Lasse

Beteckningen ortofosfat kommer från att detta är ett salt som kommer från ortofosforsyran H3PO4. Saltet ortofosfat brukar normalt skrivas M8PO4 (där M står för metall eller väte) Denna delar upp sig i vatten i M och PO4. Den senare jonen är den som alla våra tester kan detektera - inklusive Hanna. Denna brukar slarvigt kallas för fosfatjon men eftersom det finns två till fosforsyror Pyrofosforsyra H4P2O7 och metafosforsyra HPO3 var salter pyrofosfat och metafosfat ger upphov till jonerna P2O7 och PO3 så bör PO4 kallas ortofosfat jon för att undvika missförstånd. Än en gång ortofosfatjon och PO4 är samma sak. Använder vi begreppet fosfatjon så är det inte klart om vi menar PO4, P2O7 eller PO3 varav de sista två våra tester inte kan mäta. Dessutom finns det organiskt bundna fosfater som ATP (Adenosintrofosfat som är vår kropps ”uppladdningsbara batteri”) Nåväl när vi mäter PO4 så kan resultatet (koncentrationen) ges på minst två olika sätt - varav de två vanliga är att ettdera ge koncentrationen på hela jonen (PO4) i exempelvis mg per liter eller som är det vanliga i vetenskapliga världen en koncentrationen av endast det i jonen ingående fosforn (skrivs ortofosfatfosfor (eller slarvigt fosfatfosfor) eller mer stringent PO4-P). Då är det alltså bara koncentrationen av det i jonen ingående fosforn som anges. De relativa förhållandena mellan ämnena i jonen är P= 31 (eg 30,98) och O=16 (enligt gammal litteratur 15,88) Hela jonen väger då relativt 95 varav P utgör 32,6 % av jonen PO4. Ger metoden man använder svaret som koncentration ortofosfat(jon) (här avser jag då jonen PO4) blir ortofosfatfosforn (PO4-P) 32.5 procent av den lästa koncentration. Vi läser 1 mg/l PO4 -> 0,325 mg/l PO4-P. Tvärtom om metoden ger resultatet i ortofosfat -fosfor (PO4-P) så skall man multiplicera resultatet med ca 3 (3,054). Läser vi då 0,1 mg/l PO4-P så är koncentrationen av PO4 0,3mg/l. Än en gång - ur mättekniska synpunkter finns ingen skillnad på ortofosfat jonen som vi vanligen, slarvigt, brukar kalla fosfatjon och PO4. Däremot är det en stor skillnad mellan detta och begreppen ortofosfat-fosfor (slarvigt kallat för fosfatfosfor) vars kemiska beteckning är PO4-P. Med de kända metoderna mäter man endast ortofosfatjonen (slarvigt betecknat som fosfat – vetenskaplig formel PO4) Detta kan sedan uttryckas som en koncentration av hela jonen (alltså mg/l av ortofosfat, slarvigt uttryckt fosfat eller mer vetenskapligt PO4) eller som koncentrationen av det i jonen ingående fosforn och då kallas det ortofosfatfosfor (slarvigt uttryckt fosfatfosfor eller mer vetenskapligt uttryckt som PO4-P). Om man vill mäta all fosfor som finns i provet så måste man först överföra alla andra fosforformer till ortofosfatjoner (slarvigt uttryckt fosfat eller mer vetenskapligt uttryckt PO4) Detta gör man genom att under tryck koka (105 grader om jag kommer ihåg rätt) provet ihop med svavelsyra (uppslutning). Sen analyserar man det uppkomna ortofosfatjonen (slarvigt uttryckt fosfat eller mer vetenskapligt PO4) Här omvandlar man det till koncentrationen av det ingående fosforn och uttrycker svaret som totalfosfor (tot-P) eftersom det givetvis är helt meningslöst att uttrycka svaret som koncentrationen av ortofosfatjonerna (slarvigt uttryckt fosfat eller mer vetenskapligt PO4) Ovanstående avviker från det Jonas skrev i inledningen till denna tråd där jag uppfattar att det finns en sammanblandning av PO4 och PO4-P. Jonas verkar där anse att fosfat är det som brukar uttryckas som ortofosfatfosfor (slarvigt uttryckt fosfatfosfor eller mer vetenskapligt uttryckt som PO4-P) och ortofosfat står för ortofosfatjoner (slarvigt uttryckt fosfat eller mer vetenskapligt uttryckt PO4) Samma sammanblandning har Greger. Apropå känslighet. Den fotospektometer jag har (i 30.000:- klassen) har en detektionsgräns vid 0,01 som PO4. (vilket ger 0,0033 som PO4-P) att bara tro att en för ögat optisk test skall ge detektion ner mot 0,008 respektive 0,005 som PO4-P är för mig helt befängt . Hanna ger en läsning på 0,01 ppm/l PO4 med en säkerhet på plus minus 0,04 ppm/l plus 4% av avläst värde. Detta innebär att läser man av 0,01 ppm PO4 (-> 0,0033 ppm/l PO4-P) så kan värdet vara mellan ca – 0,03 mg/l PO4 och 0,05 mg/l PO4 (-0,01 och 0,017 mg/l PO4-P) Det är ungefär samma noggrannhet med min dyra fotospektrometer fast jag får ett säkrare värde. Man behöver inte vara kemist för att förstå att akvarietesterna som är avsedda att läsas av med ögat aldrig kan komma upp (eller ner) till dessa värden. MVH Lasse

