Lasse

@jonasromanDet du visat med dina kurvor är inte buffertförmågan/alkaliniteten utan något som heter buffer index eller buffer intensity och det är något helt annat. Det visar vid vilket pH bufferten är som kraftigast. Detta har ingenting med det vi kallar KH att göra - som är ett mått på alkaliniteten som på ren svenska brukar kallas buffertförmåga. I din länkade artikeln nämns inte alkalinitet över huvudtaget. KH som vi mäter är ett uttryck för alkalinitet och där gäller regeln att ett högre KH värde har en högre alkalinitet/buffertförmåga. I artikeln använder författaren beteckningen buffer capacity och ger en direkt förklaring av vad de menar. De säger Min fetmarkering. Detta är en definition som inte har med det vetenskapliga begreppet alkalinitet eller med det svenska begreppet buffertförmåga att göra. Vårt begrepp kan mätas i KH, mekv/l, mg CaCO3/l eller mg HCO3/l. Figure 1 visar till höger en titrationskurva från pH 10 till pH 2. Vi ett visst pH kan man lägga till mycket syra utan att pH ändras speciellt mycket. Deras konstant B uttrycks sedan som kurvans lutning. Kurvans lutning tas fram genom (-) första derivatan av CA genom första derivatan av pH för syror samt (+) första derivatan av CB genom första derivatan av pH för baser. Här står CA och CB för mängden syra (A) respektive bas (B) som tillsätts varje liter av provet. Deras beteckning buffert capacity blir det pH där konstanten B är stor och i detta fallet är det pH 6,2 - de säger Min fetmarkering. Detta är något helt annat än alkalinitetsbegreppet - det vi översätter med buffertförmåga och som vi uttrycker som KH. Vid KH (alkalinitet) mätning titrerar vi ner till en punkt - 4,6 tror jag det är och mängden syra som har gått åt får då bli ett mått på alkaliniteten. Det uttrycker vi i vår sort KH. Då är det så att detta begrepp (alkalinitet/buffertförmåga) så betyder ALLTID ett högre KH en högre alkalinitet. Provet met KH 12 har alltså en större alkalinitet/buffertförmåga än vad provet med KH 9 har. Oberoende på pH. Men sedan kan huvudparten av buffertförmågan ligga runt ett speciellt pH där författarnas "buffer capacity" är hög och pH ligger ganska konstant. men det är en helt annan historia. Svaret på din inledande fråga är fortfarande att alkalinitet/buffertförmågan uttryckt i KH är störst vid KH 12. Du kan inte översätta ordet "buffer capacity" som dessa författare använder här till vårt vedertagna buffertförmåga eftersom det avser alkaliniteten och den definieras på ett annat sätt MVH Lasse

Alkalinitetsmätning (bufferförmåga) tar hänsyn till alla buffertsystem inom det givna området. Ett högre KH (där KH inte bara avser karbonatssystemets alkalinitet utan totalalkaliniteten per definition) måste därför alltid ha en bättre buffertförmåga/Alkalinitet än ett lägre. Per definition @jonasroman Utgå från att jag är dum. Förklara för mig med ord (inga formler, förkortningar eller dylikt) hur ett prov som behöver större mängd syra för att nå titreringspunkten kan sägas motstå mindre försurande ämnen än det som kräver en mindre mängd syra för att nå samma titreringspunkt Du får ursäkta mig - jag kan inte få ihop detta oavsett hur många formler du postar! MVH Lasse

Per definition så bestäms buffringsförmågan/Alkaliniteten av hur mycket syra som behövs till den förutbestämda titreringspunkten. Desto mer syra - desto större buffringsförmåga/alkalinitet har provet. Vi översätter denna förmåga i en sort vi kallar KH. Om man testar två prov med samma titreringsmetodik (samma slutpunkt osv) så har det med högsta KH den bästa buffringsförmågan. Är vi inte överens om detta så får du faktiskt förklara för mig varför ett prov som kräver mer syra för att nå titreringspunken har sämre buffringsförmåga/alkalinitet än det prov som kräver mindre mängd syra för att nå samma titreringspunkt. Buffringsförmågan/alkaliniteten är ju ett mått på lösningens förmåga att motstå försurande ämnen om jag fattat saker rätt. Du som är så beläst får faktiskt förklara det här för en person som inte är lika kunnig som du på att förstå fina formler. Än en gång men med andra ord: Hur kan ett prov som behöver mindre mängd sura ämnen för att nå titreringspunkten (slut pH) än provet som behöver en större mängd sura ämnen för att nå samma titreringspunkt (slut pH) sägas ha en bättre förmåga att motstå dessa försurande ämnen? Oavsett start pH. För det är vad du gör om påstår att ett prov med KH 9 har bättre buffringsförmåga än ett prov med KH 12. För er som inte förstår det här med titrering så är det i detta fall (när man mäter buffringsförmågan/alkaliniteten) att man droppar i en syra tills ett färgämne i provet (eller i syran) slår om färgen på provet. Detta ämne slår om på ett förutbestämt pH (slut pH). Dropparna (ml av syra) utgör då ett mått på buffringsförmågan/alkaliniteten och översätts till en sort som för oss brukar kallas KH. Ju mer droppar innan färgomslaget desto högre buffringsförmåga/alkalinitet - högre KH - bättre motstånd mot försurning - har provet MVH Lasse PS lägger in Bygerts inlägg som säger exakt det jag säger

