Topplista

Danke.. det blev 50 mm list som nu är pulverlackad vit och monterad. Tror det blir bra.. Nu är all rördragning färdig. Förklarar i text först så blir det lättare att förstå bilderna. Den primära avrinningen ner går efter att ha passerat en kran (den röda) ner i en 200 liters tunna. Från tunnan går ett 50 mm rör till sumpen. Den sekundära avrinningen passerar en kulventil och sedan direkt till sumpen. Returen går genom ett 25 mm rör och passerar även den en kulventil innan den går genom taket upp till huvudkaret. Har monterat unionskopplingar lite här och där för att kunna plocka isär och rengöra. Har hällt i vatten i ytavrinningsboxen i huvudkaret för att kolla så genomföringarna håller tätt, vilket dom verkar göra [emoji28]. Kanske ska tillägga att syftet med regntunnan är att utöka vattenvolymen och förenkla vattenbyten. Sitter en 20 mm genomföring i botten med en kulventil och slangkoppling för att enkelt tömma 200 liter ut i golvbrunnen, och sen pumpa i 200 liter nyblandat vatten [emoji106] Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro

En parallelltråd här gav mig inspiration att skriva lite om ljus, LED, RGB, vitt ljus osv. Många kan mkt om detta, så fyll på, och om ni anser jag skrivit nåt fel, så påpeka det:-) I en korall har vi som vi alla vet en zooxanthell, och det handlar om att den zooxantellens klorofyll skall belysas med de våglängder som stimulerar till fotosyntes. Vi har olika sorters klorofyll och dom har lite olika våglängdsområden som dom reagerar på. Så länge vi i ljuset har dessa våglängder, så har vi nått vårt mål med ljuset rent biologiskt. Allt annat utöver det är i huvudsak estetik, dvs adderandet av ytterligare våglängder utöver dom som stimulerare till fotosyntes, är för att vi skall uppfatta alla färger korrekt genom den reflektion av ljuset som ett föremål avger. Tex om en gul fisk skall se gul ut, måste det finnas gula våglängder direkt från ljuskällan. En del kanske inte vet skillnaden med att skapa en viss färg på ljuset med sk additiv metod jämfört med om aktuell "färg/våglängd" strålas direkt från ljuskällan. Ett exempel: Om vi blandar blått och rött ljus(alltså ljuset från en blå diod och en röd diod) uppfattar ögat detta ljus som gult. Gult ljus är ca 580nm. Men denna typ av gult ljus är inte äkta gult ljus, dvs detta ljus innehåller inte våglängden 580nm!!, det är bara ögat som uppfattar det så, dvs om vi har en organism som skulle vilja ha precis 580nm så kommer den organismen inte få det trots att ljuset ser gult ut, och en gul fisk kommer ej se gul ut trots att ljuset ser gult ut! Det är enkelt egentligen; oavsett vilken färg ljuset ser ut att ha av vårat öga, strålar ljuskällan bara med de våglängder som lysdioderna avger. Om vi tex blandar Rött, Grönt o Blått (alltså tre lysdioder med dessa färger, RGB teknik) kan vi för ögat få vilken färg som helst på ljuset, inklusive vitt, genom att ha olika effekt på dessa tre färger (där lika stor effekt på rött, grönt o blått ger vitt ljus), MEN om vi mäter våglängderna som de fakto strålar från en sådan ljuskälla, oavsett vilken färg det färdiga ljuset ser ut att ha, är det fortfarande bara de tre våglängderna, rött, grönt o blått, som finns i spektrat. Dvs inga andra färger än just rött, grönt o blått, kan