Lasse

Eller förpackning MVH Lasse

Tror du det skiljer förutom tillsatsen av kolkälla? MVH Lasse

Intressant Det fanns ju inga spår av det som saltet påstods ha varit orent med i en tidigare tråd. Bariumhalten hög men det har flera olika salt visat tidigare. MVH Lasse

Här är en artikel för de som är intresserade zooxanteller. En databas över olika "Clades" och vilka koraller de finns i MVH Lasse

Kan så vara men jag är inte säker på att det går att belasta fullt direkt och det är lättare belastning jag rekommenderar i och med jag rekommenderar både fisk och städpatrull direkt. Och på med lyset Av försiktighetsskäl rekommenderar jag aldrig personer jag inte känner till person att mata på kraftigare än det jag skrivit ovan. Hade varit jag själv så hade jag kanske varit lite mer oförsiktig - men det har jag aldrig sagt Det är matningen som styr och man måste ha diciplin i det. MVH Lasse

Jag brukar göra på följande sätt när jag cyklar ett kar (får nitrifikationen att fungera). Märkas är att jag i princip använt samma metod i 40 år på både salt som sött. Det bör också påpekas att i ett saltvattenskar är organismerna inte lika känsliga för nitritförgiftning som i ett sötvattenskar. Den höga kloridhalten blockerar upptagningen av nitrit i organismen. Det tar ca 3 veckor att cykla och man behöver starta med någon ammoniumkälla - det gamla klassiska sättet på saltvatten har varit att låta den levande stenen stå, helst i mörker, i vattnet så den bakteriella nedbrytningen skapar det ammonium som behövs. det här är en lång process och helt ostyrbar. Jag brukar i stället ta i en fisk på dag 2 - 4, en fisk i god kondition och av den typen som är framme. Vecka 1 matar jag med 3-6 frusna atemier var tredje dag, vecka 2 blir det varannan dag (samma mängd) och vecka 3 varje dag. Vecka fyra börjar jag öka matningen och introducerar nya fiskar, Normalt brukar jag sätta till 20 ml av Seras Nitri Veck varje dag under inkörningsperioden men det går lika bra att ta något ingånget filter av någon kompis och vrida ut filtret i en burk - häll på vatten och låt det stå i kylskåpet - dutta i lite grand varje dag. (om det är sött eller salt brukar inte spela någon roll - samma bakterier) Vid starten underlättar det om man har något skumgummifilter igång. Jag brukar alltid försöka få med lite begagnad sand, begagnad sten eller lite gammalt vatten om jag kan eftersom nyblandat saltvatten är lite "kemiskt" av sig. saknar kolloider och andra organiska ämnen som är skonsamma mot fiskarnas slemskikt. Har jag inte tillgång till detta brukar jag sätta in Tetras Bactozym dag 3 ungefär. Har också medvetet gått in med lite nitrat efter första veckan för att undvika cyanobakterier i starten om jag har rent kemiskt vatten. Det är så att när du matar så kommer fisken att utsöndra ammonium, mest vid matningen och du bestämmer lite hur stor mängd ammonium som skall komma ut genom matningen. Det är en styrbar metod. Med den här metoden kan du göra en cykling utan att behöva den sk nitrittoppen. Om du mäter nitrit och råka få en topp - stoppa matningen. Lite nitrit brukar de alltid vara men vandrar det upp mot 1 mg/l - stoppa matningen. Jag brukar också ha tänt den fotoperiod jag vill ha (oftast 10 timmar) redan från början och går in med städpatrull tidigt - efter högst några dagar. Orsaken är att om man gör så - ja då hinner inte alger och annat trolltyg etablera några större biomassor - mat finns för organismerna - var så säker. Koraller, som är näringskonsumenter i första hand, kan du gå in med ganska snabbt också - ta dock inte de känsligaste stenkorallerna Du kommer med all säkerhet få helt motsatta råd här också men det här är ett sätt som jag har använt med stor framgång - aldrig haft några algproblem mer än de vanliga kiselagerna en vecka in. Se till att du har bra cirkulation, framförallt i vattenytan och se till att skummaren (om du har en tar relativt mycket luft). Nitrit är ingen fara men ammoniaktoppar är värre. Med den här metoden har jag inte ens fått det. Det viktigaste är att du håller totalkontroll på matningen de första veckorna. Det skall inte vara mer än 3-6 frusna artemia per 3 dagar första veckan - även om fisken vill ha mer. Clowner som gått en längre tid i butiken och som är välmående och välmatade tycker jag om att använda vid starten. Den levande stenen innehåller också ofta lite godis för städpatrull och fisk. MVH Lasse