Det vi kallar KH mäter INTE buffringsförmågan hos enbart karbonatsystemet (även om det kallas karbonat hårdhet) Det mäter den totala buffringsförmågan hos vattnet precis som Bygert skriver. Alltså både boratalkalinitet, hydroxidalkalinitet, karbonatalkalinitet och vilken alkalinitet du vill i dessa pH. Det är alltså felaktigt att säga att ett vatten med KH 9 kan ha en högre buffringsförmåga än ett vatten med KH 12. Ett högre KH har ALLTID en bättre buffringsförmåga/alkalinitet än ett lägre KH - oberoende av pH inom de pH områden vi rör oss. Sedan finns det andra buffringssystem som är aktiva vid exempelvis pH 4,5 - de som Bygert nämner - gulämnen, humus och garvsyror. I praktiken är det omöjligt att i ett sådant vatten få pH under 4,5. Vid alkalinitetsmätning stoppar man därför titreringen innan pH går ner för lågt om jag fattat det rätt. MVH Lasse

Rätta mig om jag har fel men för att veta att du har KH 12 eller KH 9 så titrerar man ju med en syra och där det går åt mest syra (bäst på att stå emot sura joner) får det högsta KH värdet - eller...... det ligger ju i definitionen för alkalinitet om jag inte har fattat allt fel Kan det vara så att du rör ihop karbonatssystemets buffringsförmåga vid olika pH med systemets totala buffringsförmåga. Per definition så är ett vatten med kH 12 bättre buffrat (kan bättre stå emot försurande ämnen) än ett vatten med KH 9. Oberoende av pH. Så har i alla fall jag förstått det. MVH Lasse

Eller som jag sa? Efter jag skrivit mitt inlägg så såg jag att du under tiden hade publicerat ett större inlägg med konkreta frågor - sådana som gick att svara på. Jag han dock inte besvara dem på grund av kvällsmat - när jag kommer tillbaka så har du tagit bort inlägget. Är det någon här som förolämpat dig - eller handlar det om språkförbistring Blev du förolämpad av mitt inlägg? MVH Lasse

Du ställer en fråga som har vissa likheter med att fråga "hur långt är ett snöre" ("Wie lang ist ein Stück Schnur") Frågan går inte att svara på om man skall vara seriös. Och seriösa försöker vi vara här. Du får ursäkta oss om vi i ditt tycke svarat snorkigt och att vi betett oss som några besserwissrar (wie einige Besserwisser ) Ingen av oss vill på något sätt förolämpa dig eller få dig att sluta skriva. Om du tror det - då är du ute och cyklar Åtminstone jag har inga svårigheter att förstå vad du menar men jag måste ju fråga i de fall som språket (och ett språks sätt att benämna saker) kan skapa missförstånd. Jag trodde att du menade att höjden skulle vara 60/70 men du hade faktiskt skrivit på sånt sätt att det skulle kunna missförstås - därav min fråga Det finns många sätt att lösa de tekniska frågorna kring ett saltvattenskar men om någon av oss skall kunna ge dig riktiga råd så måste man veta lite mer. Jag har kört saltvattensakvarier med och utan skummare, Har haft otaliga akvarier med intern sump (som nog är det bästa svenska översättningen på "filter på bakvägg") - de har funkat för det jag velat uppnå med de akvarierna. Mitt nya blir med extern sump (under akvariet). Vad som är bäst - det är nog mer en fråga om tycke och smak än en absolut sanning. När du vet om det blir intern eller extern sump - ja då kan du få tips om skummare, det är ofta olika typer som används. När du vet vad du skall inrikta dig på fisk, koraller eller blandrev - ja då kommer också råden om ljus, pumpar och annat. Vad gäller akvariet, måttbeställt och med eller utan sump - Vänd dig till Diamantaquarien - de är kända för att ha hög kvalité och billiga priser - och de talar tyska MVH Lasse

