Lasse

Patrik Givetvis är det undantaget när du överdoserar vodka - då skapar du en möjlighet för de bakterier som behöver organiskt kol att få det i löst form från vattnet. I ett normalt akvarium, eller ett som matas med små mängder vodka (Pwin:s 1 ml/100 liter) så hittar du de flesta på ett substrat av den enkla anledningen att det just där det finns tillgång till organiskt kol. Organiskt kol i löst form är ovanligt i ett normalt akvarium. De 80 % av biomassan ute i Oceanerna som består av frilevande bakterier är organismer av annan form - de är primärproducenter och utnyttjar oorganiskt kol som koldioxid och karbonater. det finns det gott om ute i de fria vattenmassorna. dessa typer av bakterier är mycket ovanliga i akvarium. Om nu zeovitmetoden byggde på frilevande bakterier så skulle substratet zeovit inte behövas och mulmningen som skall göras två gånger per dag är helt obehövlig. MVH Lasse

Rödmarkeringarna mina Källa på källa säger jag då Vilken författare ljuger inte? Vad vet du om detta Jonas - tittar du på mitt akvarium varje dag eller.... Källa? Till alla dessa påstående har du givit 5 författare utan artikelnamn. Dessa fem författare skall ha nämnt Väldigt intressant att kväve direkt blockerar fotonerna - vet alla Sveriges bönder detta? Detta vill jag ha källa på Hämnar korallens cellandning - lika intressant - skulle vara bra med en källa där också. Ni är också helt förblindade av vattenkoncentrationen av ett visst ämne när det som i verkligheten är intressant är mängden som exponeras per tidsenhet. Mitt akvarium har en genomskärningsyta på ca en halv kvadrat - låt oss säga att jag där har 2 mg nitrat per liter. Under en 24 timmarsperiod har då mina koraller en tillgång på 0,2 gram nitrat för konsumtion (volymen är 100 liter) om jag går in för att hålla denna nivå. I naturen så kommer samma genomskärningsyta att passeras av flera kubik vatten per minut. Låt oss säga i underkant 1 kubik per minut - detta ger 60 kubik i timmen eller ca 1440 kubik om dygnet. Koncentrationen är låg (låt oss säga att vi är på Bali) 0,015 mg/liter vilket ger 15 mg per kubik - på en timme paserar då 0,9 gram nitrat. Låt oss sedan vara snälla så vi tar bara exponeringen under den ljusa tiden (12 timmar) så kommer de att ha tillgång till 10,8 gram nitrat - jämför det med den tillgång de har i mitt akvarieexempel. Vad jag vill säga med detta exempel är att man stirrar sig blind på koncentrationer när i detta fall även mängden per tidsenhet är av största intresse. Jag har räknat med en strömning på en kubik i minuten vilket är otroligt lågt jämfört med de strömmar som finns på ett rev. Även om koncentrationen av nitrat är låg är mängden per tidsenhet enorm. Det invänds bland annat att nitraten ger sköra skelett och dålig kalkbildning, jag kan tyvärr inte se relevansen med detta när det gäller mjukkoraller. Utifrån dessa, som jag har mest av, kan jag se att jag har nitratbrist och att en ganska hög tillsättning per dag ger en bra tillväxt. Detta är inga teorier utan ren och skär erfarenhet. Sedan kan Jonas tvivla på att jag klarar av att se nitratbrist men vad gäller biologi och marinbiologi så tror jag att jag är närmare den skaran än vad både Crille och Jonas är. Jonas och Crille - ni får gärna köra era teorier men var konsekventa - för inte så länge sedan så sa ni med en mun att man skall inte underskatta erfarenheten av akvarister eftersom de med stor säkerhet kan dessa saker bättre än vetenskapsmännen. Nu säger ni tvärtom som Tropfrog påpekar. MVH Lasse

http://www.aqua-line.se/ I vänstermenyn Industri PVC Rör Högermeny - PVC-plattor MVH Lasse

Nä - ja tror inte det är kaliumet som är bristvaran Crille, för att bevisa det kommer jag att gå över till natriumnitrat senare. Edit: Jag matar mest med mjukfoder och inte högproteinfoder vilket gör att det inte är underligt om jag går lågt i nitrat när jag har bra tillväxt och denitrifikation - nä Jörgen - jag tillhörde de som hävdade att kalium inte blev brist på . MVH Lasse

