stigigemla

Den mesta döda, torra stenen som säljs är inte lika porig som "riktig" levande sten. Alger sprids med sporer som färdas långa vägar i luften. Förr eller senare hamnar en i ditt akvarium och förökar sig. Glasrosor går det nog att hålla borta men borstmaskar får du förr eller senare med koraller. Om den levande sanden är verklig (dvs att de inte bara hällt lite bakteriepreparat i påsen) innehåller den också algsporer. De är mångfalden av olika stora småkryp som ser till att den levande stenen inte kleggar igen så jag rekommenderar verkligen att lägga i lite levande sten. För några år sedan pratade man om "old tank syndrom" att kar ofta kraschade efter 5 - 10 år. En åtgärd som kom upp i debatten var att köpa en färsk levande sten varje år för att hålla mångfalden av småkryp uppe.

Jag brukar hälla i motsvarande 1mg/l.

Det som sprider sig fort har gott om mat. Tar man bort det blir den näringen kvar. Den vita svampen brukar inte vara riktig stenhård om man känner med en nagel.

Kort sagt: En konstantström drivare är gjord för att lämna konstant ström ut mer eller mindre oberoende av hur stor spänningen blir. Kopplar man in en pulsbreddmodulerad dimmer som i mitt schema gör den ändå allt för att hålla strömmen konstant. Pulser och sådant skiter den i. Den är gjord för att lämna t.ex 0,7A och då gör den allt för att hålla den strömmen konstant.

Så kallad markfrigolit är portät. Men man måste täta skarvarna. Blå eller rosa. Det går ju att gjuta på med fogskum också men då får man ha en stabil form.

De flesta pulsbreddmodulerade konstantströmdrivare har en samlingskondensator på utgången som glättar strömmen. Det betyder att om man seriekopplar den med en pulsbreddmodulering till så justerar den in medelströmmen till sina t.ex 0,7A. Är då den egna pulsbreddmoduleringen inställd på 10% blir strömtopparna 7A = lysdiod bränd. Ingen god idé.

Perfekt med lite levande foder till kirurgerna.

Motståndet är bara till för att skydda Arduinon om något blir fel. 10 K ohm eller 100 k ohm spelar ingen roll om man kör med högst 1000 Hz. Kan du handla på Farnell är ju IRF 510 bra mycket billigare och duger bra.

Det viktigaste tycker jag är att vattnet kommer in nedtill och går ut upptill. Annars kan det lätt samlas luft i filtret som inte kommer ut. Och jonbytarmassan fungerar ju bara när det rinner vatten genom den.

Kommer jag ihåg rätt var det Georg, dåvarande akvarietekniker som varnade mig för att mata för mycket sill. Men de var två som jobbade på akvariet då och jag kommer inte ihåg vad den andre mannen hette. Men jag tror båda pensionerades runt 1980. Jag gick över till musselkött från Orust som huvudfoder. Att det är i fjällen som zink samlas i skall ha att göra med njurfunktion hos fiskar som gör att överskott på spårelement samlas i fjällen och orsakar en del av fiskens färg. Detta läste jag i någon fiskfysiologibok runt 1970 på UB.

Här är det gott om arter. http://fishbase.org/identification/SpeciesList.php?class=Actinopterygii&order=Perciformes&famcode=289&subfamily=Anthiinae&genus=&areacode=&c_code=&spines=&fins=&resultPage=1&sortby=species

Om man matar med sill bör man skrapa fjällen först då de innehåller mycket zink. På 70- talet fick Sjöfartsmuseet problem med zink då man matade för mycket med sill.

Jag tycker Salifert är lättare att läsa av. Det klarar jag i vilket ljus som helst men med Red Seas test klarar jag inte att se skillnaden mellan purpur och blått om det kommer för mycket akvarieljus. I dagsljus är det hur lätt som helst att se omslaget. De gamla varianterna av testen gjorde Fauna Marin, Aqua Light och Korallenzucht om jag kommer ihåg rätt.

Jag har använt en smal flaskborste från ICA fastsatt med eltejp på en elektriker dragfjäder av nylon. Den ena änden har ingen metallskoning. Kranen nedtill är ett känsligt ställe. Går det att prova med den lossad?

Räknar man på acceleration och hur mycket vatten som flyttas får man förvånansvärt låga värden på sidkraften. Jag har ett 400 liters med en Tunze nano vawebox som ger en cm våg på en stålställning. Sätter man handen mellan det karet och nästa kar känner man ingen rörelse. Men det gör man om (någon annan) kör magnetalgskrapan.

Red Seas kaliumtest är riktigt bra men väldigt omständig. Man gör 3-4 Salifert tester på samma tid som en Red Sea- test. Använder man mineralsalt som tredje Ballinglösning får man en hel del kalium den vägen.

Du kan ju pröva denna. Praktiskt taget vilken N- kanal effekt FET som helst duger. Namnlös 1.doc

Min åsikt är att testa först. Salifert har ett skapligt kaliumtest som inte är särskilt dyrt men kanske svårt att få tag på. Överskott av kalium kan vara lika allvarligt som underskott.

I naturen är det normalt att det lever bakterier i korallens slemskikt. Ett vanligt släkte är Vibrio. En berömd Vibrio är kolerabakterien men de som lever på koraller verkar annorlunda. En vanlig infektion brukar utgå från små sår och ha viss likhet med blodförgiftning efter vad jag läst.

Den referensartikel som min ögonläkare letade upp handlade om en trefärgad Zoanthus. Gröna tentakler, rödbrun skiva och ljusblå mitt. "Arch ophtalmol/VOL 128 (no 10) oct 2010" Men artikeln handlar mest om terapin och det är ingen riktig artbestämning av korallen i fråga. I en av länkarna i tråden här visas att Palytoxin tål både kokning och frysning.

Jag upplever squamipinnis som en av de aggresivare Anthiasarna. Men enligt min erfarenhet blir problemen färre om man blandar flera arter. Men de behöver tid på sig att äta. Jag brukar mata i tre TVreklamer efter varann på kvällen och ofta dessutom en omgång mitt på dagen.

De är dyrare. De syns mindre när det andra ljuset är på. Det finns risk att de bränner koraller. Men som lika del med royal blue får man ett fantastiskt kvällsljus.

Är det brunt kan det vara järn som fällt ut från tillsatta spårelement. I så fall är det svårt att säga bu eller bä. Å ena sidan blir det naturligtvis mindre snabbt tillgängligt järn. Dessutom finns det en risk att järnhydroxidkorn i porerrna i pannan kan bidra till "hål i huvudsjukan". Å andra sidan kan det fällda järnet i viss mån avges till vattnet och fungera som spårämne.

20000K med lysdioder ser inte så blå ut som 20000K med lysrör utan mer som 14000K med lysrör. Det beror på att blåandelen i lysdiodljuset har kortare våglängd som vi inte ser som så stark som mätinstrumenten. Jag skulle rekommendera ungefär lika delar 20000K och Royal blue + kanske en halv del 420 nm.

Använde du vattenledningsvatten så innehåller det tillräckligt med näring för att det skall växa alger. Har du hårt vatten bör det fälla kalk och gips när man tillsätter kalciumklorid. Det kan också fälla med Magnesiumklorid men då behövs riktigt hårt vatten. Har du använt osmosvatten blir det ingen fällning med salter av god kvalité.