Christian J

Vissa snäckarter lever bland sjögräs i naturen, de borde inte ha några problem att flytta sig över sandbotten mellan olika sjögrässtrån. Även på korallrev finns det iofs områden med sandbotten, men där är nog avstånden mellan varje revpelare för stora för snäckor. I mitt akvarium har jag många gånger sett snäckor ligga helt hjälplösa upp och ner på den finkorniga sanden, men så fort jag flyttat dem till en glasruta har de genast sugit sig fast. Jag kan bara tolka det som de på något sätt halkar eller inte får grepp om sanden. Om de var försvagade skulle de väl inte klarat att suga sig fast vid en glasruta heller? Det har hänt att en snäcka på sanden misslyckats även med glasrutan, de har då oftast dött kort efteråt. Är du säker på att det är släktet Turbo, butiker är ofta slarviga med namnen. Fast jag har faktiskt blivit lite tveksam till alla algätande snäckor på sistone:

Saltvattenskar kan vara både lättare eller jobbigare att sköta jämfört med sötvatten. Några exempel: Lättare Vattenbyten kan kanske göras mer sällan eller aldrig. Man behöver inte gallra koraller lika ofta som sötvattensväxter. Jobbigare Man kan ibland behöva göra rent rutorna oftare. Vissa djur kan behöva punktmatas och/eller med specialfoder. Avdunstat vatten behöver ersättas med nytt. Ämnen som snabbt förbrukas (t ex kalcium av stenkoraller) kan behöva tillföras. Acklimatisering av nya djur är ofta känsligare.

Vilken typ av sötvatten kom de ifrån, och tror du det kan spela någon roll?

Jag har ingen aning, jag gick på @Lasses info: I den här Reef Central-tråden skriver flera att det rentav fungerar bättre med snabbare eller ingen acklimatisering. Kan det kanske bero på att ammonium skapar problem om man drar ut på det? pH brukar ju ofta stiga samtidigt med salthalten (beroende på vilket sötvatten man har --mitt Göteborgsvatten skall ha pH 7). Idealet är kanske långsam acklimatisering i en större behållare med filter, eller använda media som absorberar ammonium.

Vad jag förstår är själva syftet med torrdelen att åstadkomma nitrifikation, vilket ju ger nitrat som slutprodukt. Alf Jacob Nilsen skrev om "Miniriff"-systemet i Tidskriften Akvariet (nummer 9 och 10, 1983), nu blev jag tvungen att plocka fram dem ur förrådet och läsa om artiklarna. Poängen med våtfiltret framgick inte riktigt, Nilsen funderade på om det pågick denitrifikation i det men trodde att den levande stenen också kunde bidra (låter mer rimligt tycker jag, 25kg/255 liter användes, och bara tre små fiskar bodde i karet). Har även läst att Catharina Honig på Artis Zoo i Amsterdam experimenterade med kolkälla (kalciumlaktat) för nitratreducering redan 1922(?), något som holländska akvarister tog efter i mitten av 80-talet.

Har funderat på det, men det kan väl främst visa om något spårämne är onormalt högt, inte om det finns organiska gifter. Sen gäller det att bevisa att spårämnet ifråga verkligen är orsak till fiskdöden... Jag la i några deciliter när jag köpte min sandvändare om jag minns rätt. Ja jag har själv haft det igång för att försöka lära mig något men funderar på att tömma det nu, förutom Tritontest finns det väl inte så mycket mer att undersöka. Möjligen om jag hade ett mikroskop och kunde leta efter farliga anaeroba bakterier.

För en månad sen slängde jag i några tomma snäckskal i karantänskaret. Ett par veckor senare såg jag små kräftdjur på glaset och en levande Cerithium-snäcka som troligen följt med snäckskalen. Jag har också sett pyttelite växt av kalkalger, både rosa och Halimeda. Grönalger (med tjocka styva trådar) och Valonia har funnits hela tiden men växt väldigt långsamt. Igår köpte jag ett par Black Molly som experiment. Dessa droppacklimatiserades i 3 timmar, först med vatten från visningskaret för att se om de alls klarade saltvatten (i visningskarets vatten överlever iaf saltvattensfisk). Seachem StressGuard användes inte denna gång. Efter acklimatiseringen släppte jag i fiskarna direkt i karantänskaret (salthalten skilde bara 1 promille, temperatur och KH bör ha varit ungefär lika men jag testade inte). Först simmade fiskarna omkring normalt, men efter en timme hade de gömt sig bakom filtret. Efter 3 timmar i karet levde de fortfarande, men efter 15 timmar var båda döda utan några yttre symptom. Sammanfattning: - Seachem StressGuard verkar inte bära skulden. - Syrebrist verkar osannolikt eftersom patronfiltret varit igång i flera månader och avdunstat vatten ersatts med syrerikt sötvatten varje vecka. - Är det något gift så verkar det enbart döda fisk, inte alger, kräftdjur eller Cerithium-snäckor. - Är det något organiskt gift (skapat under anareroba förhållanden) så verkar det inte ha brutits ner i filtret på flera månader. Möjligen kan det ha stannat kvar i bottensanden och läckt ut lite i taget så fort sanden rörs om.

