Lasse

Det här indikerar att ditt nitratvärde på 30 är helt uppåt väggarna fel. Responsen på aminosyrorna tyder på att du har haft kvävebrist i stället. MVH Lasse

Vad Leffe menade var den gula (till orange) japanska varianten Gobiodon atrangulatus. Jag har sett åtskilliga sändningar och listor under mitt liv och aldrig sett denna art. Den gröna (som här i Sverige har kallts Clowngoby) är Gobiodon histrio och den finns som standard - åtminstone på framsidan av Sverige och den är inte dyr alls. MVH Lasse

Orsaken till att det finns så många skiftande erfarenheter är att det är mycket som kallas Bryopsis i saltvärlden. Se här en förteckning av de olika arterna i släktet Bryopsis. Sen finns det ett antal liknande släkten också MVH Lasse

Att någon inte fått hem Gobiodon atrangulatus (som du kallar Clown goby) är inte så svårt att förstå. Det är nämligen två olika arter. Gobiodon atrangulatus är en gul goby som bara lär finnas kring Fiji och i Japan. Kallas på engelska earspot eller warpaint goby. Den fisk som Google visar som green clown goby och som på många bilder namges som Gobiodon atrangulatus vill jag i själva verket ha som Gobiodon histrio Denna art finns inom ett betydligt större område från Stilla Havet fram ända till Röda Havet. MVH Lasse

Ja nu syns det bättre på andra bilden - och jag får ge mig. vad jag trodde var klor var antagligen stjärten. Den randali jag har brukar nämligen sträcka ut sig med klorna frammåt och det är inte så stor skillnad mellan "pistol"klon och den vanliga klon så det ser ut som två streck. MVH Lasse

Thor amboniensis är mer fläckig tycker jag. Tycker bilden liknar en A. randali som sträcker ut bägge klorna - men jag börjar ju se lite sämre nu på ålderns höst. MVH Lasse

Jag hade inte brytt mig om Mg. Skaffat betare och eventuellt upprepat senare. MVH Lasse

Klickat och rödvitrandig - finns en pistolräka som ser ut så här. Var glad att du fått ett sådant exemplar. denna räka blir heller inte så stor. MVH Lasse Såg bilden nu - det är en pistolräka av den typ jag skrev. Behåll den du - en härlig krabat.

Så det var väl en miss kanske MVH Lasse

Missade du inre rummet Petter? MVH Lasse

Försök att ta ytterdimensionen på kvartsröret och längden när det är helt så kanske det går att få fram Är det en klassiskt typ i form av ett öpper rör som sitter fast med hjälp av en O-ring i varje ände så vet jag exakt vad som hänt. Nästa gån när du drar ut röret - sätt en pinne rakt igenom först. Med hjälp av den kan du hindra att röret faller ner och krossas mot huset när det lossnar i den första O-ringen MVH Lasse

Jag har hittat en sådan väldig fin stendörr i mitt kar, men än inte sett byggaren MVH Lasse

Funderar på om det inte skall bli en nostalgiräd ner i de småländska skogarna, jag har bla två kremerade katter som skall återförenas med deras barndoms jaktmarker, skulle kunna kombineras med ett besök på träffen. Jag har ju tillbringat 15 % av min levnadstid i dessa tassemarker som kallas Småland. Vi får se hur det blir. Bestäm dag bara. MVH Lasse

http://www.dogman.se/akvaristik/akvarium/jad-saltvattensstarterset-svart-58liter.html = Clownhotel MVH Lasse

Tyvärr Christoffer - har du en luftfuktighet på up mot 100 % (som jag av egen erfarenhet vet att det förekommer där Richme bor) så hjälper inte ens om du importerar Gudrun eller någon liknande storm och låter den blåsa över akvariet - du får ingen tempsänkning ändå!. Det är en myt att det är den kyligare luften som som i huvudsak gör att akvariet blir kallare. Med fläktar i vårt klimat kan vi pressa ner temperaturen i ett kar ca 1 - 2 grader under lufttemperaturen. Kylningen uppstår alltså i huvudsak på ett annat sätt än genom överföring av "kyla" från luften. Svaret heter avdunstning. Det finns en jämnvikt mellan luft och vatten när det gäller fuktighet. Vattnet är ju 100 % och det finns en jämnviktskraft som också vill ge luftskiktet precis ovanför vattenytan ett ett relativt fuktinnehåll i luften på 100 %. Uppstår detta så sker ingen mer avdunstning men om detta gränsskikt mellan luft och vatten ständigt byts ut mot luft med mindre relativ fuktighet så kommer det att uppstå en kraft som vill överföra vatten från vattnet till luften. Denna överföringsprocess kräver energi och den tas från vattnets värmeinnehåll och temperaturen sjunker. Man kan jämföra med en varm dag - då byggs det upp en litet mikroklimat kring vår hud med en luftfuktighet på 100 % och vi blir varma och har svårt att reglera vår temperatur - svetten rinner. Dock den minsta lilla luftdrag (även om luften kring oss har samma temperatur oavsett om det blåser eller inte) käns svalkande. Vad som händer är helt enkelt att den relativa luftfuktigheten i mikroområdet runt vår hud blir lägre (förutsatt att det är torrare luft än 100 % relativ fuktighet som kommer) och kroppen kan överföra vatten från kroppen till luften genom dunstning och det utnyttjas värme i den processen när svetten kondenseras. Och vi upplever en kylande effekt av den varma luften. En typ av "torrsvettning" alltså. Sker ingen sådant inflöde av torr luft så kommer svetten att rinna och man får en mindre kyleffekt. Om rumstemperaturen under natten är betydligt lägre än akvarietemperaturen så kommer ju du att få lägre temperatur i karet via värmestrålning från akvariet men luften måste ju bytas ut mot kallare hela tiden så en liten fläkt som cirkulerar luften är bra men den behöver inte riktas mot vattenytan om den relativa luftfuktigheten är kring 100 %. En AC i det har läget är guld värt (och kanske som helet en bättre investering än separat kylare) eftersom en AC dels ger kallare luft men pga av sin konstruktion så ger den också en luft med ett väldigt lågt fuktinnehåll (iofs så kan kall luft inte hålla så hög halt av fuktighet heller - men det är skillnad). Man får prova sig fram till vilken lufttemperatur som är bäst. Det kan räcka att man lägger AC:en kring 20 - 24 grader men ser till att luften torkas ordentligt. Jamför med hur man känner det i halsen om man åkt 50 mil med en AC i bilen (och hur mycket Cola som har gått åt under tiden) Luften från Ac kyler då på två sätt i akvariet - den håller lufttemperaturen nere och den underlättar (på grund av sin torrhet) avdunstningen. Då skall man försöka leda AC utloppet över vattenytan. Man kan också jämföra med imma på bilrutorna. Alla som har AC har säkert märkt att man med hel kall men torr AC luft kan få dimman att försvinna, något som man bara får på andra bilar utan AC genom att slå på värme. Hoppas att svamlet förklarar något. MVH Lasse