Nej nu är du inne på socker Mats Ursäkta gubbkommentaren - är medveten om det

Det är bra att du mäter på morgonen och har siffror där. Ta och mät både på morgonen och kvällen under några dagar - då kan du lätt se vilken förbrukning av fosfor du har (och även den interna produktionen) och anpassa din skötsel därefter. När du har de siffrorna så kan du välja metod som du vill, avvakta, dra ner på kolkällan eller öka fosforhalten. Det Peter (Izfisk) har gjort är just att ha ökat fosfortillsättningen men gjort det med en lite mer ostyrbar metod än ren tillsättning. Dessutom får han in mer kväve - men även det fungerar Vad gäller siporax så är min uppfattning att det krävs en aktiv transport igenom för att få ett hållbart tidsperspektiv i det om man avser att denitrifiera. Däremot handlar genomströmningen inte om flera hundra liter i timmen utan kanske 10 - 15 liter dagen, kanske ännu mindre. Åtminstone i uppstartsfasen. För att få en bra och mer snabbstartad denitrifikation kan man framförallt i uppstarten sätta till den organiska kolkällan just i ingående vatten till filtret. I mitt nya kommer jag bygga en form av remote DSB med vattenspalt under. Den kommer inte bli passiv utan det troliga är att jag kommer att sätta in en liten vattenström "baklänges" - kanske tidsstyrd. Möjligheten att köra det som ett mycket långsamt botten filter kommer också att finnas. Möjligheter att lägga in kolkälla i bottenvattnet kommer att byggas in. Likaså möjligheten att mäta redox i bottenvattnet. Första skiktet av bädden kommer med stor sannolikhet bli siporax. Ovanför sandbädden kommer jag försöka odla makroalger med omvänd belysning i mindre omfattning men med försök att näringsmaximera just dem utan att få ut fosfaten (mer än jag vill ha) i koralldelen. I mitt nuvarande arbete så är min uppgift att bygga en recirkulerande odlingsanläggning för Clarias med både nitrifikation och denitrifikation. Av vissa anledningar vill jag inte arbeta med extern kolkälla utan omvandla de långsamma kolkällorna som det finns gott om i slammet till snabba kolkällor internt. Och det går men det tar tid och kräver en kraftig belastning. Det är självklart att ett omvänt refugium är ett av de bättre sätten att lösa problematiken men som jag brukar säga så är Tessla den absolut bästa miljöbilen just nu - men eftersom jag av många olika skäl (främst ca 10 x 100 000) inte kan välja det bästa så har jag valt en miljöklassad KIA Picanto och anpassar min körning istället. MVH Lasse

Den fungerar - det är inte Bitumen som är ett asfaltmaterial som kan släppa gaser (kolväten) och inte så lämpligt MVH Lasse

När mäter du fosfat? På morgonen (innan ljuset är tänt) eller på kvällen när ljuset just skall slockna? MVH Lasse

Men håll ögona på fosfaten som Stig säger MVH Lasse

Vad är det för isolermatta - inte Bitumen hoppas jag MVH Lasse

utan jod MVH Lasse

Är det något i Växjöluften som skapar stora och fantastiska kar? Med tanke på dricksvattnets historia i Växjö så kan det ju inte vara vattnet MVH Lasse

Håller med Stig MVH Lasse

http://www.epotex.se/plast-i-bygget/vagg-och-tank/tankbelaggning-rorbelaggning-akvarier-och-terrarier/nm-akvarielack-fs-02380 - skulle tro att den finns med pigment också. MVH Lasse

