Lasse

En salig blandning av olika begrepp där artikelnförfattaren inte ens kan skilja nitrifikation från denitrifikation. Artikeln är ett hopkok av riktiga påstående och påhittade saker uppställda så de skal ge intryck av vetenskaplighet. Tyvärr stämmer inte mycket ens för sötvatten och artikeln avlivar inga myter - snarare skapar nya. MVH Lasse

En aktiv biofilm är inte tjockare än några lager bakterier. Om vi utgår från att det är önskvärt med att ha bra syretillgång (från vattnet) och tillgång till organiskt kol (från peletsen) så skall bakteriefilmen vara så tunn som möjligt. Blir den för tjock så kommer först de lägre liggande bakterierna inte få något syre och de högre liggande bakterierna inget snabbt organiskt kol (de kommer att få en del organisk kol genom döda kompisar under men inte direkt från biopelletsen). Om (när) jag testar biopellets så kommer jag köra ett så högt flöde som möjligt för att bibehålla ett så tunt bakterieskikt som möjligt och få ut överflödiga bakterier i vattnet. Nu vet jag inte hur nötningskraftigt materialet är - om det tål höga flöden utan att släppa iväg partiklar som kan bli kolkällor ute i vattnet men biologiskt bör flödet vara högt. Viktigt i denna diskussion är också att påpeka att i denna typ av filter (byggt på fast organisk kolkälla) kommer ingen nitrifikation att kunna ske. MVH Lasse

Det kan vara pistolräka också - men det finns en del små mantisar som är rätt så trevliga MVH Lasse

Ja yasha tillhör ju släktet Stonogobiops och randalin släktet Amblyeleotris. Randali har jag haft ihop med S.nematodes och de gick aldrig i samma hål (jag hade en randali och ett tag 3 S.nematodes och det var bara randalin som bodde ihop med pistolräkan). Det är väl så att jag inte råkat ha turen än då. @ JohanP. Köp du den randalin du såg - de är inte så vanliga (de jag sett har odlats av TMC i England) och yasha har jag bara sett en enda gång (här i Göteborg). S.nematodes tas dock hem ganska regelbundet av åtminstone en affär Göteborg. MVH Lasse

Intressant - vilka arter var det? De jag haft är från släktena Stonogobiops och Amblyeleotris. Där har jag aldrig sett det men det kan ju bero på att jag inte sett tillräckligt många. @ Johan P. De är skapliga men jag hade varit glad om den ca 2 minuter långa filmsekvensen på både en goby och en arbetande räka som jag trodde jag tagit hade blivit något. Istället var det så att jag inte visste hur kameran funkade så jag har en två minuter lång sekvens i vattenytan då jag trodde jag stängt av kameran. Alltså när jag skulle filma så stängde jag av och när jag skulle stänga av så satte jag på kameran....... Nu vet jag hur sk-n fungerar men då är det försen så att säga. Trösten är att jag vet var de bor så nästa gång jag är på Koh Lanta så skall de fastna.... MVH Lasse

Intressant - har aldrig sett det varken hemma eller i någon affär. Det kan ju vara artberoende. Här är två foton på fenomenet i naturen - titta noga på översiktsbilden så ser du gobyn Hålen är andra boplatser. MVH Lasse

http://en.wikipedia.org/wiki/Chiton Intressanta och nyttiga djur - ta väl vara på den MVH Lasse

Jag har bara kunnat se dem under några timmar i naturen men jag har haft en kombination i mitt RSM i över två år. Räkan bytte goby efter ett tag men jag har aldrig sett två gobies hos samma räka. I mitt 450 liters skaffade jag två gobies och en räka med tanken att det skulle ske något. Nu vet jag iofs inte könen på gobiesen men de slogs bara. Då slängde jag in en räka till och nu verkar det som de har varsin räka. När jag snorklade över boplatserna (två ställen i Thailand) så upptäckte jag att de bodde i kollonier och vad som är tänkbart är att de alltid bor i par gobie/räka och möts bara vid fortplantningen. Jag vet inte faktiskt. Bohålen på de platser jag sett låg med ca 0,5 till 1 meters mellanrum. Roliga är de dock i akvarium. MVH Lasse