Med 10 - 15 sjöborrar i 460 liter är det ganska rent MVH Lasse

Enligt min erfarenhet så tar sjöharar från släktet Dolabella bryopsis ganska så bra. Även som nämnts tidigare så tar olika sjöborrar också denna typ av alger och hos mig har de även tagit även "fullväxta" alger.

Starkt ljus och kraftigt flöde hänger ihop. Orsaken till att det behövs ett kraftigt flöde är att zooxantellerna måste snabbt kunna göra sig av med producerat syre. Vid stark belysning ökar risken för syreradikaler. Att polyperna är ständigt ute stämmer också in i bilden med starkt ljus eftersom att öka ytan mot vattnet underlättar uttransport (och vidartransport) av syret. MVH Lasse

Räkorna - har du sett dem? MVH Lasse

Där du bor Richard så har du en luftfuktighet redan från början som är väldigt hög. Detta innebär att fläktmetoden inte fungerar så bra. Utgår från det du skriver att du inte har AC i din rum. Hade du haft det så hade luften varit torrare och då hade fläktmetoden fungerat. Det är inte temperaturen som avgör om fläktmetoden fungerar i första hand utan den relativa fuktigheten i den givna temperaturen. MVH Lasse

Min erfarenhet är att det är just vid en ålder av 5 - 8 månader som det börjar bli lite besvär med många saltkar. Vad det riktigt beror på vet jag inte men det verkar vara en regel. Det på första bilden är cyano med 90 % säkerhet - det finns många olika former. Sätten att bli av med det är lika många som antalet akvarister. Jag själv brukar tillsätta nitrat när jag drabbas för att gynna andra alger som jag har betare på. Ett annat sätt är att nolla nitrat och fosfat men resultatet då brukar bli ett kvävesvält kar. Gemensamt för alla metoder är dock uthållighet och att man rensar så mycket som möjligt. Sug upp filmen så fort den bildas, helst varje dag - ersätt med nytt vatten. Stör cyanon så den inte kan bygga upp en stor biomassa. Många cyanoarter har tillgång till kemisk krigföring som blir starkare om biomassan är stor. Uthållighet och du skapar till slut en balans. Själva mattan som dessa cyano skapar (själva är de trådformiga) är troligtvis hemligheten bakom deras framgångar och den bör störas så mycket som möjligt. Det finns en liten eremit som brukar kallas "fast runner" som åtminstone jag kopplar samman med framgångsrik cyanobekämpning. Troligtvis inte för att den äter cyano utan för att den stör mattbildningen. Den andra bilden visar minst en makroalg och jag är inte så säker på att du skall bekämpa den nu, istället så kan du utnyttja den för att plocka upp näringsämnen. Denna alg växer snabbt och är en bra näringsbegränsare. Dessa alger brukar inte vara problem med att bli av med, kirurger eller kaninfiskar brukar tycka att dessa är nam-nam. Ett bra sätt att se om karet är kvävebegränsat är att tillsätta lite nitrat - börjar det växa som tusan så har du en kvävebegränsning. MVH Lasse Tårta på tårta - såg inte Claes inlägg när jag skrev mitt....

En luftvärmepump som går på kylning är en vinn-vinn situation. Den kylda luften är mycket torr och kan därför suga åt sig mycket fukt från akvariet. Jämför imma på en bilruta. Den försvinner på nolltid om du kör igång AC:en på full kyla. Du behöver inte ens värma för att få denna imma att avdunsta från bilrutan. Den torra och kalla luften (då gärna med hjälp att cirkulera över vattenytan) tar upp mycket värme från akvariet när den "suger" upp fukt från vattenytan. Akvariet hjälper till att återfukta den torra AC-luften och denna process sänker temperaturen rejält i akvariet. Det bästa av två världar. MVH Lasse

Det finns IKEA burkar med skruvbara plastlock. MVH Lasse

Anders. Ta en genomskinlig burk med skruvlock. Gör ett par små hål i locket. stoppa i någon mussla och några räkor och vatten från akvariet. Sätt på locket lätt (men skruva). Stoppa ner burken. Jag tippar på att bläckfisken har öppnat burken inom 30 minuter! MVH Lasse

Ingen inbygd pump i den, jag tror inte det spelar någon roll var du sätter in resp ut Patric. Luften skall bara passera urladningszonen. MVH Lasse