Christian J

Lampan är antagligen för svag för koraller. Någon av de här kanske skulle funka, men jag vet inte så mycket om utrustning till nanokar: https://www.drakfisken.se/produkter/led-marine-eco-chic.html https://shop.foretagsakvarium.se/product/tunze-8850-led T5- eller kompaktlysrör fungerar säkert också bra till ett så litet kar och går troligen att hitta billigt begagnat. Har du levande sten och skummare behövs inget ytterligare filter. Eller så kan du använda vanliga innerfilter med skumpatron (samma produkter som för sötvatten), men filter som hängs på utsidan är kanske bättre eftersom de stjäl mindre plats. De flesta är nog helt OK. Mjukkoraller, stjärnpolyper, skivanemoner, kolonianemoner. Glasrosor (Aiptasia) är väldigt tåliga, men betraktas vanligen som skadedjur eftersom de kan föröka sig fort och bränner andra djur. En putsarräka, t ex Lysmata ambionensis eller L. debelius. Eremitkräftor har fördelen att de äter alger och bör därför vara de första djuren i karet. Algätande snäckor, kanske även sandlevande snäckor som Nassarius eller Cerithium. Något att mäta salthalten med. Hydrometer är billigast, refraktometer bäst. Skummare behövs inte men rekommenderas starkt, både för vattenreningen och gasutbytet. Tunze 9001 är den enda jag känner till för små kar. En streampump (=bredstrålande) behövs nog för mer vattenrörelse. Bäst är en som går att reglera styrkan på, annars kan man rikta den mot glaset eller vattenytan om strålen är för stark. Tunze Turbelle 6040 kanske skulle funka bra, även om den inte är billigast så stjäl den inte så mycket utrymme. 23-28 grader är utmärkt, absolut inte under 20 eller över 30. Vilken värmare som helst funkar.

Det finns en bild i PDF-manualen precis till vänster om citatet ovan som visar vilken del det är.

Ja absolut.

Min Tunze 9004 inneskummare är bubbelfri vad jag kan se, men jag minns inte hur läge det dröjde (eller så döljs bubblorna av detritus). Sätt skummaren så högt som möjligt och ge den lite tid så försvinner de säkert. Manualen till 9004 föreslog även att man temporärt kunde montera en bit skum nederst i skummaren (samma skumbit som används som förfilter i Tunzes Comlinefilter). Jag vet inte om det finns något motsvarande för 9012, annars kanske du kan göra en passande bit själv. Så här står det annars i manualen till 9012. Om inget annat funkar verkar det gå att modifiera den till en kontaktskummare (sista meningen), det har dessutom fördelen att skona plankton men kanske även minskar effekten, men du kan ju alltid modifiera tillbaks den senare om du vill. "During the operation of the skimmer in the start-up phase, and during the feeding of the animals it is possible that fine air bubbles are discharged at the outlet (7). These air bubbles are created when the aquarium biotope is oversaturated with oxygen, and also after the addition of nutrients and organic supplements, amino acids etc. Even if a filter wool is used which is not prewashed the water can be very foamy, and the DOC skimmer can possibly overflow and definitely produce many small air bubbles. This bubble formation usually isn‘t harmful to animals. However, we recommend to always use the full air flow performance, and to position the unit slightly higher within the aquarium in case of an excessive foam development. The bubble formation will usually disappear by itself after the start-up phase or within a few days. In case of a very strong bubble formation at the skimmer outlet, it can be useful to convert the Comline ® DOC Skimmer into a contact skimmer; see the chapter „DOC Skimmer 9012 as a contact skimmer“.

https://www.iflscience.com/plants-and-animals/a-fish-has-passed-the-benchmark-test-of-selfawareness-is-it-time-to-rethink-their-intelligence/ https://www.biorxiv.org/content/early/2018/08/21/397067

Koi, kanske? Priserna på dem verkar inte ha någon övre gräns. :-o

Inte vad jag vet. Acanthurus leucosternum brukar däremot sägas vara känslig.

Men är palettkirurger bra algätare? Skulle föreslå Zebrasoma annars bland kirurgerna.

Det finns flera bra i Tyskland, men pga frakten är det kanske inte lönsamt vid småbeställningar. För att maximera bottenytan skulle du kunna bygga upp steninredningen som pelare med relativt liten basyta. Man kan såga och borra hål i stenarna och sedan sammanfoga dem med revepoxy och stavar av akryl/glasfiber etc.