heller återges korrekt. Det är därför som en gul fisk under en ramp utan vita dioder(tex PS, SMT-ramp som bygger på RGB tänket med additativ teknik), trots att ljuset är inställt så det är helt vitt(eller till o med gult!), ej blir gul. Denna alltså sk additativa metod lurar ögat. Således blir CRI(se nedan) mkt dåligt med RGB-framställt vitt ljus. Man talar i sammanhanget om ljusets CRI, colour rendition index, som är ett mått på ljust hur bra ljuset återger alla färger jämfört med solljus. En vit lysdiod har delvis samma problem som ett RGB-sammansatt ljus, men inte i samma utsträckning. En vit lysdiod (om den inte bygger på rgb teknik enligt ovan) bygger på att gul fosfor belyses med blått ljus. En del blått ljus passerar o förblir blått, en del tas upp av fosforn o fosforn avger gult ljus. Och grundprincipen bygger sedan på att gult ljus + blått ljus=vitt ljus(newton kom på detta). Fortfarande alltså en additativ effekt, så ett föremål med en färg utanför gult och blått, kommer återges dåligt. Det uppstår alltså ett vitt ljus men här enbart bestående av blåa och gula våglängder. Denna vita ljuskälla har dock bättre CRI jämfört RGB-tekniken, men ändå långt ifrån bra. CRI på 70-85 är vanligt. Så det är framför allt de röda våglängderna som saknas i detta vita ljus. Men här har man i alla fall möjlighet att med olika fosforblandningar, tjocklek(och med olika blått ljus från lysdioden) modifiera hur det vita ljuset blir i slutändan, och därmed nå ett högre CRI. Om man nu då till dessa vita dioder som bygger på fosfortekniken, lägger till ngr enstaka dioder med andra färger för att höja CRI(framför allt rött eftersom det saknas i de vita fosfordioderna), samt en del blåa dioder med olika våglängder för att med större säkerhet täcka in klorofyllets absorptionsmaxima, så har vi ju precis det receptet som alla moderna led-ramper är bestyckade med idag: Vita fosfordioder som bas(= vi får gult och höjer CRI), en del blåa extra med olika peakar(säkerställer att klorofyllpeaken ej missas), samt ngr få gröna o röda(för att höja CRI då dessa två våglängder ej finns i vita fosfordioder). Gula anser jag är ologiskt, (varför har Radion lagt in detta??), då den våglängden finns i det vita ljuset från de vita fosfordioderna. Eftersom dessutom det rent biologiskt handlar om att klorofyll skall träffas av en viss våglängd med ganska snävt intervall, så finns alltså alltid risk med ett LED-ljus (oavsett vilket färg ljuset ser ut att ha för ögat, inklusive helt vitt, och oavsett hur det vita ljuset skapas, och oavsett hur du ställer in dina kanaler) att missa den våglängd som klorofyll/zooxanthellen vill ha. Därför är jämnheten i diodernas våglängdsmärkning viktig, där det finns första-sorteringar där det påstådda våglängdstalet stämmer bättre med verkligheten. PAR-värdet kan med andra ord vara missvisande om man missar dessa rätt snäva våglängder. Ett fint ljus, till synes vitt, eller oavsett färg för ögat, kan i sådana fall gå till spillo en hel del. Givetvis är dessa förstasorteringar dyrare, vilket man väl får förutsätta sitter i alla de dyrare moderna LED-ramperna idag. //Jonas Roman Följande länk är riktigt bra som förklarar grunderna jag försökt återge ovan. http://www.photonstartechnology.com/learn/how_leds_produce_white_light