Juwels nya skåp är större än de gamla, så om de gamla karen passar ihop med de nya skåpen skulle du kunna byta ut skåpet? Men det är nog bara värt besväret om du samtidigt skaffar en bättre skummare.

Vad har kamelräkorna gjort för ont? :-( Ja så är det! Ofta tror jag det handlar om att djuren är hungriga när de ger sig på fel byten. Tveksamt om de är särskilt bra på det sistnämnda, möjligen om de är väldigt många och stora. Ja sjögurkor är mitt sista hopp för att hålla sanden ren, övriga mirakelkurer (sandätargobies, Nassarius, sandsjöstjärnor, Cerithium-snäckor) har alla visat sig helt odugliga. Tyvärr verkar inte gurkorna vara så vanliga i handeln, kanske eftersom alla verkar rädda att de skall förgifta hela karet, men jag tror det är överdrivet precis som det skrivs här: http://chucksaddiction.thefishestate.net/seacucumbers.html https://www.advancedaquarist.com/2003/1/inverts

Om du inte kan hitta skalet kanske den bara gömt sig någonstans? Putsarräkor äter det mesta vad jag vet, men är det mycket att äta upp (t ex en hel fisk) kanske det behövs fler städare. Clibanarius tricolor är väldigt små, ibland säljs de så små (mindre än 10mm) att de knappt gör någon nytta. Pepparmintsräkor, Kamelräkor, Sally Lightfoot-krabba. Till symbiosanemoner finns både räkor och krabbor, plus symbiosräkorna till gobies. Även ormstjärnor borde vara bra städare. Det gäller nog många arter om de blir hungriga, jag såg t ex en putsarräka ge sig på en sjöstjärna en gång när jag kom hem efter en längre resa. Det kan kanske också finnas arter som ändrar diet med åldern även om man ger dem tillräckligt med mat.

Ett alternativ är annars att placera sumpen i ett skåp på golvet bredvid akvariet, då får man betydligt mer plats och kan kanske ha en större skummare än 9004. Problemet med dimensioneringen av sumpen är att både ha tillräcklig djupt vatten för skummarens vattenintag och samtidigt ha tillräcklig säkerhetsmarginal när returpumpen stannar och bakåthävert bildas. Hur mycket vatten som kan rinna tillbaks beror på hur djupt under ytan returröret sitter i visningskaret. Sitter t ex röret 1cm under ytan på ett 120cm långt och 40cm brett kar så kommer det att rinna tillbaks 12 x 4 x 0,1 = 4,8 liter. Har man dessutom automatisk vattenpåfyllning kanske man vill ha säkerhetsmarginal ifall den skulle haverera och tömma hela förrådsbehållaren (även om det är osannolikt), men det får nog inte rum i ett Juwel-skåp.

Jag har varit med om att hela förrådsbehållaren pumpats ut i karet, men det var inte osmolatorns fel utan pga en felkonstruktion från min sida med en ytavrinning till sump som slutade fungera. (Detta var för 25 år sedan så jag minns inte exakt hur det hela fungerade, men vattnet rann över en ytavrinning i akvariet och pumpades därifrån upp till en sump ovanför akvariet. Kan bara inte komma ihåg var osmolatorsensorn satt, inuti ytavrinningen är väl den enda logiska platsen? Resultatet blev iaf att överskottsvattnet stannade i akvariet och inte hamnade i sumpen, annars hade det nog runnit ut på golvet.) Ja och dessutom är den programmerad att stoppa permanent efter 10 minuter oavsett, sedan måste man starta om den manuellt. Tunze Osmolator Nano däremot har bara flottör och ingen optisk sensor, enligt manualen skall flottören bara hålla 3-5 år men det står inte i vilket läge den hamnar när den går sönder. Det enda jag skulle kunna tänka mig är någon kortslutning i elektroniken, t ex pga att salt (vattenstänk eller saltångor) kommit in i styrenheten. Har iofs inte undersökt kretskortet närmare, men man får väl hoppas att det är skyddat mot korrosion med t ex lackering. Den optiska sensorn blir smutsig ibland, men då slutar osmolatorn att pumpa helt.

