Lasse

Plyfa är bra men formplyfa bättre MVH Lasse

Det kommer i så fall visa sig när du får in någon hyfsat stor fisk om David har rätt MVH Lasse

@ Blåbert Finns inget dominerande våglängdstopp i grönt och gult här EPILEDS 45mil 10000K x 3 EPILEDS 45mil 460nm x 8 EPILEDS 45mil 660nm x 3 EPILEDS 45mil 495nm x 1 EPILEDS 45mil 430nm x 2 495 är turkos spiller iofs över i grönt och ihop med 460 och 660 ger den just en förstärkning av upplevelsen av vitt ljus. De viktigaste våglängderna för plantor, makroalger samt vissa alger finns med här i denna uppsättning. Det finns andra märken än AC-RC som bygger på samma princip. @ Zigmund: Denna har E27 sockel så det är bara att skruva in och köra Av de som du räknade upp så är alla våglängder mellan 420 - 470 samt de två röda 630 och 660 bra att ha med. Du bör ha några i spannet mellan 495 - 520 också för att gröna färger från plantorna skall se riktigt gröna ut. Här är ett intressant chip - som jag inte provat - men som skall ge ett vitt ljus men innehålla 2 våglängder för tillväxt hos plantor och makroalger (460 och 660) samt turkos (mot det gröna) för förstärka gröna färger samt ihop med de andra två lura ögat till att se vitt MVH Lasse

Jag skulle nog köra med några av AC-RC:s 18 W för sötvatten - då med 60 gradiga linser MVH Lasse

Sug hävert och håll häverten över xenian och klipp sedan så får du ut det avklippta också. Den stubbåker som uppstår ger upphov till nya "skott" - efter ngn vecka ser det bra ut igen MVH Lasse

Det här överenstämmer med teorin om att bakterier kan arbeta ostört under mattorna när det finns överblivet organiskt material (vilket mat är) och att cyanon kan "fånga" upp både ammonium och fosfat från bakteriernas nedbrytning via mattorna MVH Lasse

Du ser Jani - det går så långsamt med ökningarna så vi behöver inte pynta in något.... MVH Lasse

Plastmästaren i Mölndal MVH Lasse

Då lägger jag 25 öre till. Tror inte att minskad fosfat i första hand beroende på din Cyano utan beroende på att du fått en bättre fosfor/kvävekvot som gynnar normala alger och bakterier. Dvs den biologiska näringsreduceringen gynnas av rätt kvot fosfor/kväve. Innan du satte till nitrat så hade du cyano och högre fosfor vad jag förstår. Sedan är störning av dem viktig att göra och det gäller inte bara vid vattenbyte - de måste störas så fort de fått en synlig biomassa. Jämför vad som händer nära dina sand rörs om av sandvändarna. Se det så här - de enskilda cyanocellerna har du hela tiden i akvariet - det är mattbildningen som gör att de kan ta över. Stör den. Jag har också erfarenhet att viss cyano visst kan vara giftig för vissa koraller MVH Lasse @ Andreas Säkert kan det förklara en del. Evolutionsmässigt så är nog cyanon mästaren - de har många knep att överleva som individer och art

MVH Lasse

Vad menar du - det finns 3 personer med stor efarenhet som skrivit ovan - vem av dem "har ingen aning om någonting o det går bra ändå och häver ur sig lösningar...." MVH Lasse

Nej det är en uppgift jag snubblade över i dagarna - har inte kunnat verifiera den. Men en intressant uppgift som står i det länkade dokumentet är att fosfor som bundits i olika järnkomplex kan under vissa förutsättningar frigöras när anaeroba situationer utan nitrat men med förekomst av svavelväte uppstår. använder man järnbasserad fosfatremover så skall man nog se till att den inte kommer ut i själva akvariedelen. Kapitel 5.7 och frammåt tar upp en del av de saker jag talat om MVH Lasse