Ursäkta en yngling men vad anser du Jonas är skillnaden mellan ortofosfat och fosfat i mättekniska hänseende? För mig är ortofosfatjonen och PO4 samma sak och just PO4 jonen brukar man väldigt slarvigt just kalla för fosfatjon. MVH Lasse

Det är denna länk som gäller för oss http://quin.unep-wcmc.org/eu/taxonomy/tax-gs-search1.cfm?displaylanguage=eng&source=eu_Animals MVH Lasse

Jag kan inte hitta Plerogyra sinuosa speciellt på varken på CITES-listan, EU direktivet eller IUCN Red List. Däremot finns stenkoraller som helhet med på Kattegori II CITES och EU:s B-lista. Inget förbud men begränsad handel. Det krävs intyg för att föra in dem i EU men när de väl är här är det fri handel med dem - ursprungsimportören skall dock ha tillstånden. Länkar CITES http://www.cites.org/eng/app/e-appendices.pdf EU-listan (EU-CITES) http://www.sjv.se/download/18.c5da6105e28e2c608000232/1332-2005+nya+kommf%C3%B6rordn.+arter.pdf IUCN Red List http://www.iucnredlist.org/ MVH Lasse Edit Hittade kvoterna för den (eftersom den är en stenkorall så finns det kvoter från de olika länderna) Gå in och sök på http://www.cites.org/eng/resources/species.html Skriv namnet och ni får upp ett svar. Klicka på Display Details. Vad jag fattar så är det exportörlandet som skall intyga att arten finns i deras kvot.

Hej, vill bara visa två bilder från ett övervägande mjukkorallkar med en månads mellanrum och efter ca 1 ppm:s nitrattillsats om dagen. Från den 5/11 Från den 8/12 MVH Lasse

Så att ingen skall känna sig träffad så bryter jag min princip att inte skriva här. Den person som Svärd avser är mig när jag på skämt frågade Ted förra helgen vad han betalat Svärd för övergången till zeovitmetoden. Det var ett skämt och jag beklagar om Svärd tagit detta på allvar. Svärd - du känner ju mig - jag har aldrig trott att du gör saker för att tjäna pengar på hobbyn. Jag ber så mycket om ursäkt - det var ett klumpigt och helt ogrundat skämt. Jag ber också Ted om ursäkt om han har missuppfattat mig. MVH Lasse

Det var bara du som han med att läsa inlägget Crille MVH Lasse För er andra kan jag medela att jag medelade att jag lämnade Saltvattensguiden - orsaken till detta får jag dock inte skriva så inlägget raderades.

