Lasse

Om du använder det som Adddo säger under en övergångsperiod för att få igång svårflörtad fisk så är det ingen större skada skedd - men som huvudfoder är det inte bra. skölj dem bara innan du matar. Använd plasthandskar när du hanterar dem - det är det röda färgämnet som är allergiframkallande och det är kraftigt allergiframkallande. (åtminstone härhemma) MVH Lasse

Tar han sitt vatten från "fjorden" in till Uddevalla så ligger han nog på en naturlig salthalt mellan 25 till ca 30 promille, lite beroende på djup. MVH Lasse

Det finns ingen biologisk process som kan producera så mycket nitrat på så liten tid om du inte har vräkt i mat. Skulle tro att du har mätfel pga av nitrit. Tips när du testar nitraten - ta pulver 2 först, vänta en liten stund - får du färgning då så har du nitrit i karet och nitrattesten kan slå ordentligt fel. MVH Lasse

Ca 40 gram kaliumnitrat i en halvliter vatten. 1 ml av den lösningen höjer NO3 med ca 0,5 ppm per 100 liter. Det går även lösa 80 gram på en halvliter även om det är svårare. Ger ungefär 1 ppm per 100 liter. MVH Lasse

Prata med butiken du köpt fisken hos. Min erfarenhet är att det brukar lösa sig. MVH Lasse

Polyper - annars var det bra:) MVH Lasse

Blood worms = röda mygglarver. Inte bra mat till saltvattensfisk, fångas i mycket förorenade vatten, kan innehålla tungmetaller och annat "skit". Väldigt allergiframkallande för akvaristen. MVH Lasse

Beroende lite på typ men alla redoxelektroder funkar inte som de skall i saltvatten jämfört med söt/tapp/avloppsvatten. du får testa elektroden först. Är den omöjlig att köra efter en kallibrering så funkar det inte. MVH Lasse

Se där - nu är jag med och det var ju en elegant och logisk beskrivning. Just flakväxande montiporer har jag sett både ner på 5 meter och enstaka exemplar i kanterna vid grundväxande acroporskogar. Det blir mer och mer intressant och man måste ta av sig hatten för en organism som är så genetisk kodad för förändringar och olika miljöer. MVH Lasse

Kylan sätter ner metabolismen och därmed matbehovet. Du kan prova att ge den lite mat men då måste du ta och byta rätt mycket vatten i flera omgångar under de följande dagarna. MVH Lasse

Jodå det kan jag köpa Claes (#52) plus ett antal andra förklaringar om varför det kan vara en fördel med ökad fluorescens genom att öka antalet proteiner men min invändning gällde Stigs resonemang där han argumentera för "skyddsteorin" genom att säga att det var bättre att ha denna effekt än att minska eller öka zooxantellerna och då tog det korta perspektivet som flukturerande instrålning på dag eller timmbasis. Detta tycker jag inte att det finns fog för. Och ett annat faktum som måste vara viktigt för att styrka teorin om skydssfaktor är att om vi vet om det är just de fotoner som är fotosyntetiskt aktiva som också utgör basen för fluorescensen. Detta kanske Janis experimnent kan ge en fingervisning om. MVH Lasse

Jag håller med Claes i det mesta han skriver i inlägg # 10 men har bara svårt för en sak som ställer till det. De mest ljuskrävande av våra koraller - Acroporor lever ju ofta på de djup där det finns en stor del rött ljus. att de är ljuskrävande i akvarier är en sak - det kan ju bero på att vi tidigare inte varit klara på det blåa ljusets biologiska funktion utan därför fått fläska på med vitt ljus för att de blåa våglängderna blir tillräckligt intensiva och nu kan minska effekten betydligt eftersom man koncentrerar sig på blått ljus. Men - i naturen har jag sett åtskilliga acroporaskogar som lever så grunt så att de åtminstone två gånger om dygnet vistas timmatal ovanför vattnet (vid ebb). Här är det ju gott om rött ljus så det ställer frågetecken. MVH Lasse

Rent logiskt kan man kanske i så fall ta bort teorin om skydd, eftersom de då inte kan använda mekanismen för att reglera momentan på grund av varierande miljöbetingelser. Det största problemet en fotosyntetiserande organism har är att snabbt göra sig av med den producerade syrgasen och framförallt syreradikaler. Produktionen av syrgas är direkt prop mot instrålningen och intensiteten av fotosyntesen och reglerande faktorer eller mekanismer måste i ske momentant. Korallerna flyttar ju inte heller omkring mellan högre och lägre instrålning så en långsam skyddsmekanism eller anpassning för skydd är ju heller inte nödvändig. Däremot så vet ju inte korallen när den settlar (fäster sig mot ett fast underlag efter sexuell förökning) var den kommer att hamna. ett scenario där är väl i så fall att det finns en genetisk kod som säger att förmågan att producera detta (dessa) protein finns om behovet föreligger men inte annars (jag vill fortfarande inte lämna tanken om att en organism inte har råd att producera något hipp som happ bara för säkerhets skull däremot kan det finnas en kodning som innebär att något "triggar" produktionen vid behov). Om det är på detta sätt så kan förmågan att producera dessa protein vid behov vara ettdera ett långsiktigt skydd eller en mekanism som kan användas för att optimera någon annan nytta (läs - ta vara på energin). Däremot tror jag inte i så fall på det scenario som Stig skissar på, förmågan att öka produktionen av dessa proteiner, används för att reglera instrålningen momentant på daglig eller timmlig basis. MVH Lasse

