-
Antal inlägg
16 573 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
338
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
ops! MVH Lasse
-
Jodå http://imazo.se/PDF/akvkatalog.pdf sid 38 MVH Lasse
-
Jag säger inte att du har någon brist men om det skulle vara fallet så bör det vara kvävebrist. Det ser ut på "algen" som det skulle kunna vara någon typ av "bakteriealg" - cyano eller liknande. Nu kommer du få svar som säger precis tvärtom osv men om jag varit i din situation så skulle jag göra ett försök med lite nitrattillsättning under låt oss säga 4 veckor. Jag brukar göra en stamlösning av 41 gram kaliumnitrat i en 50 cl petflaska som jag sedan fyller upp till 500 gram med RO vatten. 2 ml av denna lösning höjer sedan 100 liter till 1 ppm nitrat. Jag skulle börjat med att tillsätta så mycket så du total sätter in koncentrationen 1 ppm i karet. Har du 1100 liter så innebär det 22 ml per dag. I värsta fall - om du inte har någon förbrukning eller denitrifikation så mäter du ca 28 ppm nitrat efer 14 dagar. Som sagt var - så skulle jag göra för att testa - är inte alls säker på att det funkar och du kommer få helt andra råd också. MVH Lasse
-
Den stora yta som refereras till när det gäller zeolit gäller just den yta som alla dessa miljardtal små kanaler tillsammans bildar. Tar man bort denna yta så återstår inte speciellt mycket av de 400 kvadratmeter yta som 1 gram av zeolit anses ha. Eftersom bakterierna inte ens kommer ner i kanalerna så finns inte denna stora fästyta tillgänglig för dem. Tillbaks till tråden nu och ursäkta Rasmus om det drog iväg från huvudfrågan. MVH Lasse
-
Vet du då hur liten en molekyl är jämfört med en bakterie? Att zeoliter har så stora yta är att den är uppbyggd av miljarder med så små håligheter och kanaler att endast vissa molekyler får plats där. Det är detta som är zeolitens "hemlighet" vad gäller dess jonbytarförmåga. Du har själv nyligen skämtat i en tråd där detta förhållande beskrevs. Patriks "melon i stjärten". Porstorleken/kanalstorleken hos de flesta zeoliter är mellan 3-10 Å (källa=http://www.ts.mah.se/forskn/KEMI.HTM) - en bakterie är mellan 0,5–5,0 mikrometer. Om du nu inte orkar att själv slå upp en konvertering kan jag medela att en Å är lika med 0,1 nanometer = 10000 mikrometer. Bakterierna är alltså mellan 500 och 5000 gånger större än den största poren/kanalen i zeeolit. En bra regel när man försöker vara cynisk, tillrättavisande eller sätta sig själv på höga hästar är att man har bra på fötterna för sina uttalande. MVH Lasse
-
Magnus - min tyska är inte så bra den heller - vet du om någon av artiklarna är översatta till engelska och var de finns i så fall. Den intressantaste för mig verkar vara den första http://www.meeresaquaristik.de/html/vodka1.html. MVH Lasse Edit: Jag vet ju att det finns personer här på guiden som använt vodka men inte fått ner sin nitrat eller fått bort sina "skitalger". Vad har de gjort för fel? det är ju viktigt att veta - eller hur.
