Christian J

När returpumpen stannar kommer vatten att rinna baklänges från akvariet till sumpen, tills mynningen på returslangen hamnar ovanför vattenytan i akvariet och häverten bryts, så säkerhetsvolymen beror på hur mycket vatten som kan rinna tillbaka innan dess. Sitter mynningen ovanför vattenytan är det inget problem, men då plaskar det förstås mer. Mer om sumpar: http://reefkeeping.com/issues/2003-01/gt/

Jag byter aldrig vatten och tillsätter inget jod (utom eventuellt via fodret), och min putsarräka brukar byta skal var tredje vecka.

Man kan även ha en sump på golvet bredvid akvariet. Minimimåttet handlar väl främst om att den inte skall översvämmas om t ex returpumpen stannar. Annars räcker det att den tekniska utrustningen får plats. Det gäller dessvärre hela saltvattenshobbyn... Mitt förslag är att ta det lugnt med tekniken i början, som du ursprungligen hade tänkt, sen kan du alltid uppgradera längre fram om du vill hålla t ex känsliga stenkoraller.

Man kanske kan säga så här: har du ett biologiskt filter så får du all nitrifikation du behöver där, och någon levande sten behövs inte alls till det. Däremot erbjuder LS denitrifikation, utan denna stiger nitrathalten fortare och du måste byta mer vatten. Med tillräckligt mycket LS (i förhållande till hur mycket du matar) stiger inte nitraten alls. Så hur mycket LS du behöver just för denitrifikation beror kanske i slutändan på hur mycket vatten du vill byta. Har du inget emot normala vattenbyten kan du kanske strunta helt i LS som biologiskt filter, och enbart använda LS av estetiska skäl.

Vad jag läst är Siporax det bästa för biologisk filtrering, men du måste förmodligen använda förfiltrering (skum eller vadd) som rengörs ofta för att hindra att detritus sätter igen siporaxen. Kanske du skulle kunna montera en skumpatron på insugsslangen i akvariet, så blir det lättare att göra rent? Det stämmer, bakterier i eller på stenen kan både bryta ner ammonium, nitrit och nitrat. Hur mycket sten som är lagom är svårare att säga, men jag tror att många använder onödigt mycket sten. Stenen kanske har använts i ett kar där det tillsatts fiskmediciner som är farliga för lägre djur, men om du ser akvariet i drift och det innehåller välmående koraller och räkor så är det nog ingen fara.

Vad gäller vid kortare transporter (t ex 1 timme), är ammoniak överhuvudtaget ett problem då? Jag har fått intrycket att ammoniak diskuteras mycket på amerikanska forum, eftersom de köper mer fisk från nätbutiker, vilket leder till längre transporttider.

Det kan bero på allt möjligt. Kanske de var i dåligt skick redan när de skickades till Sverige? Kanske de stressas av aggression från de befintliga fiskarna? Låter normalt, enligt vad jag läst skall ca 30m vara lagom innan pH har hunnit stiga alltför mycket i påsen och orsakat ammonikakförgiftning. Är salthalten samma eller något lägre i ditt eget akvarium kan du vara snabbare. Det finns även medel som binder ammonium/ammoniak om du måste acklimatisera långsamt.

Menade du med eller utan skummare? Det går att köra med enbart levande sten om man bara har ett fåtal djur som behöver matas, annars skulle jag hellre använda skummare än ytterfilter. Första veckorna ammonium. Därefter beror det på typen av djur och mängden vattenbyten, en del mäter inget alls medan andra mäter allt de kan. NO3, PO4, Ca, Mg och KH är vanligt om man har stenkoraller. pH varierar ofta under dygnet men bör hålla sig inom stabila intervall om KH är bra. Testa koppar om du har nya vattenledningar i huset, annars är osmos omdiskuterat (jag bor också i Gbg och använder det inte): Den starkare belysningen brukade värma saltvattenskar mer förr (gäller bara metallhalogen och lysrör, inte LED) samtidigt som avdunstningen utan täckglas kyler ner. 26 grader är utmärkt. Nej inte till LED. Det lär vara mjukmedlet i plastslangarna som slutar fungera, vilket gör att slangarna hårdnar och lättare lossnar. Silikonslangar borde generellt fungera, finns även i t ex vinbutiker, men vill du spara pengar skulle jag avstå helt från ytterfiltret. Använd eventuellt ett enkelt innerfilter för mekanisk filtrering. Siporax med lite skum som förfilter kanske? Men det verkar opraktiskt eftersom man behöver rengöra filtret ofta (plus risken för läckage), använd hellre ett innerfilter eller ett som man hänger utanpå akvariet. Mängd sand beror på om du vill använda den som biologiskt filter ("deep sandbed", 10-15cm), för grävande djur (2-20cm) eller bara som dekoration. Grävande djur föredrar oftast finkornig sand, men den virvlar lättare upp och är svårare att hålla ren. Jag tror att rekommendationerna för mängd levande sten är föråldrade. Använd stenen för dekoration i första hand och lös vattenreningen på andra sätt. För mycket sten stjäl utrymme och gör att mer detritus samlas under. Ja, men det varierar mellan olika djurarter. Jag skulle rekommendera streampumpar, gärna med pulsautomatik, t ex en Turbelle 6040.

Nu såg jag min muralis sluka en bit nori som flöt förbi. Däremot verkar han spotta ut trådalger som följer med sanden.