Det ser ut som kiselalger och det brukar komma ca en vecka efter start men snabbt gå över. Betare som en del eremiter och snäckor brukar hjälpa. Se denna länk för att få en uppskattning av hur alger brukar växla i en inkörningsperiod https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11020&page=2&highlight=mitt+molly MVH Lasse

Menar de att korallerna snabbt reglerar antalet fluorecerande proteiner i vävnaderna efter intensiteten av instrålningen? MVH Lasse

Slänger ut en liten undran. Det här med att fluorescensen ökar med intensiteten av instrålningen - kan det inte bara bero på att antalet fotoner som per tidsenhet tas emot och sedan sänds ut som nya fotoner upplevs av oss som en mer intensiv fluorscens och bara är en ren fysisk reaktion - mer instrålning - mer utstrålning. Och därmed inta alls har med någon "medveten" reglering att göra? Jämför hur en del dimningsteknik till LED är konstruerad - enligt en del uppgifter jag fått så låter man spänningen gå i pulser och genom att variera pulsbredd och pulstid så kan man göra så att vi uppfattar ljuskällan som mer eller mindre svag. MVH Lasse

Kan det vara den bakterien som ibland uppstår vid vodkabehandling och som då ofta misstolkas som en röd cyano? MVH Lasse

Jo, det går att göra men då skall du först igenom ryggpansaret och sedan ner och försöka träffa simblåsan, det vill säga du måste veta var den är. att trycka en spruta genom en störs ryggpansar - det är inte så lätt som det verkar. Se till att du har bra cirkulation i 150 liters karet och mata inget. MVH Lasse

Går det att få tag på det franska orginalet? tillrättade Disney filmer är ingenting för mig. MVH Lasse

Sänkningen är inte så viktig - det är höjningen som måste gå långsamt. orsaken är att vid 10 grader och under är fiskens immunförsvar nedsatt rätt ordentligt. det är iofs också bakteriernas men när du börjar höja temperaturen så blir det en kapplöpning mellan bakteriernas tillväxttakt och immunsystemet stärkande. Går det för fort kan vanliga bakterier orsaka sjukdom. Höjningen bör därför gå ganska sakta så immunförsvaret hinner med bakteriernas tillväxttakt. MVH Lasse

Ser du någon skillnad? Du bör nog ha den nere tills du ser att det blir skillnad. Nu är det ju inte säkert att detta hjälper din stör så har du inte sett någon skillnad på ca 1 vecka så kan du höja igen - men gör det väldigt långsamt - 1 grad per 5 dagar ungefär. MVH Lasse

Du skall hålla den nere i de lägre temperaturerna en tid. MVH Lasse

Ja man få se upp med tillsatsen men å andra sidan så brukar det inte dunsta så mycket i ett litet kar - det brukar vara prop mot ytan. MVH Lasse

@ Laggeman - vilket djup är bilden tagen på ? Fler dykares iaktagelser - Capote exempelvis? Vad jag är ute och jagar efter är att om man gör det antagandet att även de blå våglängderna minskar i intensitet ju djupare det är. Så om fluorescensen är ett sätt att skydda zooxantellerna så borde det just vara så att man i naturen inte ser så mycket fluorescens eftersom intensiteten av det blå ljuset inte är tillräcklig på de djup där det är förhärskande. I grundare områden kanske däremot intensiteten mycket kraftigare av de blå våglängderna men man ser inte fluorescensen för de reflekterande pigmenten (reflekterande av andra våglängder som inte finns på djupare vatten) döljer fluorescensen. Jag har själv sett skillnaden på enröd discosoma - under bara en blå LED så fluorescerar den i ilsket rött men tänder man en vit LED samtidigt så ser man inte det ilsket röda för reflekterande pigment gör att den ser mer mörkt tegelröd ut. Skulle det vara så här så kan det stöda teorin om skydd för zooxanteller - skulle det däremot finnas fluorecens (ordentlig) även på djup med lägre intensitet eller man ser fluorescens på icke fotosyntetiska koraller så pratar det emor skyddsteorin tycker jag. Någon som sett fluorescens på icke fotosyntetiska koraller - solkorall exempelvis? @ Claes_A. Du menar att du börjar tvivla på den heliga graal Varför jag tjatar så är det att jag tror att förklaringen ligger i den frågeställningen. MVH Lasse

Du kan hälla i i en jämn tunn stråle. Om du häller i för mycket så ser du en vit tunn dimma. Häll i där flödet är som störst! MVH Lasse