Lasse

Du förlorar ingen energi på fluorscens - du vinner energi eftersom de fotoner som utgör flourcensen har lägre energiinnehåll (längre våglängd) än de som går in. MVH Lasse

Akvarietsaltet är i princip det samma som indunstat havssalt men med en del ämnen som försvinner vid indunstningen tillsatta (framförallt kalcium, magnesium och karbonater). Skulle utan vidare använda det i matlagning om jag stod utan normalt havssalt. MVH Lasse

Eftersom vattnet i din bakre del av akvariet troligtvis stått stilla och blitt syrefritt pga att du inte haft någon cirkulation i det så är det troligvis fråga om en ren svavelväteförgiftning när du fick igån cirkulationen över skummaren. Detta antagande gäller om du hade vatten stående utan cirkulation i skummarfacket, biobollsfacket och returfacket (vilket du bör ha haft eftersom vattnet från akvariet går bakvägen genom returpumpen om den inte är igång). Jag har ett Percula 120 själv och känner till dess svagheter. Men oavsett en ammoniaktopp eller en svavelvätetopp så gäller Petrols förslag, Lufta, Lufta, Lufta. Det finns ett bra sätt att göra maximal luftning i ett Percula och det är att lyfta bort skummarkoppen och öppna lufttilförseln helt. Du får inget i koppen men luftningen i systemet är maximalt! Luftningen i ett saltvattensakvarium (eller i alla akvarier med pH över 8) är till för att driva ut den ammoniak som bildas i dessa pH. Nitrit är lyckligtvis ganska ofarligt i saltvatten eftersom kloriderna blockerar upptaget av nitrit i gälarna. Svavelväte som jag misstänker i detta fall oxideras lätt med hjälp av syre - därför bra med luftning och syresättning. Har det lukta unk (ruttna ägg) så är det svavelväte som bildats i det stillastående vattnet i sumpen. Normalt så brukar percula 120 vara utrustad med en 2000 liters returpump och två cirkulationspumpar på sammanlagt 4000 liter i timmen i cirkulationsfacket. Sammanlagt alltså 6000 liter i timmen. MVH Lasse

RO = Resverse Osmos = det som skrivs som osmosvatten MVH Lasse

Nu är det tyvärr så att tillskottet av kväve i ett akvarium inte är beroende i någon större utsträckning av proteiner. Ca 80 - 90 procent av överskottkvävet utsöndras via gälarna hos fisk. Detta kväve avlägnas inte av skummaren förutom den del som kommer att ligga som ammoniak som kan luftas ut. Processen som sker i ett biofilter typ biobollar (nitrifikationen) och som ger slutprodukten nitrat sker i den levande stenen om man inte har ett biofilter. Biofilter är dock ett betydligt bättre nitrifikationsfilter (snabbare) än LS och är enligt mig väldigt viktigt för att undvika giftiga ammoniaktoppar. Att användandet av ett biofilter (biobollar) i ett saltvattensakvarium ökar mängden nitrat är en myt i de allra flesta fall. Nitraten hade bildadts ändå men saktare efter matningen (som är huvudprocessen för kväveproduktion i ett välskött akvarium) och med större risk för ammoniaktoppar. MVH Lasse

Du bor på Gottland. Då är det två saker du skall kontrollera i ditt kranvatten. Kalcium och nitrat. Har du högt kalcium så skall du använda salt av normaltyp (de flesta tillverkare har salt med lite lägre kalciumhalt) om du använder kranvatten. Om nitrathalterna är höga (kan vara ca 50 mg/l i jordbruksbygder) så kan RO vara nödvändigt. Om du sköter dina vattenbyte (20 liter åt gången kan vara lämpligt) varje vecka så behöver du inte vara speciellt rädd för att akvariet skall "laddas" upp med skadliga ämnen. Skummare i Clownhotel gör varken till eller från. MVH Lasse Kontroller kopparhalten också - brukar inte vara problem på Gotland men har du en egen djupborrad brunn så kan det finnas kolsyreöverskot som kan påverka kopparytfällning.

Inte riktigt sant. Den process som är viktigast är nitrifikationen. För att nitrifikationen skall starta igång bra behövs ammonium och för att få detta kan man göra på olika sätt. Ett är att lägga i levande sten och vänta. Organismer kommer då att dö i den levande stenen och nedbrytningsbakterier sätter igång med ammoniumproduktion. Denna process tar lång tid och är svårkontrollerbar. Typiskt inkörning 1,5 till 2 månader. Det andra alternativet är att ha en startfisk och styra dess ammoniumproduktion via matningen. Väljer man den första metoden så är det klar att mer levande sten kommer att innebära mer belastning men ammoniumproduktionen är oftast ca 2 - 3 veckor försenad efter ilägget av stenen (det måste ju börja dö först). En typisk startperiod bara för nitrifikationen är ca 3 veckor. Det är alltså ingen automatik i att det startar om vid ilägg av ny sten eftersom att när väl nitrifikationen är etablerad så klarar bakterierna vissa svägningar av lasten. Väljer man den andra metoden och också belyser redan från början så är nitrifikationen snart igång (ca 3 veckor) och man kan småkomplettera utan någon risk. Det sätt som Reuben pratar om är det sätt jag brukar starta alla mina kar. Variera inköpsställena och introducera i småportioner. MVH Lasse

Åleds akvarium utanför Halmstad brukar ha egenfångad mysis av den bästa kvaliten jag sett. MVH Lasse

Det går inte ge ett entydigt svar på frågan - men jag kör alltid med både snäckor och eremiter, visst händer det att eremiterna försöker att gå på snäckorna men min uppfattning är nog att det är bara försvagade eller sjuka individer de lyckas med. MVH Lasse