Det har inte slagit någon av experterna på mjukkoraller och skummarlösa kar att nivån i vattenkolumnen fortfarande kan var 0 eller nära 0 på grund av en stor konsumtion/denitrifikation i karet även om det tillsätts nitrat ? Det skall vara brist på kalium då istället eftersom det enda jag tillsätter är kaliumnitrat och det gör skillnad med tillsättning eller inte. Att jämföra ett korallrev med en omsättning av flera tusen kubik vatten i minuten med ett akvarium med begränsad mängd vatten tycker jag verkar både klokt och genomtänkt. Det är ganska ointressant med koncentrationen i vattenkolumnen eftersom omsättningen av kväve på ett rev är enorm i dynamiskt hänseende. MVH Lasse

Eftersom det verkar som jag har en bra denitrifikation - jag får tecken på nitratbrist så fort som jag slutar tillsätta nitrat - så är en tillsats ett måste just nu. Tillväxten stoppas och många av mjukisarna "deppar". Iofs så är tillsatsen kraftig just nu och meningen är att gå ner men jag gör en test med att ge relativt mycket nitrat och ha en bra tillväxt för att kontrollera ett par andra funderingar. MVH Lasse

Kan du ge namnet på artiklarna - särskillt intressant är den som hävdar att "Direkthämmande effekt på fotosyntesen då kväve direkt blockerar fotonerna" Vad gäller -Hämmande inverkan på kalkbildningen säger Kinsey and Davies (1979) i inledningen till sin artikel följande (min rödfärgning). Marubini and Davies säger i en senare artikel efter att ha konstaterat att i den senare undersökningen och att det stog i konflikt med tidigare undersökningar att citat Borneman har en annan syn - även om han anklagar nitrat för att orsaka blekning i en passus ovan nedanstående citat Nu är det nog också att det är olika mellan olika koraller. Vad gäller den typ som jag företrädesvis har i mitt kar, mjukkoraller så är en nitrattillsats som en extra booster till tillväxt och välbefinnande. Just nu tillsätter jag ca 0,5 gram nitrat varje dag och detta bostar tillväxten på mina mjukkoraller. Jag har också tidigare märkt, precis som det skrevs i en annan tråd att eldkoraller verkligen bostar tillväxten vid nitrattillsats - för min del är det troligtvis en distichopora sp och inte någon millipora. Bilderna härunder visar väl inte på något katastrofakvarium vad jag förstår i alla fall. MVH Lasse

Du skall aldrig bygga på lösan sand. I saltvatten finns det gott om grävande organismer. Allt revbygge måste utgå från botten, eventuellt kan du ha en plexiskiva för att inte få vassa stenar mot glaset men bygget måste byggas från botten. MVH Lasse

I en fristående pump och där pumphus och motor är skilda åt med en axel bör all värme som alstras av själva elmotorn gå direkt till luften och blåsa bor med hjälp av kylfläkten. Ihopbygda pumpar kommer en liten del att överföras via pumphuset men en stor del förs bort via kylfläkten, sedan kommer ju värmeökningen i rummet medföra en del men om det är ett hyfsat stort rum så är nog det försumbart jämfört med att ha 4 watt direkt som värme i vattnet (om man utgår från mitt räkneexempel) MVH Lasse

Kan du ge en källa på detta? MVH Lasse

Oavsett vad de säger så bygger inte Zeovit på frilevande bakterier utan på substratlevande bakterier (i zeovitfiltret) som "mulmas" ut (ihop med sitt substrat) för att upptas av korallerna eller skummas ut. Jag tror inte heller att under normal användning av vodka (typ de doseringar Pwin använder) att de frilevande dominerar utan mycket av exporten sker via substratlevande bakterier som lossnar från sitt substrat (bakteriefilm som lossnar) och som skummas ut/äts upp Det är precis vad jag försöker säga - de pratar om ute i oceanen (där det är rätt) - du pratar om akvarium (där det inte är rätt) - det är inte översättbart på det sättet.MVH Lasse

Besparingen måste ju (i stort sett) bli totala wattbehovet gånger 1-verkningsgraden. exempel - konsumtion 10 watt - verkningsgrad 60 %. Värme direkt ut i luften 4 watt - omvandlad värme i karet 6 watt MVH Lasse