Ja - jag kan tro att det är en språkförbistring. I artikeln används det engelska ordet "buffer capacity" Man definierar detta exakt som "Buffering capacity, that is, the amount that can be buffered or tolerated by reacting immedieately without a significant change in pH " Du översatte det med bufferkapacitet. Vi har i Sverige ett begrepp som heter för det mesta buffertförmåga och faktiskt ibland buffertkapacitet som synonym i slarvig tekniksvenska. Dessa svenska begrepp har ingenting att göra med det engelska väldefinierade ordet "buffer capacity" utan snarare med det engelska alkalinity - alkalinitet på svenska. Alkalinitet definieras annorlunda och där betyder ett högre KH en bättre alkalinitet än ett prov med mindre KH. Per definition. Alkaliniteten/buffertförmågan7buffertkapacitet ser till den totala syraåtgången för att titrera ner ett prov till 4,6. Vi var tre erfarna akvarister som läste ditt bufferkapacitet som alkalinitet. Undrar hur många som fattade vad du menade egentligen. Jag tror Peter G:s översättning av buffer capacity - buffertverkan är ett bättre begrepp att använda i detta sammanhang. Kanske skall man vara eftertänksam och inte direktöversätta väldefinierade engelska uttryck till svenska utan att ha med definitionen för att vi vanligt dödliga skall förstå. Det går också att skriva ett inlägg som gör att det inte går att missförstå - vi är tre med rätt stor kunskap som oberoende av varandra har missförstått vad du menade om jag förstått det rätt. -Och man kan också läsa inlägg som inte håller med avsikt att förstå vad de menar och inte bara upprepa - du har fel, fel MVH Lasse

Försök att få tag på en liten bit filtermatta istället. Den kan du lägga under pumpen. @stigigemlaJag tror det var förr då dessa färger innehöll kadmium och produkter som är livsmedelsklassade får inte ha dessa färger numera. Nu gäller faran mest för mjukgörare och det tror jag inte är färgberoende MVH Lasse

Du verkar ju ligga rätt bra i fosfat - så fortsätt. Nitraten kommer med tiden MVH Lasse

@jonasromanDet du visat med dina kurvor är inte buffertförmågan/alkaliniteten utan något som heter buffer index eller buffer intensity och det är något helt annat. Det visar vid vilket pH bufferten är som kraftigast. Detta har ingenting med det vi kallar KH att göra - som är ett mått på alkaliniteten som på ren svenska brukar kallas buffertförmåga. I din länkade artikeln nämns inte alkalinitet över huvudtaget. KH som vi mäter är ett uttryck för alkalinitet och där gäller regeln att ett högre KH värde har en högre alkalinitet/buffertförmåga. I artikeln använder författaren beteckningen buffer capacity och ger en direkt förklaring av vad de menar. De säger Min fetmarkering. Detta är en definition som inte har med det vetenskapliga begreppet alkalinitet eller med det svenska begreppet buffertförmåga att göra. Vårt begrepp kan mätas i KH, mekv/l, mg CaCO3/l eller mg HCO3/l. Figure 1 visar till höger en titrationskurva från pH 10 till pH 2. Vi ett visst pH kan man lägga till mycket syra utan att pH ändras speciellt mycket. Deras konstant B uttrycks sedan som kurvans lutning. Kurvans lutning tas fram genom (-) första derivatan av CA genom första derivatan av pH för syror samt (+) första derivatan av CB genom första derivatan av pH för baser. Här står CA och CB för mängden syra (A) respektive bas (B) som tillsätts varje liter av provet. Deras beteckning buffert capacity blir det pH där konstanten B är stor och i detta fallet är det pH 6,2 - de säger Min fetmarkering. Detta är något helt annat än alkalinitetsbegreppet - det vi översätter med buffertförmåga och som vi uttrycker som KH. Vid KH (alkalinitet) mätning titrerar vi ner till en punkt - 4,6 tror jag det är och mängden syra som har gått åt får då bli ett mått på alkaliniteten. Det uttrycker vi i vår sort KH. Då är det så att detta begrepp (alkalinitet/buffertförmåga) så betyder ALLTID ett högre KH en högre alkalinitet. Provet met KH 12 har alltså en större alkalinitet/buffertförmåga än vad provet med KH 9 har. Oberoende på pH. Men sedan kan huvudparten av buffertförmågan ligga runt ett speciellt pH där författarnas "buffer capacity" är hög och pH ligger ganska konstant. men det är en helt annan historia. Svaret på din inledande fråga är fortfarande att alkalinitet/buffertförmågan uttryckt i KH är störst vid KH 12. Du kan inte översätta ordet "buffer capacity" som dessa författare använder här till vårt vedertagna buffertförmåga eftersom det avser alkaliniteten och den definieras på ett annat sätt MVH Lasse

