-
Antal inlägg
16 573 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
338
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Tja - fast en del varnar för att för hög koncentration är minst lika skadligt men den disk ligger nog utanför denna tråd - jag har dock inte sett några negativa tendenser i mitt kar. MVH Lasse
-
Nja - det var därifrån jag tog mitt - det fungerar säkert lika bra med det du kan köpa i livsmedelsbutikerna eller från annat håll. Mina erfarenheter är baserade på kaliumnitrat - därför kan jag inte med säkerhet säga att det fungerar med natriumnitrat men jag tror att exempelvis Stig har kört det i sina kar. Kaliumnitrat fungerar för mig men jag kan inte med hundraprocentig säkerhet säga (även om jag tror det) att det är nitratdelen som gör verkan. Med lagen om all tings jävlighet kan det ju vara så att kaliumdelen är den verksamma eller en kombination därav. Dock tror jag att det fungerar lika bra med natriumnitrat. MVH Lasse
-
I en början skulle jag nog dosera manuellt för att lära känna hur akvariet uppträder och få fram en lämplig nivå. Blandningen håller i rumstemp så en automatdosering är möjlig. MVH Lasse Edit Problemet är ju att man inte kan analysera dessa nivåer med tillräcklig säkerhet vad gäller nitrat så man får lita till biologiska indikatorer.
-
Lägg av efter en vecka då om du inte ser någon förbättring - då får du max 11 ppm om inget förbrukas. Min erfarenhet utan kolkälla är att är man nere i så låga nitratnivåer att man måste tillsätta så konsumeras allt direkt i denitrifikation och tillväxt. Kör du dessutom med kolkälla så kommer du inte upp i några nivåer att tala om även om du tillsätter motsvarande en konc på 2 ppm dagligen. Är du ännu mer tveksam så gör du bara ett par kraftiga vattenbyte. Kör du kolkälla så lär du nog få gå in med nitrat ändå enligt Patriks teorier. Du har ju mätt 0 förut vilket du gjort nu också - men du vet inte om det var 0 innan men jag kan slå vad om att du har 0 nu - har du dessutom fått en förbättring på dina koraller så tycker jag att det talar sitt eget språk. Jag kan inte säga att metoden fungerar för dig Svärd men om du tror det är teorier från min sida så tror du fel - jag har testat detta ganska hårt i praktiken och det har fungerat i mina fall men inget akvarium är det andra likt. Viktigt är dock att samtidigt störa cyanomattorna. MVH Lasse
-
Nej Det är inte min erfarenhet - den brukar stoppa upp men det är viktigt att mekaniskt ge sig på den också. Sug det värsta en gång om dagen - oftast behöver du inte suga på samma ställe varje dag. Det kan också tänkas att du är för försiktig i din tillsatts och att bakterietillväxten samt korallerna omedelbart tar hand om din tillsatts. Se på mitt sätt att blanda till en stamlösning i tråden "Faran med kolkälla" eller vad den nu heter. Kör så att det motsvarar en ökning av nitrat på 2 ppm per dag i en vecka eller två (om inget förbrukas - vilket är helt otroligt så kommer du i så fall som högst ha 28 ppm efter 14 dagar - detta är ingen fara) och sug. Jag har aldrig doserat någon kolkälla i samband med cyanobekämpning men ovanstående förslag vad det jag gav Forsberg och han blev av med skiten på det sättet. MVH Lasse Edit: Har det inte blivit bättre efter 2 veckor så fungerar inte nitrattillsats på den cyano du har.
-
Jag har köpt mitt kaliumnitrat via Peter Hack som säljer till växtakvarister http://www.haack.se/pmdd.htm. Han hade även Na2CO3 vid det tillfället. CaCl går också att köpa därifrån Jag gör så här - ställer en halvliters petflaska på köksvågen - tarar och fyller på 40 gram KNO3. Sedan fyller jag upp med osmosvatten till 500 gram. 1 ml av denna lösning höjer 100 liter akvarievatten med ca 0,5 ppm NO3. För att höja exempelvis 300 liter vatten 1 ppm ger jag alltså 6 ml av lösningen. Visst man kan använda NaNO3 också - inga problem. Då tar ni bara 36 gram till 500 gr för att få samma koncentration av nitrat. (siffrorna är ungefärliga). Hur mycket man skall använda är omöjligt att ange - man får försöka att köra på känn. När jag slåss mot Cyano brukar jag köra i motsvarande 1 - 2 ppm höjning per dag. Det sker ju en konsumtion av nitraten via denitrifikation också. Patriks tillväxt på rutorna kanske är en bra indikation att använda - mäta nitraten är meningslöst i dessa nivåer. Patrik Det är framförallt vattenkolumnen som skall innehålla gott om syre - då sker en omedelbar oxidering av ev. svavelväte. Att du kan ha syrefritt längre ner i sanden är en sak men det är också oftast ont om organiskt kol där också - så det brukar bli jämnt skägg. MVH Lasse Edit: Mitt sätt blir ungefär som Nizztos exempel.