Grymt!!

Kelvin är temperatur och noll kelvin ligger på - 273. Mäter vi omgivningen är det ju viktigt men när vi är uppe på värden på flera tusen så spelar inte den där skillnaden på 273 grader så stor roll. När man pratar om kelvin i fråga om färg så handlar det om det ljus som en perfekt svartkroppstrålare vid en viss temperatur i kelvin sänder ut. Vid 5000 kelvin så blir det ett rödaktigt ljus. och vid 10000 ett blåaktigt. Men en perfekt svartkroppsstrålare sänder inte bara ut en våglängd utan fördelar strålningen utefter det mesta av spektrum, det är tyngdpunkten som värdet säger nåt om. Nu är det bara det att de lampor vi har inte är några perfekta svarkroppstrålare. En del metallhalogen kan ha en liknande fördelning och då är det ju bara att jämföra, vilken temperatur för svartkroppstrålare motsvarar det, här, då har man ett värde. Andra lampor kan ha spikar och dalar, det kan se ut lite hur som helst beroende på hur man gjort och vad man prioriterat. Då har man egentligen inte något som man direkt kan översätta till färgtemperatur kelvin men man kan räkna fram nån slags motsvarande tyngdpunkt. Om ljuset mest ligger åt det röda eller blå hållet alltså. Vi får ofta ett värde på grader kelvin, men vi får sällan veta hur den närmare fördelningen ser ut eller hur man räknat fram det där värdet. Det kan alltså vara stora skillnader på lampor med samma värde i kelvin. Det man får veta är åt vilket håll på skalan rött - blått ljuset ligger men inte mer. Att ta köpbeslut bara på det är ungefär som att köpa nåt till fötterna bara på skonummer, ok, det är kanske rätt storlek men passar det till att gå i träsk eller till att gå på bal i? Kelvin är en bra början men man vill veta mer. Gärna en bild på spektrum. Eller ett PUR/PAR värde som säger nåt om hur mycket ljus lampan ger som är nyttigt för fotosyntes. Tyvärr får man sällan se såna värden, det verkar inte som de mäts så ofta. Det man däremot ofta kan se är ett värde på färgåtergivning, Ra. Det berättar hur bra färger återges i en viss belysning. 100 är motsvarande i solljus, det har knappast någon belysning. Men är man över 90 så har man rimligt bra färgåtergivning. Och det får man inte om det inte finns en rimlig fördelning av olika våglängder och därmed kan man någorlunda tryggt också utgå från att det finns med sånt ljus som är bra för fotosyntesen. Går man väldigt högt i kelvin så får man svårt att få högt Ra. Rör man sig högt i det blå så tappar man de röda färgerna så röda fiskar ser grå ut. Att kika på Ra värdet är en gardering mot att få konstig färgåtergivning. Det finns annars möjligheter till märkliga fenomen, jag har själv haft fiskar som varit gula i framkant av akvariet men skiftat till blå när de simmat mot bakkanten där det låg ett annat lysrör. Må så vara att man vill ha ett ljus åt det blå hållet men överdriver man tappar man oundvikligen färger.

Som sagt ! En del färger i sötvatten ochså!

En massa blandat

Vattnet hade klarnat till idag så kvällen har ägnat åt att bygga upp revet. Är ganska nöjd som det är nu förutom att jag funderar på att flytta bak det högra revet en bit och vrida det lite motsols, för att få lite mer djup. Nu ska karet stå tills värdena stabiliserat sig innan städpatrullen åker i.

När det gäller sammansatta ljuskällor räknas färgtemperaturen ut som ett medeltal av allt ljus som kommer från ljuskällan i fråga. Man kan alltså få samma färgtemperatur genom att blanda rött och blått ljus som man får med ett gult ljus. Det är bara att justera mängden rött mot blått så att man får samma kelvintal. För ögat ser det ut som lila eller magenta mot gult. Om man blandar blått med vitt (6000K) kan man få högre färgtemperatur t. ex 16000K. Om man använder 450 nm blått (royal blue) eller 470 nm blått ger det inte så stor skillnad i färgtemperatur men för ögat blir det stor skillnad. Vår känslighet för 450 nm är mycket lägre än för 470nm. En ledramp på 20 000 K ser mer lik ut en MH på 16 000 K. (Olika våglängder i den blå delen av ljuset)

Jag har läst samma som Lasse om detta. Då för 8 - 10 år sedan. Det finns pH färgreagenser för vatten som inte är lösliga i vatten. Jag läste om dem senast i går. Grundforskning kemikalier - alltså inte färdiga produkter.

Jag sköljer mätpipetten 3 gånger med osmosvatten och blåser ur resterna efteråt. Kyvetten sköljer jag först med akvarievatten och sedan med osmosvatten innan jag knackar den i bordet för att få bort de sista resterna. Detta gör jag efter test så att en eventuell droppe osmosvatten skall ha torkat bort innan nästa test och inte påverkar mätvärdet. 2 ml sprutan sköljer jag med akvarievatten 3 gånger före test så att ev torkade saltrester skall vara borta. Jag räknar med att Ca testen är ungefär +- 10 mg/l och Mg testen ungefär +- 30 mg/ l för mig. (1 droppe)

Jarek (Jarecki68) slår dig - han har planerat lika länge och lyckats med att få hem en bänk. (plus en massa sten) MVH Lasse

Bra där Jonas, det låter absolut troligt! Som sagt var, jag agerar inte på grund av ett enskilt mätresultat, speciellt inte när jag mäter Mg. Långvariga trender är en annan sak.

