Christian J

Har funderat på det, men det kan väl främst visa om något spårämne är onormalt högt, inte om det finns organiska gifter. Sen gäller det att bevisa att spårämnet ifråga verkligen är orsak till fiskdöden... Jag la i några deciliter när jag köpte min sandvändare om jag minns rätt. Ja jag har själv haft det igång för att försöka lära mig något men funderar på att tömma det nu, förutom Tritontest finns det väl inte så mycket mer att undersöka. Möjligen om jag hade ett mikroskop och kunde leta efter farliga anaeroba bakterier.

För en månad sen slängde jag i några tomma snäckskal i karantänskaret. Ett par veckor senare såg jag små kräftdjur på glaset och en levande Cerithium-snäcka som troligen följt med snäckskalen. Jag har också sett pyttelite växt av kalkalger, både rosa och Halimeda. Grönalger (med tjocka styva trådar) och Valonia har funnits hela tiden men växt väldigt långsamt. Igår köpte jag ett par Black Molly som experiment. Dessa droppacklimatiserades i 3 timmar, först med vatten från visningskaret för att se om de alls klarade saltvatten (i visningskarets vatten överlever iaf saltvattensfisk). Seachem StressGuard användes inte denna gång. Efter acklimatiseringen släppte jag i fiskarna direkt i karantänskaret (salthalten skilde bara 1 promille, temperatur och KH bör ha varit ungefär lika men jag testade inte). Först simmade fiskarna omkring normalt, men efter en timme hade de gömt sig bakom filtret. Efter 3 timmar i karet levde de fortfarande, men efter 15 timmar var båda döda utan några yttre symptom. Sammanfattning: - Seachem StressGuard verkar inte bära skulden. - Syrebrist verkar osannolikt eftersom patronfiltret varit igång i flera månader och avdunstat vatten ersatts med syrerikt sötvatten varje vecka. - Är det något gift så verkar det enbart döda fisk, inte alger, kräftdjur eller Cerithium-snäckor. - Är det något organiskt gift (skapat under anareroba förhållanden) så verkar det inte ha brutits ner i filtret på flera månader. Möjligen kan det ha stannat kvar i bottensanden och läckt ut lite i taget så fort sanden rörs om.

Juwels nya skåp är större än de gamla, så om de gamla karen passar ihop med de nya skåpen skulle du kunna byta ut skåpet? Men det är nog bara värt besväret om du samtidigt skaffar en bättre skummare.

Vad har kamelräkorna gjort för ont? :-( Ja så är det! Ofta tror jag det handlar om att djuren är hungriga när de ger sig på fel byten. Tveksamt om de är särskilt bra på det sistnämnda, möjligen om de är väldigt många och stora. Ja sjögurkor är mitt sista hopp för att hålla sanden ren, övriga mirakelkurer (sandätargobies, Nassarius, sandsjöstjärnor, Cerithium-snäckor) har alla visat sig helt odugliga. Tyvärr verkar inte gurkorna vara så vanliga i handeln, kanske eftersom alla verkar rädda att de skall förgifta hela karet, men jag tror det är överdrivet precis som det skrivs här: http://chucksaddiction.thefishestate.net/seacucumbers.html https://www.advancedaquarist.com/2003/1/inverts

Om du inte kan hitta skalet kanske den bara gömt sig någonstans? Putsarräkor äter det mesta vad jag vet, men är det mycket att äta upp (t ex en hel fisk) kanske det behövs fler städare. Clibanarius tricolor är väldigt små, ibland säljs de så små (mindre än 10mm) att de knappt gör någon nytta. Pepparmintsräkor, Kamelräkor, Sally Lightfoot-krabba. Till symbiosanemoner finns både räkor och krabbor, plus symbiosräkorna till gobies. Även ormstjärnor borde vara bra städare. Det gäller nog många arter om de blir hungriga, jag såg t ex en putsarräka ge sig på en sjöstjärna en gång när jag kom hem efter en längre resa. Det kan kanske också finnas arter som ändrar diet med åldern även om man ger dem tillräckligt med mat.

Ett alternativ är annars att placera sumpen i ett skåp på golvet bredvid akvariet, då får man betydligt mer plats och kan kanske ha en större skummare än 9004. Problemet med dimensioneringen av sumpen är att både ha tillräcklig djupt vatten för skummarens vattenintag och samtidigt ha tillräcklig säkerhetsmarginal när returpumpen stannar och bakåthävert bildas. Hur mycket vatten som kan rinna tillbaks beror på hur djupt under ytan returröret sitter i visningskaret. Sitter t ex röret 1cm under ytan på ett 120cm långt och 40cm brett kar så kommer det att rinna tillbaks 12 x 4 x 0,1 = 4,8 liter. Har man dessutom automatisk vattenpåfyllning kanske man vill ha säkerhetsmarginal ifall den skulle haverera och tömma hela förrådsbehållaren (även om det är osannolikt), men det får nog inte rum i ett Juwel-skåp.

