bara CaOH, sÄ att efter att det har brunnit blir död sten(kalksten/slÀckt kalk/kalciumbikarbonat). Men dÀr Àr funderingen pÄ om det fÀster, alltsÄ om det brinner ihop sÄ man fÄr bitarna att sitta ihop lÀnge.Jag har försökt fÄtt tag i CaOH(/brÀnd kalk), med de vill inte sÀlja till privatpersoner(pH12), i stora förpackningar Àr det löjligt billigt, men var kan man köpa det? Citera
Piraterna Postat 4 mars 2011 Postat 4 mars 2011 NULL LÀttaste Àr om du kÀnner nÄgon som har ett företag som kan göra det Ät dig. Eller varför inte gÄ in pÄ ett litet företag i rÀtt bransch och frÄga om de kan hjÀlpa dig? Citera
jacob.forssman Postat 4 mars 2011 Författare Postat 4 mars 2011 Om du glaserar ytan sÄ faller ju idén med att fÄ den porös dÄ du inte fÄr tillgÄng till hÄlen i stenen, eller?tanken Àr att jag inte ska glasera leran utan cintringen som gör att ytan blir glasing uppnÄs med brÀnningen och lertypen som man anvÀnder. Tricket Àr bara att vÀlja en lera som inte innehÄller sÄ mycket elakheter. Jag tycker de bord kapslas in under cintringen och inte lakas ut, men ÀndÄ. Undrar om inte avlÄnga smala hyvelspÄn Àr bra att blanda i för att fÄ porerna att bilda gÄngar? Eller varför inte lÄngfibrig torv?Annars tror jag trÀ kan ge lite av ett problem vad gÀller fosfat. Vedaska innehÄller ju en hel del fosfor. Som ett alternativ till sÄgspÄn kanske man ska övervÀga nÄgon renare form av brÀnnbart kol? Jag funderar pÄ socker, t ex formerna strösocker och pÀrlsocker - de borde ge trevliga porer i keramiken nÀr man brÀnner den.bra tips med tyvelspÄn, det var lite den tanken jag hade. Undrar bara vart jag ska fÄ tag pÄ det... eller frigolit som NULL föreslog, ska kolla med farsan om han har nÄgot anat förslag ocksÄ. Magnus: Tack för erbjudandet. Om du kunde skicka bilder pÄ revkeramiken som du har som inspiration vore det kanon!Tack för alla kommentarer, ska bolla vidare och Äterkommer. Det lutar Ät ett test framöver, förhoppningsvis inom 2 veckor. mvh, Jacob Citera
jacob.forssman Postat 5 mars 2011 Författare Postat 5 mars 2011 (Ă€ndrat) En liten uppdatering. Jag har kollat olika lertyper och den jag har tĂ€nkt anvĂ€nda Ă€r en som innehĂ„ller kaolin, fĂ€ltspad och kvarts. Dvs det normala innehĂ„llet i lera tydligen. Den innehĂ„ller alltsĂ„ inte nĂ„gra tungmetaller, jĂ€rn eller dyligt. DĂ€remot innehĂ„ller denna lera nylonfiber och cellulosa frĂ„n början vilka försvinner vid brĂ€nningen. Nylonfibrena bör ge de smĂ„ porens som behövs. Jag tĂ€nker Ă€ven blanda i ca 50 procent trĂ€spĂ„n för att fĂ„ större hĂ„ligheter. SĂ„ nu Ă€r det bara att gĂ„ frĂ„n idestadium till prototyp, det blir nog inom 2 veckor.EDIT: JĂ€kla Iphone som stĂ€ller till det med sin rĂ€ttstavning... Det blev ju gansk kul Ă€ndĂ„ Ăndrat 5 mars 2011 av jacob.forssman Citera
-=Mr_B=- Postat 5 mars 2011 Postat 5 mars 2011 Efter brÀnningen kommer leran vara full av aska, och kol.Aska, det som haft luftcirkulation och dÀrför förbrÀnts, och kol, det som inte haft tillgÄng till syre frÄn omgivningen. De senare kanske inte Àr ett problem, eftersom de torde vara inkapslade sÄ att de hÄlls borta frÄn vattnet likvÀl som luften. Men askans innehÄll kommer sakta lÀcka till vattnet, sÄ de kommer behöva nÄgon form för urlakning, tror jag...B! Citera