Jag kan mest komma på nackdelar, t ex att man måste öppna skåpet och böja sig ner för att ta ut och tömma skummarkoppen. Möjligen kan vattennivån vara lugnare i en sump. Ett problem utan sump är om man använder resonansvåg, då kan man inte stänga av vågen (t ex på natten eller vid matning) utan att vattennivån blir lägre än vågtopparna, vilket gör att onödigt mycket vatten fylls på. Å andra sidan är risken för översvämning större med sump om den automatiska påfyllningen hänger sig och man inte har tillräcklig säkerhetsmarginal för hela förrådsbehållaren. Färdiga saltvattenskar kostar ju en förmögenhet! :-o Jag har haft kar både med och utan. Skall dock medge att jag funderar på en ny sump sedan några år tillbaka, främst av estetiska skäl.

Ja det går lika bra med en skummare inuti akvariet. Men det finns fler modeller att välja på om man har sump, och man slipper se och höra dem. Dessutom kan man ha andra typer av (frivillig) utrustning i sumpen om man skulle vilja, t ex refugium och/eller algreaktor.

Har ingen egen erfarenhet av de arterna mer ser inga uppenbara problem. Eventuellt skulle du kunna ha ett par mindre clowner i 75-liters karet då de inte behöver särskilt mycket simutrymme.

Fast för exemplet flavescens rekommenderar Liveaquaria 450 liter, det tycker jag låter onödigt mycket för butiksstorlekar. Jag hade inte tvekat att sätta en flavescens på 7-10cm i ett 240l kar. För en fullvuxen fisk på 15-20cm är det nog lämpligt med 450 liter (eller 600 liter som Reeflex rekommenderar), men det dröjer innan fisken blir så stor. Min Z. desjardinii har t ex bara vuxit från ca 8cm till 11cm på 2,5 år.

Snäckor tar ju bara en bråkdel av algerna på rutorna, så jag vet inte om de är särskilt effektiva. Och är mikroalger egentligen något problem på övriga inredningen? Mångfald i akvarier är svårt att generalisera om, en del snäckor som säljs kanske inte kommer från korallrev utan lever normalt på sjögräsängar, en del kanske dessutom kommer från kallare vatten och vantrivs vid normala revtemperaturer. Den mest effektiva rengöraren av akvariets rutor jag haft var nog min Blenniella chrysospilos, en enda sådan gjorde fler skrapmärken på rutorna än alla snäckorna tillsammans.

Vad jag läst äter yngre exemplar av Cowry (Cypraea) alger men äldre tar både koraller, anemoner och svamp.

Hur länge har du haft den? Nya pumpar brukar bli tystare efter några veckor, å andra sidan kan man kanske behöva byta impeller efter ett par år(?). Allmänna vibrationer genom sumpskåpet kan kanske minskas genom att ställa skummaren på en filtermatta. Se även den här tråden: http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?t=2621036 där står lite om bussningarna också: "One is in the impeller cover and you can just push it in with your finger. The other is at the bottom of the pump under the impeller, this is the one that tends to come loose in shipping, you will usually need a dowel or pen or something to push it in."

En del fiskar kan även vara aggressiva trots liten storlek, och stressa skyggare arter (eller artfränder).

Isf kan du nog sätta magneten över ramen, eventuellt med en shimsbit nedanför så den sitter rakt. Magneterna till 9012 skall klara 15mm. Den här är bra: https://www.drakfisken.se/vattenpafyllning-nivavakt/tunze-osmolator-3155.html --man kan sätta pumpen i en dunk, hink, plastlåda eller liknande. Enda skötseln som krävs är att fylla på förrådsbehållaren ca en gång i veckan och att göra ren den optiska sensorn med några månaders mellanrum (växer det alger på sensorn slutar pumpen fylla på mer vatten).

Det går att modifiera skummaren så att den sitter 15-20mm längre ut från rutan, med 9012-modellen verkar det isf behövas ett par extra magneter (sidan 18-19 i manualen). Vad beror det på? Förutom de läckande bubblorna tror jag skummaren är effektivast om vattennivån är exakt.

Kan du inte höja skummaren lite till? Ser ut på bilden som om vattenytan är 1-2 cm över ytavsuget.

Se här: https://saltvattensguiden.se/topic/49822-saltvattenskemi-för-dummies/

Har ställt mig samma fråga här: https://saltvattensguiden.se/topic/57403-vilken-nytta-gör-algätande-snäckor/ --Nassarius och Cerithium är lite annorlunda eftersom de inte äter alger utan matrester/detritus, men jag undrar om inte eremiter gör ett bättre jobb även där? Jag lutar åt att snäckor skapar mer problem (iaf när de dör) än de gör nytta. Men självklart kan man ha några ändå om man tycker de är intressanta.