Jag har varit med om att hela förrådsbehållaren pumpats ut i karet, men det var inte osmolatorns fel utan pga en felkonstruktion från min sida med en ytavrinning till sump som slutade fungera. (Detta var för 25 år sedan så jag minns inte exakt hur det hela fungerade, men vattnet rann över en ytavrinning i akvariet och pumpades därifrån upp till en sump ovanför akvariet. Kan bara inte komma ihåg var osmolatorsensorn satt, inuti ytavrinningen är väl den enda logiska platsen? Resultatet blev iaf att överskottsvattnet stannade i akvariet och inte hamnade i sumpen, annars hade det nog runnit ut på golvet.) Ja och dessutom är den programmerad att stoppa permanent efter 10 minuter oavsett, sedan måste man starta om den manuellt. Tunze Osmolator Nano däremot har bara flottör och ingen optisk sensor, enligt manualen skall flottören bara hålla 3-5 år men det står inte i vilket läge den hamnar när den går sönder. Det enda jag skulle kunna tänka mig är någon kortslutning i elektroniken, t ex pga att salt (vattenstänk eller saltångor) kommit in i styrenheten. Har iofs inte undersökt kretskortet närmare, men man får väl hoppas att det är skyddat mot korrosion med t ex lackering. Den optiska sensorn blir smutsig ibland, men då slutar osmolatorn att pumpa helt.

Jag kan mest komma på nackdelar, t ex att man måste öppna skåpet och böja sig ner för att ta ut och tömma skummarkoppen. Möjligen kan vattennivån vara lugnare i en sump. Ett problem utan sump är om man använder resonansvåg, då kan man inte stänga av vågen (t ex på natten eller vid matning) utan att vattennivån blir lägre än vågtopparna, vilket gör att onödigt mycket vatten fylls på. Å andra sidan är risken för översvämning större med sump om den automatiska påfyllningen hänger sig och man inte har tillräcklig säkerhetsmarginal för hela förrådsbehållaren. Färdiga saltvattenskar kostar ju en förmögenhet! :-o Jag har haft kar både med och utan. Skall dock medge att jag funderar på en ny sump sedan några år tillbaka, främst av estetiska skäl.

Ja det går lika bra med en skummare inuti akvariet. Men det finns fler modeller att välja på om man har sump, och man slipper se och höra dem. Dessutom kan man ha andra typer av (frivillig) utrustning i sumpen om man skulle vilja, t ex refugium och/eller algreaktor.

Har ingen egen erfarenhet av de arterna mer ser inga uppenbara problem. Eventuellt skulle du kunna ha ett par mindre clowner i 75-liters karet då de inte behöver särskilt mycket simutrymme.

Fast för exemplet flavescens rekommenderar Liveaquaria 450 liter, det tycker jag låter onödigt mycket för butiksstorlekar. Jag hade inte tvekat att sätta en flavescens på 7-10cm i ett 240l kar. För en fullvuxen fisk på 15-20cm är det nog lämpligt med 450 liter (eller 600 liter som Reeflex rekommenderar), men det dröjer innan fisken blir så stor. Min Z. desjardinii har t ex bara vuxit från ca 8cm till 11cm på 2,5 år.

Snäckor tar ju bara en bråkdel av algerna på rutorna, så jag vet inte om de är särskilt effektiva. Och är mikroalger egentligen något problem på övriga inredningen? Mångfald i akvarier är svårt att generalisera om, en del snäckor som säljs kanske inte kommer från korallrev utan lever normalt på sjögräsängar, en del kanske dessutom kommer från kallare vatten och vantrivs vid normala revtemperaturer. Den mest effektiva rengöraren av akvariets rutor jag haft var nog min Blenniella chrysospilos, en enda sådan gjorde fler skrapmärken på rutorna än alla snäckorna tillsammans.

Vad jag läst äter yngre exemplar av Cowry (Cypraea) alger men äldre tar både koraller, anemoner och svamp.

Hur länge har du haft den? Nya pumpar brukar bli tystare efter några veckor, å andra sidan kan man kanske behöva byta impeller efter ett par år(?). Allmänna vibrationer genom sumpskåpet kan kanske minskas genom att ställa skummaren på en filtermatta. Se även den här tråden: http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?t=2621036 där står lite om bussningarna också: "One is in the impeller cover and you can just push it in with your finger. The other is at the bottom of the pump under the impeller, this is the one that tends to come loose in shipping, you will usually need a dowel or pen or something to push it in."

En del fiskar kan även vara aggressiva trots liten storlek, och stressa skyggare arter (eller artfränder).

Isf kan du nog sätta magneten över ramen, eventuellt med en shimsbit nedanför så den sitter rakt. Magneterna till 9012 skall klara 15mm. Den här är bra: https://www.drakfisken.se/vattenpafyllning-nivavakt/tunze-osmolator-3155.html --man kan sätta pumpen i en dunk, hink, plastlåda eller liknande. Enda skötseln som krävs är att fylla på förrådsbehållaren ca en gång i veckan och att göra ren den optiska sensorn med några månaders mellanrum (växer det alger på sensorn slutar pumpen fylla på mer vatten).