Funkar det och att du är nöjd med resultatet - ändra inte bara för ändradets skull. Vad som är bra eller dåligt skiljer från kar till kar - man får trixa lite och prova men har man fått balans - låt det vara MVH Lasse

Det är ungefär detsamma, det behövs lite mindre NaNO3 än KNO3 för att få samma ppm NO3 eftersom de relativa vikterna är 30 resp 39 för Na resp K. Sätt till lite mer och se vad som händer, om mätningarna stämmer så har du just nu större förbrukning av nitrat än vad du sätter till. MVH Lasse

Beror på pH. Det är två olika jämnvikter som spelar roll. Först jämnvikten mellan löst koldioxidgas och övriga ämnen i karbonatbuffringssystemet. Hur mycket fri koldioxidgas som kan lösas beror till största del på pH: Högre pH - mindre löst gas. Sedan finns ett jämnviktsförhållande mellan luft och vatten där x procent (eller snarare promille) av luftens koldioxid kommer att lösas i vattnet. Om jämnvikten från karbonatsystemet säger x ppm löst koldioxidgas och jämnvikten luft vatten säger x+y ppm löst koldioxidgas så kommer koldioxid att tränga ner i vattnet från luften och få karbonatsystemet att gå mot ett lägre pH (där mer löst koldioxidgas kan finnas). När bägge systemen är i jämnvikt så stabiliseras pH. I våra slutna hus så är det faktum att det blir mer koldioxid i inomhusluften under vintern som kan påverka detta jämnviktspH upp till ca 2 tiondelar enligt min erfarenhet. Sedan finns det faktum att bakterier och annat producerar koldioxid i vattnet och det nattetid blir överskott av koldioxid - ett dåligt ventilerat sumputrymme kommer då att förstärka pH sänkningen än mer. MVH Lasse

Plastpåse, säger bara plastpåse....... Försök att trä på den med motorn igång, dra ur sladden och lyft upp ...... Går det inte med motorn igång så stäng av motorn, trä på påsen och lyft, brukar bara bli lite mer vatten då. MVH Lasse MVH Lasse

Det är framförallt kalciumhalten som är viktig samt givetvis temperaturen. Man bör använda ett salt med förhöjda kalciumhalter, typ reefsalt. Salthalten har den betydelsen att kalciumnivån givetvis är beroende på hur hög salthalten är men i ett vatten med rätt salthalt men fel kalciumhalt så dör i alla fall octopus vulgaris fort. vattentrycket anpassar den sig till. MVH Lasse

Om du använder det som Adddo säger under en övergångsperiod för att få igång svårflörtad fisk så är det ingen större skada skedd - men som huvudfoder är det inte bra. skölj dem bara innan du matar. Använd plasthandskar när du hanterar dem - det är det röda färgämnet som är allergiframkallande och det är kraftigt allergiframkallande. (åtminstone härhemma) MVH Lasse

Tar han sitt vatten från "fjorden" in till Uddevalla så ligger han nog på en naturlig salthalt mellan 25 till ca 30 promille, lite beroende på djup. MVH Lasse

Det finns ingen biologisk process som kan producera så mycket nitrat på så liten tid om du inte har vräkt i mat. Skulle tro att du har mätfel pga av nitrit. Tips när du testar nitraten - ta pulver 2 först, vänta en liten stund - får du färgning då så har du nitrit i karet och nitrattesten kan slå ordentligt fel. MVH Lasse

Ca 40 gram kaliumnitrat i en halvliter vatten. 1 ml av den lösningen höjer NO3 med ca 0,5 ppm per 100 liter. Det går även lösa 80 gram på en halvliter även om det är svårare. Ger ungefär 1 ppm per 100 liter. MVH Lasse

Prata med butiken du köpt fisken hos. Min erfarenhet är att det brukar lösa sig. MVH Lasse

Polyper - annars var det bra:) MVH Lasse

Blood worms = röda mygglarver. Inte bra mat till saltvattensfisk, fångas i mycket förorenade vatten, kan innehålla tungmetaller och annat "skit". Väldigt allergiframkallande för akvaristen. MVH Lasse

Beroende lite på typ men alla redoxelektroder funkar inte som de skall i saltvatten jämfört med söt/tapp/avloppsvatten. du får testa elektroden först. Är den omöjlig att köra efter en kallibrering så funkar det inte. MVH Lasse

Se där - nu är jag med och det var ju en elegant och logisk beskrivning. Just flakväxande montiporer har jag sett både ner på 5 meter och enstaka exemplar i kanterna vid grundväxande acroporskogar. Det blir mer och mer intressant och man måste ta av sig hatten för en organism som är så genetisk kodad för förändringar och olika miljöer. MVH Lasse

Kylan sätter ner metabolismen och därmed matbehovet. Du kan prova att ge den lite mat men då måste du ta och byta rätt mycket vatten i flera omgångar under de följande dagarna. MVH Lasse

Jodå det kan jag köpa Claes (#52) plus ett antal andra förklaringar om varför det kan vara en fördel med ökad fluorescens genom att öka antalet proteiner men min invändning gällde Stigs resonemang där han argumentera för "skyddsteorin" genom att säga att det var bättre att ha denna effekt än att minska eller öka zooxantellerna och då tog det korta perspektivet som flukturerande instrålning på dag eller timmbasis. Detta tycker jag inte att det finns fog för. Och ett annat faktum som måste vara viktigt för att styrka teorin om skydssfaktor är att om vi vet om det är just de fotoner som är fotosyntetiskt aktiva som också utgör basen för fluorescensen. Detta kanske Janis experimnent kan ge en fingervisning om. MVH Lasse