Jonas, läs hela mitt inläg, det var inte så långt - det svarade på Orions fråga om det var nitrifikationsbakterier som levde fritt. Dessa lever inte fritt i vattnet - de kända (av vetenskapen) behöver alla substrat. Det substratet kan var fasta ytor eller mikroskopiska partiklar - men fortfarande ett substrat. Vad gäller övriga bakterier så drar du en felaktig slutsat Jonas när du säger att över 80% av ett akvariums biomassa utgörs av frilevande bakterier. Ute i den fria oceanen så har man numera kommit fram till att en stor del av biomassan just är frilevande bakterier, men inte vilka bakterier som helst utan fotosynetntiserande bakterier. Alltså, bakterier som använder fotosyntes för att få tag på det nödvändiga kolet. De använder alltså oorganiskt kol som kolkälla och får sin energi från ljuset. Den vanligaste av dem (och även den minsta kända fotosyntiserande organismen) blev upptäckt för bara 10 år sedan (http://mmbr.asm.org/cgi/content/abstract/63/1/106) Denna typ av bakterier förekommer av förklarliga skäl inte i akvarium och de skulle snabbt skummas bort om de fanns. Men iofs så är detta en intressant sak eftersom det fria vattnet i ett akvarium normalt är ett outnyttjat område och oorganiskt kol (i forma av koldioxid/karbonater) är det gott om. Detta är ett av de få områden där jag tror att en inympning av denna typ av bakterier (som använder forosyntes och klarar syrerika förhållanden - alla bakterier som använder fotosyntes klarar inte syre - http://en.wikipedia.org/wiki/Purple_bacteria) skulle fungera men det utesluter användandet av skummare, ozon och UV. Att ympning skulle fungera här beror ju på att det normalt inte är en använd biotop för bakterier. Det är nog dock svårt att få en stadig produktion av dem i ett akvarium eftersom produktionen måste vara större än vad filtrering och komnsumtion bortför. I ett normalt akvarium är det mest heterotrofa bakterier som finns och de kräver oftast tillgång till ett substrat som de kan få sitt kol ifrån (i form av organiskt kol). Ett undantag finns och det är i akvarium där man har tillgång till löst organiskt kol i vattenvolymen. Med den moderna skumning som idag finns så är det ganska sällan man har den situationen och det är här som tillsättning av kolkälla spelar roll. Tillgången av organiskt, löst organiskt kol i vattenvolymen, får en bakteriekultur att blomstra som kan konsumeras eller skummas bort. I skummarlösa kar, som mitt eget finns tecken på att tillgången av organiskt kol räcker till men jag låter det vara osagt. Det är alltså viktigt att skilja på vilka organismer vi pratar om. I ett akvarium är det svårt att få in de autotrofa bakterierna som använder fotosyntes, dvs att få en stabil biomassa av dem och därför kan man ta genvägen att med hjälp av en kolkälla (vodka exempelvis) skapa en förutsättning för normalt substratlevande heterotrofa bakterier att föröka sig i vattenkolumnen. När vetenskapen pratar om att det i oceanen består biomassan till 80 % av frilevande bakterier så är det i huvudsak grupp 1 (autotrofa, fotosyntiserande bakterier) de menar. När vi använder kolkällor (och Patrik pratar om hur vi kan se bakterierna) så är det normalt substratbundna heterotrofa bakterier vi menar men vi genom att introducera en "löst" kolkälla kan få dem att bli frilevande. I ett normalt fungerande akvarium utan organiskt kol i vattenkolumnen återfinns dessa bakterier på ett substrat och man har mycket få frilevande bakterier i vattenkolumnen. MVH Lasse photosynthesis marin bacteria purple bacteria

Första åtgärden är att direkt sticka det stuckna stället under varmvatten, så varmt som du kan stå ut med, helst över 50 grader. Där skall du ha fingret (eller var det nu är du blivit stucken i) i minst 30 minuter. Efter detta kontaktar du läkare för vidare undersökning. Om du får allergiska reaktioner skall du omedelbart till akutmottagningen. Giftet är ett proteingift och värmebehandlingen förstör giftet men det är viktigt att göra värmebehandlingen så fort som möjligt. Jag har klarat ett stick (inte från en Drake men från en lika giftig Indisk mal) efter 5 timmar innan värmebehandlingen (kände inte till tricket då) men jag rekommenderar absolut inte att vänta så länge. MVH Lasse

