Lasse

Jag känner inte till denna kombination men finns det någon fläkte som blåser på eller från vattenytan? Jag skulle tro att det finns fläktar som ventilerar huven men det brukar inte räcka. Man behöver en luftström utmed ytan, inte för att ta bort den varma luften i första hand utan för att befrämja avdunstningen. Den energi som krävs för avdunstningen sänker temperaturen i karet men för att avdunstningen skall bli effektiv så krävs en jämn ström av torrare luft som sveper över ytan. Har för mig också att det fanns någon JAD modell som stängde av MH:n när det blev för varmt. Det finns inga fläktar i bakkant av karet? MVH Lasse

Om du ser på inlägg 208 så ser du att jag helt enkelt tog en blisterförpackning, klippte till och limmade med snabblim. Jag hade isolerat lödningarna med krympslang eller silikon innan. Man kan även lacka. Visst kan du bygga en plexiramp - det funkar - plexi släpper igenom de flesta våglängder. Om du har en ramp på ditt akvarium nu så kan du ju ta bort innanmätet och behålla plexiskivan ner mot vattnet. Tempen på heatzinken bör vara så låg som man kan åstadkomma tycker jag. Det befrämjar både ljusutbytet och livslängden. Jag skulle ha svår att ha över 50 grader på den - nu har jag 35-36 grader som max. MVH Lasse

Powerleds körs alltid på konstant ström av någon anledning som någon elektronikspecialist säker kan förklara. Vanlig LED drivs däremot ofta med konstant spänning. @ Wrang. Just det aktuella chippet (30 watt) är samma som sitter i maxspect semimodell. Finns som reservdel på fishstreet. Annars är detta en firma som har många intressanta saker. MVH Lasse

Processorkylare är allt konstruerade för högre watt-tal än 30 watt och de håller processorerna kring 40 - 50 grader i en väldigt varm miljö - så tempen är jag inte orolig för. Termiska effekter på moderna processor går ofta över 100 watt. Chipet drar en FV på ca 26 volt om det körs på 900 mA (vilket ger en effelt på ca 23 watt. Jag väntar på en driver som kan ge 1100 mA. FV kommer då att stiga så att jag kommer närmare de teoretiska 30 watten. Med tanke på vad som skrevs i en annan tråd så kan det vara möjligt att köra 10 watts chipen på en konstant spänning på 12 V om aggregatet inte ger mer än 0,9-1 ampere. Så måste du också räkna med strömmen på fläkten om du parallellkopplar. Chippen får inte ha mer än ca 800 mA vid 12 volt - om det nu går att köra det där. Har för mig att det står 10-12 V i beskrivningen. Men att köra med konstant spänning på LED är inget som jag vill göra. MVH Lasse

LED - tekniken kommer med stormsteg inom hobbyn och med den så har nog DIY tanken spritt sig ordentligt. Det är många byggen som redovisas här på forumet - det ena mer komplicerat och större än det andra. Inget ont i det - jag är väl inte helt oskyldig själv i denna fråga. Efter mitt stora bygge så fick jag över en del chip över och frågan var vad man skall göra med dem. 8 stycken har jag använt till ett ombygge av mitt RSM - det är inte färdigt än men det kommer mer om det i min RSM-tråd så fort jag är färdig. där har jag använt 10 watts chip. Jag har dock två 30 watts över och vad skall jag använda dessa till ? Jag har nu - enligt deviset man tager vad man haver - gjort en väldigt enkel spott. den är inte färdig än och jag har inte testat den eftersom jag saknar en driver. Jag visar idéen här i hopp om att inspirera någon till att bygga sina egna LED-belysningar även om man inte har värstingkaret. Låt oss börja med en processorkylare som legat och skräpat här en tid. Med hjälp av såg och fantasi tar man några plexibitar och limmar ihop till en liten box. Boxen skall passa på processorkylaren Enkelt eller hur. Medans ni tittat på dessa bilder så har jag med hjälp av borrmaskin, gängtapp, maskinskruv, lödtång och lite fantasi förarbetat resultatet. Vi vänder på steken Svårare än detta är det inte - nu väntar jag bara på en driver så skall vi provköra. Eventuellt tar jag bort den glasklara plexiskivan och sätter dit en lins - väntar bara på att den skall komma ifrån Honkong. sedan har jag en perfekkt ramp för de lite mindre karen. MVH Lasse

Den spänning som anges på LED-chipet som forward voltage är den lägsta spänning som får dioden att "tända". Spänningar under denna är för låga för att få dioden att leda ström och den förblir svart. MVH Lasse