-
tror du ja MVH Lasse
-
Utan att dra igång en jäkla debatt igen så är det så som Marko säger i teorin men i praktiken är det annorlunda. De bakterier vi får i ett filtermedia skapar biofilmer vilket gör att den teoretiska ytan snabbt inte blir annat än just teoretisk yta eftersom syret är endast tillgängligt på bakteriefilmens yta och näringsämnena inte förmår tränga ner speciellt bra till de bakterier som inte är beroende av syre men som skulle kunna leva under. För att zeeoliten skall fungera bättre än en gråsten med avseende på aktiv yta (i praktiken) så behövs det (vid hård belastning) renspolningar eller skakningar ofta. Dessutom är det så att mycket av zeeolitens teoretiska yta består av så små håligheter att bakterier helt enkelt inte får plats där. MVH Lasse
-
Bara några definitionsfrågor som är viktiga för att vi skall förstå varandra bättre. Vad alla organismer behöver för att växa är bland annat fosfor och kväve. Dessa två ämnen kan finnas i olika "former" (molekyler, föreningar osv). Vissa organismer kan/behöver bara en form. De molekyler vi kallar fosfat och nitrat är oorganiska former av dessa viktiga ämnen. I denna form (fosfor och nitrat) kan inte vi (djur) tillgodogöra oss det fosfor och kväve som finns där. Vi behöver kväve och fosfor i andra former. I primärproducenters biomassa så finns inte kvävet och fosforn i form av nitrat och fosfat utan just i dessa andra former som djur kan tillgodogöra sig. Själva däremot (primärproducenterna) är de mycket beroende av fosfat och nitrat för sin tillväxt men de gör alltså om dessa ämnen till former som vi djur kan tillgodogöra sig. Rent definitionsmässigt så äter inte ett koralldjur nitrat utan en annan form av kvävet. Att det lönar sig att tjöta och att vissa personer faktiskt läser och förstår de "långa och trökiga inläggen" trots att de påstår motsatsen gör en varm om hjärtat, eller hur Jörgen MVH Lasse
-
Patrik du gör ett tankefel. Visst kan du göra så att dina koraller (SPS eller pestkoraller) tar upp all näring du tillför - det är en fråga om att balansera sammansättningen av producenter och konsumenter - i det fallet kan till och med frisläppning av närsalter från (främst fosforformer) DSB och annat fungera som en "sink" och sakta portionera ut vad produktionen behöver. Det är ju ingen som tvekar att detta går att göra i ett växtakvarium eller hur - varför skulle det inte gå i ett korallrev? I ett korallrevsakvarium har du ju hundratals andra arter små kryp som bildar olika näringsnävar. Du producerar alger som äts upp av snäckor, eremiter och fiskar. Du producerar detrius som äts av andra organismer osv. Jag tror inte Magnus har så lite fisk eller svälter sin fisk - ändå får han bristsymptom vad gäller fosfor och kväve. Kontentan är fortfarande att det går att skapa ett fungerande rev med både SPS och pest men man måste balansera produktion och konsumtion. det skall råda konkurrens om närsalterna så att de inte överlever länge utan cirkulerar snabbt igenom systemet men då krävs det att det inte uppstår något begränsande läge - och där är kvävebrist det vanligaste. Det är inte så att de sk pestkorallerna kräver höga nivåer av mätbara närsalter men de kräver en kraftig flux av dessa näringsämnen genom systemet. Man måste se ett biologiskt system som ett system i dynamik - det är minst av allt ett statiskt system. MVH Lasse
-
De flesta fiskar (det finns undantag) är anpassade för att äta när det finns mat - då kan de däremot äta hur mycket som helst. Min åsikt (som så ofta även här är lite tvärtom) att vi snare matar för mycket än för lite i våra akvarium. Ofta får fisk gå mycket länge och plocka för att få tillräckligt med energi i naturen och det innebär också att de förbrukar en massa energi som de normalt inte gör i akvarium. Det är bara och se på hur snabbt våra fiskar växer jämfört med naturen. MVH Lasse
-
Äta den - visst gärna. Låt den bara gå i nytt friskt saltvatten en vecka innan du äter den (eller ringer efter mig) MVH Lasse
-
