Christian J

Alternativt skulle du kunna såga till stora bitar av levande sten och fästa med t ex krokar, så att de går att montera loss vid behov.

Får det plats en 9004 i facket bakom, det ser lite trångt ut på bilderna? Men man kanske inte behöver magnetfästena till skummaren, istället kanske man skulle kunna använda lite filtermatta för vibrationsdämpning, eller placera skummaren i visningsdelen i värsta fall. Här är en bra post från Roger Vitko (Tunzes support): https://www.reef2reef.com/threads/tunze-9004-dc-vs-non-dc.294453/#post-3594877 --lägg märke till den kortare livslängden, detta gäller även DC-streampumpar.

Jag tycker dina P och N-värden låter helt okej, bara du har algätare. Har du samma värden i båda karen kan du kanske flytta algstenen. Kanske stenarna i det stora karet också läcker fosfat. Gör gärna ett lite större vattenbyte i det lilla karet så att fosfaten sjunker, om den sedan stiger igen vet du säkert att det är något inuti karet den kommer ifrån (men om den inte stiger kan det bero på algerna tar upp allt). Du kan även göra samma sak i det stora karet, men då kommer kanske matningen att påverka mätningarna. Det finns även fosfatbindande media, nackdelen är att man kanske tar bort all fosfat då vilket lär kunna leda till problemalger.

En förklaring skulle kunna vara om High Efficiency var noggrant anpassad till diodernas verkningsgrad, så att de ger maximalt ljus/watt vid 100% HE, medan kanske 100% High Output gav maximalt ljus även om det kanske innebär sämre verkningsgrad och kortare livslängd på dioderna. Fast i verkligheten är det förmodligen bara någon form av greenwashing... Det där är väl en form av kompromiss, större spridning ger ju per definition lägre PAR vid en viss mätpunkt? Kanske många tillverkare använder linser just för att kunna visa bättre PAR-värden i marknadsföringen. Fast jag hade gärna sett större avstånd mellan diod-klustrena på Mitras, även om det inneburit större armaturer, eller mindre armaturer så att man kunnat använda t ex 3 st istället för 2.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S221455241400008X Intressant läsning om kombinerat nitrifikaktions- och denitrifikationsfilter på rymdstationen ISS. Det verkar som om 2mm Siporaxkulor använts, men jag har inte tillgång till hela artikeln.

Värdet man får från sidan skall delas med 10, så i detta fall bör du ha 5ppm nitrat (och 10ppm senast?). Nitraten och en del(?) av fosfaten kan kanske bero på den tidigare matningen av clownen, det skulle kunna förklara varför nitraten sjunker nu när du flyttat den. Fosfathalten däremot sjunker inte av sig självt (såvida den inte tas upp av t ex trådalger), och 0,5ppm fosfat enbart från matning av en enda liten clown i två månader låter lite mycket, så kanske stenen läcker också. Salpeter behövs inte alls, de nuvarande algproblemen beror nog inte ens på nitratbrist. Även om nitrattestet skulle visa noll så behöver det inte vara någon katastrof. Håller med om att testerna är svåravlästa, samtidigt är de ofta inte särskilt noggranna heller, så i värsta fall förstärker felen varandra. :-/

Du har förstås rätt. Akvariet har redan varit igång några år, min ursprungliga plan var att köra low-tech vilket inte gått något vidare...

Då är det inte för näringsfattigt i alla fall. Både fosfaten och nitraten kommer nog från stenen (kanske den med trådalger på), såpass höga värden kan inte bero på den sparsamma matningen. Det är nog bäst att låta algstenen vara kvar i det karet tills fosfaten läckt färdigt. Nitraten bör sjunka av sig självt när denitrifikationsbakterierna får överhanden, fosfaten (och nitrat) kan man få bort genom att skörda alger eller byta vatten. Har ingen aning om vad som orsakar cyanon, men det låter som om stenen fortfarande håller på att köras in så det är kanske därför.