Den främsta fördelen zooxen får tror jag är fri tillgång till koldioxid från värddjurets metabolism. MVH Lasse

De kända behöver alla substrat. MVH Lasse

Är det kalciumhydroxid (kalciumoxid) du skall tillsätta?. I så fall så gör du som beskrivit i en PET flaska. Fyll osmosvatten (det fungerar dåligt med kranvatten) ända upp och sätt på korken. Skaka och låt det stå ett dygn. Då klarnar det. Sedan skall du fylla på dunstat vatten med detta och det gör du på så sätt att du sakta. sakta häller det klara vattnet i en punkt med snabb ström. Fyll på varje dag eftersom det kommer att höja pH ordentligt och häller du för mycket så blir pH för högt. MVH Lasse

Gör så härä Om du inte har det så gå upp på Plantswap och beställ lite Kaliumnitrat. Sen tar du 80 gram av detta i 1 liter osmosvatten. Blanda väl. 1 ml av denna lösning höjer 100 liter akvarievatten med 0,5 ppm nitrat. Om du ger 10 ml av denna lösning höjer du 500 liter med 5 ppm nitrat. Sen kan du räkna själv. Jag själv doserar just nu så jag höjer 5 ppm varje dag eftersom jag slarvat lite och fått några mindre cyanoutbrott. Jag gick över till att bara köra blåljus (2x55 watt) och mina cyanoproblem blev mindre och jag slutade dosera nitrat. Mina koraller mådde inte så bra så jag bytte det ena röret mot 10.000 K och cyanon kom till baka och jag förstod vari problemet bestod. Nu kommer jag att dosera nitrat tills jag ser att jag börjar få hårda grönalger på rutan igen. Jag kommer nog att göra ett nytt försök med bara blåljus igen men med fortsatt nitratmatning för att se om det var nitratbrist eller felaktig våglängder som gjorde att mina mjukisar inte mådde optimalt. MVH Lasse

Jag kommer också troligtvis vara där - det får bli en öl MVH Lasse

Kollade lite - frakten på en pump för 80 - 90 kronor är ca 300:-! MVH Lasse

Skillnaden mellan växter och djur är....... MVH Lasse

Som du vet Petnym så går allt över till värme i vattnet om pumpen är dränkt . Här är ingen energi som binds av tillväxt. I en torruppställd pum är det den energin som ger rörelseenergin som går till värme. Vet du verkningsgraden på den torrställda så är skillnaden lätt att räkna ut. En orsak till att inte ha torrställd pump är att det är lätt att det upstår läckage på sugledningen och luft sugs in där och man riskerar att få gasövermättnad. Nu är denna risk bundet till trycket på tryckledningen och i normala fall så är det nog inget större problem i akvarium. MVH Lasse

Det karet var enormt - kanske inte så mycket för alla makroalgerna men just för han verkar ha gjort slag i det jag tänkt länge. Att koncentrera mig helt på de små gobytyperna och fylla karet med dem. De är hur härliga som helst. MVH Lasse

Passa på och gör ett större vattenbyte i samband med flytten. Det gjorde jag när jag flyttade ett kar och jag gjorde också ett antal mindre vattenbyten under den närmaste tiden efter. Försök om möjligt ha sanden så orörd som möjligt, speciellt om du har en djupare sandbädd och sug ut så mycket som möjligt av vattnet. Om det är möjligt - flytta karet med sanden i. Så har jag flyttat ett antal kar och det har gått bra. MVH Lasse

Är det någon som har en aning om fosforupptaget hos koraller typ Xenia, jämfört med makroalger. Läser man igenom artikeln så framgår en annan sak, nämligen att många makroalger har en förmåga att bilda mikroområden där det finns förhöjda nivåer av fosfor och kväve. Detta fosfor och kväve lakas ut ur sedimentet och man kan därför använda dessa alger som organismer som sänker P och N i sedimentet (och givetvis i vattenkolumnen). Förutsättningen är dock att cirkulationen inte är för stark. MVH Lasse