Alkalinitetsmätning (bufferförmåga) tar hänsyn till alla buffertsystem inom det givna området. Ett högre KH (där KH inte bara avser karbonatssystemets alkalinitet utan totalalkaliniteten per definition) måste därför alltid ha en bättre buffertförmåga/Alkalinitet än ett lägre. Per definition @jonasroman Utgå från att jag är dum. Förklara för mig med ord (inga formler, förkortningar eller dylikt) hur ett prov som behöver större mängd syra för att nå titreringspunkten kan sägas motstå mindre försurande ämnen än det som kräver en mindre mängd syra för att nå samma titreringspunkt Du får ursäkta mig - jag kan inte få ihop detta oavsett hur många formler du postar! MVH Lasse

Per definition så bestäms buffringsförmågan/Alkaliniteten av hur mycket syra som behövs till den förutbestämda titreringspunkten. Desto mer syra - desto större buffringsförmåga/alkalinitet har provet. Vi översätter denna förmåga i en sort vi kallar KH. Om man testar två prov med samma titreringsmetodik (samma slutpunkt osv) så har det med högsta KH den bästa buffringsförmågan. Är vi inte överens om detta så får du faktiskt förklara för mig varför ett prov som kräver mer syra för att nå titreringspunken har sämre buffringsförmåga/alkalinitet än det prov som kräver mindre mängd syra för att nå samma titreringspunkt. Buffringsförmågan/alkaliniteten är ju ett mått på lösningens förmåga att motstå försurande ämnen om jag fattat saker rätt. Du som är så beläst får faktiskt förklara det här för en person som inte är lika kunnig som du på att förstå fina formler. Än en gång men med andra ord: Hur kan ett prov som behöver mindre mängd sura ämnen för att nå titreringspunkten (slut pH) än provet som behöver en större mängd sura ämnen för att nå samma titreringspunkt (slut pH) sägas ha en bättre förmåga att motstå dessa försurande ämnen? Oavsett start pH. För det är vad du gör om påstår att ett prov med KH 9 har bättre buffringsförmåga än ett prov med KH 12. För er som inte förstår det här med titrering så är det i detta fall (när man mäter buffringsförmågan/alkaliniteten) att man droppar i en syra tills ett färgämne i provet (eller i syran) slår om färgen på provet. Detta ämne slår om på ett förutbestämt pH (slut pH). Dropparna (ml av syra) utgör då ett mått på buffringsförmågan/alkaliniteten och översätts till en sort som för oss brukar kallas KH. Ju mer droppar innan färgomslaget desto högre buffringsförmåga/alkalinitet - högre KH - bättre motstånd mot försurning - har provet MVH Lasse PS lägger in Bygerts inlägg som säger exakt det jag säger

Det vi kallar KH mäter INTE buffringsförmågan hos enbart karbonatsystemet (även om det kallas karbonat hårdhet) Det mäter den totala buffringsförmågan hos vattnet precis som Bygert skriver. Alltså både boratalkalinitet, hydroxidalkalinitet, karbonatalkalinitet och vilken alkalinitet du vill i dessa pH. Det är alltså felaktigt att säga att ett vatten med KH 9 kan ha en högre buffringsförmåga än ett vatten med KH 12. Ett högre KH har ALLTID en bättre buffringsförmåga/alkalinitet än ett lägre KH - oberoende av pH inom de pH områden vi rör oss. Sedan finns det andra buffringssystem som är aktiva vid exempelvis pH 4,5 - de som Bygert nämner - gulämnen, humus och garvsyror. I praktiken är det omöjligt att i ett sådant vatten få pH under 4,5. Vid alkalinitetsmätning stoppar man därför titreringen innan pH går ner för lågt om jag fattat det rätt. MVH Lasse

Rätta mig om jag har fel men för att veta att du har KH 12 eller KH 9 så titrerar man ju med en syra och där det går åt mest syra (bäst på att stå emot sura joner) får det högsta KH värdet - eller...... det ligger ju i definitionen för alkalinitet om jag inte har fattat allt fel Kan det vara så att du rör ihop karbonatssystemets buffringsförmåga vid olika pH med systemets totala buffringsförmåga. Per definition så är ett vatten med kH 12 bättre buffrat (kan bättre stå emot försurande ämnen) än ett vatten med KH 9. Oberoende av pH. Så har i alla fall jag förstått det. MVH Lasse

Eller som jag sa? Efter jag skrivit mitt inlägg så såg jag att du under tiden hade publicerat ett större inlägg med konkreta frågor - sådana som gick att svara på. Jag han dock inte besvara dem på grund av kvällsmat - när jag kommer tillbaka så har du tagit bort inlägget. Är det någon här som förolämpat dig - eller handlar det om språkförbistring Blev du förolämpad av mitt inlägg? MVH Lasse