De flesta av symbiosgobierna brukar funka bra ihop med pistolräkor. Min personliga favorit är Stonogobiops nematodes. Andra arter från samma släkte samt arterna i släktet Amblyeleotris brukar också fungera bra. I naturen (jag har haft det stora nöjet att se detta samspel ett par gånger) så uppträder de i kollonier precis i övergången mellan klippor (koraller) och sand/dy. I akvarium gräver de ordentligt så se till att din levande sten är ordentligt förankrad. Inreder du ett nytt akvarium där du vill ha pistolräkor så är en bra idée att du under sanden placerar något platt som du lägger med distanser mot bottenglaset. Fyll sedan på sand - räkorna kommer att hitta det skyddade taket av sig själva. I mitt RSM så har den pistolräka jag har där grävt gångar i hela botten och har uppgångar lite här och var. Har du tur så placerar de uppgången så du får se den - har du otur så är ingången dold. Iofs brukar det variera. I mitt 450 liter så har jag två par räka/goby men ser dem väldigt sällan. Knäpparna hörs, då och då ser man ett oroväckande stort skal som är ömsat och ibland ser man gobyn sticka fram huvudet. Skall du ha två gobies så behöver du troligtvis två par räka/goby. Har aldrig sett dem med mer än en goby i hålet - varken i akvariet eller naturen. MVH Lasse

Ingen innehållsdeklaration som vanligt. Står dock att den utnyttjar naturlig denitrifikation vilket med stor sannolikhet betyder att det är en kolkälla. Skulle inte lita för mycket på det preparatet. MVH Lasse

Problemet är bara att de inte bara visar för lite - de kan visa på värden som inte ens existerar. Det är lika vanligt och det är det som ställer till problem - då börjar man att behandla ett "friskt" akvarie. En nybörjare har samma träffsäkerhet som dessa genom att bara gissa och har man kört akvarium ett tag så är välgrundade gissningar bättre än stickorna. MVh Lasse

Det gäller de varma också Slanten. MVH Lasse

Vad är det för anti-nitrat-preparat ? MVH Lasse

En test tar man för att se om man behöver göra några ändringar eller om något värde bekräftar en misstanke om att ngt är fel. Att då använda metoder vars resultat har en nogrannhet som är i storhet som avståndet mellan Kiruna och Smygehuk kan då bara gå fel. Testen i sig kan göra att man tar felaktiga beslut. Låt oss säga att jag skall gå över gatan och ser mig noga om. Jag ser så dåligt att jag inte kan säga säkert om den framrusande spårvagnen som kommer från vänster är en eller två hundra meter ifrån mig. På den exaktheten skall jag fatta ett beslut om jag skall gå över gatan eller inte. Allmäntillståndet säger att det kommer en spårvagn men avståndet......... Du förstår säkert vad min åsikt om teststickor är - stoppa den var som helst men inte i ett akvarium.... (tyvärr gäller det många dropptester också - men det är en annan femma) MVH Lasse

Har haft problem just nu med inloggning och start. Pingar samtidigt och namnupplösningen fungerar perfekt - den löser upp namnet till ip-numret direkt och svarstiderna är mellan 19 och 26 ms. Det verkar knappt vara fråga om DNS problem på internet i alla fall. MVH Lasse

När du skaffar betare - glöm inte eremiterna. De är enligt min erfarenhet utomordentliga vid en uppstart - försök att få tag på flera olika sorter. Gärna den typen som brukar kallas blåögda - de rör ofta runt i sanden och gillar kiselager. Jag hade utan tvekan satsat på ca 10 snäckor och 5 eremiter i ett 40 liters. När jag startade mitt 450 liters för 6 månader sedan så åkte det i 100 + snäckor och 50+ eremiter samt 10 sjöborrar. De flesta av dessa lever än. Jag har inte fått några alger efter ett litet utbrott av de obligatoriska kiselagerna även om jag inte riktigt startar som de flesta MVH Lasse

Nej, aktivt kol har inget med den man brukar kalla kolkälla att göra. En koilkälla i saltvattenstermer är lätttillgängligt organiskt kol såsom det som ingår i alkohol, socker, ärrikssyra och liknande produkter. det används som byggsten av vissa bakterier och denna typ av bakterier brukar begränsas i akvarium av för lite tillgång på just organiskt kol. Det är inte bakterier typ nitrifierare utan normala nerbrytnings/förruttelsebakterier som med ett fint ord brukar kallas heterotrofa bakterier (googla det ordet). MVH Lasse

Har du några betare i? MVH Lasse

Jodå - ditt kar är nog inkört - det talar nitratvärdena om. För att få ner dem utan vattenbyten så krävs det ettdera att du har mycket tillväxt, speciellt nitratfilter, djupa sandbottnar eller någon annan speciell metod. Oftast krävs det också en extern kolkälla (varav vodka är en). Att du har så mycket nitrat beror just på att du användt inkört vatten (vilket iofs jag inte anser är helt fel) men skall det tar tid innan du får igång naturliga processer som bryter ner nitrat. Om du nu gör täta vattenbyten så kommer du få ner nitrathalten samtidigt som du får in rätt mängd av spårämnen (vilka kan vara förbrukade). När du sedan fått ner nitrathalten lite grand så kan du skaffa olika mjukkoraller som hjälper till med att ta upp nyproduktionen av nitrat. Men mata försiktigt nu i början. 'MVH Lasse

