Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 763
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    54

All aktivitet

  1. Jag har försökt med 3 pH- pennor och ingen har fungerat så att jag blivit nöjd. Jag har en kompis som kraschat sitt kar på grund av en pHpenna och känner ytterliggare en. En förenklad förklaring: pH elektroden fungerar litet grann som en osmos men har ett ännu finporigare membran så bara vätejoner kan passera igenom. De är ju positivt laddade så då uppstår en spänning mellan in och utsida. Hur stor spänningen blir beror på hur mycket vätejoner vi har i vattnet på utsidan jämfört med insidan. Men om membranet är slitet kan även andra ämnen passera eller hamna i membranet och de leder ström så då blir spänningen från elektroden lägre. När vi har en lösning med lågt kH finns det mindre vätejoner som kan passera genom membranet och läckaget får större inverkan. Själva mätaren drar oerhört lite ström från elektroden nuförtiden så det spelar ingen roll.
  2. Någon gylta borde äta upp dem. Har du något liknande i fiskväg?
  3. Vad som händer med elektroderna när de börjar ta slut är enligt min mening att de får en läckström. Det betyder att när de är i jonsvaga lösningar (avsett på OH- och H30+) visar de för litet. (Lågt kH) Kalibreringslösningen är starkare buffrad så där spelar läckströmmen mindre roll. Kollar man pH- värdet i mjukt vatten får man ett (ofta vandrande) värde när man rör på pH-pennan och ett lägre värde när den är stilla. När man använder pH-controller i kalkreaktor har man tre faktorer som är bättre än när man testar med en pH- penna. 1: Bättre elektrod. 2. Man tar aldrig upp den så elektroden riskerar inte att torka. 3. Jonstark lösning i kalkreaktorn så den ger bättre precision när den börjat åldras litet.
  4. En ganska vanlig till krasch är elektroniska pH- metrar. När elektroden är litet dålig går den fortfarande att kalibrera utan att man märker något men i akvarievatten visar den fel. Börjar man då korrigera pH enligt mätaren får man snabbt problem. Ställer man in bra vattenvärden: Ca, Mg och kH är pH också bra som en följd av detta.
  5. Clownerna är planktonätare i naturen så de skall ha mat varje dag. Men man behöver inte ge dem allt de kan proppa i sig.
  6. Det viktigaste är att ammonium skall vara nere i noll.
  7. Det blir fruktansvärt mycket trögare om man lägger upp bilder på Hostingsiter. (Jag har 8Mb adsl). Vissa sidor här undviker jag t.ex Dimorbs då det tar flera minuter att ladda alla bilderna från Imageschack. En annan aspekt är att många gånger försvinner bilderna om de inte besöks tillräckligt ofta.
  8. Hittills har moderatorerna inte fått ett öre i ersättning. Inga arvoden ingen reseersättning. Möten har vi med telefonkonferenser på ett firmakonto så de kostar nada. Det finns en motsättning när det gäller betalande medlemmar på guiden. Somliga medlemmar vill att det skall löna sig att betala stödmedlemskapet. Andra medlemmar från kramp i magen bara vid tanken på första klassens medlemmar och andra som inte är värda något. Vi moderatorer försöker finna en medelväg.
  9. Om du söker på isolerglas eller fönster på nätet hittar du isolerglastillverkare som kan specialtillverka isolerglasfönster. Det borde inte vara någon omöjlighet att tillverka en akvarieframruta. Om du planerar ett nytt kar villsäga.
  10. Finns det kräftdjur och stenkoraller där du tar vattnet behöver du knappast testa det.
  11. Teorin bakom ytavrinning är att föroreningar samlas vid vattenytan och via ytavrinngen transporteras till skummaren. Tar man ytavrinningsvattnet till annat också får man nog räkna upp storleken på skummaren litet. Jag skulle lägga insuget till closed loopen vid botten i karet. Där är det bra att ta vatten till ett UVC också. Ett sådant här insug är anemonsäkert: http://shops.venditio.com/meerwasser-onlineshop/katalog_php/1_1092045902562_1230306770515/1159185655000/Ablaufsiebe.html
  12. Det finns ju fishbase.org på Engelska eller fishbase.de om du kan Tyska. Och ännu fler språk: Mirrors : fishbase.org | fishbase.us | fishbase.de | fishbase.fr | fishbase.se | fishbase.tw | fishbase.cn | fishbase.gr English | Español | Português ( Br , Pt ) | Français | Deutsch | Italiano | Nederlands | | [ More... ] Eller: http://www.fishbase.org/search.php?lang=thai
  13. Å vad tråkigt!