Jag skall använda den för ett litet experiment för att hålla pH stabilt och samlar nu bara basfakta om hur det var innan med hjälp av pH mätning (se tråden "skummare behövs det..). Den kommer nog att installeras med tiden. MVH Lasse

Följande bilder visar lite intressanta fakta för de som kan tolka dem. Bild 1 är tagen klockan 23 i går kväll Man kan se röd cyano som kommer från botten och har gått förbi grönalgerna och gått upp mot ytan längs med hela sandsidan. Bild 2 är tagen för ca 30 minuter sedan. I går kväll så sprutade jag ner lite kaliumnitrat i botten på vänstersidan och rörde lite grand i sanden då också (för att få ner sprutan). På vänstersidan finns det nu ett litet område utan alger. Åt höger är cyanon lika högt som innan. Nere i sanden så djupt som cyanon går finns helt enkelt inget livsutrymme för grönalger utan de finns i ett skikt ca 1 cm under sandytan. Jag får köra med indikatorsand istället för sten denna gång. MVH Lasse

Den AM jag har (har iofs inte kopplat in den än) ger bara 4 liter i timmen när den är på. Timern - modell Gustav är därför utmärkt. Låt den bara köra en halvtimme per dag om du skaffar den. En sak vet jag om mekaniska ting - de går sönder. MVH Lasse

De var Bare Bottom det! - säga vad man vill Patrik men du drar verkligen ut i de yttersta konsekvenserna med det du gör . Men der är inte riktigt min typ av musik - snyggt - nja som du sa i en annan tråd - var och en blir salig på sin tro. MVH Lasse

Har inte provat KZ men kört med Purple-up (samma tankegångar) utan resultat. Även testat tillsättning av bakterier men funkade heller inte i mitt akvarium. Tror att man måste ändra miljön samtidigt i så fall. Patrik Nej - jag tror inte att den mattbildande cyanon är snabbare på att ta fosfaten i vattnet än vanliga alger och jag tror inte att när mattorna är etablerade (märk väl är etablerade) att det hjälper med att sänka foafatnivån - då har de redan hittat ett trick för att bli ensamma om vissa kväve och fosforkällor och utnyttjar endast ljuset och möjligvis koldioxiden som är konkurrensutasatt. (Appropå cyanos förmåga att konkurrera om fosfor så finns det en passus i min länkade PDF där det berörs - tror det var där i alla fall) Den röda cyanon finns alltid men vi ser den inte eftersom den inte normalt bildar mattor. Att begripa vad som triggar mattbildningen i ett vanligt kar - det är det som är pudelns kärna. När sedan väl mattorna finns där så är det bara att störa dem och försöka hindra dem att nyetablera sig. MVH Lasse