Jo jag har sett det men inte varit riktig på det klara med hur små de är (10 wattarna). Priset inklusive svensk moms är ju inte speciellt högt heller (ev tull vid större beställningar tillkommer ju också) Ca 350 kronor för tio wattaren och ca 525 kronor för 20 wattaren är ju inte så dyrt heller. De finns ju också i olika Kelvintal samt även som Royal Blue. MVH Lasse

Hej Hittade idag en 10 watts LED-strålkastare på Jula för 395:- Den såg ut att vara byggd med samma chip som jag använder så jag tog hem ett exemplar för att kontrollera om det skulle att gå och byta ut orginalchippet mot ett mer akvarieanpassat. Orginalet håller ca 4000 K. Tyvärr var inte konstruktionen på det sättet och istället för de chip som jag har sett som arbetar på ett FV på ca 10 V och ca 1000 mA i ström så arbetade det här chippet på över 36 V och ca 350 mA. Chippet var också limmat i kylfänsen. Jag har testat lampan igång ett tag och den funkar bra och blir inte för varm. Den skulle - tack vare sitt nätta utseende passa bra som en komplemeterande ljuskälla i saltvatten men också framförallt i sötvatten. Jula har också en 30 wattare med samma Kelvintal men den ligger på ca 1200:- MVH

Manne - kolla in här (rätt långt ner) Där står lite om reproduktionen - den är intressant. Tridacna kan vara både hanne och hona - på samma gång! Detta är också intressant MVH Lasse

Det är alltid mitt standarråd när någon larmar om snabba förändringar på fisks hälsa - speciellt nystartade kar. Det fina i kråksången är att även den andra vanligaste förekommande problemet, svavelväte också är en gas och som också oxideras snabbt i kontakt med syre. Det blir alltså rätt även om man gissat fel i 90 % av fallen. Nitrit anser jag inte är någon större fara i saltvatten. Rådet brukar vara - alla pumpar piskar yta - skummare på max. MVH Lasse

Tyvärr är det så att du nog är kommen från mjukvattensträsket och inte har någon större erfarenhet av högpH-kar . Ammoniaks förekomst i vatten är pH beroende. Egentligen är det två ämnen som sitter tätt ihop - jonen ammonium och gasen ammoniak. Om du bubblar ner gasen ammoniak i ett vatten så kommer det mesta att gå över till jonen ammonium genom att ta upp en vätejon. Hur mycket som kommer att övergå är helt pH beroende. Om vi utgår från 25 grader (förhållandet ammonium/ammoniak är temperaturberoende också) så kommer vid pH 6 ca 99,94 % bli ammonium och 0,06 % kvartstår som ammoniak. Vid pH 6,5 är förhållandet ammonium/ammoniak 99,82 % NH4 - 0,18% NH3. Vid pH 7 så blir det 99,43 % NH4 och 0,57 % NH3. PH 7,5 ger siffrorna 98,2 % NH4 resp 1,8 % NH3. Nu stiger delen ammoniak (NH3) kraftigt och vid pH 8 så utgör den 5,4 %, vid pH 8,5 är det så mycket som 15 % ammoniak. Vid pH 9,5 (ungefär) är det en fördelning på 50/50 I ett akvarium tillsätts ju ingen ammoniak men däremot ammonium dels genom fiskarnas gälar och dels via den bakteriella nedbrytningen. Men om det är ammonium som tillförs eller ammoniak spelar ingen roll - den pH beroende jämnvikten mellan ammonium och ammoniak uppstår i alla fall. Om vi säger att vid ett normalt pH i saltvatten (8,3) så föreligger ca 10 % av ursprungskvävet som ammoniak. Luftar man ut denna (det är en gas) så ställer sig jämnvikten in sig igen och med samma procentsatser. Säg 1 ppm av komplexet ammonium/ammoniak består av 0,9 ppm ammonium och 0,1 ppm ammoniak (enligt jämnvikten vid pH 8,3). De 0,1 ppm luftas ut och de återstående 0,9 ppm ammonium ställer sig omedelbar in till 0,81 ppm ammonium och 0,09 ppm ammoniak -> vilken luftast bor osv. Jag vill understryka att min åsikt är att den absolut vanligaste orsaken till snabba kracher i system med högt pH (Malawi, Tanganyika och saltvatten) , framförallt vid start, är orsakat av ammoniakförgiftning. MVH Lasse