När du skriver 100 x 60/70 x 50 menar du då längd x höjd x bredd eller längd x bredd x höjd? Som du skrivit nu - vilket som är standarden - så är det 100 cm långt, 60/70 cm brett och 50 cm högt. I ditt första inlägg skrev du att du gillade höga akvarium 60 - 70 cm men i det andra inlägget kan man fatta det som om höjden skall vara 50 cm, Du bor i Stockholm - kontakta Akvarielagret/XL Zoo - de har i alla fall förr byggt måttanpassade akvarium. Apropå din utrustningslista: Du måste bestämma dig för hur du vill ha akvariet först - framförallt om du skall ha sump eller inte. Det bestämmer inköpslistan till stor del. MVH Lasse

Alla vet ju att jag vurmar för LED belysningar men jag råkade i helt annat ärende snubbla över det här - T5 ramper för 24 W och 54 W till väldigt hyggliga priser. Om kvalitet och annat vet jag nada men bra pris var det. De lysrör som följer med är vad jag efter lite googlande kommit fram till tillverkade av Sylvania och är sk. Three Phosphorus, dvs de bygger på RGB teknik med tre spektrala toppar i blått, grönt och rött. De är på 6500 K så jag tror inte man behöver byta ut alla rören för att få ett bra ljus för koraller MVH Lasse

Än ingen leveransdatum men jag har beställt en del lägre djur som jag får om ett par veckor. För att kunna ta hand om dem så var jag uppe i Ljungskile hos elNico och hämtade hem ett litet moddat MollyHotell. Detta blir högst tillfälligt och kommer att säljas så fort som det nya är igång. Nu står det i alla fall ett nytt akvarium och brummar i storarummet - uppfyllt och uppsaltat Stenen är Marco rocks, död korallsten som är bruten i kalkbrott och inte på något rev. Ett klart bra alternativ och väldigt korall liknande med många hål och "grenar" Jag kommer fylla upp med mer sådan sten i det nya men också LS - jag vill ha lite smådjur också. Är det någon i göteborgsområdet som har gott om smådjur av olika arter - hör av er via PM MVH Lasse

Vill inte vara en petimeter Hagbard - Men i filmen står det att Kaldness K1 används som denitrator. Han som gjort det bör nog läsa på lite. Där kommer han inte få ett mikrogram nitrat denitrifierat - däremot har han byggt ett av de bättre nitrifikationsfiltrena som kan göras - Alltså - tvärtom. K1 är bra - jag vet - men man skall nog inte nämna ordet billigt i samband med K1. Därför uteslöt jag det. Men som media är det outstanding både för nitrifiering och denitrifiering - beroende lite på hur man gör filterkammarna. Men i akvariebruk så är nog siporex bättre för denitrifiering - det ligger still. Skall man använda Kaldness K1 för denitrifiering så skulle jag fylla en yttre filterbehållare med det och cirkulera väldigt långsamt. Aldrig, aldrig göra rent det. Kraftig luftning med ett filter typ som i din film efter eller direkt till skummaren. MVH Lasse

@jonasroman - läs igenom mitt inlägg igen. Det är ju det jag säger Men detta innebär inte att pH är oberoende av löst koldioxid i vattnet. Den mängden bestämmer pH oberoende av KH när du kommit upp till en "kritisk" nivå av karbonatberoende alkalinitet, Du kan ha KH 40 men pH kommer att sträva mot det pH som bestäms av luft/vattenjämnvikten. Vad vi inte är överens om är hastigheten i jämnviktsprocessen i våra väldigt lågt belastade system och i KH kring 8 - 13. Jag skall titta i mina grafer om jag kan se vart det kritiska KH ligger på i hårt koldioxidbelastat sötvatten. MVH Lasse

Ursäkta Jonas Om KH påverkar pH så är inte den lösta mängden CO2 konstant längre och i heller inte i jämnvikt med luften. Höjs pH så minskar löst koldioxid i vattnet men luftens innehåll av koldioxid vill utjämna den jämnvikten (mellan vatten och luft) och trycker ner mer koldioxid tills jämnvikten mellan luft och vatten intagit aktuell jämnvikts-pH igen - men med ett högre KH. Din formel stämmer bara om luften har 0 i koldioxid. Om jag fattat det rätt vilket jag tror eftersom det stämmer med praktisk erfarenhet jag har MVH Lasse