-
Chilesalpeter eller natronsalpeter är handelsnamnet för saltet natriumnitrat, kemisk formel NaNO3. Salpeter (av lat. sal, salt och peter, klippa, av en av de vanligaste naturliga förekomsterna som klippsalt i guano är dels en benämning för salpetersyrans salter i allmänhet (även kallade nitrater), dels namnet på ett speciellt sådant salt, nämligen kaliumnitrat (KNO3). Källa Wikipedia. Tråden heter faran med organisk koldosering - någonting som de flesta tycks ha glömt. Den största faran som jag kan se är att i och med att man tillsätter ett ämne som är tillväxtbegränsande för heterotrofa bakterier, nämligen organisk kol så får man en ökad syrekonsumtion från de syrekrävande bakterierna samtidigt som man ger bättre tillväxtmöjligheter för de heterotrofa bakterier som är anoxiska/anaeroba (kräver mycket lite syre eller inget alls). Det är dessa som står för denitrifikationen. Eftersom regeln är att det i saltvatten normalt är så att kvävet försvinner först så kommer nitraten gå mot noll. Det finns flera rapporter som visar att det som först händer är att PO4 går ner för att efter ca 30 dagar när nitraten går ner plötsligen öka igen. Här är det den berömda fosfor/kvävekvoten som gör sig påmind igen. När kvävet blir tillväxtbegränsande så tar inte bakterierna upp (eller i mitt fall "skräpkorallerna") all fosfor för de saknar de legobitar som innehåller kväve. Patriks accepterande av nitrattillsats i detta fall är rätt och kommer också att minska den största risken - de anoxiska/anaeroba bakteriernas övergång till sulfat som elektronacceptor när nitraten går mot 0. Denna användning av sulfat leder till svavelväteproduktion. Detta svavelväte kommer att iofs oxideras av syrgas i vattnet men det innebärr ytterligare en syreförbrukare. En överdosering av organiskt kol leder kan alltså leda till åtminstone två farliga saker - hög syreförbrukning av syrekrävande bakterier och svavelvätebildning. Låga syrehalter och svavelväte är dödligt i högsta grad och skulle man ha partier i karet där tillförseln av syrerikt vatten av någon anledning är sämre så kan man få svavelvätebomber - samma gäller om man exempelvis har fått ett strömavbrott. Doserar man in låga halter av nitrat så får man, förutom en bättre uttnyttjande av fosforn en liten garant för att inte svavelvätebildningen blir för stor. MVH Lasse
-
Jag uttryckte mig lite slarvigt i mitt inlägg när jag sa att ortofosfaten delade upp sig i sin metall (eller väte) komponet och PO4. Det är inte riktigt så, fosforsyran delar upp sig så men om PO4 och vissa metaljoner/föreningar finns samtidig så sker en fällning och en bildning av metall och PO4 jonen. Till Greger Vad jag vänder mig emot är att man med självklarhet säger att det är den eller den koncentrationen av PO4 när man sysslar med mycket låga nivåer, Ligger man över 0,3 mg/l som PO4 så kanske man har en viss säkerhet även med optiska färgtester men skall man lägga sig under detta är Hanna den enda tänkbara. Men även med en Hanna måste man vara noggrann och skall man mäta nivåer under 0,1 mg/l så rekommenderas syratvättning av kyvetterna. När till och med Hanna inte klarar 0,01 mg/l PO4 utan har mätosäkerheten plus minus 0,04 mg/l så finns det väl ingen som tror att de enklare testerna med optisk avläsning skall ge säkrare resultat. Mäter man 0,1 mg/l PO4 med hanna så är det verkliga värdet någonstans i intervallet 0,14 och 0,06 mg/l. Jag har inte sett Deltecs sk "proffs" set och vet inte vilken metod som används - om det framgår och om mätosäkerheten framgår så får du gärna PM:a över detta till mig Greger. MVH Lasse