Det är väl det jag skrev? Frågan är om (och vid vilken nivå) hög fosfathalt kan bidra till svårkontrollerad grön trådalgväxt i ett nystartat akvarium.

Jag föredrar också färsk levande sten, min poäng var att det frigörs mer fosfat (jämfört med kurerad sten) eftersom en del av det levande på/i stenen dör under transporten. Så det kan vara en god idé att mäta fosfat redan från början --förutsatt att man tror att fosfat kan bidra till algväxt, förstås. (Kurerad sten behöver f.ö. inte vara helt död, jag tror det beror på hur och hur länge den kurerats.) Håller med om att mycket annat kan bidra, men menar du att fosfat är helt irrelevant för algväxten i ett helt nystartat akvarium?

Jag har använt en ficklampa, eller så har det inte varit helt mörkt i rummet.

Vilken är kopplingen till starkt LED-ljus?

I mitt nuvarande kar täcktes hela glasbotten av Bryopsis bara 2 veckor efter att "färsk" levande sten satts (i mina tidigare kar använde jag "kurerad" levande sten, där uppstod inga sådana problem). Jag antar att detta iaf delvis berodde på för mycket fosfat (jag började mäta först efter 5 veckor, då visade testet 0,25-0,5ppm).

Det är ofta lättare att fånga fiskar på natten, när de sover.

Ja många liftare verkar klara ganska höga ammoniumvärden under inkörningen, det varierar nog mellan olika arter, precis som med fisk. Om du bara har <0.15 nu och det börjar komma grönalgskott så skulle jag inte vänta med algätande snäckor och eremitkräftor, det är mycket lättare att förebygga alger än få bort ett etablerat bestånd.

Om fisken är en Salarias så äter de främst späda skott av gröna trådalger, så den behöver förmodligen ingen extra mat så länge den har (rätt sorts) alger att beta. Halimeda tar nog inte upp mycket nitrat, däremot bör bakterierna i levande sten skapa denitrifikation. Jag skulle mäta ammonium under starten, och helst inte sätta in djur innan den sjunkit till noll. Direkt därefter kan det vara bra att mäta fosfat och vid behov använda fosfatmedia första året, eftersom fosfat kan ge explosionsartad grönalgväxt och frigörs i stora mängder när organismer dör på den levande stenen. När akvariet väl är igång behöver man inte mäta några särskilda vattenvärden, så länge man inte håller känsliga organismer t ex stenkoraller. Möjligen kan du hålla koll på nitrat om du matar mycket och sällan byter vatten, kanske även KH.

Bra poäng, jag har ett par graders temperaturskillnad mellan mina två akvarierum. Kan detta ge relevanta mätfel om jag vill jämföra salthalten mellan de två rummens akvarier? Hjälper det att låta refraktometern anpassa sig till rumstemperaturen?

Mäter den inte ljusets brytningsindex? Däremot påverkas tydligen även detta av temperatur, även om det verkar finnas inbyggd temperaturkompensation som stigigemla skriver.

Det är det nog ingen som vet. 72 dagar är inte heller någon exakt siffra, om jag minns rätt var det från en enda studie. Annars kanske det räcker med 30 dagar för vissa stammar av Cryptocaryon, medan andra kanske överlever 73 dagar... Cystor kan även sitta på stenar eller fraggpluggarna under koraller, så dessa bör gå utan fisk ca 72 dagar också.

Upp till 30 grader är inget problem i naturen, även om det kan vara opraktiskt i ett akvarium (större risk för syrebrist, samt snabbare ämnesomsättning som kräver mer utfodring). Konstigt att inte temperaturen sjunkit, pumparna borde inte värma så mycket. Är termometern pålitlig? Avdunstning borde höja salthalten, om den trots det ser ut att sjunkit är det något mätfel. Det är lätt att få fel värde om man inte tvättar och torkar refraktometern ordentligt mellan mätningarna. Observera även att siffran 1,020 handlar om densitet (specific gravity), inte salthalt som mäts i promille. Du behöver nog inte kalibrera refraktometern, eftersom salthalt är oberoende av temperatur. Det är bara densiteten som påverkas av temperatur (därför är det bättre att använda skalan för salthalt/promille på refraktometern). Ersätt det avdunstade vattnet med saltvatten om du vill höja salthalten, därefter osmosvatten. Jag tycker att en relativt låg salthalt är bäst, eftersom det då blir enklare att acklimatisera nya djur från akvarieaffärer (som oftast också har låg salthalt).

Jag tycker det liknar Bryopsis, men det är svårt att se på bilden.

Frågan är om man egentligen behöver kontinuerlig vattenpåfyllning? Salthalten stiger ju ganska långsamt genom avdunstning, så det kan ta ett tag innan den blivit farligt hög. Sen kanske man iofs inte skall sänka den för fort när man till slut fyller på med sötvatten. Frågan är också hur känsliga koraller och andra djur är? En del arter klarar ju torrläggning i naturen, ibland kanske i kombination med regn. Jag har ett karantänsakvarium där jag bara fyller på en gång i veckan, de fiskar och räkor som jag förvarat där verkar inte ha haft några problem med detta.

Vad jag läst så kan man inte lita till 100% på backventiler. Även borrade hål kan täppas igen av algväxt. Kanske det är säkrast att använda båda? Kanske man startar häverten genom att vända U-röret upp och ner och fylla det med vatten? Annars skall man inte behöva suga ut några bubblor under själva driften, samlas det så mycket bubblor i toppen att häverten stannar vore det en säkerhetsrisk.

Ser ut som en Asterina.