Jag vet för lite om dem MVH Lasse

Luftningstorn - ett torn med rister, biobollar eller något som skapar stora kontaktytor för vatten som rinner ner i tornet. Ett risslerfilter är i princip ett luftningstorn - nitrifikationen eller BOD förbrukningen får man på köpet. Eller tvärtom MVH Lasse

När jag började experimentera med det här så hade jag ganska låga pH värden på morgonen - 7,85 - 7,9. Jag ville ha högre värde beroende på två saker. Högre värde - mindre koldioxid fritt i vattnet för "fulalger". Högre pH - lättare att kalcifiera. Nämnas bör att jag mäter pH kontinuerligt. Det kan låta som en paradox att jag vill ha lägre koldioxidhalt - drabbar inte det zooxanthellerna lika mycket som fulalgerna? Min teori är att mycket av zooxanthellernas koldioxid kommer direkt från koralldjurets metabolism. Nu finns det en ny upptäckt som kan ändra den här synen och det är att det har visats att vissa kalkbildande alger gynnas av lägre pH och mer koldioxid i vattenkolumnen. Tvärtemot vad man trott tidigare då uppfattningen varit att ett lägre pH missgynnar kalcifiering. Det troligaste är att det finns ett span där den ökade fotosyntesen (och energiproduktionen) förbättrar kalcifieringen mer än vad det lägre pH:t missgynnar den. Det här är inte visat för koraller än (och min tro är att det inte gäller koraller i samma utsträckbing) - där är ju ett djur inblandat. Däremot så har det visats att koraller som matas nattetid får en sämre kalcifiering - troligtvis beroende på att den ökade koldioxidproduktionen i djuret sänker pH för mycket. Så det är inga enkla orsaks - verkan samband Så är ett pH kring 7,9 på morgonen skadligt eller övervägande negativt för koraller - för ett halvår sedan hade jag nog inte tvekat en sekund på att så är fallet - nu vet jag inte fullt ut men vill upp högre ändå för säkerhets skull När mitt gamla kar (under mina premisser) gick som bäst låg jag och svängde mellan 8,1 till 8,5. Vid all genomluftning för att få in eller ut gaser (skapa jämnvikt) så är det svårare och svårare ju närmare mättnadsnivån man kommer. Att ha 600 ppm koldioxid i inneluften under vintern är inget ovanligt och då är strävan hela tiden att nå ett pH kring 8. Pumpar vi då in luft som håller ca 600 ppm CO2 så kommer nog pH hamna någonstans kring 7,9. (det behövs en liten koncentrationsskillnad för att driva transporten (ett sug på vanlig svenska)) Ju högre produktion av koldioxid du har (läs snabbare) – ju mer trycker du ner pH under jämnviktspunkten. Att då gå in med en luft som håller ner mot 0 i koldioxid ökar ju suget så att säga. Den största delen av vattnets kontaktyta mot luften är i verkligheten runt de miljontals mikrobubblorna som skummaren orsakar. Jag tror att detta är speciellt viktigt i biologiskt aktiva kar (organisk kolkälla eller fungerande DSB:n) och i kar med extra tillförsel av koldioxid (kalciumreaktorer). Jag tror också att man skall begränsa andra vattenytors kontakt med luften för att få maximal effekt. På din fråga om det är värt det här - tror svaret på din fråga är att det beror på vilken grundtanke man har – tror man pH:t spelar stor roll (vilket är min ståndpunkt JUST nu) så är det värt detta – tror man inte på detta eller om det kommer in mer bevis för att ökad koldioxid driver upp fotosyntesen även hos stenkoraller – ja då är det bara klacksparkar och raggarkrom Med vänlig hälsning Lasse

Beräkningar du gör Jonas motsvarar en koldioxidhalt i luften på 300 - 350 ppm. Idag har vi 400 i utomhusluft och då har du jämnvikten kring 8,15 - 8,2. Allt över det strävar jämnvikten att putta in mer koldioxid i vattnet. I en normal lägenhet kan du ha över 600 ppm vintertid och då ligger jämnvikten nere mot 8 - i alla pH över där så strävar då jämnvikten att trycka ner mer koldioxid i vattnet. Dock kan konsumtionen av koldioxid (av fotosyntesen) vara så kraftig att jämnvikten inte hinner med - pH stiger över jämnviktspunkten. Ju högre över - desto mer är suget efter ny koldioxid ner i vattnet. När sedan ljuset slocknar (eller fotosyntesen begränsas) jämnar först kurvan ut sig för att sedan sjunka (suget från jämnviktspunkten och produktionen av koldioxid i akvariet). När den senare jämnar ut sig så har produktionen och utförseln pga av jämnvikten ger och tar lika mycket. Brukar vara mellan 0,05 - 0,1 pH enhet under jämnviktspunkten. Jag tror inte KH har någon större betydelse för jämnvikts pH när full jämnvikt har uppstått i vattnet vid ett givet koldioxidinnehåll i luften. Framgår åtminstone inte av din formel att den har det Jonas Ni får ursäkta att jag förklara på det här sättet i stället för att skriva en massa formler som jag inte förstår. Jag gillar istället att angripa problemet logiskt och filosofiskt MVH Lasse