Ja fast om ytavsuget sitter för högt kan det inte komma in något vatten den vägen. Vet inte om det isf kan rinna in från andra håll i skummaren.

Är luftskruven borttagen på DC-modellen? Jag tittade i manualen och det verkar nästan så, det står "Hose clip only for 9012.000". Att det sipprar ut i fogar är normalt i början. Testa att ha den på ändå (men under uppsikt) för att se om koppen verkligen fylls, det kanske ser värre ut än det är. Enligt Tunze har skummaren ett "anti-overfoaming system", även om jag inte skulle lita blint på det... Det kan också förekomma att skummarkoppen fylls med "rent" vatten av andra orsaker, min 9004 reagerade t ex konstigt av nån tillsats en gång och överskummade sedan i säkert en månad.

Kolla att koppen sitter på ordentligt. Men det kan även läcka lite i fogarna på skummaren i början. Ja Tunzes skummare brukar ha en skruv på luftslangen som man kan justera, men jag vet inte hur DC-modellerna fungerar.

Menar du att skumkoppen blir överfull med skum, eller läcker det ut bubblor på undersidan av skummaren? Ja det kan påverka mängden bubblor som läcker ut i karet första dagarna. Det står om det i manualen, bl a kan man placera skummaren lite högre upp.

Kan det bero på för starkt ljus --är de vitast på ovansidan? Koraller kan förstås även blekas av stress, som kan bero på många saker.

Lägger till kofiskar (Lactoria) och igelkottfiskar (Diodon). Sen finns det förstås mängder av ganska stora fiskarter, t ex kirurger, kejsare och wrassar, dessa kan ofta även hållas ihop med kräftdjur.

Det går även att sätta ihop levande sten rejält om du borrar hål (se bara upp så inte stenen riskerar att spricka) och limmar fast stavar av akryl, glasfiber eller liknande. Små bitar kanske det räcker att enbart limma med epoxy. Bottenstenarna kan man såga av så att de står jämnare. Nackdelen är förstås att stenen måste hållas fuktig medan man arbetar med den vilket kan kännas lite stressande, även om det bör gå att lösa genom att duscha stenarna med blomsterspruta eller doppa dem i en hink med vatten ibland. Vet ej, men det låter rimligt. Frågan är hur lång tid det tar, antagligen många månader minst. Om du menar 1kg/10l-rekommendationen så tycker jag det är alldeles för mycket, så det finns ingen anledning att snåla på levande sten av kostnadsskäl (men möjligen för att konstruktionen blir enklare).

Hej tillbaks! Menar du fiskar som tar större byten? Annars är ju nästan alla fiskarter rovfiskar i den meningen att de äter plankton eller andra smådjur. Iaf mjukkoraller kan rentav vara lättare än fiskar. Koraller lever delvis på ljus så man behöver inte mata dem lika noga, och de får mindre ofta sjukdomar. De kan även hjälpa till med vattenreningen. Vill du inte ha koraller ser levande sten mest naturligt ut och förbättrar samtidigt vattenkvalitén. Har ingen egen erfarenhet av rovfiskar, men här är en aktuell tråd om drakfiskar: https://saltvattensguiden.se/topic/57657-massa-nybörjar-frågor/ Även olika muränor betraktas väl som typiska rovfiskar. Rockor (Taeniura lymma), tryckarfiskar, papegojfiskar kanske kanske passar också, men de två senare lär kunna bita sönder doppvärmare och elsladdar. Fiskar av släktet Antennarius (frog fish) är ganska originella till utseendet. Även mantisräkor är mycket intressanta rovdjur. Det är väl främst vattenreningen som är problemet med fiskar som äter mycket. En kraftig skummare rekommenderas, och förmodligen en sump att ställa den i. Du skulle även kunna ha en algreaktor eller refugium för makroalger i sumpen. Någon form av automatisering av vattenbyten kanske är praktiskt.

Ja de kan vara i riskzonen om de är små. Iofs kan även andra sjöborrar och eremiter knuffa till saker när de vandrar omkring...

Det stämmer att de bär omkring på saker, men jag har mest sett småsten och bitar av makroalger. Magneter kan de väl inte ta loss? :-p En fin sjöborre jag haft är Echinometra mathaei, de har halvlånga taggar men sticks inte så mycket. Tyvärr märkte jag aldrig om de åt några trådalger eller ej, däremot gnagde de lite på kalkalger.

