Lasse

Av försiktighetsskäl bör du nog behandla denna snäcka som om den vore dödligt giftig. Jag har svårt att se på bilden men om du kan ta en bättre bild så kan nog identifieringen göras bättre. MVH Lasse

Har denna med inbyggd pump. Det går nog att montera bort pumpen om man kör via en skummare men jag kör den via skummaren och en timmer som slår på den en minut var 5 minut som standard. Om jag använder avfuktaren så låter den i stort sett inget alls - utan den så brummar den lite grand. Vitsen med min användning är att skummarens luft tas alltid igenom den men jag har en timer där jag kan ställa in hur ofta den skall gå och hur länge. Har jag problem så kör jag den tätare. MVH Lasse PS glömde länken http://www.gainexpress.com/product_info.php?cPath=78_79&products_id=402&osCsid=8p6abtcro3kabaep9orccvjaq3

Vi har katt och öppet akvarium - men han är 14 år...... MVH Lasse

De flesta har mella 1 och 3 graders skillnad mellan natt och dag - vill du ha totalt stabilt så är det en kylanläggning som gäller. MVH Lasse

Ett annat litet tips i samma anda som Stigs - var är det sämst ljus? Dvs koraller som klarar lite sämre ljus borde leva djupare och därmed kallare. Stora hajkaret på Universeum har 22 grader som kallast och 25 som högsta temperatur (kallas på vår sommar och varmast på vår vinter) så för den allra mästa fisken så klarar den utmärkt lite kallare vatten. MVH Lasse

Skåpet på mitt percula 120 är 340 mm brett, 635 högt samt ca 620 djupt. Finns även en viss plats på utsidan skåpet. MVH Lasse

Den viktigaste kylningen får du inte pga av att fläktarna blåser bort den varma luften mellan lamporna och vattenytan utan den viktiga effekten blir att relativ torr luft blåser ner mot ytan och påskyndar avdunstningen. Avdunstning kräver mycket energi och den tas från vattnets innehåll av värmeenergi. Genom att ha en fläkt svepande över en vattenyta kan man få ner vattentemperaturen ett par grader u n d e r rumstemperaturen. Skippa doppvärmaren - om temperaturen dippar till 23 grader så är det ingen fara men om temperaturen går över 28 - 29 grader kan värmekänsligare koraller skadas. MVH Lasse

Om du har möjligheter så stanna till söndag. En dag går åt för att bara gå omkring och titta med stora ögon. de andra dagarna fördjupar man sig. De stänger 17 eller 18 har jag för mig. Utställningen är gigantisk. MVH Lasse

http://www.freezerbar.com/ MVH Lasse

Det finns ett foder som heter cyclop-eeze som är rikt på både färgämnen och HUFA (Omega-3 syror) - här är en beskrivning av en av produkterna som innehåller cyclop-eeze. Det brukar också finnas som vanligt foder i burkar. Ngn av de välsorterade butikerna i dina trakter bör ha det. MVH Lasse

Denna art är inte svårmatad eller svår på annat sätt. Dock är det en väldigt blyg och försiktig fisk. Det har hänt mig många gånger att nyinköpta inte visat sig på flera dagar och så plötsligen finns de där. Försök med artemia, cyclops eller annat fryst foder som du låtit ligga och dra lite i vitlökssaft precis som Mattias föreslår. MVH Lasse En av de mest personliga och härliga fiskar man kan ha i ett revakvarium. Jag har nästan alltid åtminstone två av denna fisk.

Har du inte förankrad din sten från botten och uppåt så lär du få problem med all grävande fisk. Inte så roligt om hela sten berget rasar ner i huvudet på någon grävare eller på bottenglaset. Du måste bygga från glaset och upp och sedan lägga sand runt om - bygg aldrig på lösan sand... MVH Lasse

Du har PM MVH Lasse

Nja - jag tror inte de går och käkar cyano direkt men de går ju omkring och bökar så de stör nog i alla fall cyanon. Jag har en mindre cyanoattack just nu och iofs så startade den när troligtvis alla mina eremiter bestämnde att ömsa samtidigt men jag måste fortfarande bekämpa den traditionellt med sugning, omrörning och nitrattilsatts. Vad de dock är bra på är kiselalger. MVH Lasse