Capote Jag har googlat lite eftersom intresset för DOM inte var så stort när jag aktivt arbetade med dessa saker. Jag har lite svårt att hitta referenser på det till "organiska fosfaten" som skall vara bundet till DOM. Vad jag också förstår är att det svenska ordet humus täcker in en ganska stor del av DOM. (inom parantes gulfärgningen) Det jag får fram också är att kvoten C/N i DOM kan variera från 16 till 38 vilket indikerar mycket lite kväve i korrelation till Reidfeld ratio (106 - 16 = 6,6). I de bakteriella metoderna (jag kommer att använda mig av den beteckningen nu så ingen känner sig trampad på tårna) så tillsätts kolkällor av olika typer och de är ju i sig själva en typ av DOM. Har du referenser till det "organiska fosfatet" (vilket som du påpekat innan är en tokig beteckning - fosfat är oorganiskt - punk slut!). Min ståndpunkt nu (fortfarande) är att om vi talar om de mattbildande cyanon så fixar de både kväve och fosfor själva från olika källor när de väl gått över till att bilda mattor. I de flesta akvarium så finns dessa röda cyano hela tiden men vid vissa tillfällen triggas de att bilda mattor. Varför man inte får cyanomattor i de burkar som är extremt närsaltsfattiga (observera - jag skrev inte näringsfattiga - för det är de inte men de saknar de i vattnet lösta närsalterna - korallerna får i sig sitt kväve och fosfor på samma sätt som vi - de äter) tror jag ligger i sista delen av Jannes svar Om det finns stora mängder fosfor bundet på DOM i ett akvarium som cyano kan utnyttja (vilket kan vara sant - jag vet inte) så finns några frågor kring det om erfarenheter - ni som använder ozoon och aktivt kol 24/7 - hur är det med cyano. Jag vet att ozoon kan hjälpa mot cyano men vilken effekt har den - dödar cyanon genom syreradikaler eller slår sönder DOM och hindra det bundna fosforn (men å andra sidan borde det öka det oorganiska fosforn). Gulfärgningen försvinner i alla fall precis som med aktivt kol. Gulfärgningen är humus vilket är en del av DOM. Om vi nu slår ihop våra erfarenheter och försöker hitta några gemensamma faktorer (de finns - jag lovar) så knäcker vi det här. Klart är att Jannes metod bakteriella metod fungerar men jag personligen vill inte köra den typen av kar (SPS inriktad) och vill hitta metoder som passar för mig med blandkar. MVH Lasse

Inte helt klart kanske - det här kan ju faktiskt visa på sne kvot eftersom det kan vara så att dessa makro är effektivare om bägge finns tillgängligt och suger effektivt in det kväve som hela tiden trots allt tillförs via matningen men precis som i mitt "legofall" så återstår det fosfor när kvävet är slut. (https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showpost.php?p=204196&postcount=4) Föreställ dig att denna tävling fortgår under en tid och det med jämna mellanrum tillkommer nya klossar (matning) och i en liten jämnare fördelning. systemena är inte statiska men dynamiska. Sedan är det ju troligtvis så att när cyanon etablerat mattorna är att den klarar till stor del sin näringstillförsel genom sitt eget skapade mikroklimat under mattorna. En fråga av intresse Nizztos är då om dina makros har vuxit mer förut eller om de växer bättre än någonsin nu? Om det är så så skulle jag gå in för att störa mattorna så mycket som möjligt så att de inte får jobba ostört. (edit: det skulle jag iofs göra i vilket fall) Jag tror att Patrik pratar om en eventuell makrokrasch beroende på att vodkan kan plocka ner nivåerna så den inte får någon näring. Skulle du gå in med vodka - gallra ordentligt i makrobeståndet innan i så fall. MVH Lasse

Det om sakta sänkning av salthalten i sötvatten har jag faktiskt aldrig hört talats om men jag tror att det härstammar från att en sänkning i sötvatten får alltid den effekten att den osmotiska stressen ökar. Om man ser endast till osmotiska effekter så är ca 7 - 9 promille salthalt perfekt - då ligger den i precis samma område som salthalten i fiskkroppen och den osmotiska stressen är 0. I saltvatten gäller fortfarande att ur osmotisk stresssynpunkt är 7 - 9 promille optimalt - allt över det betyder ökad osmotiskt tryck. ligger du då på 33 promille - (ca 1.025 vid 20 grader om jag minns rätt) så medför en höjning ökad osmotiskt tryck (stress) och en minskning - minskad osmotisk stress. En minskning skulle alltså inte vara så farligt även om det går snabbt. MVH Lasse

80 i nitrat efter 1 vecka och 50 i nitrat efter tre veckor är inga rimliga siffror. a) du kan inte få 80 i nitrat efter en vecka (om du inte använt beg. vatten) - så snabb är inte nitrifikationen. den kan inte gå ner till 50 efter tre veckor - så snabbt startar inte denitrifikationen. De flesta nitrattester är känsliga även för låga nitritvärden och visar kraftigt fel vid förekomsten av nitrit bland annat. Även om du haft nitrifikation så är 50 i nitrat också helt osannolikt. Har du noll i nitrit som du uppger - skulle inte jag tveka en sekund med att lägga i sniglar. Prova med några stycken först. Sniglar är ibland väldigt känsliga vi förflyttningar även från "bra" vatten till "bra" vatten och jag har aldrig överhuvud taget fått någon korrelation till om de överlever med normal respektive droppkoppning. Det verkar som om det vore förutbestämt ibland oavsett koppningsmetod. Då har jag varit med att koppa in åtskilliga sniglar efter långa transporter. Jag gör numera bara en vanlig koppning och det har hänt när det varit kris i påsarna att de gått rakt ner utan högre dödstal än normalt. MVH Lasse