Alessandro - hur ser dit kar ut - fungerar det bra tycker du? Efter lite detektivarbete för att leta Zebror så hittade jag en. Tror inte det är ditt kranvatten som orsakar kiselhalten förutsatt att du har kommunalt vatten. Stockholm använder Mälaren som vattenkälla och kisel (silikat) halterna där är runt 5 mikrogram/l Här på sid 16, Här är vattenvärdena från Norsborg 2014 och här samma från Lovön MVH Lasse

Ingen dum frågeställning och det är ju så det sker. Jag har gjort försök på svävalger (då i sötvatten) och då har luftning ökat produktionen rätt ordentligt. amma här - om skummaren jämnar ut jämnvikten så kommer koldioxid att kontinuerligt tillföras svävalgerna. Jag har faktiskt övervägt att gå in med koldioxid i mina kar när pH trycks upp för högt - såsom i växtkar. Får jag igång ett ordentligt refugium så kan det vara aktuellt MVH Lasse

@mikoto Jag har aldrig förnekat att fotosyntesen driver upp syrenivån, Däremot har jag reagerat över påståendet att skummaren är överskattad som "syregivare" MVH Lasse

Jonas - strunta i indikatorn - gå på ditt pH. Det som borde ta slut först är det ingående vattnet - testa med att fukta om pH går upp igen. MVH Lasse

Har inte sett detta innan - där har du en elektrolys utan tvekan MVH Lasse

Metod som är mest kostnadseffektiv för fisksystem: Filtermatta med mycket hög cirkulation igenom, gärna en recirkulerande pump över mattan som förstärkning. God syresättning genom luftning, luftningstorn eller en överdimensionerad skummare före mattan. MVH Lasse

Källan till Al i detta fall vi diskuterar här (m0jjens akvarium) är identifierad till användandet av aluminiumabsorber anser jag. Så det var en zebra i alla fall. Vad det andra är vet som sagt var inte jag. Det finns väl fler här som använt Aqua Forrest och testat mot Triton - vad säger de testerna? Frågan om koppar är intressant eftersom min erfarenhet är att fri koppar (den farliga formen) snabbt sugs upp och försvinner när man har sand och kalksten i akvariet. Det är inte utan anledning att akvarium avsedda för bekämpning av prick oftast saknar kalksubstrat - mätningar som gjorts tidigare visar att den kopparbaserade medicinen försvinner på något dygn om det finns kalksten i akvariet. För att kunna tolka siffrorna från Triton så bör man veta att metoden går ut på att identifiera specifika atomer - oavsett den aktuella kemiska formeln som ämnet ingår i. Jag vet inte om Triton per automatik filtrerar proven (skall undersöka detta) vilket gör att det inte går att säga om enskilda mätningar blir korrekta (i förhållandet till löst i vattnet) in i varje mikrogram/l. Partiklar i provet kan alltså påverka resultatet. Men ett värde, som i detta fall, som är ganska lika mellan två mätningar indikerar att det är ett verkligt värde. Måste också säga att i det exemplet från mitt akvarium med samma kopparinnehåll efter kraftigare vattenbyten än vad m0jjen har gjort var ett salt från samma tillverkare som det som Jonas förespråkar. Inte pro dock utan deras vanliga salt. Men det innebär inte per automatik att jag skyller saltet för detta. det kan vara saltet men det vet jag inte förrän jag uteslutit alla andra faktorer. MVH Lasse PS - Jag har inte några teorier om vad som orsakar m0jjens siffror - jag tittar bara på olika felkällor - inklusive saltet. Har för mig att jag fick kraftig kritik för att jag bara såg till en sak i en annan tråd som nyligen var aktuell - men jag kanske minns fel

Admin Sätt fast denna i avdelningen Fara med Saltvattensakvarier MVH Lasse