En vild gissning kan vara att det fria vattnet blivit alltför näringsfattigt om du inte matar något, det skulle kanske förklara den röda cyanon. Att trådalgerna trots det växer kan möjligen bero på att stenen läcker fosfat som de tar upp innan den kommer ut i vattnet. Har du mätt fosfaten någon gång? Observera att vattentester kan visa noll fosfat i det fria vattnet om algerna tar upp alltihop. Jag skulle linda upp trådalgerna med hjälp av en tandborste, tids nog borde stenen sluta läcka fosfat och då bör trådalgväxten avta. Du skulle även kunna släcka ljuset, då kommer inte trådalgerna att växa och fosfaten bör istället läcka ut i vattnet och gå att mäta (och bli av med genom vattenbyte, men det tar kanske några månader innan allt läckt ut). Vill du ha ljuset tänt behövs nog fler algätande eremiter (förutom att manuellt ta bort de långa trådarna). Om du kan mäta fosfat i vattnet så kommer stenen att fortsätta läcka fosfat även i det nya karet ett tag, vilket kanske leder till mer trådalgväxt även på andra stenar. Men om vattnet är fosfatfritt är det kanske inte så farligt att flytta stenen, eftersom trådalgväxten då är begränsad till just den läckande stenen.

Vad jag vet är alla skummare för mindre akvarier gjorda för invändigt bruk. Tunze 9004 är en bra skummare om den får plats, på dessa sitter det fästmagneter på baksidan medan vattnet rinner in från framsidan, så de bör(?) ha en glasruta bakom och fritt vatten framför. Dessutom krävs utrymme ovanför så att man kan lyfta ur skumkoppen.

Grumlingen från sanden bör lägga sig efter några dagar, men du kan även filtrera bort den. Låt cirkulationspumpen vara igång oavsett. Belysningen spelar nog ingen roll (iaf ett par veckor), men det är viktigt att sätta i algätare (främst eremitkräftor?) i tid innan gröna trådalger hinner växa till sig. 2kg sten räcker utmärkt, du kanske inte ens behöver mer än så, iaf om du har skummare eller annat filter ("1kg sten per 10l vatten"-regeln är lite föråldrad). Om du lägger i mer levande sten senare kanske inkörningsprocessen förlängs (beroende på inkörd den nya stenen redan är). Har du levande sten behöver du inte tillsätta något mer, stenen innehåller allt som behövs. När du senare skaffar fisk och andra djur kan det däremot vara bra att öka matningen långsamt så bakteriekulturerna hinner anpassa sig.

Allt levande inkl alger innehåller fosfor i alla möjliga kemiska föreningar, men jag vet inte om just föreningen fosfat lagras. För att kunna mäta det måste man nog sönderdela organismen i sina beståndsdelar, så det märks alltså inte i något vattentest. Koraller kan fånga phytoplankton med fosfor i, och få näring genom sina egna zooxantheller, men de kan nog inte komma åt fosfor som är bundet i andra sorters alger.

Står sig Deltec mfl fortfarande vad gäller effektivitet och ljudnivå? Finns det övht några HOB-skummare med ytavsug? Orsaken till att jag funderar på HOB är att jag vill slippa se teknisk utrustning inuti karet, annars får det nog bli en innerskummare. Har inte sump och är lite tveksam till att skaffa en pga utrymmet, kostnaden och komplexiteten.

Ja det var lite så jag tänkte, fast har man skummare och trots det algproblem kanske det är värt att testa med filter innan man köper en starkare skummare. Men man bör nog testa nitrat också så man vet om en eventuell förbättring beror på minskat ammonium (=starkare skummare gör nytta) eller på ökat nitrat (=starkare skummare hjälper inte alls).

Menar du att de är såpass mycket effektivare mot ammonium än skummare, så att man bör använda båda? Jag nämnde mest skumpatronfilter eftersom de är billigare än skummare, och att man lätt kan komplettera med ett filter om skummaren är för svag.

Det visste jag inte men det förklarar ju saken. Hur är det med känsligheten för ammonium? Minns nu att jag fyllde på med sötvatten en stund innan fiskarna släpptes i, det kan ha rört upp detritus och bakterier som förbrukat syre. Bakterierna kanske i sin tur förbrukat ammonium. Jag låter pumpen gå dygnet runt nu, och får nog städa upp lite i det här karet.

Man bör kanske undvika matning eller introduktion av nya fiskar nära släckningsdags i ett algkar. Har man en ATS kan den förstås köras på omvänd nattcykel. Fast då skulle väl till och med ett enkelt skumpatronfilter hjälpa till att minska mängden ammonium och därmed algproblemen? Borde vara lätt att testa. Svavelväte var ytterligare en komplikation. Har iofs inte känt någon lukt. Frågan är bara hur räkan klarat sig så länge, och varför fiskarna andades fort även när ljuset fortfarande var tänt och pumpen var på...