Jag gjorde en snabböversättning av reflex text på google och vad jag förstår så står det att de suger runtomkring koraller utan att skada eller förstöra så chansen att du tog bort ett nyttodjur är nog större än chansen att du tog bort ett odjur. Nu är jag inte bra på tyska (vilket jag delar med google översätt) så någon mer kunnig i det tyska språket kanske kan säga till om jag tolka det fel. MVH Lasse

Det kan vara en bägarkorall och den är inte den pest som glasrosen kan bli. Beteendet tyder på detta också. Glasrosen använder fotosyntes - är därför "utslagen" när det finns ljus. MVH Lasse

Den odlas i USA men som sagt jag har sett den en gång här i Sverige och i just detta fall vet jag att den kom in via en tysk grossist till affär och med de priser som är där. MVH Lasse

Tveksam - har inget minne av att ha sett det. MVH Lasse

Den första är tyvärr inte så vanlig inom hobbyn och när den dyker upp kan priset vara ganska högt. Blir ca 5 cm och kommer från Västindien. Andra fiskar i detta släkte äter alger, hur det är med denna vet jag inte. Verkar vara associerad till stenlevande sjöborrar i naturen. En klar godbit som dessutom kan vara till nytta. Den andra är en av mina favoriter. Naturligt lever den bland förgrenade hårdkoraller precis som sin släkting Gobiodon okinawae. Jag har tre i mitt 350 liters och om man ser till aggresioner mellan artlikar så är den inte speciellt fredlig, den kan också få för sig att slåss mot medlemmar i samma släkte. I mitt akvarium så bor de i olika koraller, från acropora till mjukkoraller (jag till och med min Histo mussla får påhälsning då och då). Lättskött fisk men måste känna sig trygg om den skall visa sig. En fisk från släktet Gobiodon är nästan ett måste i ett nano. Fiskar som den inte uppfattar som rivaler om sin boplats låter den bli - även om de är mindre. MVH Lasse

Vad du vinner med en överdimmensionerad skummare är väsentligt bättre luftning och därmed en väsentlig bättre utluftning av ammoniak och koldioxid. Nackdelen är troligtvis det du själv beskriver med en sämre skummningseffekt. Det verkar lösas genom att man skummar väldigt blött. Som vanligt gäller nog att besluta sig för vad man vill åstadkomma med skummaren - ta bort proteiner och partiklar (och därmed en del bakterier) eller dra ner på nitrifikationscykeln så mycket som möjligt (mindre kväve kvar som ammonium/ammoniak -> mindre slutprodukt i form av nitrat i burken). sen gör man sitt val därefter. MVH Lasse

Googla på ljusraster så får du ingångsvägar. MVH Lasse

Jag har för mig att maxspect har en arbetstemperatur inne i rampen på 50 - 65 grader och en brytning av strömmen om det går för varmt. Jag bestämmde mig för att max ville ha 50 grader på kylblocket men ville sträva så lågt som möjligt. Nu arbetar mina fläktar mot 35 grader. Orsaken att jag vill sträva så lågt är både ljusutbytet och hållbarheten och att jag jobbar med chip som man inte vet så mycket om. Dessutom så vet man inte riktigt att man får för termisk resistans när man själv håller på att montera. Jag valde att borra och gänga för att skruva fast mina chip istället för att klistra dem. När man klistrar så måste man ju ha ett anläggningstryck som är svårt att uppskatta. MVH Lasse

Jag tror du får väldigt svårt att få bort all värmen i denna tunna konstruktion. I och med att du fäller ner fläktarna så kommer du dessutom endast kyla de "kanaler" som bredden på fläktarna täcker. Problemet med att "suga" ut luften över kylflänsar är att du inte riktigt vet vart det suger ifrån. Tricket brukar annars vara att pressa ner luften och bilda ett övertryck - det fördelar sig jämnare och kyler därför jämnare. I och med att du kör majoriteten av dina chip på deras maxförmåga (1000 mA) så pressar du dom max och kylningen är därför kritisk. du kan troligtvis ha en arbetstemperatur på 40 - 50 grader i rampen men livslängden och utbytet påverkas av högre temperaturer. Titta på mina bilder så ser du hur mina fläktar och kylkanaler är konstruerade och då har jag några svagheter med min konstruktion. Värmen från den tjocka aluminium tas upp via ett heatpipesysten och den anlägnningspunkten är bara på ca 1 femtedel av ytan. Dessutom så blåses den varma luften ner på plattan vilket återvärmer den. Men hade det varit så att fläktarna hade sugit så hade man aldrig vetat varifrån luften togs. Du ser ju på bilderna hur tätt fläktarna sitter och orsaken till det är ju att få iväg så mycket värme som möjligt från en liten yta. Du skall dessutom få in drivrar och styrpanel i rampen. Med en sådan tunn konstruktion så blir varje extra pryl en minskning av kylförmågan. Men som sagt var - du kanske har någon smart konstruktion med kylflänsarna som gör att det fungerar som inte framgår av bilderna. Min målsättning var att slimma så mycket som möjligt och den lägsta höjd jag fick med godtagbar funktion var ca 75 mm. Men jag var inte säker på att det skulle fungera så jag byggde en prototyp på bara 60 watt och testade först. Jag säger inte att din konstruktion inte kommer att fungera men du måste verkligen tänka igenom konstruktionen och gärna testa en del innan. MVH Lasse