Det är någon typ av skivanemon som troligtvis legat utan ljus ett tag. Den kommer troligtvis att hämta sig. Bredvid har du en filtrerande borstmask. MVH Lasse

Stopp och belägg I första inlägget skriver Gabriel dels att han har ett högt nitratvärde och att han använder stickor att mäta med. Stickor är inte användbara att använda för att göra en åtgärdsanalys. Bara det att de visar en totalhårdhet på 12 visar att de är värdelösa. Totalhårdheten (som är ett mått på kalcium och magnesiuminnehållet) är i saltvatten så hög att den inte går att mäta överhuvudtaget. Att han trots felaktiga mätmetoder kan ha en hög nitrathalt är inte så konstigt eftersom det är användt vatten som gått ett år. Den höga nitrathalten är inte av överhängande fara - åtminstone inte för fisken eller de lägre djur som gradvist vant sig vi nitratvärdet som nu är. Jag håller med att han skall ta det lugnt med nytt levande nu i början men tillsättande av olika preparat (bakteriepreparat och annat) får inte ner nitrathalten - tvärtom så är nitrat slutprodukten av den process som bakteriekulturerna förstärker. Det jag skulle ha gjort (eller gett råd om i fall jag sett tråden tidigare) är att ta det lugnt och satsa de pengar som finns på framförallt vattenbyte. Trots att det är ett litet slöseri så skulle jag göra exakt såsom Gabriel föreslår i inlägg 50, dvs 10 procentiga byten varje dag i ca två veckor. Varför - jo förändringarna bör ske gradvist och har man inte vänjt in sina organismer med kraftiga förändringar redan från början så är det bäst att det sker sakta men säkert. Fördelen med vattenbytena är också att då förser man vattnet med alla de spårämnena som troligtvis blivit urlakade under det år som akvariet gått. Risken nu är att det går åt h-e på grund av ständiga och olika förändringar. Ett högt nitratvärde dödar inget men det indikerar att du behöver förnya ditt vatten i första hand. Om du nu stoppar alla inköp, matar försiktigt och gör dagliga vattenbyten på ca 10 % under två veckor så behöver du inte mäta nitraten mer (stor risk att det visar fel) eftersom du då garanterat har nere den i låga nivåer efter denna kur. Dessutom har du fått upp övriga värden och spårämnen. Vad du använder för salt är av ganska liten betydelse eftersom de är ganska likvärdiga trots allt . Mitt råd är också att du nu i början låter bli alla metoder typ vodka och annat - karet är inte större än 180 liter vilket innebär att du efter den första perioden med dagliga vattenbyten på 20 liter kan gå över till vänja dina organismer till att byta 30 - 50 liter i veckan. Då håller du de flesta värden i schack. Samtidigt så strunta nu i början i de svårare stenkorallerna och kör med skivor, knappar och andra mjukisar. Senare när du är varm i kläderna kan du försöka dig på mer känsliga koraller och då kommer vattenvärdena spela en större roll och man kan tvingas att köra med vodka eller andra metoder för att framförallt trycka ner fosforvärdena. Du skall heller inte mata för mycket - ta så mycket mat som du tycker är lite - ge fiskarna hälften så brukar det bli bra. Nu i början - var snål med maten. Är mandarinen invand på pellets så kommer den att klara den mängd sten du har nu så ta det lugnt med det också nu i början. MVH Lasse

Han som är ansvarig för det varma saltvattnet (inklusive korallkaret) på Universeum heter Eric och inte Richard. Jag själv jobbar i teknikergänget och har huvudansvaret för fastigheten inom vår grupp. I en fastighet av Universeums typ innebär det allt från att pula med rörläggeri, sköta belysning, byta lysrör till att ansvara för alla styr och undersystem. Min oficiella titel är fastighetstekniker. MVH Lasse

Som Stig säger så Ip klassas hela produkten - det är alltså den lägst "förslutna" delen som avgör IP klassen. I praktiken påverkas inte funktionen av en dränkbar produkt om man byter ut kontakten - den är ju inte i vattnet. Däremot för sin egen skull bör man ju se till att inte använda en kontakt som inte klarar fuktig miljö som exempelvis ett sumpskåp. Jag kan inte se att det blir olagligt att privat använda en produkt vars IP klass man tagit bort genom att montera en ny kontakt, däremot kanske försäkringsbolag och dylikt kan ha synpunkter. MVH Lasse

Den enda klassningen som upphör om man klipper av en förmonterad elkontakt och ersätter den med en ny är IP-klassningen. Annars gäller som vanligt att montören (om det är en privatperson och för personligt bruk) skall ha nödvändig kunskap i detta fall (byta kontakt). En produkt kan ha CE märkning även om kontakten är felaktig eftersom det är en Europeisk märkning och det finns många olika kontakter i Europa. MVH Lasse