För tusan - ett akvarium är ett biologiskt system - inte ett kemiskt eller mekaniskt även om många vill ha det till det. Till Patriks påstående 1. Att naturlig korallsand som är sköljd från organiska rester skulle innehålla en större mängd fosfor i form av fosfat som löses ut i ett nystartat akvarium med pH över 8 håller jag för ett obevisat påstående. Att ev. kalciumfosfat ev. kan lösas ut i en sandbädd efter det den kommit igång pga av pH gradienter kan vara teoretisk möjligt men frågan är vart den fosforn tar vägen och i vilken form den ligger under mer eller mindre syrefria förhållanden. Att ett plenum på någon liter (eller mindre) kan få en stor koncentration av fosfor är en sak - hur mycket det är i ett akvarium i förhållande till hela volymen är en helt annan sak. 2. Att detrius innehåller fosfor är sant men att det är i formen fosfat är mindre troligt. Ortofosfaten (som vi mäter och som är en närsalt) bildas vid nedbrytning och kan frigöras som just ortofosfat om det växlas mellan anaeroba och aeroba förhållanden. Att utfälld kalciumfosfat skulle lösa sig i en större grad i bra pH (över 8) är också inte troligt. Än en gång - mistänker man att det kan frigöras fosfor i form av fosfat - syrabehandla - men då är det död sten efteråt. 3. Släppmedel används på plastdelar vid viss framställning. Om resterna skulle vara så stora att fosforkoncentrationen påverkas i karet så skulle fisken dö innan dess eftersom dessa släppmedel är toxiska. Detta fick EHEIM erfara på slutet av 70-talet när de släppte en typ av filter som orsakade lite förgiftningsskador. 4 Normalt kranvatten innehåller inte några mängder av fosfor i någon form (i städer altså) 5 Maten tillför fosfor men inte i första hand som fosfat utan som partikelbundet fosfor. 6 (OveB) Brukar det inte stå Nitrat och Fosfatfritt på moderna revsalt? Löst organiskt fosfor - ge ett exempel på en sån förening - den organiska formen är mig vetterligen partikelbunden eller i form av fosforlipider som knappast är vattenlösliga. Om en korall är 100 % fotosyntetisk så finns bara ett svar på detta och det är att koralldjuret även käkar upp överskottet av zooxantellerna och att det är dessas produktion och tillväxt som gör att hela korallen växer till. Om det inte är på detta sätt så är inte korallen som helhet 100 % fotosyntetiskt och jag får aldrig (och har aldrig) fått ihop resonemanget om energitillskottet från zooxantellen om inte zooxantellen också bidrar med övriga näringsämnen. Vad energin handlar om är tillförseln av organiskt kol för en rovlevande organism (och även för fotosyntesberoende organismer - det är bara det att de klarar att producera organiskt kol från oorganiskt kol själva! Om nu koralldjuret får energi (kol) från zooxantellen (och inget mer) samt från sitt rov (zoo-, fyto- och bakterieplankton) så skulle koralldjurets C/P eller C/N ratio vara betydligt högre (i vävnad) än normalt eftersom det får C från två håll men bara P och N från ett håll. (Patrik - din uppsats handlar inte om detta - där är det upptaget från vattnet de behandlar). Man kan tänka sig att det går åt en del kol vid kalcifieringen men de som vi brukar påstå kan leva på 100 % fotosyntes är normalt inga revbyggare. Och nu börjar vi få uppdelningen på Pestkoraller och troligvis "finare" koraller. Det du påstår egentligen är att det inte kan finnas några koraller som klarar sig på 100 % fotosyntes. Jag tror tvärtemot att det finns den typen av koraller och att många koralldjur kan klara sig under lång tid utan yttre mat (energi i form av organiskt kol). Detta innebär att koralldjuret måste klara sig med "inre" mat, dvs skörda av sina zooxanteller för att få sitt behov av fosfor och kväve. Zooxantellen är alltså transportvägen in i det fallet av både fosfor och kväve. Sen med risk för tjatighet - att du mäter en förhöjd fosforhalt (i ett etablerat kar) i vattnet i form av fosfat beror bara på en sak - det finns någon tillväxtbegränsning i karet i förhållande till din matning. Ofta, väldig ofta är det frågan om kvävebrist - framförallt i naturen. I ett nystartat kar är det definitivt det - därför ingår numera i mina uppstartsrutiner ett tillskott av nitrat under uppstarten. MVH Lasse
-
Patrik - Javisst går det, med en ordentlig primärproduktion och styrd matning samt att se till att inget annat styr tillväxten än det oorganiska fosforn. Viking Jag ser ingen "fosfatbov". Det som tillför fosfor i ett akvarie i jämnvikt och med nettotillväxt av primärproducenter är den fosfor som tillförs via matningen och som inte går in i primärproduktionen. Har man ingen nettotillväxt av primärproducenter (dvs fotosynentiserande organismer, nitrifierare och i sällsynta fall autotrofa svavelbakterier) samt vissa bakterier så kommer det oorganiska fosforn i vattnet stiga. Samma sak om det dör levande organismer i karet och tillväxtens fosforbehov understiger dessa fosforutsläpp. Det oorganiska fosforn i vattnet kommer också att öka om det finns någon annat viktigt ämne som är begränsande - framförallt kväve eftersom tillväxten inte blir så hög