blackizzz Postat 5 mars 2011 Postat 5 mars 2011 En liten uppdatering. Jag har kollat olika lertyper och den jag har tĂ€nkt anvĂ€nda Ă€r en som innehĂ„ller KALKON, fĂ€ltslag och kvarts. Dvs det normala innehĂ„llet i lera tydligen. Den innehĂ„ller alltsĂ„ inte nĂ„gra tungmetaller, jĂ€rn eller dyligt. DĂ€remot innehĂ„ller denna lera nylonfiber och cellulosa frĂ„n början vilka försvinner vid brĂ€nningen. Nylonfibrena bör ge de smĂ„ porens som behövs. Jag tĂ€nker Ă€ven blanda i ca 50 procent GRĂSLĂK för att fĂ„ större hĂ„ligheter. SĂ„ nu Ă€r det bara att gĂ„ frĂ„n idestadium till prototyp, det blir nog inom 2 veckor.Ett recept?! LĂ„ter bra!, blir det tillverkning och försĂ€ljning sen? Citera
jacob.forssman Postat 5 mars 2011 Författare Postat 5 mars 2011 Jag har justerat "receptet" nu. SÄ kan det gÄ nÀr man anvÀnder Iphone Citera
Drago Postat 5 mars 2011 Postat 5 mars 2011 (Ă€ndrat) Jag har pysslat en del med keramik tidigare. Vad jag förstĂ„r Ă€r det en högtemperaturbrĂ€nning pĂ„ uppĂ„t 1300 C du kommer att köra? Aska/kol försvinner vid de temperaturerna. Ett problem kan dock vara att keramiken spricker dĂ„ du fĂ„r den sĂ„pass fylld med "luftbubblor" (vilket man ju alltid försöker undvika vid tillverkning av brukskeramik). Du fĂ„r vara försiktig vid bĂ„de skröj- och slutbrĂ€nningen, gĂ„ upp i temperatur lĂ„ngsamt. TĂ€nk pĂ„ att du inte Ă€r i mĂ„l bara för att leran klarat skröjbrĂ€nningen! Vad gĂ€ller val av spĂ„n kan du alltid blanda, frĂ„n finaste damm, till grova hyvelspĂ„n. DĂ„ fĂ„r du en spridning av hĂ„ligheternas storlek. För övrigt pĂ„verkas inte bara ytan av sintringen, hela den kermiska kroppen förĂ€ndras nĂ€r materialet smĂ€lter samman och blir som sten.Edit: Om du kör med grĂ€slök, eller nĂ„got annat material som innehĂ„ller vatten, mĂ„ste du vara extra noga med att all fukt lĂ€mnat godset innan skröjbrĂ€nningen. Fukt= nĂ€stan 100% risk för att godset spricker, sprĂ€ngs i ugnen. Ăndrat 5 mars 2011 av Drago Citera
Lasse Postat 6 mars 2011 Postat 6 mars 2011 Brukar inte grovsalt anvÀndas vi tillverkning av revkeramik för att fÄ den porösa strukturen ?MVH Lasse Citera
Claes_A Postat 6 mars 2011 Postat 6 mars 2011 Brukar inte grovsalt anvÀndas vi tillverkning av revkeramik för att fÄ den porösa strukturen ?MVH LasseJo, det var dÀrför jag tÀnkte att pÀrlsocker var lÀmpligt för brÀnning av keramik. För salt vid keramikbrÀnning ger vÀl en glasyr eller Àr jag ute och cyklar nu? Citera
NULL Postat 6 mars 2011 Postat 6 mars 2011 Kollade lite pÄ WikiPedia:"Kaolin...bestÄende huvudsakligen av mineralet kaolinit (aluminiumsilikat)."Kaolin"FÀltspat Àr en mineralgrupp som bestÄr av silikat av aluminium med natrium, kalium eller kalcium."FÀltspat"Kvarts Àr ett mineral bestÄende av kiseldioxid, SiO2."KvartsSi i alla lerorna alltsÄ, men det kanske inte urlakas nÀr det Àr brÀnda..? Citera