Snäckor, eremiter, sjöborrar och fiskar kan äta alger, men ibland lite olika sorter. Problemalger som cyano, dinoflagellater och diatoméer (kiselalger) brukar däremot försvinna när karet kommer i balans och andra alger (t ex kalkalger) konkurrerar ut dem. Det är sällan djuren äter problemalger i tillräcklig mängd (eller alls).

Någon av dessa? http://www.reefkeeping.com/issues/2002-11/fm/feature/ (det blev något fel på länken i min förra post). Omöjligt att säga utan att testa vattnet, hur snabbt nitrathalten stiger beror ju på hur mycket du matar och vilken typ av vattenrening som används. Men om du måste byta t ex 50% per vecka för att hålla nitrathalten på en jämn nivå så är det kanske mindre störande för djuren med 25% två gånger per vecka.

Problemet är att taggarna på Diadema-sjöborrar är väldigt vassa och går dessutom av väldigt lätt, så de är väldigt svåra att få ut om man sticker sig. Det skall inte vara något problem att ha båda. Mespilia globulus (Tuxedo-sjöborre) har väldigt korta taggar, så man kan ta i dem utan att sticka sig. Möjligen kan det bero på hur de dör, av naturliga orsaker eller för att tar sig in i en pump. Jag hade en brun som tog död på all fisk efter att den blivit sönderhackad av en pump, men det var mitt eget fel som inte använde galler på insuget. Bra artikel: https://www.advancedaquarist.com/2003/1/inverts Men jag skulle nog inte sätta i en sjögurka i ett nystartat akvarium.

Sjöharar är väldigt känsliga för vattenkvalitén, så de kanske inte är idealiska i ett nystartat kar. Eremiter och sjöborrar bör vara mycket tåligare och äter också alger, men acklimatisera dem långsamt till det nya vattnet (helst med droppmetoden).

Det finns flera arter, Pterois volitans kan bli ganska stora men Dendrochirus zebra är mindre. Du kan förstås även köpa ett litet exemplar och sälja när det blivit större (om det finns köpare?), även om de tydligen växer fort. Vanlig korallrevtemperatur (ca 23-28 grader) går säkert bra, men enligt den här artikeln tål Petrios volitans även kallare vatten: https://www.biodiversityscience.com/2012/09/26/temperature-spread-red-lionfish/ --kallare vatten kanske även har den fördelen att det saktar ner fiskens ämnesomsättning och därmed mängden föroreningar? Vanliga doppvärmare går utmärkt. Iaf inledningvis kanske sötvattensfisk kan fungera, men enligt http://www.reefkeeping.com/issues/2002-11/fm/feature/ bör man undvika det i längden. Skummare och levande sten är en bra kombination. Ytterfilter kan kanske användas för nedbrytning av ammonium, men med en bra skummare behövs det nog inte och man slipper risken att slangar hårdnar och börjar läcka av saltvattnet. Innerfilter (skumpatron) räcker säkert annars. Det finns enstaka stora HOB-filter för sötvatten man kanske kan använda (t ex Seachem Tidal), men jag vet inte var de säljs. HOB-skummare finns men är ovanligt (Deltec har ett par äldre modeller tror jag, inte så tysta vad jag läst), dessutom brukar HOB-skummare sakna ytavsug. Om du inte har en sump till karet tror jag innerskummare (främst från Tunze) är det bästa alternativet, de brukar vara ganska tysta. En algreaktor (tillsammans med stort skumpatronfilter) eller refugium med makroalger kan kanske vara ett alternativ, men även dessa brukar stå i en sump. En minst 10cm djup sandbotten (Deep Sand Bed) kan hjälpa till att bryta ner nitrat. Gärna ofta men små mängder. Hur mycket kan man se genom att mäta nitrathalten. Om inte nitraten stiger behöver man inte byta alls (men se upp med gamla tester, de kan felaktigt visa noll). Det är bara att fråga på. :-)

Även vanlig sand kan kanske hjälpa till med nitrifikation (ammonium -> nitrit -> nitrat), men för denitrifikation (nitrat -> kvävgas) sägs det att det krävs minst 10cm sanddjup. Jag vet inte om levande sand gör någon skillnad på sikt jämfört med vanlig sand.