Jo doseringspumpen surrar en del, om du får plats med en förrådsbehållare i skåpet kanske det blir lite tystare. Man kan även placera förrådsbehållaren i ett annat rum och dra slangen genom en vägg (så har jag gjort). Pumpen startar så fort sensorn märker av en nivåskillnad, vet inte riktigt hur ofta det sker. Man borde även kunna använda timer, precis som du skriver.

Ja det är ju ingen större prisskillnad. Samtidigt spelar det egentligen ingen roll om lite ytrörelse skulle trigga osmolatorn, det enda som händer är att den fyller på med några centiliter extra vatten och att nästa påfyllning dröjer lite längre. Ett par dagar är nog inget problem alls, jmf https://saltvattensguiden.se/topic/56948-semester/#comment-644669 Fiskar lär vara känsliga för snabba höjningar av salthalten, men avdunstning går så långsamt att förändringen inte är något problem alls så länge salthalten ligger under maxgränsen (38 promille?). Samtidigt lär vanliga fiskar tåla snabba sänkningar av salthalten utan problem, så man behöver kanske inte vara överdrivet försiktig när man fyller på med sötvatten (utom med temperaturen kanske, kanske påverkar pH och hårdhet också?). I mitt karantänskar får jag erkänna att jag bara fyller på från en hink en gång i veckan, men det är kanske inte att rekommendera eftersom jag ibland hamnar nära min- och maxgränserna då, och jag vet inte hur känsliga olika lägre djur är.

Jag vet inte om den mindre fungerar likadant med stora vågor, men eftersom flottören i sig har en viss massa kanske den påverkas av mindre ytrörelser. Den dyrare modellen har infraröd sensor plus en flottör som extra säkerhet för att förhindra översvämning.

Kom just att tänka på att en pepparmintsräka gömt sig i karet de senaste månaderna. Tittade nu om den fortfarande levde, och det gjorde den! Är räkor såpass mycket tåligare än kirurger, särskilt om fiskarna förbrukat allt syre eller producerat ammonium? En ATS är ju väldigt bra på att ta upp åtminstone N och P. Men i mitt karantänskar är N och P omätbara pga algerna, behöver alger dessa ämnen för att kunna ta upp ammonium? Sant, fast jag märkte att fiskarna andades snabbt redan efter ett par timmar, och detta var innan ljuset släckts. Frågan är sedan hur länge syret i 70l vatten räcker.

Två Zebrasoma, ca 7cm stora. Karantänsakvariet har varit igång i tre år och innehåller nåt kilo LS (förutom den nya biten) och mängder med gröna trådalger som borde ta upp ammonium mm. Å andra sidan kanske algerna höjer pH också, vilket omvandlar mer ammonium till ammoniak. Jag matade inte fiskarna och vattnet från butiken slängde jag, men det är ju ändå möjligt att fiskarna själva (eller den nya stenen?) avgett ammonium. Däremot var inte gälarna på de döda fiskarna röda alls, vilket väl är ett symptom på ammoniakförgiftning?

Det låter väldigt lite, har du täckglas? I mitt öppna karantänskar stiger salthalten med ca 5 promille på en vecka beroende på årstid/luftfuktighet.

En del bra tips finns här: https://reefbuilders.com/2016/05/14/traveling-reefer-blues-and-the-anxieties-of-the-vacationing-aquarist/ t ex: "The first part of this plan is the easiest part, all it entails is not adding anything new to your tank for at least two weeks before you leave on vacation." och "Don’t try to make any adjustments right before you leave. Any servicing of the aquarium equipment should be done at least a week in advance" Jag skulle hoppa över vattenbyte dagen innan (en sak mindre som kan gå snett) och istället mata mindre än vanligt (hälften?) med automaten när du är borta. Glöm inte att testa automaten innan. Fiskar kan iofs överleva en vecka utan mat men risken blir kanske större att olika djur ger sig på varandra. Salthalten stiger nog inte katastrofalt på bara en vecka ens utan påfyllning (beroende på hur hög den var från början), exakt hur mycket skulle du kunna testa i förväg. Däremot kanske det blir problem om t ex lägre vattennivå får pumpar att skvätta, och en osmolatorpump som går torr kanske går sönder.

Det går även att plocka de långa trådalgerna för hand. De flesta algätare föredrar kortare trådar.