Jag började mitt Molly med 1*36 watt och det fungerade bra för många av mina koraller - dock blev det bättre med 2*36 watt. Jag placerade de mest ljuskrävande högst upp. MVH Lasse

När vi pratar om olika näringsnivåer så bör vi också hålla i minnet vilka typer av koraller vi har. Jag har i första hand den typ som litar till fotosyntesen och kanske inte så mycket till mat som man kan med sps. Jag är heller inte ute efter i första hand, i detta läge att få fram färgranna sps på grund av att man får dem att äta mat i stället för att lita till fotosyntes. Jag tror att jag kanske delar detta med majoriteten av de som har saltvatten här just nu. Det är klart att SPS hägrar för många men det främsta målet är nog att få ett så fungerande kar, utan "skit"alger som möjligt. Jag har försökt att hitta metoder för att starta och köra igång mindre akvarium med låg teknik och tror faktiskt att jag har lotsat in en hel del inom denna del av hobbyn och att de flesta nybörjare med småburkar har haft förvånatsvärt algfria kar. De knep som jag har använt och använder mot cyano har fungerat i denna miljö och jag vet att exempelvis tipset om kalkvatten och att hålla pH uppe har hjälpt en del med slimmiga håralger. Förutom tillbakagång av cyano så har min nitrattillsats medfört en betydlig tillväxtökning i karet av de flesta av mina koraller, så visst hade jag en begränsning förut. Det finns inte en metod - som är den enda sanningen - men det kanske finns en metod som passar Janne, en metod som passar Svärd, en metod som passar Capote och så vidare. Det är tyvärr också att en metod kan passa på ett akvarium, en annan metod på ett annat osv. Man måste därför vara beredd att prova olika möjligheter och kanske inte låta sig begränsas av andras sanningar. Detta som stöd till Nizztos funderingar. MVH Lasse

Peter - jag har den erfarenheten att ricordea florida går bättre i lite "dåligt" ljus än i fullt ös. Jag tror det var Ted som skrev om det också. MVH Lasse

Där rör det sig nog om fosfatfällning helt enkelt plus eventuellt (om du hade mycket kalcifierande koraller) att konkurenterna till cyanon fick bättre förhållanden. Det har jag också sett när jag gjorde en höjning av kalciumvärdet med ungefär lika mycket på några dagar. Till DaTrucka Obalansen mellan kh och kalcium kan ju påverka på två sätt - det sätter ner förhållandena för konkurrenterna och gynnar cyano indirekt eller så gynnar det direkt cyano. Det är nog omöjligt att svara på om hönan eller ägget kom först. Peter - jag är också för att få ner framförallt ortofosfaten men jag vill hellre ha tillväxt som tar ner den. Där accepterar jag gärna något mer nitrat så att jag vet att det inte är begränsande. Det ligger nog också något i vad Capote säger att det finns en reserv av fosfor i form av DOM som vi normalt inte kan mäta och som snabbt kan omvandlas till ortofosfat - en liten nitrattillgång är för mig en garant för att inget händer. Praktiska handfasta råd var vad jag presenterade och det är ju så att de inte försvinner i en handvändning men att det har minskat - det är fullständigt klart. Peter jag kan också rekommendera den pdf jag länkade till - den ger en djupare förståelse för biologin hos cyano. Patrik - för mig var det tvärtom den första tiden hade jag inga besvär (inga tillsatser) och plötsligen så kommer det. När jag började med nitrattillsatsen fick omedelbar verkan, utbredningen stoppades och rutornas brunröda beläggning (de fick skrapas varje dag) försvann efter dag 2 och är nu ersatt av de här hårda prickarna av grönalger (som fanns innan). MVH Lasse