-
Beteckningen ortofosfat kommer från att detta är ett salt som kommer från ortofosforsyran H3PO4. Saltet ortofosfat brukar normalt skrivas M8PO4 (där M står för metall eller väte) Denna delar upp sig i vatten i M och PO4. Den senare jonen är den som alla våra tester kan detektera - inklusive Hanna. Denna brukar slarvigt kallas för fosfatjon men eftersom det finns två till fosforsyror Pyrofosforsyra H4P2O7 och metafosforsyra HPO3 var salter pyrofosfat och metafosfat ger upphov till jonerna P2O7 och PO3 så bör PO4 kallas ortofosfat jon för att undvika missförstånd. Än en gång ortofosfatjon och PO4 är samma sak. Använder vi begreppet fosfatjon så är det inte klart om vi menar PO4, P2O7 eller PO3 varav de sista två våra tester inte kan mäta. Dessutom finns det organiskt bundna fosfater som ATP (Adenosintrofosfat som är vår kropps ”uppladdningsbara batteri”) Nåväl när vi mäter PO4 så kan resultatet (koncentrationen) ges på minst två olika sätt - varav de två vanliga är att ettdera ge koncentrationen på hela jonen (PO4) i exempelvis mg per liter eller som är det vanliga i vetenskapliga världen en koncentrationen av endast det i jonen ingående fosforn (skrivs ortofosfatfosfor (eller slarvigt fosfatfosfor) eller mer stringent PO4-P). Då är det alltså bara koncentrationen av det i jonen ingående fosforn som anges. De relativa förhållandena mellan ämnena i jonen är P= 31 (eg 30,98) och O=16 (enligt gammal litteratur 15,88) Hela jonen väger då relativt 95 varav P utgör 32,6 % av jonen PO4. Ger metoden man använder svaret som koncentration ortofosfat(jon) (här avser jag då jonen PO4) blir ortofosfatfosforn (PO4-P) 32.5 procent av den lästa koncentration. Vi läser 1 mg/l PO4 -> 0,325 mg/l PO4-P. Tvärtom om metoden ger resultatet i ortofosfat -fosfor (PO4-P) så skall man multiplicera resultatet med ca 3 (3,054). Läser vi då 0,1 mg/l PO4-P så är koncentrationen av PO4 0,3mg/l. Än en gång - ur mättekniska synpunkter finns ingen skillnad på ortofosfat jonen som vi vanligen, slarvigt, brukar kalla fosfatjon och PO4. Däremot är det en stor skillnad mellan detta och begreppen ortofosfat-fosfor (slarvigt kallat för fosfatfosfor) vars kemiska beteckning är PO4-P. Med de kända metoderna mäter man endast ortofosfatjonen (slarvigt betecknat som fosfat – vetenskaplig formel PO4) Detta kan sedan uttryckas som en koncentration av hela jonen (alltså mg/l av ortofosfat, slarvigt uttryckt fosfat eller mer vetenskapligt PO4) eller som koncentrationen av det i jonen ingående fosforn och då kallas det ortofosfatfosfor (slarvigt uttryckt fosfatfosfor eller mer vetenskapligt uttryckt som PO4-P). Om man vill mäta all fosfor som finns i provet så måste man först överföra alla andra fosforformer till ortofosfatjoner (slarvigt uttryckt fosfat eller mer vetenskapligt uttryckt PO4) Detta gör man genom att under tryck koka (105 grader om jag kommer ihåg rätt) provet ihop med svavelsyra (uppslutning). Sen analyserar man det uppkomna ortofosfatjonen (slarvigt uttryckt fosfat eller mer vetenskapligt PO4) Här omvandlar man det till koncentrationen av det ingående fosforn och uttrycker svaret som totalfosfor (tot-P) eftersom det givetvis är helt meningslöst att uttrycka svaret som koncentrationen av ortofosfatjonerna (slarvigt uttryckt fosfat eller mer vetenskapligt PO4) Ovanstående