som den borde. Detta är lite av vad som skiljer det öppna systemet som fanns i Patriks referens som troligtvis hade en kvävebegränsning och ett akvariesystem där man kan bygga bort kvävebegränsningen via högproteinfoder eller i som mitt fall dosering av nitrat. Någon frågade om hur jag styrde min nitrattilsättning - om det var denna tråd eller någon annan vet jag inte (Edit: efter jag tryckt skicka ser jag att det var Crille och det var i denna tråden ). Svaret är att jag styr den med hjälp av förekomsten av röda slemalger och konstig syreproduktion på stenar under kvällstid. Jag vill inte ha något av dem och jag doserar tills jag ser att det börjar gå tillbaka. Sen byter jag vatten (ca 30 %) var tredje till var fjärde vecka. Nu har jag börjat att (efter mina förhållande) mata relativt kraftigt, jag tillsätter lite nitrat (upp till en konc av 1 - 2 ppm per dag) och har märkt en ökad tillväxt av mina "skit"koraller. Vill jag ha ner nitratkoncentrationen så gör jag bara ett par kraftiga vattenbyten och slutar tillsätta nitrat. MVH Lasse
-
Sök på Languster, försök med blue Languster. Eller Panulirus versicolor MVH Lasse
-
Jag har skummat igenom artikeln. Vad jag förstår angående de halter som näms i vattnet så avser de något som kallas PO4-P - alltså koncentrationen mäts bara med avseende på P.(Det framgår av experimenten men när det gäller provtagningen av havsvattnet så nämner man att man analyserat både oorganiskt P (PO4-P) samt total P. Däremot är det oklart att när de nämner genomsnittliga koncentrationen i vattnet om de avseer PO4-P eller total P. Med tanke på övriga anmärkningar i artikeln drar jag den slutsatsen att de menar oorganiskt P (PO4-P)) När det disk. koncentrationer här på Salvattensguiden så pratar vi om koncentrationer av hela fosfatmolekylen. Detta innebär att den uppmätta koncentration av 0,2 mmol P per kubikmeter blir först 0,0002 (mol)*31 (P:s molvikt i gram) = 0,0062 gram per kubik vilket ger 0,0062 mg/l ->0,0062 ppm P. Om man nu skall uttrycka detta i den koncentration som mäts av akvarietester (PO4) så får vi först räkna ut hur många % av PO4 som utgörs av P. P väger 31 u, O väger 16 u. PO4 väger då 31+4*16 är 95 u. 31 av 95 är ca 37 %. 0,0062 ppm som P blir då 0,019 ppm som PO4. Alltså är ett värde kring 0,02 ppm PO4 en vanlig fosfatkoncentration kring ett yttre rev enligt författarna. Man nämner också att en ökning av fosfaten kommer att betyda en högre produktion men nämner att detta troligvis kommer att gynna de alger som fixar sitt kväve från annat håll än vattnet. Här är ett stort stöd för min tes (som för övrigt inte är min tes utan allmänt accepterad bland produktionsforskare i marin miljö) att det inte är fosforn som är tillväxtbegränsande utan kvävet. Kvävets roll tas överhuvudtaget inte upp i artikeln. Vad hade hänt om man tillfört ex nitrat i labtesterna? Hade ration 1 på 20 stått kvar? Tror inte det. Artikelförfattarna ser heller inte vattenströmningen genom revet som en väg att föra bort fosfor från revet utan deras tes om att en fosforatom tas bort från inkommande vatten under passagen stöder teorin om att reven inte är nettoproducenter av fosfor utan tvärtom, nettokonsumenter. Varför det inte är mer än en fosforatom som tas upp diskuterar man inte alls - personligen tror jag just det som forskare här nere på västkusten har hävdat många gånger - kvävet är tillväxtbegränsande i marin miljö. Som sagt jag har bara skummat igenom men detta var mina första reflektioner. MVH Lasse
-
Vid en dosering med enbart NaHCO3 kommer PH att gå mot ca 7,8 -8 (i saltvatten) på grund av karbonatbuffringssystemets innebygda förutsättningar. Jag tror det var Ingvar som skrev att för att få ett pH på stabila 8,3 så använder man ca 83 % NaHCO3 och 17 % Na2CO3. MVH Lasse PS Johan det var meningen att jag skulle ha en efter rödtexten - kan bara inte låta bli en sån poäng
-
Du lär nog inte hitta någonstans där man blandar Na2CO3 med Na2HCO3 med varandra men däremot är det nog vad Stig säger angående Na2CO3 och NaHCO3. MVH petimetern Lasse
-
Patrik - om det du säger stämmer (bara en fosfatjon av 20) konsumeras på ett naturligt rev innebär det med omedelbart verkan att du kan mäta upp en koncentration i vattnet. Det är ju inte så, tillskilnad från kvävet, att den icke konsumerade fosfaten tar ett skutt upp i atmosfären och faller ner någon annan stans. Vad som helt glöms bort i denna disk är att det alltid finns en låg (men ändå en koncentration) halt av oorganiskt fosfor (i form av fosfat) i ett naturligt havsvatten. När det gäller kvävet så kan däremot 0 situationen uppkomma. Man säger att (om man fått sin utbildning söder om Uppsala/Stockholm) att kvävet är den tillväxtbegränsande faktorn i rent marint vatten (Obs - skrev inte Östersjön) till skillnad från sötvatten där fosforn oftast är tillväxtbegränsande. MVH Lasse