Jag håller med dig till punkt och pricka Morgan - det är dock ett litet problem som måste förklaras. De cyano som bildar mattor i både sött som salt (bentiska cyano) har inte av sig själva möjligheten att fixera löst kvävgas. De saknar nämligen den speciella cell som gör det möjligt (heterocyt). Kvävefixeringen måste ske under syrefria förhållanden och därför har denna cell mycket kraftiga cellväggar och framträder som en liten bulb på den annars trådformiga cyanon. De mattbildande saknar denna cell och är normalt bara tunna trådar. Men när de slår sig ihop och bildar dessa mattor så händer lite andra saker. Under mattorna blir det syrefritt och då kan vissa bakterier fixera kväve och andra fortsätter att bryta ner organiskt material och producera ammonium som mattorna fångar upp och cyanon kan uttnyttja detta som kvävekälla. Den senare processen verkar inträffa när det ansamlas mycket organiskt material i botten och på sten. Detta kommer också att frigöra fosfor. Oavsett vilken process som är dominerande så kommer cyanon få sitt kväve. I detta fall så kan man ställa sig frågan varför avsaknandet av nitrat gynnar dem. Jo vanliga grönalger som är beroende av nitrat kommer inte åt att växa och konkurera om plats i detta läge. Det har visat sig att dessa typer av alger konkurerar ut cyano om det finns nitrat (oftast - jag har varit med om speciella fall där cyano växt fast det bevisligen fanns nitrat i vattnet - vetenskapligt bevisat och inte med akvarietester men de fallen är få). Jag själv har ett litet tecken för att se om det finns fara för cyanoutbrott. Behöver jag skrapa min rutor som träffas av ljuset mer sällan än var fjärde-femte dag så får jag se upp. I de lägena sätter jag alltid till lite nitrat under någon vecka - fosfat har jag alltid lite av eftersom jag matar rätt bra och har många filtrerande djur (borstmaskar). Jag använder också väldigt sällan järnbaserat fosfatfällning eftersom man kan järngöda alger och speciellt finns det rapporter om cyanobakteriers förtjusning i järn. Det finns en annan lite speciell orsak till varför man inte skall nolla nitraten. Orsaken är beskriven i den här artikeln om förekomsten och avsaknandet av kvävefixerande, migrerande cyanobakterier i 8 sjöar. Det här är ganska nya iaktagelser men som har blivit bekräftade vid senare forskning. Tidigare trodde man att fosfor kunde frigöras från substratet i och med att bottenvattnet var syrefritt - idag misstänker man att det behövs en ingridiens till - svavelväte. Kommer svavelväte automatiskt vid syrefrihet - nej - för det krävs ytterligare en sak till - nollat nitrat! Ponera nu att det blir syrefritt under cyanons mattor (Googla ponera - vem sa att det här skulle vara lätt ) - om det bildas svavelväte där också så skulle faktiskt fosfat kunna frisläppas från substratet - och fångas upp av cyanon i mattan. Under natten när mattorna försvinner och cyanon blir trådar igen så skulle de kunna vandra i substratet för att hitta fosfor att användas när ljuset kommer igån igen och mattorna återbildas. Hur hänger då nitrat och svavelväte ihop? Ja det är cellbiologi. Våra bakterier som finns på substraten (grus, sten eller andra ytor) använder normalt syre för sin förbränning - precis som vi. Men de kan lite annat också. Under förbränningen så används syret i en process som kalla citronsyra cykel där syret är elektronacceptor - restproduktionen blir koldioxid. När syret försvinner så klarar de flesta heterotrofa bakterier (nedbrytningsbakterier - bakterierna rovdjur) att byta ut syret i citronsyra cyceln till i första han nitrat - kvävgas blir restproduktionen. det är denna process som kallas denitrifikation och som vi strävar efter. Det faktum att vi numera använder olika former av organiskt kol (vodka metoden, VÄS metoden osv) kommer att förstärkatendensen till denitrifikation eftersom brist av organiskt kol normalt stoppar denna process. När nitraten är slut - vad gör bakterierna då - samma bakterier som innan? Jo de går över till nästa molekyl i ordningen - sulfat. Restprodukt - svavelväte. Där är sambandet mellan noll i nitrat, syrefrihet, svavelväteproduktion och frisläppande av fosfat. om detta sker under cyanomattorna så är det bara för cyano att smaska i sig - både fosfat och oorganiskt kväve, tackar, tackar. Det är ovanstående som är den teoretiska bakgrunden till mina råd vid cyano. Sätt i nitrat enligt femtielftemetoden - stör mattorna så mycket som möjligt - sug upp organiskt material och mattorna. Väteperoxid och ozon hjälper till genom att oxidera bort organiskt material och även oxidera bort cyanon i sig självt. Dock kan jag vara lite tvekande till att köra dessa metoder hela tiden eftersom de också motverkar olika bakteriemetoder (vodka osv). Vattenström - stör bildningen och transporterar bort organiskt material. sandvändare och många eremiter gör samma sak. det finns en liten eremit - som jag givetvis inte kommer ihåg namnet på - men som sägs ta cyano. Ta bort järnbaserad fosfatfällning är nog en sak som jag skall börja med att föreslå också Jag försöker numera med olika biologiska indikationer se till att jag inte får cyanobildningen, rutans påväxt och andra. Min erfarenhet är att tillsättning av aminosyror inte hindrar cyanon även om de i viss mån kan ersätta en del korallers kvävebehov. För att få de nödvändiga mikroskopiska grönalgerna (som snäckor och andra sedan äter) behövs lite nitrat i vattnet. Kom ihåg - via maten så för vi alltid in fosfor och kväve i rätt proportioner och använder vi inte fosfatborttagare så förlorar vi alltid kvävet först, genom luftavgång i form av ammoniak, genom luftavgång via denitrifikation osv. Jag tycker att de biologiska metoderna (kolkällemetoderna) är bättre än removers men de kommer alltid förr eller senare leda till kvävebrist i form av nitratbrist. Läget att vara tvungen att tillsätta nitrat kommer alltid att uppst - om inte för att få kolkällemetoderna att sänka fosfatnivåerna till låga nivåer. tar nitratet slut innan fosfaten så fungerar inte dessa metoder och cyano samt andra migrerande alger kan blomma upp. Att inte våga sätta in nitrat vid cyano anser jag är helt obefogat. Sätt till 2-3 ppm per dag under 7 - 14 dagar. Högst - om inget kväve försvinner - så kommer ni att öka nitraten med 20 - 30 ppm. Återställes snabbt med täta vattenbyten om det inte blir bra resultat. Klokt är dock att om man tillsätter under längre tid - variera mellan kalium och natriumnitrat (salpeter och Chilesalpeter) MVH Lasse