avviker från det Jonas skrev i inledningen till denna tråd där jag uppfattar att det finns en sammanblandning av PO4 och PO4-P. Jonas verkar där anse att fosfat är det som brukar uttryckas som ortofosfatfosfor (slarvigt uttryckt fosfatfosfor eller mer vetenskapligt uttryckt som PO4-P) och ortofosfat står för ortofosfatjoner (slarvigt uttryckt fosfat eller mer vetenskapligt uttryckt PO4) Samma sammanblandning har Greger. Apropå känslighet. Den fotospektometer jag har (i 30.000:- klassen) har en detektionsgräns vid 0,01 som PO4. (vilket ger 0,0033 som PO4-P) att bara tro att en för ögat optisk test skall ge detektion ner mot 0,008 respektive 0,005 som PO4-P är för mig helt befängt . Hanna ger en läsning på 0,01 ppm/l PO4 med en säkerhet på plus minus 0,04 ppm/l plus 4% av avläst värde. Detta innebär att läser man av 0,01 ppm PO4 (-> 0,0033 ppm/l PO4-P) så kan värdet vara mellan ca – 0,03 mg/l PO4 och 0,05 mg/l PO4 (-0,01 och 0,017 mg/l PO4-P) Det är ungefär samma noggrannhet med min dyra fotospektrometer fast jag får ett säkrare värde. Man behöver inte vara kemist för att förstå att akvarietesterna som är avsedda att läsas av med ögat aldrig kan komma upp (eller ner) till dessa värden. MVH Lasse
-
Ursäkta en yngling men vad anser du Jonas är skillnaden mellan ortofosfat och fosfat i mättekniska hänseende? För mig är ortofosfatjonen och PO4 samma sak och just PO4 jonen brukar man väldigt slarvigt just kalla för fosfatjon. MVH Lasse
-
Det är denna länk som gäller för oss http://quin.unep-wcmc.org/eu/taxonomy/tax-gs-search1.cfm?displaylanguage=eng&source=eu_Animals MVH Lasse
-
Jag kan inte hitta Plerogyra sinuosa speciellt på varken på CITES-listan, EU direktivet eller IUCN Red List. Däremot finns stenkoraller som helhet med på Kattegori II CITES och EU:s B-lista. Inget förbud men begränsad handel. Det krävs intyg för att föra in dem i EU men när de väl är här är det fri handel med dem - ursprungsimportören skall dock ha tillstånden. Länkar CITES http://www.cites.org/eng/app/e-appendices.pdf EU-listan (EU-CITES) http://www.sjv.se/download/18.c5da6105e28e2c608000232/1332-2005+nya+kommf%C3%B6rordn.+arter.pdf IUCN Red List http://www.iucnredlist.org/ MVH Lasse Edit Hittade kvoterna för den (eftersom den är en stenkorall så finns det kvoter från de olika länderna) Gå in och sök på http://www.cites.org/eng/resources/species.html Skriv namnet och ni får upp ett svar. Klicka på Display Details. Vad jag fattar så är det exportörlandet som skall intyga att arten finns i deras kvot.
-
Hej, vill bara visa två bilder från ett övervägande mjukkorallkar med en månads mellanrum och efter ca 1 ppm:s nitrattillsats om dagen. Från den 5/11 Från den 8/12 MVH Lasse
-
Så att ingen skall känna sig träffad så bryter jag min princip att inte skriva här. Den person som Svärd avser är mig när jag på skämt frågade Ted förra helgen vad han betalat Svärd för övergången till zeovitmetoden. Det var ett skämt och jag beklagar om Svärd tagit detta på allvar. Svärd - du känner ju mig - jag har aldrig trott att du gör saker för att tjäna pengar på hobbyn. Jag ber så mycket om ursäkt - det var ett klumpigt och helt ogrundat skämt. Jag ber också Ted om ursäkt om han har missuppfattat mig. MVH Lasse
-
Det var bara du som han med att läsa inlägget Crille MVH Lasse För er andra kan jag medela att jag medelade att jag lämnade Saltvattensguiden - orsaken till detta får jag dock inte skriva så inlägget raderades.