-
Hållarna är väl inte av gummi utan det är en krympslang som värmts på där (om man inte har konstruerat om det nu) Jag skar bort (mycket försiktigt) krympslangen. MVH Lasse
-
Tintomara - tack för att du finns. Varför suckade Lasse - kanske var det för han var trött men mest var det nog för påståendet i inlägg 92 ihop med .Får man 100 % av sin energi från fotosyntesen så är man en primärproducent - det vill säga man äter inget rov. Korallen är ett djur - den måste alltså äta ett rov. Om man säger att vissa koraller helt lever på fotosyntesen betyder det att de lever på sina zooxanteller inte bara vad gäller sockertillförseln utan också utnyttjar zooxantellerna för sin tillförsel av fosfor, kväve, kalium och andra gödningsämnen. Zooxen lever i sin tur för att växa, reproducera och så vidare. Zooxen får sin energi för en tillväxt av sin fotosyntes och det vore märkligt om inte koralldjuret utnyttjade det som ett byte. De koraller som till 100 % kan leva på zooxantellens fotosyntes måste med andra ord få sitt kväve och fosfor från zooxen - förutom sockret. Vart får en primärproducent som zooxen sitt kväve och fosfor ifrån? Detta undervisas det om i 8:an om jag inte mins fel. En primärproducent som utnyttjar fotosyntes får sitt fosfor och kväve från oorganiska närsalter - ortofosfat och ammonium/nitrat som inte låter så obekanta eller hur? Det måste alltså finnas en flux av dessa närsalter om ett koralldjur skal kunna lita till 100 % på sina zooxanteller för sin överlevnad. Rör det sig om bara 50 % så behöver den lita till 50 % av sitt behov. Någon sa en gång att förhållandet zoox och koralldjur liknar mest trädgårdsmästarens förhållande till sitt växthus. Än en gång - att det mäts nära 0 av närsalter på och kring ett korallrev beror inte på näringsfattigt vatten utan att närsalterna konsumeras så fort att de bara försvinner in i levande material. Bottenvattnet som strömmar upp mot ett rev är näringsrikt och när det når ljuset så uppstår en mördande konkurens om dessa närsalter mellan olika fotosyntesare - inklusive koraldjurets infångade zooxanteller. Varför blir korallerna murrigare som Janne uttrycker sig i mer näringsrikt vatten (nitrat upp mot 10). Jo för att de utnyttjar chansen att gå över till mer zooxantellproduktion istället för att riskera sig själv genom att tvingas exponera sina fångstpolyper exempelvis. Jag kan mycket väl tänka mig att de rev där SPS mer lever på fångst (jägare) än odling (bönder) - dvs är mer "färggranna" så är de konstruerade så att det näringsrika (på oorganiska närsalter) bottenvattnet kommer upp till ytan på sånt sätt att det i första hand kan utnyttjas av fytoplankton. Många tror att zooplanktonen produceras på ett konstigt sätt nere i bottenvattnet när det i själva verket är så att dygnsvandringarna upp och ner i vattenkolumnen beror på skydds och mataspekten. På dagen måste zooplanktonen försvinna ner i djupet för att inte bli uppätna och fytoplanktonen måste vara i ytan för att få solljus. På natten kan zooplanktonen i skydd av mörkret ta sig uppåt för att få tag på sin mat, och möter fytoplanktonen som är på väg neråt för att ta skydd. I dessa områden blir zooplanktonen troligtvis huvudkällan för koralldjuret. MVH Lasse Patrik - du kan lika lite dra några slutsatser från ett konstgjort rev som från ett akvarium vad gäller naturligare rev. Vad det innebär att endast en fosforatom av 20 konsumeras är att produktionen inne i det konstgjorda revet inte är tillräcklig stor för att utnyttja all näring - så är det inte på naturliga rev - där konsumeras varenda atom av fosfor och nitrat upp direkt.
-
Suck! MVH Lasse
-
Det skall vara en filtrerande sjöstjärna och det innebär att den fångar upp organiska partiklar, små zooplankton och annat från vattnet. Du behöver för det mesta inte mata den separat. Jag har haft dessa i olika akvarium flera gånger. tyvärr verkar de försvinna ibland - vet inte varför. Att min sista försvann beror iofs nog på att en liten Picassotryckare åt upp den. MVH Lasse
-
Då är det en typ av ormstjärna (sjöstjärna) som är filtrerare. Mycket bra att ha och skadar inget. Gratulerar MVH Lasse
-
Är tentaklarna randiga? MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1