@ PeterG Jag är så gammal att jag var med om när antibiotika började att användas mer allmänt. 50 - 60 talet. Då var det många som varnade för resistens - den samlade expertisen sa nej då - sådan kan inte hända. Sen fick vi de första resitenta stammarna i större omfattning - svaret var att ta fram antibiotika som både ströp och högg halsen av bakterierna - klarade de den första metoden så skulle det andra sättet göra processen kort. Dubbelrestinens var bara inte att tänka på sa den samlade expertisen det var bara att fortsätta som innan. Tja med facit i hand vet man att det var fel - nu har vi både dubbel och trippelresistenta stammar. Nu är de som varnar för det här betydligt fler och den samlade expertisen är inte lika högljud i sina sannolika förklaringar att det inte händer igen - för det kommer att hända - var så säker. Förr eller senare kommer någon stam att mutera även för AB som du talar om - det är bara en fråga om tid. För den som tror på sannolikhetens roll i frågan kan lyssna på efter Harisburg 1979@ Mark: det har faktiskt hänt för en akvarist i Kalmar för ett par år sedan att han fick in en cyano av den jävligaste formen - höll på att ta död på både han, sambon och hunden. I detta fall var det en cyano - det konstaterade de - symptomen var lika en palytoxinförgiftning men han hade inga knappar och jag tror de konstaterade arten också. MVH Lasse