Vänd det upp och ner och tillbaka flera gånger under 30 sek. Skaka inte. Löser det sig inte då så kan det vara fel på reagensen. Men allt behöver inte lösa sig. MVH Lasse

Nu har jag visserligen ciklidbakgrund men de vita (faxekalkfärgade) modulerna från BTN går oerhört bra in i ett korallrevsakvarium. Man vänder helt enkelt en modul upp och ner (så att öppningen är över ytan och skär till avrinningen in mot glaset så den inte syns). Att klä med slimline blir som sagt var för platt. Dessutom efter något halvår är det oerhört svårt att skilja på levande sten och BTN moduler eftersom kalkalger och annat ger ett liknande uttryck och de som inte vet att det är plast tror att det är riktig sten. Se min blogg på mina lösningar. MVH Lasse

Nu vet inte jag hur kyvetten ser ut - om den har ett lock eller inte. Om den har ett lock så är standardmetoden vid sådan här mätningar att man vänder röret upp och ner och tillbaka under den tid som tillverkaren har anget - ofta någon minut. Sedan ställer man röret rakt upp och ner under färgningstiden (i detta fallet tydligen 3 minuter) och läser sedan av så snabbt som möjligt. I de metoder jag känner till så är det nästa alltid ett överskott av pulver så man kan inte förvänta sig att allt löses och lösningsförmågan är också beroende på halten i provet. Står det inte explicit att allt pulver måste lösas så är det avsett att vara ett överskott. MVH Lasse

Har du dubbelkollat temperaturen? - Kan du sänka den med hjälp av en fläkt? MVH Lasse

Den typ av bakterier som behöver organiskt kol för att tillväxa (heterotrofa bakterier) klarar sin ämnesomsättning både när det finns syre och när det inte finns syre tillgängligt. Bakterieprocessen går dock oerhört mycket snabbare om det finns syre tillgänglig än när det är brist på syre. Normalt finns det inte obegränsade mängder av dessa bakterier i våra akvarium. Begränsningsfaktorn är tillgången på organisk kol. Alla metoder som bygger på tillsättning av organiskt kol uttnyttjar detta faktum. När man tillsätter "flytande" kolkälla kan man inte riktigt styra var bakterierna kommer att tillväxa och jag tror att många lekt med tanken om att ha någon typ av lättillgänglig kolkälla som är fast och kan utgöra ett substrat för den önskade bakterietillväxten. Zeolitmetoden uttnyttjar delvis denna tanke genom att ge ett filtreringssubstrat för bakterierna (något som är väldigt ovanligt bland saltvattensakvarister i Sverige där biofilter snarare är ett skällsord än något man har nytta av). I Zeolitmetoden ingår dock att kolkällan finns fritt i vattnet och kan tas upp av den yttersta delen av bakteriefilmen och metodens pumpningsmetod finns till för att på så sätt avlägsna de inaktiva inre delarna av biofilmen och bara få en tunn och högaktiv bakteriefilm ytterst- nära både lösta näringsämnen, syre och kolkälla. Dessutom så hindrar en för tjock bakteriefilm nitrifikationen - men det är en annan fråga I biopelletsmetoden har man löst kolbehovet genom att substratet utgör kolkällan. Här blir det en annan problematik. Kolkällan finns inte längre ytterst av biofilmen där näringsämnen och syre finns och växer bakteriefilmen sig för tjock så har ena sidan tillgång till syre och näringsämnen medans den innersta delen har tillgång till kolet. Ja den yttre sidan kan tillgodogöra sig en del kol från bakterierna under sig men det finns inte så mycket tillgängligt som längst in. Den inre delen av biofilmen kan fortfarande växa till sig men då blir det under långsamma syrefria förhållanden - man utnyttjar inte snabheten i den syrerika processen och den syrerika processen på yttre sidan av biofilmen har inte tillgång till obegränsade mängder organiskt kol som finns på insidan. Denna motsättning kommer man bort ifrån om man ser till att överflödig bakteriefilm skavs av och man får en mycket tunn aktiv biofilm som får syre och näringsämnen från interfacet bakteriefilm-vatten och kol från interfacet bakteriefilm - biopellets. Om man väljer att inte "skava" bort överflödig biofilm så får man en denitrifikation - något som Aqua Medic utnyttjar med hjälp av sina deniballs. Som Clas_A tror gör jag också, nämligen att den i vissa delar av biofiltret (oavsett att de är fluidiserande eller inte) bildas en så tjock biofilm att denitrifikation uppstår. Vill man ha en tidsmässig snabb proces så gör man filtret så fluidiserande man bara kan - skav på bara MVH Lasse