jacob.forssman Postat 6 mars 2011 Författare Postat 6 mars 2011 Null: Tanken Àr att det inte ska laka ur i och med sintringen. Vi fÄr se vad som hÀnder nÀr prototypen Àr klar. Finns det tester för att mÀta SI nivÄerna? eller mÀrker man det pÄ algtillvÀxten? Drago: Min iphone Àndrade "sÄgspÄn" till "grÀslök" av sig sjÀlv, nÄgon typ av autorÀttstavning, mycket hjÀlpsamt . Tanken Àr att anvÀnda sÄgspÄn. Kanske anvÀnder sÄnt som man köper pÄ ICA för att ha i botten pÄ kaninburar etc. KÀnns som det enklaste sÀttet för att fÄ tag pÄ det? Lasse: Det fina med att anvÀnda cellulosa Àr att merparten gÄr upp i rök vid brÀnningen. Jag kommer att brÀnna leran i ca 1480 grader för att fÄ till cintringen. Jag vet inte hur salt beter sig vid de temperaturerna men cellulosa tror jag mer eller mindre förÄngas. Vi fÄr se hur det ser ut nÀr prototypen Àr klar. Citera
Drago Postat 6 mars 2011 Postat 6 mars 2011 Vid saltbrÀnning tillför man saltet nÀr godset redan Àr uppe i temperatur, vilket reagerar tillsammans med leran och bildar en saltglasyr. Jag tror ej att samma effekt uppnÄs om saltet tillförts innan brÀnningen.Vad gÀller urlakning bör det inte vara nÄgra problem sÄ lÀnge sintringen intrÀffat. DÄ kommer din revkeramik urlaka lika lite som vanligt glas. Det finns dÀremot vissa glasyrer, med torr eller krackelerad yta, som kan urlaka vid kontakt med vÀtskor. Detta beror pÄ att vissa Àmnen i glasyren har en sÄpass hög smÀltpunkt att de inte sintrar samman med övriga utan finns fritt i glasyrmassan.1480 C lÄter vÀldigt högt. Ska du tillverka revet av porslin? Om du gÄr över sintringsintervallet ( det temperaturintervall dÀr leran sintrar) riskerar dina stenar att smÀlta och förlora den ursprungliga form som du skulpterat fram. Citera
jacob.forssman Postat 6 mars 2011 Författare Postat 6 mars 2011 Vad gÀller urlakning bör det inte vara nÄgra problem sÄ lÀnge sintringen intrÀffat. DÄ kommer din revkeramik urlaka lika lite som vanligt glas. Det finns dÀremot vissa glasyrer, med torr eller krackelerad yta, som kan urlaka vid kontakt med vÀtskor. Detta beror pÄ att vissa Àmnen i glasyren har en sÄpass hög smÀltpunkt att de inte sintrar samman med övriga utan finns fritt i glasyrmassan.1480 C lÄter vÀldigt högt. Ska du tillverka revet av porslin? Om du gÄr över sintringsintervallet ( det temperaturintervall dÀr leran sintrar) riskerar dina stenar att smÀlta och förlora den ursprungliga form som du skulpterat fram.Har tÀnkt att brÀnna utan glasyr sÄ dÀr blir det inga problem. Tack för varningen ang temp, man vill ju gÀrna att leran behÄller formen. Citera
jacob.forssman Postat 7 april 2011 Författare Postat 7 april 2011 Nu Àr projektet igÄng pÄ allvar. Blandade spÄnen (burspÄn) med lite vatten och sedan med leran och formade mina revstenar. Tanken Àr att göra lite roliga former som fiskarna kan simma runt. Plus att jag tog tillfÀllet i akt för att göra lite fraggpluggar. Lerna torkar nu och sedan fÄr vi se hur de klarar sig i brÀnningen. Citera
Borne Postat 22 september 2011 Postat 22 september 2011 Vet att trÄden Àr gammal men hur gick det?//Borne Citera
Rekommenderade inlÀgg
GĂ„ med i konversationen
Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.