Här är de övriga önskefiskarna, bilderna är inte så bra men de har bara varit här i 24 timmar. Gobiodon citrinus samt Neopomacentrus azysron MVH Lasse

Jag antar att du menar Barr och det är nog så att han har fel i denna fråga, se http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2006-12.pdf . Efter att ha skickat den till Defdac så har jag och han samma syn på detta också. För er andra så är denna rapport, som är på svenska, en rätt rolig läsning som förklarar en hel del. Den gäller iofs sötvatten men mycket är applicerbart på saltvatten - samma typ av flytande mattor är rapporterade i saltvatten och beräknas stå för en hel del av kvävefixeringen i marin miljö. MVH Lasse

Okej - då är vi överens utom i ordet undvika - men stryk får man MVH Lasse

Capote DOM har jag knäckt (Dissolved Organic Matter) men GFO går jag bet på Måste veta vad det är innan jag håller helt med dig MVH Lasse Patrik Våra burkar är inte korallreven och det finns organismer och processer som inte spelar någon större roll ute på ett rev på grund av betning och konkurrens men som i en trång burk (som min och din) kan leda till katastrof - här är det den berömda kompromissen som gäller där man får välja den minst onda av det onda.

Nitratet är oorganiskt kväve och att du läser av nitrater kan bero på flera olika orsaker. 1 testerna visar inte rätt eller redovisar någon störjon. Jag vet att detta kan vara fallet för alla på marknaden förekommande märken. 2. Jag vet ett kar där det har funnits cyano men det absolut inte berott på att det saknas nitrater, mätt med icke akvariepreparat. Det karet är dock lite speciellt och med ganska dålig belysning och inga konkurrereande andra alger. Jag kan inte svara på den frågan helt för det kan helt tydligt förekomma andra triggningar för cyanos mattbildning dock har det under det senaste halvåret inte växt speciellt mycket där och det beror troligtvis på att ljuset har ökats samt att botten och klippor störs hela tiden av fiskar. Det finns en asspekt till som jag inte nämnde i mitt förra inlägg och det är för den röda mattbildande cyanon. Den har en bland andra en speciell form av fotosyntentiserande pigment, phycoerythrins, som har sin max absorption vid 555 - 556 nm, - alltså i det gröna området. Detta innebär att man kanske skall passa sig för just denna våglängd. Det är dock inte riktigt så enkelt för bara att j-s så har samma cyano andra fotoaktiva pigment inom de vanliga områdena, möjligvis med undantag av rött eftersom den reflekterar rött. Har man läst av höga nitrater - och litar på detta - så skulle jag personligen gå direkt på råden att försöka höja pH:t och störa mattorna så mycket som möjligt. Men personligen läste jag av 50 ppm nitrat med min test (Red Sea Max, ingen idée att ni säger salifert - har läst lika galna värden med den testen men inte i mitt kar) men beslöt till slut att inte lita på detta och det har hjälpt med nitrattillsats. Det Gustav refererar till har inte stått i denna tråd utan i tråden https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=19594&page=8 med början i inlägg 110. Jonas - det är ingen som vill åt dig men med tanke om allt du skrivit om mig och mitt sätt att läsa dina inlägg, om tropfrog och hans inlägg - du har inte varit nådig mot "Lasse et al". När det visar sig att du missförstått hela disk. så säger du inte helt frankt - ursäkta jag missförstod - det låg något i vad ni sagt utan då försöker du påskinna att detta varit din ståndpunkt hela tiden - vad kan du vänta dig annat än ett syrligt bemötande? Jag ber om ursäkt om du känner dig påhoppad och personligt förolämpad - det var inte min mening men det står nog 1 - 16 i personliga förolämpande MVH Lasse