Lite räkning på belastning 25 XP-E drivna på 1000 mA ger mellan 3,5 watt till 3,8 watt per styck beroende på färg. Låt oss räkna på 3,5 watt - detta ger då sammanlagt 87,5 watt för dessa 25. 10 st XP-g ger ytterligare 33 watt samt de 7 röda på 700 mA ger ytterligare 11 watt. Sammanlagt 131 watt. Sedan kommer drivrarna också att avge värme och erfarenhetsmässigt för mig så drar 30 watt dioder ytterligare ca 5 watt som ren värme från drivern - så lägg på ytterligare 20 watt. Detta blir då sammanlagt ca 150 watt i belastning varav det mesta är värme. Med den supertunna konstruktionen som du gjort på ca 400 * 300 mm yta blir det en grannlaga konstruktion att få bort all värme - speciellt som du får räkna med en omgivningstemperatur på 25 till 30 grader. På mina moduler som består av en 12 mm tjock aluminiumskiva med måtten 250*150 har jag en effektiv grafikkortskylare med heatpipeteknik. Tjockleken på skivan gör att värmen fördelas ganska jämnt och snabbt. På denna modul har jag ca 80 watt som max. Trots denna ganska effektiva kylning så håller skivorna en temperatur på ca 35-37 grader under full bellastning. När jag startade igång modulerna så låg omgivningstemperaturen på ca 23 grader - nu när det är varmt ute så är den högre. Drivrarna har jag placerade utanför. MVH Lasse En liten beräkning visar att jag belastar mina moduler med ca 0,21 watt per kvadratcentimeter medans du har lite mer än hälften av detta (inklusive drivrar) 0,12 watt per kvadratcentimeter

Hej Det kanske står i din tråd men hur många LED chip planerar du per armatur, vilken typ och vid vilken ström kommer du att köra dem på? Vart tänker du placera drivern - separat eller i armaturen? MVH Lasse

Aldrig tyckt att det fungerar bra med "inbyggt" flushmedel. Jag lovar dig det är skillnad om man använder Classes vita gegg eller inte på hur det flyter ut. Jag förtennar alltid anslutningståten först. MVH Lasse

Använd något så föråldrat som flushmedel för lödning. Då kommer det att flyta ut väldigt bra. Classe har en bra produkt där. MVH Lasse

pH - normalt är 7,9 - 8,3 i akvarier, varierande efter belysningstid. I naturen ligger pH ganska konstant i saltvatten - för närvarande ca 8,1 utom när kraftiga algblomningar sker. Färg mäts normalt inte i saltvatten Alkalinitet är i normalt naturligt saltvatten ca 2,8 - 2,9 mekv Fosfor i naturligt saltvatten kring 0,03 ppm som ortofosfat räknas som gränsen till låga halter Nitrat (kväve) oftast 0 eftersom det är tillväxtstyrande (för det mesta) i naturligt havsvatten. Syrehalt. Saltvatten innehåller ca 1 - 1,5 ppm lägre syrehalt vid samma temperatur och tryck som sötvatten. detta innebär att ett naturligt saltvatten har vid mättnad ca 6,5 - 7 ppm syrgas vid 27 grader, 6,8 - 7,3 ppm vid 25 grader samt 9,7 - 10,3 ppm vid 10 grader. Man brukar inte gradera in saltvattnet på samma sätt som sötvatten, dessutom är ju syrgashalten beroende på temp. Vill du göra en liknande tabell för saltvatten så får du minska tabellen med 1 - 1,5 ppm. Vattnets hårdhet är ingen rimlig parameter för saltvatten som innehåller ca 400 ppm kalcium och ca 1300 ppm magnesium. MVH Lasse