Sen en sak till, ni skriver att handhavandefel är uteslutet. jag skulle vilja vända på det o säga att det är handhavandefel, fast ni inte vet om det. Reagensen, den är samma från gång till gång åtminstone när ni mäter en serie inom en kortare tidsperiod. Det som varierar är mängderna man drar upp, där framför allt mätmängden varierar från gång till gång. det beror på att det är svårt att med en icke kalibrerad plastspruta dra upp exakt samma mängd varje gång. Skall ni lyckas med det får ni ha en dyr labpipett för flera hundralappar. Kärlet ni mäter kan också va orsak till felkälla, där tex en av er ovan skriver att ni sköljer mätkärlet innan med akvarievatten. Torkar ni ur kärlet sen? Om inte så har ni direkt 1-2 droppar (0.05-0.1ml) vatten kvar dvs ni får en för stor mätmängd. med tanke på den lilla totala mätvolymen så utgör en droppe en stor skillnad i mätresultat. Det är väl 2 ml man mäter på?(rätta mig om jag har fel...jag mäter mg mkt sällan)...då gör en kvarvarande droppe av saltvatten att värdet blir cirka 30 ppm för högt...om du har en droppe osmosvatten kvar i testkärlet får du ju cirka 30 ppm för lågt...redan där har vi alltså ett fel på 60 ppm. Om man gör exakt likadant varje gång, kan man nig få en hyffsad precision (kanske +- 30 ppm). Beträffande accuracy, där vet vi inte, för då måste vi ha en referensmetod eller känna Mg-halten exakt. Där handlar det om att reagensvätskan är stabil, och håller den konc. man räknat med. Det gör den om man inte kontaminerat den med sprutspetsen.

Mim första reflektion är att skillnaden mellan 1290 och 1320 är ingen alls dvs jag hade inte reagerat alls på detta. Det räcker att du har en droppe kvar i mätkärlet på plastytan (läs osynlig) så ändras värdet med 40 ppm! Drar du upp reagensen med bara ett halvt skalstreck fel (0.005ml) så får du ett fel på 10 ppm om jag minns rätt. Dina mätningar ligger definitivt inom ramen för metodens precision. Om ett mg test mäter +-50 ppm så får man va nöjd. Det är hyffsad noggranhet med tanke på metoden. Så dina två resultat skulle jag tolka som samma värde helt enkelt.

Inte bara funderat Fyller allt på flaska och lämnar in på åvc. Blir mer än man tror faktiskt. Hälsar bror duktig ...

Ja, det var trevliga fiskar!

Här har inget hänt sedan förra uppdateringen men två nya kejsare väntar ute i pannrummet. Ska bli intressant att se hur dessa fungerar. Planerar faktiskt att spara både någon sten med knappar och någon billigare acan bara för att se vad som händer. Mer orolig för min mussla, men många säger att det ska vara lugnt så länge fiskarna får bra med mat.

Häftigt med ett inbygge och snygga fiskar. Tummen upp [emoji106] Skickat från min iPhone med Tapatalk Pro

Fina kejsare! Ser jag trippelt eller har du 3 stycken Diacanthus?

Det har flyttat in lite fisk på Solgatan!

Fixat lab idag. Skickat från en iPhone med Tapatalk

Nice helt klart

Efter två månader började korallerna att växa och relativt mycket fisk har fått ta plats

Normalt sett har man UVC efter skummaren eftersom det fungerar bättre ju renare vattnet är. Och strömningsmotståndet i en UVC är alltid detsamma eftersom den inte kan växa igen.

Det blir nog svårt att ha saker som uv efter skummaren eftersom vattennivån i skummaren kommer påverkas av motståndet i de looparna, risken är att motståndet gör att skummaren svämmar över... Måste vara bäst att ha skummaren sist så att vattnet har "fritt" efter skummaren? Skickat från min SM-G920F via Tapatalk

Ahhh missat denna tråden. Detta ska bli kul att följa.

Vilka härliga mått på karet. Kommer följa tråden [emoji106] /Samuel

Version2. Skummare på samma flöde som uvc för att slippa extra bubbelfälla före akvarium. Då kan cirkulationen också hållas högre genom sumpen om så skulle behövas. Åsikter mottages. Skickat från min LT25i via Tapatalk

Upplägg sump Skickat från min LT25i via Tapatalk

Gjorde lite ändringar i karet! och tog ett nytt foto, som jag körde genom snapseed! Tack för tipset! nu börjar det likna verkligheten