Jag är enig med Laggeman där - det håller jag för föga troligt (alltså ricordea - nitrit ). Dessutom för att något dött skall skapa nitrit i dessa mängder så krävs det att nedbrytningen av det döda gått så långt att bakterierna som skapar ammonium först fått verka en tid, normalt tar den proceduren minst en vecka. Däremot finns ju en teoretisk chans att döende koraller släpper gifter som kemiskt liknar nitrit och att testerna indikerar för fel ämne. Ursäkta Wiking - jag såg inte att du redan påpekat att nitrit stör nitratmätningarna för då hade jag inte upprepat mig. MVH Lasse

Hade du någon som matade åt dig mens du var borta? Det jag får i huvudet är övermatning. De höga nitratvärdet är troligtvis orsakad av att du har nitrit. De flesta nitrattester störs ordentligt av fri nitrit och visar oskäligt höga koncentrationer. Stoppa matningen - lufta ordentligt (dvs kör skummaren på max) och försök få nitrifikationsbakterierna att arbeta. Du kan göra vattenbyten men stoppa matningen - det är det viktigaste. Hur stort är karet? Är det på 100 liter plus så orsakar inte en död och rutten snigel detta. MVH Lasse

Som upplysning så använde jag inte skummare i det karet överhuvudtaget. gjorde dock ett stort vattenbyte (40 % tror jag det var) direkt efter, MVH Lasse

Våglängden säger vilken metod de använder. Jag fattar vad du menar Claes och jag tycker det är en famkommlig väg för att testa reagenserna och fotospektometerns funktionalitet. Du kan också spika en del prov för att se tillförlitligheten. Alla standardmetoder med fotospektometer bygger för det mesta på att man mäter i det linjära området och en kallibreringskurva som är inlagd i fotospektometern - åtminstone vad jag känner till. När man kommer i de olinjära delarna så brukar man ta till någon annan metod eller göra en sådan absorbanskurva som du pratar om Claes. Dessa mätare för 540 kronor säger sig ha en lägsta gräns på 0,01 ppm fosfat (PO4) om jag fattat det rätt vilket innebär att detektionsgränsen för PO4-P blir någonstans vid 0,003 mg/l - tillåt mig tvivla MVH Lasse De säger föresten att nogranheten är plus minus 0,04 ppm vilket innebär att om du läser 0,04 ppm så ligger det rätta värdet mellan 0 och 0,08 ppm. Läser du 0,1 ppm så ligger det rätta värdet mellan 0,06 och 0,14 ppm. Den slår alltså nästan 0,1 ppm (0,08)

Min iaktagelse om järnbaserade fosfatfällare kommer från mitt RSM 130. Hade aldrig haft någon typ av skitalger där (förutom lite cyano) och mina mjukisar växte inte speciellt bra. Provade järnbaserad fosfatfällare då mina prover visade ca 0,8 mg fosfat per liter. Då inträffade tre saker, dels började mina mjukisar växa, fosfaten gick ner till under 0,3 och bryopsisen började växa. Min slutsats var att jag hade haft järnbrist i akvariet och att fosfatfällaren troligtvis släppt ut järn som då kunnat användas av både mina mjukisar och av bryopsisen. Nu tycker inte jag att det ser ut som dina alger är den av bryopsistyp, snarare den typ som jag av erfarenhet har lärt mig att en längre tid med uppsugning och användande av kalkvatten plockar bort. Kalkvattnet höjer pH vilket minska den fria koldioxiden i vattnet. Du bör sikta på ett pH kring 8,3. MVH Lasse