Jag skulle sluta mätta amoniumet - om det hade stämt med 2,5 så hade allt varit dött! De flesta ammoniumtester har en förmåga att visa 0,24 - 0,25 fast det inte finns någon ammonium. Rikta pumpar mot ytan bara och mata väldigt lite i karantänsakvarierna. Mäter du någon nitrit i karantänskaren? Om det är 0 så kan jag också ta gift på att ammoniumet är 0 - oavsett vad din test visar. MVH Lasse

ca 55 cm men rampen sitter 4 cm över ytan (RSM 130 D) MVH Lasse

Skriv femtielftemetoden i sökrutan! MVH Lasse

Inte jag heller - vem skulle anmärka på ett "de" för lite MVH Lasse

femtielftemetoden! MVH Lasse

Petimeter där - Lasse vs Ormet -> 1 - 1 MVH Lasse

Allt levande har en naturlig mutationsfrekvens, vid varje generation blir det alltid något som är muterat. Många gånger är det till nackdel - organismen dör, ibland varken nack eller fördel (under nuvarande miljö) - organismen överlever och för mutationen vidare, ibland till en fördel (under nuvarande miljö) - organismen överlever och för mutationen vidare. Vad som avgör hastifheten för att en mutation som innebär - i detta fall resistens - skall inträffa är generationstiden (tiden mellan förökningarna). Jämför det med att du lägger en miljonlott i en stor hög med trisslotter och låter en person dra lotter därifrån. Förr eller senare kommer miljonlotten att dras - sannolikheten att det går fort beror på frekvensen av drag. Om du gör tre drag per 70 år eller 1 drag var femte minut har stor del i det hela när vinstlotten dras. Och i fall med mutationer så kommer vinstlotten föras vidare mellan generationerna eftersom i den miljön kommer saknandet av vinstlotten innebära att organismen dör... Frågan är inte om bakterierna kommer att få resistens utan frågan är när...... (generationstiden hos många bakterier är 5 - 15 minuter). Antibiotika är ett mycket bra verktyg - men vårt oförstånd kan leda till att vi tappar detta verktyg. Jag vill inte använda verktyg som äventyrar framtida generationer för att lösa ett problem som går att lösa på annat sätt (för det gör det - det finns många kar utan cyano ute bland folk). MVH Lasse

Jag är världens största motståndare mot snuttifiering - vilket du nog förstår Appropå sump. Inget av mina kar har sump under akvariet utan inbyggd sump i baksidan. På det sättet slipper man läckagerisken (och att böja sig ner). Om jag bygger ett nytt så kommer jag att använda den tekniken igen men avdela en ändan av akvariet för en kombinerad sump och refugium/remote DSB. Under de sista 7-8 åren har jag samlat en massa erfarenhet och sett många goa experiement som är gjorda från olika personer. Jag har en liten önskan om att försöka göra det perfekta revakvariet som är självgående och helst bara behöver regelbundna vattenbyten. Sätt upp, mata byt vatten och glöm MVH Lasse

Det verkar som det är en av de sista reserverna vid allvarliga infektioner av resistanta streptococker du använder - rätta mig om jag har fel. Om det är så - då är det inte speciellt bra. MVH Lasse

Har gjort så många gånger utan problem. Har nitrifikationscykeln en gång kickat igång så kan man göra relativt stora förändringar. Det tar också tid för bakterierna att omvandla dött material till ammonium så bakteriepopulationen hinner att anpassa sig. det hade vart värre om du mångdubblat fiskpopulationen och matningen - då hade det blivit en mer direkt belastningsökning. Jag ser inga som helst problem att direkt lägga in både sand och sten. Förutsätter då att det inte är ett extremt SPS kar MVH Lasse

Det blir lika många (nästan) med de interna styrningarna så det tror jag inte på - den har bara gått från att ha varit livstrött till stendöd MVH Lasse