-
Jag skall använda den för ett litet experiment för att hålla pH stabilt och samlar nu bara basfakta om hur det var innan med hjälp av pH mätning (se tråden "skummare behövs det..). Den kommer nog att installeras med tiden. MVH Lasse
-
Följande bilder visar lite intressanta fakta för de som kan tolka dem. Bild 1 är tagen klockan 23 i går kväll Man kan se röd cyano som kommer från botten och har gått förbi grönalgerna och gått upp mot ytan längs med hela sandsidan. Bild 2 är tagen för ca 30 minuter sedan. I går kväll så sprutade jag ner lite kaliumnitrat i botten på vänstersidan och rörde lite grand i sanden då också (för att få ner sprutan). På vänstersidan finns det nu ett litet område utan alger. Åt höger är cyanon lika högt som innan. Nere i sanden så djupt som cyanon går finns helt enkelt inget livsutrymme för grönalger utan de finns i ett skikt ca 1 cm under sandytan. Jag får köra med indikatorsand istället för sten denna gång. MVH Lasse
-
Den AM jag har (har iofs inte kopplat in den än) ger bara 4 liter i timmen när den är på. Timern - modell Gustav är därför utmärkt. Låt den bara köra en halvtimme per dag om du skaffar den. En sak vet jag om mekaniska ting - de går sönder. MVH Lasse
-
De var Bare Bottom det! - säga vad man vill Patrik men du drar verkligen ut i de yttersta konsekvenserna med det du gör . Men der är inte riktigt min typ av musik - snyggt - nja som du sa i en annan tråd - var och en blir salig på sin tro. MVH Lasse
-
Har inte provat KZ men kört med Purple-up (samma tankegångar) utan resultat. Även testat tillsättning av bakterier men funkade heller inte i mitt akvarium. Tror att man måste ändra miljön samtidigt i så fall. Patrik Nej - jag tror inte att den mattbildande cyanon är snabbare på att ta fosfaten i vattnet än vanliga alger och jag tror inte att när mattorna är etablerade (märk väl är etablerade) att det hjälper med att sänka foafatnivån - då har de redan hittat ett trick för att bli ensamma om vissa kväve och fosforkällor och utnyttjar endast ljuset och möjligvis koldioxiden som är konkurrensutasatt. (Appropå cyanos förmåga att konkurrera om fosfor så finns det en passus i min länkade PDF där det berörs - tror det var där i alla fall) Den röda cyanon finns alltid men vi ser den inte eftersom den inte normalt bildar mattor. Att begripa vad som triggar mattbildningen i ett vanligt kar - det är det som är pudelns kärna. När sedan väl mattorna finns där så är det bara att störa dem och försöka hindra dem att nyetablera sig. MVH Lasse
-
Capote Jag har googlat lite eftersom intresset för DOM inte var så stort när jag aktivt arbetade med dessa saker. Jag har lite svårt att hitta referenser på det till "organiska fosfaten" som skall vara bundet till DOM. Vad jag också förstår är att det svenska ordet humus täcker in en ganska stor del av DOM. (inom parantes gulfärgningen) Det jag får fram också är att kvoten C/N i DOM kan variera från 16 till 38 vilket indikerar mycket lite kväve i korrelation till Reidfeld ratio (106 - 16 = 6,6). I de bakteriella metoderna (jag kommer att använda mig av den beteckningen nu så ingen känner sig trampad på tårna) så tillsätts kolkällor av olika typer och de är ju i sig själva en typ av DOM. Har du referenser till det "organiska fosfatet" (vilket som du påpekat innan är en tokig beteckning - fosfat är oorganiskt - punk slut!). Min ståndpunkt nu (fortfarande) är att om vi talar om de mattbildande cyanon så fixar de både kväve och fosfor själva från olika källor när de väl gått över till att bilda mattor. I de flesta akvarium så finns dessa röda cyano hela tiden men vid vissa tillfällen triggas de att bilda mattor. Varför man inte får cyanomattor i de burkar som är extremt närsaltsfattiga (observera - jag skrev inte näringsfattiga - för det är de inte men de saknar de i vattnet lösta närsalterna - korallerna får i sig sitt kväve och fosfor på samma sätt som vi - de äter) tror jag ligger i sista delen av Jannes svar Om det finns stora mängder fosfor bundet på DOM i ett akvarium som cyano kan utnyttja (vilket kan vara sant - jag vet inte) så finns några frågor kring det om erfarenheter - ni som använder ozoon och aktivt kol 24/7 - hur är det med cyano. Jag vet att ozoon kan hjälpa mot cyano men vilken effekt har den - dödar cyanon genom syreradikaler eller slår sönder DOM och hindra det bundna fosforn (men å andra sidan borde det öka det oorganiska fosforn). Gulfärgningen försvinner i alla fall precis som med aktivt kol. Gulfärgningen är humus vilket är en del av DOM. Om vi nu slår ihop våra erfarenheter och försöker hitta några gemensamma faktorer (de finns - jag lovar) så knäcker vi det här. Klart är att Jannes metod bakteriella metod fungerar men jag personligen vill inte köra den typen av kar (SPS inriktad) och vill hitta metoder som passar för mig med blandkar. MVH Lasse
-
Inte helt klart kanske - det här kan ju faktiskt visa på sne kvot eftersom det kan vara så att dessa makro är effektivare om bägge finns tillgängligt och suger effektivt in det kväve som hela tiden trots allt tillförs via matningen men precis som i mitt "legofall" så återstår det fosfor när kvävet är slut. (https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showpost.php?p=204196&postcount=4) Föreställ dig att denna tävling fortgår under en tid och det med jämna mellanrum tillkommer nya klossar (matning) och i en liten jämnare fördelning. systemena är inte statiska men dynamiska. Sedan är det ju troligtvis så att när cyanon etablerat mattorna är att den klarar till stor del sin näringstillförsel genom sitt eget skapade mikroklimat under mattorna. En fråga av intresse Nizztos är då om dina makros har vuxit mer förut eller om de växer bättre än någonsin nu? Om det är så så skulle jag gå in för att störa mattorna så mycket som möjligt så att de inte får jobba ostört. (edit: det skulle jag iofs göra i vilket fall) Jag tror att Patrik pratar om en eventuell makrokrasch beroende på att vodkan kan plocka ner nivåerna så den inte får någon näring. Skulle du gå in med vodka - gallra ordentligt i makrobeståndet innan i så fall. MVH Lasse
-
Det om sakta sänkning av salthalten i sötvatten har jag faktiskt aldrig hört talats om men jag tror att det härstammar från att en sänkning i sötvatten får alltid den effekten att den osmotiska stressen ökar. Om man ser endast till osmotiska effekter så är ca 7 - 9 promille salthalt perfekt - då ligger den i precis samma område som salthalten i fiskkroppen och den osmotiska stressen är 0. I saltvatten gäller fortfarande att ur osmotisk stresssynpunkt är 7 - 9 promille optimalt - allt över det betyder ökad osmotiskt tryck. ligger du då på 33 promille - (ca 1.025 vid 20 grader om jag minns rätt) så medför en höjning ökad osmotiskt tryck (stress) och en minskning - minskad osmotisk stress. En minskning skulle alltså inte vara så farligt även om det går snabbt. MVH Lasse
-
80 i nitrat efter 1 vecka och 50 i nitrat efter tre veckor är inga rimliga siffror. a) du kan inte få 80 i nitrat efter en vecka (om du inte använt beg. vatten) - så snabb är inte nitrifikationen. den kan inte gå ner till 50 efter tre veckor - så snabbt startar inte denitrifikationen. De flesta nitrattester är känsliga även för låga nitritvärden och visar kraftigt fel vid förekomsten av nitrit bland annat. Även om du haft nitrifikation så är 50 i nitrat också helt osannolikt. Har du noll i nitrit som du uppger - skulle inte jag tveka en sekund med att lägga i sniglar. Prova med några stycken först. Sniglar är ibland väldigt känsliga vi förflyttningar även från "bra" vatten till "bra" vatten och jag har aldrig överhuvud taget fått någon korrelation till om de överlever med normal respektive droppkoppning. Det verkar som om det vore förutbestämt ibland oavsett koppningsmetod. Då har jag varit med att koppa in åtskilliga sniglar efter långa transporter. Jag gör numera bara en vanlig koppning och det har hänt när det varit kris i påsarna att de gått rakt ner utan högre dödstal än normalt. MVH Lasse
-
Jag började mitt Molly med 1*36 watt och det fungerade bra för många av mina koraller - dock blev det bättre med 2*36 watt. Jag placerade de mest ljuskrävande högst upp. MVH Lasse
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.19
Tapatalk 2.1.1