Det går att modifiera skummaren så att den sitter 15-20mm längre ut från rutan, med 9012-modellen verkar det isf behövas ett par extra magneter (sidan 18-19 i manualen). Vad beror det på? Förutom de läckande bubblorna tror jag skummaren är effektivast om vattennivån är exakt.

Kan du inte höja skummaren lite till? Ser ut på bilden som om vattenytan är 1-2 cm över ytavsuget.

Se här: https://saltvattensguiden.se/topic/49822-saltvattenskemi-för-dummies/

Har ställt mig samma fråga här: https://saltvattensguiden.se/topic/57403-vilken-nytta-gör-algätande-snäckor/ --Nassarius och Cerithium är lite annorlunda eftersom de inte äter alger utan matrester/detritus, men jag undrar om inte eremiter gör ett bättre jobb även där? Jag lutar åt att snäckor skapar mer problem (iaf när de dör) än de gör nytta. Men självklart kan man ha några ändå om man tycker de är intressanta.

Lampan är antagligen för svag för koraller. Någon av de här kanske skulle funka, men jag vet inte så mycket om utrustning till nanokar: https://www.drakfisken.se/produkter/led-marine-eco-chic.html https://shop.foretagsakvarium.se/product/tunze-8850-led T5- eller kompaktlysrör fungerar säkert också bra till ett så litet kar och går troligen att hitta billigt begagnat. Har du levande sten och skummare behövs inget ytterligare filter. Eller så kan du använda vanliga innerfilter med skumpatron (samma produkter som för sötvatten), men filter som hängs på utsidan är kanske bättre eftersom de stjäl mindre plats. De flesta är nog helt OK. Mjukkoraller, stjärnpolyper, skivanemoner, kolonianemoner. Glasrosor (Aiptasia) är väldigt tåliga, men betraktas vanligen som skadedjur eftersom de kan föröka sig fort och bränner andra djur. En putsarräka, t ex Lysmata ambionensis eller L. debelius. Eremitkräftor har fördelen att de äter alger och bör därför vara de första djuren i karet. Algätande snäckor, kanske även sandlevande snäckor som Nassarius eller Cerithium. Något att mäta salthalten med. Hydrometer är billigast, refraktometer bäst. Skummare behövs inte men rekommenderas starkt, både för vattenreningen och gasutbytet. Tunze 9001 är den enda jag känner till för små kar. En streampump (=bredstrålande) behövs nog för mer vattenrörelse. Bäst är en som går att reglera styrkan på, annars kan man rikta den mot glaset eller vattenytan om strålen är för stark. Tunze Turbelle 6040 kanske skulle funka bra, även om den inte är billigast så stjäl den inte så mycket utrymme. 23-28 grader är utmärkt, absolut inte under 20 eller över 30. Vilken värmare som helst funkar.

Det finns en bild i PDF-manualen precis till vänster om citatet ovan som visar vilken del det är.

Ja absolut.

Min Tunze 9004 inneskummare är bubbelfri vad jag kan se, men jag minns inte hur läge det dröjde (eller så döljs bubblorna av detritus). Sätt skummaren så högt som möjligt och ge den lite tid så försvinner de säkert. Manualen till 9004 föreslog även att man temporärt kunde montera en bit skum nederst i skummaren (samma skumbit som används som förfilter i Tunzes Comlinefilter). Jag vet inte om det finns något motsvarande för 9012, annars kanske du kan göra en passande bit själv. Så här står det annars i manualen till 9012. Om inget annat funkar verkar det gå att modifiera den till en kontaktskummare (sista meningen), det har dessutom fördelen att skona plankton men kanske även minskar effekten, men du kan ju alltid modifiera tillbaks den senare om du vill. "During the operation of the skimmer in the start-up phase, and during the feeding of the animals it is possible that fine air bubbles are discharged at the outlet (7). These air bubbles are created when the aquarium biotope is oversaturated with oxygen, and also after the addition of nutrients and organic supplements, amino acids etc. Even if a filter wool is used which is not prewashed the water can be very foamy, and the DOC skimmer can possibly overflow and definitely produce many small air bubbles. This bubble formation usually isn‘t harmful to animals. However, we recommend to always use the full air flow performance, and to position the unit slightly higher within the aquarium in case of an excessive foam development. The bubble formation will usually disappear by itself after the start-up phase or within a few days. In case of a very strong bubble formation at the skimmer outlet, it can be useful to convert the Comline ® DOC Skimmer into a contact skimmer; see the chapter „DOC Skimmer 9012 as a contact skimmer“.

https://www.iflscience.com/plants-and-animals/a-fish-has-passed-the-benchmark-test-of-selfawareness-is-it-time-to-rethink-their-intelligence/ https://www.biorxiv.org/content/early/2018/08/21/397067