  14. Jag körde med frysfacket från ett kylskåp i akvariet i 4 år på 70- talet. Enda problemet var att kompressorn blev överbelastad och gick sönder efter de 4 åren. Bästa isoleringen får man med ungefär 25 mm mellan glasen. Det är därför de gamla tvåglasfönstren har detta avstånd. Moderna isolerglas har mindre avstånd men en tyngre fyllgas som inte rör sig lika lätt på grund av temperaturskillnader. Med tvåglas för akvarier behöver man tätning och torkmedel mellan glasen. Men jag tycker man bör kunna komma åt att byta ut torkmedlet vid behov.
  15. Jag har sett takfästen hos Triton. I och för sig länge sedan. Utloppet uppåt på silikatfiltret.
  16. Kan man byta vatten flera gånger akvariets volym varje dag är givetvis levande sten och alla tillsatser till vattnet onödiga. Jag håller med om att livet i stenen utarmas. Därför brukar man rekommendera att sätta till någon ny sten om året till akvariet.
  17. Jag tycker du tänker rätt nu med pumparna. Koralia 4 eller Tunze 6045 kastar längre än trean. Ytterfiltret passar bra att ha en strumpa med litet fosfatreducering i. Biobollar eller litet småbitar av levande sten är bra att komplettera med.
  18. Belysningen har en sladd för MH och en sladd för T5. Då kan du ha litet extra blåljustid före och efter att MH:n är igång. Osmosen (den med tre slangar skall vara vänd med utgångarna uppåt så att det inte samlas luft i den). Samma med silikatfitret. Förfiltrena arbetar under tryck så där är det inte lika stor riska att det faller ut luft.
  19. Tänk inte negativt. Tänk positivt i stället och kolla in de som lyckas i stället för de som haft problem. Jag tycker också du har mycket fisk. Nästa steg borde vara ett större akvarium. Fler små akvarier är också ett gott alternativ. Då kan man ha djur från olika biotoper i karen så man får uppleva mer.
  20. Du behöver också ett bra salt. Det finns i och för sig många bra fabrikat / varumärken men det finns också några som ofta ger problem. Kolla in trådarna hos de som har snygga stenkorallkar (stenkoraller är känsligast) så ser du bra saltsorter.
  21. Jag kör min fosfatremover i en strumpa i ett vanligt innerfilter i stället för det mesta av skumplasten. En skiva grovporig skumplast har jag över och under strumpan. Där byter jag remover varje månad. Ett bra fosfatfilter rymmer mycket mer remover och har en pump för intern cirkulation som håller granulatet i rörelse som en flytbädd. Den har ett inlopp och utlopp med en bråkdel av det interna flödet. På så sätt kan removern klara upp ett år utan byte. Fosfathalten i akvariet reglerar man med in/utloppsflödet.
  22. Det vore kul. Eller en artikel vore inte heller fel.
  23. Skall man vara helt ärlig är det en snäcka, turbosnäcka. Sniglar drunknar i vatten.
  24. Man skall nog passa sig för den siten. Av fiskarna på första sidan är bara ungefär hälften lämpliga för nybörjare. Om vi börjar uppe till vänster: Chaetedon auriga: Äter koraller och blir stor. Pictichromis pacagnelle: Aggresiv. Kräver specialakvarium med i stort sett bara betydligt större och simglada fiskar. Paracanthurus hepatus: Blir stor. Jag har sett en på ett kilo ungefär som vuxit upp i akvarium. Paracheilinus carpenteri: Kräver ett mycket lugnt akvarium för att komma till sin rätt. Notorisk hoppare - täckglas är ett krav. Neocirrhites armatus äter räkor. Ofta även putsare. Rhinecanthus aculeatus äter eremiter och snäckor. Hugger bitar ur andra fiskar om man slarvar med maten. Tänderna växer hela livet och den slipar dem på inredningen om det behövs. (= hugger bitar ur levande sten och koraller) Pterapogon kauderni: Äter inte pellets eller torrfoder utan enbart fryst eller levande. Mycket ammoniumkänslig så den är inget för nystartade kar. Oxycirrhites typus: Viss risk för små fiskar och räkor. Cirrhilabrus lubbocki: Samma krav som Paracheilinus ovan. Odonus niger: Planktonätare som liten men går över till kraftigare saker som större. Blir 40 - 50cm. Tänderna växer och behöver slipas från ungefär 15 cm storlek = tuggar på inredningen. 10 av 24 arter är alltså direkt olämpliga för nybörjare. Hur seriös är en site som rekommenderar en fisk som blir uppåt 50 cm till ett akvarium på 200 liter? Se här: http://fishbase.se/Summary/speciesSummary.php?ID=1311&genusname=Odonus&speciesname=niger〈=English
  25. Jag tror (alltså tror) att en del handlare har en balja i butiken där de lägger torr sten för kurering. Hur länge den legat där, om den blivit ympad med vad och om det har använts fosfatreducering tror jag (igen) skiljer sig från handlare till handlare. Men jag är helt övertygad (skillnad mot tror) om att vi får en seriös utvärdering från Claes.
×
×
  • Skapa Ny...